Saker jag ser fram emot i vår

Där i februari ville jag inte riktigt blicka framåt mot våren eftersom jag inte visste hur förlossningen skulle gå och hur jag skulle må efteråt. Även om jag fortfarande aktar mig för att måla upp för detaljerade visioner om vad som ska hända framåt och en större del av våren har passerat finns det ändå några saker som jag ser fram emot i vår.

De dagar som vi kommer ut på morgonpromenad behöver inte bli bra sådana dagar ur bebis point of view, men jag brukar kunna känna mig bättre grundad till att hantera vad som än dyker upp under dagen. Dock beror det på hur natten har varit om vi kan komma ut eller inte!

Bli återställd från förlossningen

Först då, jag mår mycket bättre än vad jag trodde att jag skulle göra efter snittet vilket är en trevlig överraskning. Läkningen kändes såklart den första tiden men efter de första veckorna har allt gått superbra. Behöver dock min beskärda del av rehab och efter den är gjord tänkte jag helt enkelt börja om på den träningsresa som pausades när jag blev gravid. Statusen just nu, drygt två månader efter snittet, är snabbare promenader på trettio till fyrtiofem minuter typ varje dag och några enkla sjukgymnastikövningar då och då. Målet för året är att fortsätta promenera majoriteten av veckans dagar men också att börja träna styrka och rida igen. Kanske springa några meter men det är inte bråttom med det. Grundstyrka är det som gäller i första hand!

Trädgårdsrens

Vår trädgård var fram till påskhelgen en enda stor lövhög. Full av pinnar, ris och grenar. Därför har de senaste veckornas fina väder varit en ren lyx och som vi rensar. M gräver, planterar häckar och hugger ved. Jag har städat altanen, rensar rabatter och tar hand om krukväxterna. Älskar trädgårdsarbetet både för det fina i att få vara ute men också känna doften av jord och se resultaten av ens ansträngningar. Sedan vill jag måla vidare på resten av våra fönster och dörrar men det får nog vänta tills Vilde sover bättre och mer i vagnen.

Barnvagnspromenader

Fram till dess att M började jobba gick det superbra att ha V i vagnen och vi var ute och promenerade varje dag allesammans. Men sedan några veckor tillbaka är han än mer närhetstörstande och vill hellre vara i famnen än vagnen. Lyckas man med bedriften att lägga ner honom när han sover är det en tidsfråga innan han vaknar och ledset vill komma upp. Jag är fortfarande ute och går varje dag men det är ett lotteri hur långt vi kommer innan maestro vaknar och hur mycket vi behöver pausa på vägen. Nu har vi börjat ta morgonpromenaderna i bärselen men det hade helt klart varit bekvämare om vi kunde ta vagnen så hoppas att detta är en fas. Vill ha många fler barnvagnspromenader under våren.

Något annat jag hoppas på att få bättre fart på i år är våra odlingar. Hade varit fint om vi kunde få upp något kul i år!

Utomhusfikor i solen

Mmm, en kopp kaffe i vårsolen - finns det något bättre? Eller att sitta ute och bara snacka i goda vänners lag? Tror inte det. Fram till nu har vi varit rätt isolerade i och med RS-viruset men framåt lät det bli mer socialt och då tänker jag att det också lär bli rätt mycket utehäng.

Fortsätta upptäcka vår nya vardag

M började jobba här i april och sedan dess har jag och V jobbat med att hitta vår nya vardag. Grymt mysigt faktiskt och jag måste säga att vara föräldraledig är mycket härligare och mer rofyllt än vad jag trodde det skulle vara. Njuter rejält av att bara skrota runt och det är roligt att få se allt han upptäcker och lär sig för varje vecka. Det går snabbt och han fortsätter att växa så snabbt att man nästan ser honom göra det. Helt sjukt.

Börja skriva mer

Jag är inte en mästerskribent men jag är en skrivande person och även om jag tidigt efter förlossningen började skriva rader i mobilen så saknar jag att sitta vid ett bord och låta orden flöda genom tangenterna. Numera har jag avancerat till att sitta i soffan och skriva medan V ligger och sover på min bröstkorg men jag hoppas på att kunna sitta ute på altanen med en kopp kaffe och känna hur flödet av tankar vässas av tangenterna under fingertopparna framöver. I alla fall en stund här och där.

Så du hör, jag fortsätter att befinna mig i det lilla, den mest intima hörnet av livet och det känns som exakt rätt ställe att vara på. Mycket tacksamt att få uppleva detta! Har du haft något du längtat efter lite extra i vår?

R som i Roligt

"Roligt och roligt. Grisar ska inte ha roligt." Citatet må komma från Emil i Lönneberga men jag har liknande sägas i jobbsammanhang. Många gånger. Men bara för att ha roligt på jobbet ses ofta som en motpol till att få något jobb gjort innebär det inte att det är så.Tvärtom. Känner vi att det vi gör är meningsfullt och gör skillnad och har tid att ha kul medan vi jobbar så kommer vi också att leverera och prestera bättre.

R som i Roligt

Och det finns en innerligt viktig anledning till det. Så viktig att jag kommer säga den tre gånger:

Livet går inte ut på jobba

Livet går inte ut på att jobba

Livet går INTE ut på att jobba

Visst, majoriteten av oss måste jobba. Flera av oss vill också göra det. Men livet i stort går inte ut på att jobba och jag hoppas att du kan ta med dig den tanken in i din vardag var du än är. Livet går ut på att levas och upplevas. Och nej, det är verkligen inte alltid roligt för det men likväl är det viktigt och sant. Att ha roligt är inget som behöver förtjänas. Inte heller att få slappna av eller njuta av något. Många av oss är itutade att vi till varje pris måste prestera före vi gör saker för att de är roliga eller njutbara. Det är logiskt ur perspektivet att det finns måsten och tråkiga saker som behöver göras men det är inte så vi behöver leva hela tiden för det.

Vad för kul väljer du att göra idag baserat på att det bara är roligt och gör dig gott?

Den nya titeln

"Hej mamman!" Säger min vän C när jag äntligen får en lucka att ringa och jag rycker nästan till. Vem pratar hon med?

Jag går förbi grannen som står med sin son vid staketet och spanar på robotgräsklipparen tvärs över gatan. Pojken får syn på mig och säger "mamma!". Hans egen mamma bekräftar "ja, där är en mamma" och då inser jag att det är mig de syftar på.

Mamma? Jag? Va?

Nittio procent av mitt dygn går åt till att ta hand om bebis eller göra det lättare att lyckas med det - alltså äta, sova eller duscha. Men när morgonsolen lyser in och han ligger utfläkt över min mage, utslagen av mjölkkoma, alldeles trygg och tillitsfull till att jag skyddar honom är allt som det ska.

Jag tillhör inte skaran som ser barn som meningen med livet, däremot det var nog meningen att jag skulle bli just hans mamma. För även om huvudet inte har vant sig vid den nya titeln än har hjärtat accepterat uppdraget fullt ut.

Februari 2023

Okej varning för en del bebisprat nu va? Men det går inte att komma ifrån att vår senaste familjemedlem ankomst har präglat februari rejält. Skriver den här listan de första dagarna i mars som en dagboksanteckning och så får vi se när jag har möjlighet att faktiskt publicera den.

Så höggravid!

Månadens teveserie:

Har knappt tittat på serier alls under hela månaden fram till de sista dagarna av februar när vi kom hem från sjukhuset och amningsbubblan tog vid. Vet inte varför men har känt mig så trött och less på att hänga i soffan att jag hellre gjort annat, typ att virka eller läsa.

Månadens musik:

Eivør eftersom det var till hennes låt Trøllabundin som Vilden föddes till! Blir gråtig varje gång jag hör den nu.

Månadens spel:

Hogwarts Legacy!!! Har bara hunnit spela det i typ tio timmar men wow, så lovande det känns och ser ut. Älskar miljön och att ränna runt i slottet och jag får samma känsla av det som Breath of the Wild och Fire Emblem men bättre med alla pussel och hemliga gångar överallt.

Månadens godaste dryck:

Proseccon som vi fick av min syster för att fira bebis med. Jag dricker inte mycket alkohol men har saknat att kunna göra det under graviditeten så jag njöt av varje gyllene klunk.

Kom hem från BB till mitt favoritgodis, bubbel och brie i kylen, vansinnigt lyxigt.

Månadens godaste mat:

BB-brickan! Jag hade inga förväntningar på den eftersom jag hört så varierande upplevelser av den men för oss blev det en tiopoängare. Grymt god! Var överlag väldigt positivt överraskad av maten på både BB och patienthotellet Lund. En annan fullpoängare var vår datenight på Åkersberg här i Höör två veckor före förlossningen. Vi firade mitt företags årsbokslut med trerättersmiddag och allt var som vanligt fantastiskt gott, tänker fortfarande tillbaka på M’s förrätt som var helt otroligt umamig.

Månadens sysselsättning:

Hehe, här finns det ett tydligt före och ett tydligt efter. Fram till den 15 februari var fokuset på att lämna över och avsluta saker men också att boka in uppdrag för hösten. Det var verkligen en alldeles lagom arbetsbelastning med att vara sjukskriven på halvtid och jag mådde så bra när jag fick både jobba och vila. Den 16 februari var jag ledig och så gjorde vi, i ren nervhantering, klart de sista större sakerna i barnrummet. Efter den 17:e så är det definitivt att ta hand om vår ljuvliga unge som upptagit mest tid.

Månadens höjdpunkter:

Såklart vår lilla Vilde! Men också att katterna tycks tolerera hans existens. De jublar förvisso inte och håller sig lite på avstånd men de har varken varit stressade eller särskilt rädda vilket var min största oro. Och de sex dagar som vi tillbringade på BB tillsammans var ett otroligt starkt och vackert minne för resten av livet, det var en otrolig upplevelse.

Månadens bottennapp:

Att liten blev dålig i gulsot som behövde akutbehandlas. Det i kombination med tre-dagars-gråten och rejäl sömnbrist var ingen höjdare. Extra värdefullt då att få mötas av BB-personal vars bemötande var som en stor, varm kram.

Katterna hade saknat oss rejält trots finfin passning när vi var på BB.

Månadens oväntade:

Jag har hört tidigare att amning är ett heltidsjobb men jag hade ingen egentlig uppfattning om hur mycket heltidsjobb det är. Sedan liten kom har dygnet bestått av tre timmars cykler där varje pass börjar med amning som tar 45-60 minuter och övrig tid mest består av att förbereda sig inför nästa skift. En annan överraskning var hur hårt amningshjärnan slog till. Glömmer allt ifrån hur mycket klockan är trots att det var två minuter sedan jag tittade på den till ord eller basala saker som att äta eller dricka. Har aldrig känt mig så dum i huvudet som jag gör nu.

Månadens bästa beslut:

Att M är hemma hela mars månad! Det har förvisso varit bestämt sedan länge men wow, så skönt det har varit att både få varandra tillsammans allihopa men också att han gör allt praktiskt här hemma.

Månadens bästa inköp:

Middagen på Åkersberg, det var en underbar och galet god kväll.

Månadens påminnelse:

Hur skört livet är!

Första promenaden hemma hade en dramatisk himmel som kuliss.

Månadens anteckning:

Alla skickade offerter och orderbekräftelser! Blir lika glad varje gång jag skriver ihop en och givetvis än gladare när upplägget jag föreslår matchar med kundens behov.

Månadens klädesplagg:

Well, det blev två veckor av gravidkläder  en vecka med sjukhuskläder och sedan en vecka med amnings- och snittvänliga sådana. Sådär kul klädmånad alltså!

Månadens bok:

Läste Heartless av Melissa Meyer och måste, återigen, säga att jag är impad av hennes sätt att göra om de klassiska sagofigurerna till nya berättelser. Det är skickligt gjort och känns genomarbetat även om denna inte var riktigt lika bra som de tidigare i mitt tycke.

Den artikel jag är mest nöjd med den här månaden:

Den som fått allra mest uppmärksamhet är den om min föräldraledighet men den jag gillade mest var den här om ledarskapets olika dimensioner

Och eftersom vår grabb helst bara sover på någon av oss blir det mycket tid som spenderas nedbäddade i soffan eller sängen.

Månaden i en mening:

Bebis, bebis, bebis!

Känslan nu när den är över?

Livsomvälvande, underbar, utmanande och helt jäkla fantastisk!

Månadens nyhet?

Haha, jag har ingen aning vad jag ska skriva här. Så mycket är nytt, en hel del överraskande och det blir som svårt att sålla i vad som är vad.

Vad händer framåt?

Fortsätta hänga här i bebisbubblan. Den liknar ingenting jag någonsin har gjort förut och är en väldigt speciell, inbäddad och ombonad upplevelse - framförallt nu när vi alla är hemma. Allt känns i hela kroppen: hisnande, omtumlande, asjobbigt och underbart på samma gång!

Och det var februari det. Fort gick det och det kommer absolut vara en tid jag minns med värme resten av mitt liv. Hur hade du det?

Månadslistor 2023:

Januari

Det finns fler karriärvägar idag än en

Jag ser det om och om igen. Arbetsgivare och chefer som tycker det är jobbigt med dessa yngre generationer som är så otåliga. Giriga. Vill ha kakan och äta den. Kräver en massa saker.

“De måste lära sig att anpassa sig”

“Man kan inte ha för bråttom”

“Unga har så orimliga krav och förväntningar”

Många jag möter är med på att arbetslivet fungerar annorlunda idag jämfört med för tjugo år sedan men likväl är det många arbetsgivare som inte är med på banan att de också måste uppdateras för att locka de medarbetare som har fler karriäralternativ idag. Bild: Einar Storsul on Unsplash

Det finns fler karriärvägar idag än en

Och ja, såklart finns det de som har orimliga förväntningar på hur snabbt en kan avancera i karriären eller vill få belöningen utan att behöva göra jobbet. Men det arbetsgivarna och cheferna, som har det här tänket kring yngre generationer i arbetslivet, inte fattar är att vi millennials har tillgång till andra karriärvägar och om ni inte värdesätter oss. Om ni inte släpper in eller fram oss eller uppdaterar ert ledarskap och er organisationskultur: då är risken stor att vi gör någonting annat än att jobbar kvar hos er.

Det kan handla om att starta eget, utbilda sig på nytt, få göra sidosysselsättningar eller bara jobba med något annat. Jag kan rabbla otaliga namn på personer i min eller de yngre generationerna som, likt jag själv, har gjort en alternativ karriär eftersom vi inte trivts i det traditionella arbetslivet. Inte känt oss välkomna, hörda, sedda eller bekräftade. Idag finns det, trots rådande konjukturssvaj, fler karriärvägar än en. Vi lär oss det genom skolan och UF. Ser det i sociala medier och hör om det i poddar.

Och det är ofta här den ömma punkten är: varför ska vi anpassa oss om vi inte måste? Varför nöja oss med något halvdant när fler alternativ står till buds?

De som inte vill göra den insikten kommer att få det svårt att locka och behålla yngre talanger i sina verksamheter och i slutändan vara de som står som förlorare när rekryteringarna och kompetensförsörjningen bara blir dyrare för att arbetsgivarvarumärket är utdaterat. Jobbigt? Absolut. Värt det? Jajemän.

För den som vill ha någon att ge skulden för dessa bortskämda generationer med enorma bekräftelsebehov som “bara ska ha kul hela tiden” finns det främst en att klaga till - våra föräldrar. Det är trots allt ni som har tutat i oss att vi kan göra vad vi vill, att vår åsikt räknas och att vilket arbetsgivare som helst är lyckligt lottade att få ha oss som medarbetare. Om det är den andan vi har växt upp med och fostrats i: varför skulle vi börja agera annorlunda väl ute i arbetslivet?

Tumme upp: Till de organisationer som fattat att ledarskapet inte kan se ut som det alltid har gjort utan behöver följa de strömningar vi ser i samhället i stort.

Tumme ned: Till de chefer som försöker rekrytera så kallade enhörningskanditater som ska matcha alla möjliga, och omöjliga krav, snarare än att justera och anpassa sitt ledarskap.