M som i Mod

En av de vanligaste fraserna vi hör att man måste vara modig som ledare och precis som i de flesta andra fall av klyschor finns det är en stort korn av sanning även här. Men vad betyder det att vara modig som ledare? Varför är det viktigt att vara det? Den första frågan handlar om att skapa en genuint bra arbetsmiljö och organisationer som är både lönsamma och välmående. Den andra om att förändra världen till det bättre för medarbetarna och världen oavsett om det gäller att ta ställning, konflikthantering, leda ett utvecklingssamtal, hålla en presentation eller något annat. Här kommer tre exempel på situationer som kräver mod oavsett om sakfrågan är jämställdhet, mångfald eller något helt annat.

M som i Modig

Våga granska sömmarna

Självkritik är sällan bekvämt, likväl måste vi våga granska oss själva i sömmarna då och då för att bli medvetna om hur vi har det och vad vi gör. Syna våra organisationer och ifrågasätta: vad vi gör och hur vi gör det? Hur jämställda är ni? Hur ser er mångfald ut? Hur mår ni egentligen i er verksamhet? Det kan svida men är värt det i längden eftersom medvetenheten kan ge er möjligheten att också agera och förändra till det bättre. 

Var inte rädd för den dåliga stämningen

Det är väldigt få som tycker det är roligt när det uppstår dålig stämning men det innebär inte att vi måste vara rädda för den. Framförallt inte som ledare eftersom du som chef/medlem i ledningsgrupp eller styrelse har mer makt att faktiskt skapa en förändring. Organisationer som har ledare som drar sig för att säga till, säga ifrån, ta de jobbiga samtalen eller ifrågasätta alltifrån berättigade orättvisor till skadliga värderingar mår sällan bra. Dålig stämning är inte farligt och för att skapa förändringar finns risken att man behöver genomlida lite av den emellanåt. 

Våga ta ställning tillsammans

Värderingar är något vi alla bär med oss och är medvetna om i olika grad och därför är det så viktigt att prata om i både lednings- och arbetsgrupper om vilka värderingar ni har och vad de betyder för er. Vilka sakfrågor tycker ni är viktiga och kan ta ställning till tillsammans? Tycker ni att det är viktigt att alla människor behandlas lika? Tycker ni att jämställdhet borde vara en självklarhet? Det är inte alltid bekvämt att leda sådana diskussioner men de är likväl viktiga att ha.

Sedan finns det såklart en lång rad fler tillfällen där man som ledare behöver vara modig. När kriser sker, svåra samtal behöver hållas eller situationer måste hanteras. Ledarrollen är inget för den fege helt enkelt! Berätta gärna, när kände du dig modig senast som ledare?

Nästa graviditetsmilstolpe

Jag vet inte riktigt hur det gick till men nu är vi plötsligt vid nästa milstolpe i graviditeteten: nämligen vecka 30. Tio veckor kvar till BF och nej, det har fortfarande inte sjunkit in än att det lär komma hit en liten bebis efter det. Haha!

Har vi fixat några fler saker än? Nej.

Har vi kommit någonstans med barnrummet utöver det jag hann göra innan jag och sedan M blev sjuka? Nej.

Kommer det att lösa sig superbra ändå? Ja! Det känner jag mig nittionio lugn och trygg i.

Vi har ändå börjat både läsa på och skriva en lista och dessutom är planen att vara lediga tillsammans mellan jul och nyår och då lär det bli en hel del preppande och fixande.

Har både stunder och dagar där jag känner mig som en blåval men den mesta tiden hitintills trivs jag väldigt bra med att vara gravid.

Nästa graviditetsmilstolpe

Med undantag för all sjuka de senaste veckorna och att vissa dagar är tuffare än andra tycker jag ändå att jag mår väldigt bra i graviditeten. Jag rör mig sjukt långsamt, kan fortfarande inte sitta länge och mår bäst de dagar jag får sova middag. Samtidigt har jag inga direkta problem med fogarna, illamåendet är hanterbart och jag blir megaglad varje gång jag får en buff som gensvar från magen. Blir i gengäld lika sur när någon får för sig att kalla mig tjockis eller knubbis och har i alla fall en rejälare ångestomgång i veckan ungefär med katastroftankar, oro och hormonbölande. Vi har ju andra stora utmaningar som pågår i bakgrunden som kräver sitt med och kontakten med kuratorn hjälper mig att balansera bättre i alla dessa känslostormar.

Har fått direktiv av läkaren att jag ska vara sjukskriven på tjugofem procent från och med nu och det var en lättnad att inte bli ålagd att vara det på heltid (även om jag såklart hade lyssnat om så vore fallet). Har nämligen en vansinnig jobbabstinens efter drygt två sjukveckor så det har varit rent utav befriande att få börja lite igen de här dagarna. Kommer överlag att jobba mindre och i mer fokuserade pass med främsta fokus på de fem större uppdragen som jag har framför mig inför föräldraledigheten. I skrivande stund befinner jag mig i Göteborg ett av dem, vilket också utgör årets sista jobbresa utanför Skåne, ett annat avslutas nästa vecka och de sista tre pågår till och med början på februari. Bloggen får alltså bli mer lust- och i mån av tid-uppdaterad framåt vilket känns jättekonstigt men ja, ja, det är nyttigt att prova nya saker!

Har blivit ett par olika uppföljningar för bebis under de senaste tio veckorna med ultraljud och hjärtljuscheckar och det är en grym lättnad att allting ser fint ut hitintills. Senast besöket hos BM fick Knytt till och med omdömet A-barn, baha. Jag hoppas dock inte att det som sägs om att bebisar har samma dygnsrytm utanför magen som inne i den stämmer allt för väl för då kommer vi aldrig få sova igen... Här är det nämligen livat dygnet runt och häromnatten kunde jag knappt sova för att liten låg på tvären längst ner i magen och både sparkade och slog vilt omkring sig. Kände mig seriöst som en tecknad seriefigur som svalt en pinne på tvären, besynnerligt och obekvämt. Jobbigt när det gör ont men samtidigt slutar jag inte fascineras av dessa rörelser och är otroligt nyfiken på vad det är för en liten person som ligger bakom allt det här fäktandet. Så det blir mycket magklapp och mys!

Känns stort att få uppleva detta och det är jag verkligen tacksam för att få göra. En milstolpe till avklarad alltså och nu tänker jag att nästa får bli fram till BF kanske? Tål att funderas på!

Lite mera vila

Hejsan! Hur är läget? Med mig är det fortsatt bättre och det är skönt att det går på rätt håll även om tillfrisknandet uppenbarligen går mycket, mycket långsammare än vad det brukar göra. Av den anledningen får jag börja jobba så smått igen men med betoning på smått och då är det tyvärr den bistra företagarverkligheten att en behöver prioritera stenhårt vilket betyder att klienter och kunder har företräde framför bloggen ett par dagar till. Så som det behöver vara ibland!

M frågade precis hur många bilder TT är med på här på bloggen vid det här laget och ja, det kan man undra - haha! Tänker inte räkna efter. Är ett par som ryms i kamerarullen eftersom hon 1. är förbenat söt och 2. ligger så mycket på mig.

Jag får se vad tiden och orken räcker den kommande veckan till helt enkelt. Dagens fråga i Bosskalendern som jag kör på Instagram var “vad prioriterar jag i min vardag?” och för min egen del står det tydligt. Fokus nummer ett fortsätter vara att äta bra, röra på mig och vila när det behövs. Jobba i korta stunder däremellan och skriver mer när jag kan och hinner helt enkelt. Ta hand om dig där och jag hoppas du får en fin vecka!

Otur och akut vila

Man kan ju tycka att det var tillräckligt att ligga hemma förkyld en vecka. Att det skulle vara lagom så. Men icke! Mådde mycket bättre från förkylningen i måndags men var lite öm i revbensmuskelaturen (som en ju kan bli när man hostat mycket) tills jag på kvällen lyckades hosta så pass att det smäller till i ryggen och plötsligt gör jätteont. På tisdagen var det etter värre och på onsdagen kunde jag knappt hicka utan att det svartnade framför ögonen, för att inte tala om att hosta eller nysa. Som tur var har vi världens bästa sjukgymnaster här på byn så kunde snabbt få en tid och väl där konstaterades det att en låsning i bröstryggen var boven i dramat som sedan spridit spänningar och irritationer vidare i kroppen. Efter det fick vi åka till till Kvinnokliniken för att träffa läkare och kolla hur Knytt mår och utöver smärtlindring blev jag också ordinerad akut vila. Därav tystnaden här! Har inte gjort många knop alls den här veckan men med facit i hand verkar jag ändå ha kommit lindrigt undan för redan på torsdagen mådde jag mycket, mycket bättre även om några fler dagars konvalescens återstår. Ren och skär otur ska trots allt också inträffa ibland.

Det har varit en rejäl utmaning både fysiskt och mentalt den här veckan, det kan vi enkelt konstatera. Både av att ha så ont men också för att jag inte har kunnat jobba.

Summa summarum har den här veckan alltså varit pruttdålig och ljuspunkterna är att bebis mår ypperligt, att jag kommer att bli återställd och än så länge verkar ha klarat mig rätt lindrigt undan trots allt. Ska dock till läkaren igen på måndag för att följa upp och då får vi se vad som sägs ytterligare. Kommer dessutom få ännu mer hjälp av sjukgymnasterna framåt vilket känns lovande.

Nu vet ni läget och jag återkommer när jag kan helt enkelt! Mat, mjuk rörelse, vila och sömn är det viktigaste jag behöver fokusera på just nu. Hur mår du och hur har du det?

Månadslista: November

Remember november och ja, vad passar väl bättre då än den sedvanliga månadslistan?

November har inneburit både toppar och dalar men skulle säga att det överlag har varit en bra månad.

Månadens teveserie:

Det har blivit ett gäng olika serier den här månaden faktiskt. Vi fortsätter att plöja Vikings om kvällarna och jag har dessutom sett Wednesday i ett svep och ett gäng olika reality serier för att fördriva sjukstugan som avrundade november och inledde december.

Månadens musik:

Har återupptäckt Fever Ray och lyssnat jättemycket på hennes gamla album nu. Så. Många. Bra. Låtar. Hon. Har. Gjort. Genom. Åren. Många av dem är dessutom grymma att ha i bakgrunden när en jobbar. Man kommer i stämning men de tar inte över ens uppmärksamhet så kreativiteten kan skjuta i taket.

Månadens poddar:

Har blivit några avsnitt av Krigshistoriepodden när jag varit ute och kört men annars är det som vanligt poddfattigt i min vardag. Kan ju tyvärr inte jobba och lyssna på poddar samtidigt för det slutar bara med att jag inte hör vad de pratar om.

Månadens godaste dryck:

Drack ett glas julmust i helgen och holy, det var gott. Annars har det godaste varit téerna som jag köpt, ett koffeinfritt fruktté och en påse av en av mina absoluta favoriter: Genmaicha. Det smakar som rostade popcorn, alltså helt ljuvligt! Blir mest av frukttéet till vardags dock eftersom jag behöver begränsa mitt koffeinintag.

Katterna har tyckt det är kallt med vinter och mullar ner sig i allehanda täcken och filtar runt om huset. Mycket gulligt!

Månadens godaste mat:

Bra fråga, är lite färgad av förra veckans icke-aptit fortfarande och kan inte minnas någonting kul som jag ätit? Det skulle vara all sushi då. Nudlarna på Fengssons i Lund. Lussekatterna. Har i och för sig blivit ett par väldigt goda sallader med och för några veckor sedan gjorde vi bakpotatis här hemma. Det med fetaoströra och vitlökssås var också en höjdare.

Månadens sysselsättning:

Fram till mitten av november var det hejdundrande mycket jobb, sedan har det stillat sig rejält och jag har gått ner till att jobba normalt igen. Grymt skönt! Känns som om jag är ledig hur mycket som helst numera vilket är väldigt lyxigt. Mycket tid också har tillbringats i sängen vilket i och för sig är mindre kul, hade gärna varit ute och socialiserat mera.

Månadens sämsta:

Att först få ett lindrigt ryggskott och en dryg vecka senare bli brakförkyld var ingen höjdare. I och med att jag fortfarande mår illa av graviditeten är det tydligt att jag är känsligare för om andra krämpor slår till och står ut i dem sämre än vad jag brukar. Både rimligt och normalt men inte särskilt roligt för det.

Månadens bästa beslut:

De gånger som jag har lyssnat på kroppens signaler och behov och prioriterat dem även när det känns tråkigt. Har ställt in, ställt om och det har varit urtrist men för att ha varit någon som spenderat större delen av livet med att “bita ihop och köra på” är det ändå sjyst att se hur jag idag gör annorlunda mycket mer naturligt när det behövs.

Har blivit i alla fall en sväng till stallet och lufsat runt med den här lilla söta. Hoppas på någon mer runda före jul sen när jag är friskare och starkare.

Månadens bästa inköp:

Gravidkudden! Det var de mest välinvesterade 250 kronorna på länge och som den underlättar och förskönar min vardag. Föredrar att ligga ner nermullad i den framför soffan numera för att den avlastar kroppen.

Månadens anteckning:

Har börjat göra en lista nu med förberedelserna inför bebis, alltid något va? Hoppas, tänker och tror att vi kommer igång mer nu under julen och börjar få mer saker på plats.

Månadens klädesplagg:

Gravidklänning som jag har på översta bilden i det här inlägget! Inte nog med att den är grymt bekväm, jag känner mig dessutom smashing i den.

Månadens film:

Har jag ens kollat på film den här månaden? Har snarare varit så att jag slagit på en film och sedan somnat till den, haha.

Var med i Lokaltidningen och tyckte det var kul att de lyfte fram detta citat i ingressen. Har du inte läst artikeln finns den här!

Månadens bok:

Har läst boken Förebilderna, kvinnor som formar vår framtid och den förtjänar egentligen sin egen recension. Bokrecensioner är för övrigt något jag saknar som inslag här på bloggen - skulle både behöva gå igenom de gamla inläggen och snygga till dem men framförallt har jag så många böcker jag vill läsa och skriva om framöver. Kanske kommer det igen 2023? Eller 2024. Bebis får bestämma.

Den artikel jag är mest nöjd med den här månaden:

Det är egentligen flera men den här om utmaningarna som hållbart arbete kan bjuda på får nog vara den som lyfts fram lite extra. Varför? Jo, för att den slår huvudet på spiken med varför det ofta känns lättare att låta bli att jobba hållbart även om det är bättre för oss.

Månaden som gick med en mening:

Up’s and down’s but mostely up, up, up!

Känslan nu när november är över?

Nöjd och stolt över att jag tog mig i mål med den intensiva jobbperioden. Den var en rejäl utmaning, jag gjorde det bra och jag ser fram emot att bli kvitt förkylningsresterna för att se om jag är så återhämtad som jag känner mig.

Vad händer framåt?

December handlar om att samla ihop lösa trådar, avsluta dem och leverera de uppdrag som återstår för året. Fram till jul kör jag och sedan blir det i alla fall en veckas jullov!

Och det var november det