Nytt år, nytt ledord och samma gamla ambitioner

Alltså, det är ju lätt att förföras av “new year, new me”-andan som sprids de här första veckorna i ett nytt år. Men jag erkänner, jag gillar nyår och jag gillar känslan av nya möjligheter. Skarpt! Samtidigt insåg jag när jag präntade ner mina ambitioner för året att de på många vis är desamma som vanligt. Jag vill träna mer, fortsätta njuta av livet och jobba för att mitt bolag ska växa vidare. Detsamma som de senaste fem-isch åren alltså.

Fick såklart sällskap när jag skulle försöka fota, haha.

Utgångsläge:

2021 var en rejäl utmaning och i det här nya året känner jag mig på många vis både lätt och lättad. Lättad för att jag tog mig igenom förra året med allt som hände i privatlivet och att mitt företagande klarat ännu ett pandemiår. Lätt för att livet känns optimistisk, lovande och fint! Till och med under Coronaveckan (som inte var ett dugg rolig egentligen) så kunde jag ändå känna hoppfullheten och optimismen spritta inombords.

Tankar för våren

Mycket är ovisst, med pandemin och jobbet, men jag har grymt roliga uppdrag inbokade redan. Kommer att köra ledarskapsutbildningar inom krishantering, styrelsearbete, utvecklingssamtal, att vara ny som chef, konflikthantering men andra roliga ämnen diskuteras också för framtiden. Åh, det kommer bli grymt kul! Utöver det blir det såklart klientarbete i form av mentorskap, coaching, BossMasters och chefsrådgivning. En mix som skulle kunna ses som “business as usual” och ingen är gladare för det än jag eftersom det är vad jag gillar allra att göra allra, allra mest.

I tanken håller planerna på att växa fram om nästa steg för Bossbloggen och mina andra digitala projekt. Vad som sker när återstår att se dock. Januari och februari kommer nämligen att fyllas till bredden av alla olika utbildningar som ska levereras.

Ledordet för i år

Varje år brukar jag sätta ett mentalt ledord att ha med mig som påminnelse men i år ska den minsann också sättas på pränt: Growth

Det här året kommer växandet att stå i fokus. Mina rötter går djupt, de är solida och nu är det dags att växa vidare. Jobbet och företaget å ena sidan, jag själv å andra sidan.

Du som hängt här ett tag vet troligen att jag har ett väldigt långsiktigt, organiskt sätt att bygga mitt företag på. Det går ganska så långsamt, vilket kan vara väldigt frustrerande i perioder, men det är rätt sätt för mig att göra det på. Fokus nu under våren kommer att ligga på att leverera som vanligt och att fylla på reserverna igen efter pandemiåren, främst ekonomiskt.

Men growth kräver också näring av olika slag. Därför kommer jag också, utöver min vanliga omvärldsbevakning, också göra några kompetensutvecklande saker under året.

Mitt hållbara arbetsliv är en självklar del av vardagen och det enda som egentligen är nytt är att jag för första gången på år och dar har satt upp ett träningsmål för mig själv. Sjukgymnastiken kommer att fortsätta och allt jag gör i träningsväg är tänkt att leda mot målet att kunna springa 2 kilometer. Jag vet inte när det skulle kunna bli verklighet och allvarligt talat: jag blir glad om jag lyckas kuta en kilometer utan att dö, men det märker vi! Hann ju precis börja träna igen innan Coronan knackade på så utgångsläget blir verkligen från noll så det ska bli jättespännande.

Mitt inre växande kommer också att fortsätta. Processen i att försöka förstå sig själv och världen lite bättre känns evig ibland men det är också vad som gör den så rolig och nu håller ytterligare pusselbitar på att falla på plats för mig. Kommer, som jag sagt förr, att skriva mer om det men jag behöver få än mer klarhet för att kunna sätta ord på det.

Med growth som ledord tänker jag också att det kommer att bli ännu lättare att fortsätta utmana och pusha mig utanför min komfortzon. Jag har dessutom, med min nya kalender, satt på pränt några av de där sakerna som jag ska fortsätta göra för att vardagen ska vara så njutig som möjligt. God mat, uteliv, mindre slöscrollande och mer kreativt pyssel.

Så tänker jag inför det kommande året! Har du något ledord för 2022? Är det något särskilt du kommer att fokusera på lite extra?

Anförtro sig åt medarbetare som chef

Läsarfrågan:

Stod och pratade med en av medarbetarna i mitt team häromdagen, ett informellt och avslappnat samtal där jag delade en del saker som jag är frustrerad över för just idag. Men jag fick en fundering efteråt som jag vill bolla med dig. Hur mycket kan och bör man som chef anförtro sig åt medarbetare? När jag tänker på det så finns det säkert en del saker som är mer eller mindre lämpliga att prata med medarbetarna om. Vad tänker du kring detta?

Svar:

Så kul att du vill göra det! Detta är en viktigt fråga att ställa sig som chef men långtifrån en alla ställer sig och reflekterar över. För ja, det finns faktiskt en hel del saker att ha i åtanke om man som chef vill ha en personligare relation med sina medarbetare och anförtro sig saker.

Förstå och främst kan vi väl konstatera att det är av godo att kunna ha en mer avslappnad, personlig relation med sina medarbetare där också mer informella samtal kan få ta plats. Dels lär vi känna varandra bättre så, vilket i sin tur bygger starkare relationer, men det brukar också leda till en trevligare och mer avslappnad stämning på arbetsplatsen.

Läs mer: Favoriserande chefer - när relationen blir lite för bra

Så länge man tänker på att behandla alla likvärdigt, undviker favorisering och vet gränsen mellan personligt och privat är det positivt att bjuda på sig själv som chef. Bild: Unsplash

Anförtro sig åt medarbetare som chef

Några olika saker som är bra att tänka på när det kommer att utbyta förtroenden som chef är exempelvis:

Skillnaden mellan att vara personlig och privat

Det är olika hur personlig en vill vara som chef och redan nästa vecka kommer det en bloggartikel på detta ämne eftersom jag började skriva om det här och insåg att det skulle bli alldeles för långt. Men i korta drag är det viktigt att du skiljer på vad som klassas som personligt och vad som är privat. Främst för dig själv som person men också i din ledarroll. Vad är du bekväm med att dela med dig av och inte? Vad är lämpligt att du delar och inte?

Att behandla alla lika

När det gäller förtroenden är det dock viktigt att du som ledare har en ambition att behandla alla medarbetare lika. Även om du “klickar” bättre med någon medarbetare behöver du vara aktsam med att visa det, annars riskerar du att skapa obalanser i teamet eller att omedvetet favorisera någon medarbetare. Checka dig själv så att du inte råkar göra det. Samtidigt:

Vill du ha förtroenden från medarbetarna behöver du också dela dem

Som ledare är det bra att ha förtroenderika relationer med personerna du jobbar med - det kommer att bidra till att man vågar vända sig till dig som ledare, att du får höra saker som annars inte nämns eller pratas högt om inför chefen. Men för att få förtroenden där du som chef får veta saker om dina medarbetare behöver du också visa förtroende genom att berätta saker som dig.

Gnäll eller klaga över “rätt” grejer

Som ledare bidrar du till att sätta ribban för er stämning i gruppen vilket innebär att du absolut kan och får klaga och gnälla över jobbiga saker men du kan behöva vara på din vakt vad du gör det om. Inte för att du nu måste skämmas och ångra om du har gjort det - men försök undvika det i framtiden. Några exempel på saker som är mindre lämpliga att gnälla eller klaga på är:

• Andra medarbetare i teamet: eftersom det kommer att sända signaler om att du 1. kan göra detta om alla och 2. skapa otrygghet i gruppen och inför dig som ledare

• Personer och individer: skilj på sak och person och behöver du sucka eller svära av dig - gör det över sakfrågor inte personerna som är inblandade

• Ledningen eller övriga i organisationen: som chef är det känsligt att kritisera eller prata negativt om ledningen eller andra i organisationen. Med det sagt går det inte att hålla med ledningen om allt, och ibland måste man öppet säga ifrån eller emot, man får tycka olika. Men det är skillnad på att göra det och baktala exempelvis ledningen till medarbetare. Det senare kan vara, och bli, väldigt problematiskt när en som anställd chef trots allt är en förlängning av ledningsgruppen.

• Kunder, leverantörer och samarbetspartners: nog för att de kan vara frustrerande och ibland kan det skapa starka vi-känsla inom teamet att klaga över jobbiga samarbetspartners, risken med det är att samarbetet mellan er grupp och den ni gnäller över försämras. Ett sätt att kringgå det kan vara att återigen, fokusera på situationerna, processerna eller sakfrågorna - inte personerna.

Det här innebär såklart inte att du som chef ska behöva vandra runt som en tryckkokare som bara ler och håller tillbaka alla former av negativa känslor för att upprätthålla en snygg fasad. Du får visa känslor som chef och du får ha dåliga dagar. Däremot är det klokt att välja ut en eller flera allierade, gärna externt, som du kan prata och ventilera med. Det kan vara en chefskollega, din chef, en mentor, partner eller vän som du har tillit till och kan prata med och gnälla av dig till. Så får du utlopp för det som gnager, skaver och stör - för sådant har man som ledare om än i olika mängder i olika tider.

Summa summarum: att anförtro sig som chef är i grunden bra men det är viktigt att tänka efter lite före eftersom vi som chefer ofta har en större påverkansmakt vilket innebär att det du säger och gör får än mer påtagliga effekter.

Och det är mina tankar om saken! Jag hoppas det kunde bidra med det du eftersökte - om inte är det såklart bara att du hör av dig igen. Ni andra som läser får såklart gärna också höra av er med era tankar i ämnet. Hur resonerar du när det kommer till att anförtro sig till medarbetare som chef?

Hej Corona! Hej då Corona! Jag hoppas vi aldrig ses igen

Det här med att bli sjuk i Covid var tyvärr ingen rolig upplevelse även om jag tack och lov inte heller blev så sjuk som jag hade kunnat bli. Usch, vågar inte ens tänka på hur illa det hade kunnat vara utan de två första vaccindoserna i systemet. Men nu är det typ över (hostar bara vid stor ansträngning och på nätterna) och äntligen är karantänen bruten. Hurra! Så nog om det. Hej fellow boss, dig är det jätteroligt att se igen!

Haha, känns helt ovanligt att ha smink och kläder på sig efter att ha varit sängliggandes i mer än en vecka.

Veckans planer

Kunde, av förklarliga skäl, inte jobba mycket alls förra veckan och ja… Det kommer jag känna av de kommande dagarna. Har precis ägnat lite tid i mejlkorgen och kommande dagarna är siktet inställt på att:

• Skriva klart fem och en halv olika ledarskapsutbildningar. Alla är grundklara men nu ska de jobbas över igen, tweekas och färdigställas

• Genomföra veckans inbokade mentorssamtal och chefsrådgivningar. Ser som vanligt larvigt mycket fram emot dessa men också…

• BossMaster-gruppen som ska ledas!

• Skriva för bloggen och skriva för kund

Det kommer med andra ord att bli en intensiv vecka och eftersom jag varit så krasslig kommer jag vara extra noga med att äta och sova ordentligt, ta mycket pauser och att röra på mig i den mån jag orkar med det.

Och ja, med det sagt är det väl dags att sätta fart med lunchen. Ska se vad jag kan hitta på med de rester som finns i kylen och sedan är dags att börja nöta tangentbord. Berätta gärna, hur mår du och hur har det? Har du klarat dig undan Coronan eller är karantänen ett faktum?

Anpassningar, fixande och milstolpar

Hallå! Hur står det till? Själv sitter jag och hostar här bakom tangentbordet eftersom jag igår åkte en väldigt plötsligt och kraftig förkylning igår som ett självtest idag angav som Corona. Som tur var mår jag redan mycket bättre idag än igår och jag hoppas det fortsätter på det här spåret!

All in all har detta ändå varit en riktigt bra jobbvecka!

Tillbakablick

Det är en riktig fixarvecka jag lägger bakom mig och jag känner mig betydligt lättare när inte en massa små saker som inte ligger och pockar på ens uppmärksamhet i bakhuvudet. Det har också var en vecka fylld av anpassningar i och med att jag behövde åka hem en dag tidigare från Stockholm med allt vad det innebar.

Veckans bästa

Goda nyheter om kommande uppdrag men också att jag, här bakom kulisserna, har nått några riktigt roliga milstolpar för företaget. Men också tisdagen i studion, klientsamtalen som jag har haft och den goa känslan jag hade i kroppen i torsdags. Även med viruset i kroppen är jag på en bra plats.

Veckans sämsta

Ja, det får ju bli Coronan tänker jag.

Sällskapet i sjukstugan är dock gott och hade den här lilla fattat att det väntar minst en vecka av att mamma bara ska vara hemma hade hon nog jublat, haha.

Veckans utmaning

Att mitt i allt börja researcha nytt mobilabonnemang, haha. Är såklart ingen stor grej men eftersom jag är noggrann med den här typen av inköp kräver det sin del av undersökande och eftertanke.

Framåtblick

Det enda som gäller här framöver är att äta, vila och se till att bli frisk. Ett test är inbokat på måndag och nu är det såklart full isolering som gäller.

Veckans ledarskapstanke

Norra Skåne har rapporterat om de 130 anställda på Bergendahls Food i Hässleholm som på torsdagens fick en länk till en förinspelad video som informerade dem om att de skulle varslas.

…

…

…

Enligt ett uttalande från företaget skedde det på grund av Covid men alltså… Nej. Nej, nej, nej. Det var inte en bra lösning på situationen även om tanken kanske var god.

Dock behöver jag stoppa tankekedjan på vad de kunde ha gjort i stället för nu är det dags att äta lite. Hur har du det? Har du lyckats hålla dig frisk?

Renskrubbat!

En av de göttigaste känslorna som jag vet är känslan av renskrubbat och vet du vad? Nu är det så. Hade migränkänning igår kväll och bestämde mig för att ta kompensationsledigt på förmiddagen idag. Bästa beslutet! Än mer när jag ändå vaknade hyfsat pigg och i mitt bästaste fixarläge. Så halva dagen idag har vigts åt att rensa, städa och skrubba först huset och sedan mig själv. Och ja, jag vet att det låter som en fullständig glorifiering av en hemmafru men tro mig när jag skriver att båda delarna var larvigt välbehövliga.

Borta är jättefint på alla sätt men hemma är ändå bäst!

Nu blev förvisso min Stockholmsresa förkortad men det lilla var intensivt och med förra arbetsveckan i bagaget var det nödvändigt att återhämta mig och dagen har varit ett strålande exempel på hur gott aktiv vila kan göra. Jag har rört på mig i ett lugnt och behagligt tempo, fått pyssla om några av de saker som betyder mest för mig och som pricken över i:t så håller jag dessutom på nu att få gjort en massa jobbsaker nu också. Matar undan grej efter grej som jag har på att-göra-listan och för varje sak som bockas av känner jag mig lättare och lättare. Är inne i en fas nu där jag håller på att rensa mig själv inifrån och ut och nu har jag kommit till punkten där man börjar se skillnaden tack vare sin ansträngning du vet. Välbehagsrys på det! Och egentligen har jag massor att skriva om detta men ska jag nog suga på den karamellen lite till och bara stanna i den här goa känslan. Njuta av den så länge det nu går, haha. Hur har du det idag?