Glädjen!

God morgon vänner! Hur är läget? Mig är det super! Fantastiskt! Har en sådan lättnad och glädje i kroppen just nu att det nästan känns lite overkligt. Efter vintern och vårens mörker och kämpande känns det som att det börjar vända igen. Är inte helt på torra land än men marken börjar kännas fastare under fötterna.

Vi har alltså firat flera saker i omgångar hela veckan och har hängt nere vid sjön nästan varje dag på något vis. Så mysigt!

Tillbakablick

Det har varit svårt att hålla jobbfokuset uppe den här veckan. Först för att vädret var fint och M har semester vilket har gjort att jag har behövt maxa min disciplin i kubik typ. Sedan avlöstes det av väntepirr för ett uppdrag som jag lämnat en pitch på och både huvudet och kroppen vrålar att jag så redo att gå på ledighet. Samtidigt har det varit många glada och roliga saker som hänt!

Veckans bästa

So! Much! Stuff! Fint familjehäng, att vi firade sjuårsdag och sist men inte minst att jag fick in ett utbildningsuppdrag som kommer att rivstarta min höst och som känns awesome. Dessutom har veckan bjudit på en hel del rådgivning och det är alltid roligt, jag gillar att få ta del av olika situationer och dilemman och bidra till att hitta lösningar på dem. En helt annat fantastisk grej var att min svägerska hjälpte mig att röja och rensa ur vårt förråd som ska bli studio/gästrum. Där var så överfullt av prylar att en knappt kom in i det och det är så gött att få det överstökat.

Här är så vackert!

Veckans sämsta

Hmm, det skulle väl vara att jag klantade mig rätt rejält alternativt hade migrän en dag? Annars är det inte möjligt att klaga på särskilt mycket den här veckan.

Veckans utmaning

I min egen ledarroll har jag haft samtal och fått lärdomar som jag inte kan eller kommer att prata om men som varit viktiga och som jag ska bära med mig länge för att undvika göra dem igen. Jag är alltså den första att erkänna att det 1. är svårt att vara ledare ibland och 2. jag inte är perfekt i ledarrollen. För det är jag inte - men jag försöker jag lära mig av missarna jag gör.

Framåtblick

Idag vankas det målande av fönster, vila, bad och brädspel. Högst troligen i den ordningen och det ska bli så skönt!

Veckans ledarskapstanke

Denna veckas ledarskapstanke är faktiskt ett lästips! Blev ombedd av Shortcut att ge mina tankar och råd kring några exempel från verkligheten när det kommer till destruktivt ledarskap och ja, det är både skrämmande och synd att sådant här ledarskap fortfarande finns. Du hittar artikeln här på Shortcut!

Berätta gärna, hur har din vecka varit?

Vad gör man som beteendevetare?

Vi fick önskemålet av en poddlyssnare att ägna ett avsnitt åt att prata om våra olika utbildningar inom beteendevetenskap. Vad gör man som beteendevetare? Och ja, det är såklart en fråga med massor och massor av svar. Förmodligen lika många som det finns beteendevetare och både jag, som är beteendevetare inom sociologi med specialisering ledarskap och organisation, och Alex, som är beteendevetare inom psykologi, har ju dessutom gått våra egna vägar med våra olika utbildningar.

Läs mer: JAG GJORDE DET!

Beteendevetenskap är brett och just därför gillar jag den, det kan leda till många spännande karriärvägar.

Vad min examen har betytt för mig

Eftersom min utbildning är rätt speciell, den jag har läst heter Ledarskap och organisation 180 hp och ges vid Linnéuniversitet i Växjö, så kan jag såklart bara svara för min utbildning och inte alla de andra som också ger en examen som beteendevetare. Men för min egen del så har den här utbildningen gjort all skillnad och jag hade inte kunnat jobba med det jag gör idag utan den. Anledningen till det? Det är dess speciella upplägg med att den går på halvfart, distans under sex års tid i stället för tre och att alla jobbar samtidigt som de pluggar. Jag hade ljugit om jag sa att det var enkelt, haha, men för mig har det verkligen varit värt det just för att det har gett mig en så otroligt stadig grund att stå på i min yrkesroll. Tyckte jag sociologin var kul? Njä. Mitt största intresse var ju ledarskapskurserna. Däremot var de intressanta, inte minst de delkurser som fokuserade på sociologins klassiker. Hur jag använt sedan dess pratar vi mer om i poddavsnittet som du hittar på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes. Den som vill är så klart välkommen in i vår LinkedIn-grupp också.

Någon annan här som har läst just beteendevetenskap? Berätta gärna: hur var det? Och vad använder du den utbildningen till idag?

Beautylistan

Jag såg den här beautylistan hos UnderbaraClaras för ett tag sedan och tänkte att jaaa, det här vore roligt att få dyka ner i. Sminkar mig inte varje dag och har egentligen ingen aning om vad eller hur en gör det på ett bra sätt. Men kul är det så låt oss se vart detta tar vägen!

Smink är precis som kläder ett roligt sätt att vara kreativ på i min värld och det är mitt humör som styr hur jag ser ut för dagen.

Beskriv din beautyprofil

Först var jag på väg att skriva ”ingen” men så insåg jag att det inte stämmer, haha. Jag skulle säga att min beautystil är enkel, färgstark med cat wings!

Vardagssminkning?

Det beror lite på om jag jobbar eller är ledig faktiskt. Är det jobb på vintern som gäller blir det oftast foundation, puder, rouge, ögonskugga (gärna en som glittrar), eyeliner, fixade bryn och mascara. På sommaren skippar jag helst både foundation och puder om jag inte ska filma eller fota något särskilt. På fritiden blir det oftast bara bryn, kajal och mascara, kanske lite rouge, om det inte är någon fest på gång för då går jag glatt all in.

Vad är din inställning till märken?

Jag har några som jag gillar och föredrar eftersom jag vet att de funkar men annars är jag neutral. Det viktigaste är att de fyller sin funktion!

Mirakelprodukt du aldrig överger

The Ordinarys serum kom som en räddande ängel i vintras och räddade min hy när den från ingenstans började krångla och bli snustorr. Så den är numera helig i badrumsskåpet! Men på första plats kommer alltid The Body Shops Drops of youth serum – har använt den länge. Typ sedan den kom och den funkar så jäkla bra med min hy. Har med åren insett att det viktigaste för mig är att huden mår bra och sedan är sminket sekundärt. Jag trivs inte om grunden inte är bra och vill helst inte behöva använda underlagsprodukter alls.

En rätt så typiskt Clara-look tänker jag mig? Hår åt alla håll och kanter, fixade naglar, cat wings och ett hyfsat tjockt lager med mascara.

Kan inte klara mig utan

Bryngelé eftersom mina bryn har en tendens att stå på alla håll och kanter. Ett annat måste är min eyeliner. Isadoras’s vattenfasta som är den enda jag har provat hitintills som inte får mina ögonlock att svida som tusan och som sitter bra hela dagen.

Slänger du smink när det gått ut?

Ehehe, har noll koll på utgångsdatum på mitt smink. Använder det tills det tar slut.

Relation till nagellack?

Gillar det skarpt men är egentligen för lat för att använda det så har i många år varit ett stort fan av att bygga naglarna så att jag slipper hålla på med dem överhuvudtaget. Men så i höstas ändrades det när jag, inspirerad av min kompis Anna, började ha söndagseftermiddagen/kvällen som officiell nagelfixartid. Då hänger jag i soffan, äter eller dricker något gött, kollar en serie eller film, skriver med någon kompis och fixar naglarna. Blir en riktigt mysig stund faktiskt.

Inställning till lösögonfransar?

Älskar det! Gillar det dramatiska och kan absolut tänka mig att förlänga fransarna igen i framtiden.

Skämssmink?

Alltså, alla looks en har testat på under åren har väl knappast varit lyckade. Men kan inte komma på någon som jag skäms för.

Ett annat beauty hack är smycken. Jag älskar att ha många enkla tillsammans i olika lager och strukturer.

Några beauty hacks?

Ett. Att jag bara borstar håret på kvällen, snurrar upp håret och fäster med snälla klämmor som jag sover med under natten. Är typ det enda sättet för mig att försöka tämja mina lockar för om jag bara borstar håret så blir allt bara ett enda stort fluff.  

Två. Sminkborttagningsservetter! Världens bästa grej för mig som hatar att tvätta av mig smink om kvällarna eftersom jag är trött, alltid får rengöringskräm i ögonen och då blir jag först grinig och sedan pigg. Så sedan jag introducerades för detta, och efter mycket letande hittade en sort som inte svider, är jag både gladare och tröttare inför sänggåendet.

Tre. Använder scrubbhandskar varje gång jag duschar – så skönt, min hud mår bra av det, en blir verkligen ren och dessutom blir brännan jämn på sommaren.

Fyra. Duschar så sällan som möjligt! Min hud mår i alla fall mycket bättre av det. 

Hur ofta och med vad tvättar du håret?

Har under de senaste månaderna behövt börja tvätta mitt hår tre gånger i veckan för att mitt hår blir så flottigt så fort. Mitt hår är överlag i en sån obalans just nu, blir oljigt i hårbotten och supertorrt i längderna snabbt och trots att jag testat det mesta i schampoväg hittar jag inget som gör att det känns riktigt rent. Lägg dessutom till att det knappt växer så kan du förstå att vi inte är bästisar för tillfället. Just nu kör jag Barnängen som schampo och balsam och Aussie Moisture som inpackning. Inpackning på det. Tänker dock att det är rätt naturligt med tanke på hur kasst jag har mått senaste månaderna att det tar sig uttryck i övriga kroppen så det får väl ta den tid det tar att återhämta sig.

Mascara eller läppstift?

Absolut mascara, ser så himla trött ut om jag inte har det. Samtidigt vill jag verkligen bli bättre på att använda läppstift, gärna rött. Kanske ska ha det som ambition i höst att hitta något som inte flyter ut så att jag kan bära rött läppstift var och varannan dag?

Något jag hade velat lära mig göra mer är mörka, sotiga sminkningar som denna för en steam punk plåtning. Foto: Rebecca Wipp-Ovin

Anti ageing-produkter?

Hmm, mitt serum och min dagkräm Drops of Youth från Body Shop räknas nog som det fastän jag använt dem i snart ett decennium, beror tveklöst på att de är så återfuktande.

Bästa hemmaspakur

Duscha riktigt varmt, scrubba sig och göra inpackning och sedan avrunda det med en ansiktsmask nedbäddad i soffan. Så! Mysigt!

Smink du inte förstår dig på

Nuvarande bryntrenden – både med målningen av bryn och brow lift. Och! Då vill jag vara tydlig med att det är inte så att jag inte förstår den som i att jag dömer ut den, absolut inte. Det är ascoolt! Utan jag förstår bara inte hur man gör för att måla och lyfta brynen så som många gör nu. Contouring begriper jag inte heller hur jag skulle lyckas få till i mitt eget ansikte.

Do’s and dont’s

Do: Gör som du vill och det du tycker är fint!

Don’t: Skit i vad alla andra tycker och tänker.

Skönhetsikon

Samma som med kläder: Dita von Teese alternativt Brigitte Bardot

Sminkning du är nöjd med

Den här typen av sminkning gillar jag! Tycker om när jag lyckas mixa olika färger.

Mineralsmink eller flytande?

Haha, alltså här kommer ju min okunskap gällande smink verkligen fram. Jag har ingen aning om vad skillnaden är mellan mineralsmink och flytande? Någon som vill dela med sig?

Största beautymiss du gjort?

Slakta mina ögonbryn som så många som var tonåringar på nittio-talet gjorde. Why? WHY?! 

Hur lång är din sminkrutin?

Två minuter om jag gör den snabbaste och mest enkla varianten, tio till femton minuter om jag kör jobbsmink och upp mot en halvtimme om jag kör den glittriga versionen. Upp mot en timme om det skulle vara fest på gång kanske? Men då är det ju en del av grejen att göra sig i ordning länge tänker jag!

Och ja, det var min take på beautylistan. Har du några hacks eller beautytips att dela med dig av?

Medarbetare som tar mycket plats

Läsarfråga:

Hej! Jag har en tanke som jag skulle vilja bolla med dig. Vi är en liten arbetsgrupp som arbetar tillsammans och jag är en “snäll och mjuk chef” med en mild personlighet. Det fungerar bra, jag är trygg med mig själv men däremot så har jag en medarbetare som tar mycket plats och har ett väldigt dominant sätt i gruppen. Hen styr och ställer mycket även om hen gör det med respekt mot mig och mitt ledarskap. Vi har alltså inga bekymmer i dagsläget men jag är ändå nyfiken, vad kan vara bra för mig att tänka på som ledare i det här läget?

Svar:

Vilken fin fråga! Jag blir lika glad varje gång en ledare hör av sig med en proaktiv fråga och jag tycker absolut att du ska fortsätta äga att du är en snäll och mjuk chef: en kan vara det och samtidigt vara rak och tydlig och det är en vinnande kombination. Det är dessutom väldigt bra att du reflekterar över detta redan nu, även om det fungerar bra här och nu är det både viktigt och nyttigt att i tanken undersöka olika möjligheter som risker. Jag tänker mig att det finns tre viktiga dimensioner i situationen: personen som tar mycket plats, teamet i stort och såklart också du som ledare och ambitionen är att det här svaret ska att spegla dem alla. Låt oss börja med att kika lite på den första, medarbetaren som tar mycket plats:

Hur gör man när en medarbetare tar mycket plats, ständigt vill stå i centrum eller är väldigt styrande och ställande i en arbetsgrupp? Rudy and Peter Skitterians från Pixabay

Medarbetare som tar mycket plats

Vad bottnar det dominanta sättet sig i och hur tar det sig uttryck?

Min erfarenhet är att vi människor ofta har fler likheter än skillnader, men trots det så är vi olika och våra beteenden beror nästan aldrig bara på en enda sak. Det är sällan heller så enkelt att vi kan utifrån kan avgöra varför en person beter sig som hen gör och jag vill därför inleda detta med att höja ett varningens finger om att som ledare bestämma sig för hur personer är och inte är eller spekulera för mycket i det. Du kan aldrig till fullo känna en annan människa eller veta vad hen har gått igenom och upplevt och det är viktigt att ha med sig det i bakhuvudet som chef.

Däremot är det bra om du, med ett nyfiket och öppet sinne, försöker tolka medarbetarens beteende. Hur verkar personen må? Vilken personlighet har hen? Finns det några särskilda situationer när det stora beteendet triggas? Hur tar det sig uttryck? Vilka behov kan verka ligga bakom eller tillfredsställas av detta beteende? Genom att observera och iaktta personen i olika situationer utan att värdera eller döma hen kan du kanske få några ledtrådar om detta. En vill ha saker gjorda på sitt sätt, en annan blir dominanta när de känner sig otrygga eller osäkra och en tredje kanske bara gillar att höra sin egen röst. Här finns det troligen inte en bara ett svar på frågan men det kan förhoppningsvis ge dig en större förståelse för personen i fråga, vad som triggar hens beteende och hur det tar sig uttryck och det kan hjälpa dig i framtiden.

Beroende på vem hen är skulle jag också uppmuntra att fråga personen om detta om och när det kanske känns lämpligt. Berätta att du har noterat att du inte vet om hen är medveten om det, men att hen har ett väldigt dominerande sätt och att du är nyfiken på om hen vet hur det kommer sig? Det behöver inte vara en dramatisk fråga att ställa om den ställs med nyfikenhet och omtanke och kan, beroende på hur medveten och självreflekterande personen är, bli ett spännande samtal.

Syftet med allt detta är till syvende och sist att öka din förståelse för personen men också se om du kan identifiera vilka behov hen har och hur du som ledare kan bidra till att tillgodose dem på jobbet. När du vet lite mer om det är det dags att undersöka:

Hur påverkar beteendet gruppen?

Grupputveckling är ett spännande ämne eftersom det finns så många “det beror på”-faktorer men en viktig fråga är: hur påverkar den enskilda personens beteende gruppen? Går det bra? Är gruppen okej med att ni alla är olika och att olika personer därmed tar för mycket plats? Eller tas platsen på andras bekostnad, sker respekt- eller gränslöst? Är fallet det senare måste du följa upp det med personen i fråga och prata om vikten av vara inlyssnande etcetera. Respekt för att vi alla är olika, gillar olika och beter oss olika är superviktigt i arbetsgrupper så här gäller det att ni också pratar om i teamet om era spelregler och er code of conduct.

Dock, kom ihåg att nio gånger av tio som en grupp har problem i form av att en individ utses som syndabock (oavsett anledning): signalerar det om att felet ligger hos gruppen och inte individen. Det är dock ofta lättare att ringa in den som inte fungerar/är annorlunda/tar för mycket eller för lite plats/sticker ut/är jobbig/för ambitiös än att kunna se vilka mekanismer som inte stämmer i gruppen och det gäller att du som ledare har detta med dig i denna process.

Eftersom det i dagsläget fungerar bra och det finns så väldigt många olika sätt som det kan förändras på tänker jag inte gå in närmare på det här. I stället är du varmt välkommen att boka en samtalstid via Bossakuten den dagen du känner att du behöver det. Dock är det viktigt att du fortsätter den närvaron som du har idag så att du kan fortsätta stämma av hur gruppen mår och har det och vidta åtgärder om du märker att det börjar gå utför.

Det är lätt hänt att tänka att enskilda medarbetare måste anpassa sig till gruppen för att “passa in” men är så fallet är det faktiskt gruppen som i stället bör anpassa sig så att det finns plats för alla! Bild: Sharon Ang från Pixabay

För dig som ledare att tänka på

Det finns dock ett gäng saker för dig som ledare att tänka på redan här och nu för att undvika bekymmer i framtiden. Exempelvis:

Ha en tydlig rollfördelning och prata om den vid behov

Något som tveklöst kommer att underlätta för dig är att ha en tydlig rollfördelning. Vad ingår i din roll som ledare och vad ligger på medarbetaren som tar stor plats? Var går gränsen mellan era olika uppdrag? Händer det att medarbetaren med sitt sätt kliver över den eller att du som ledare låter hen göra det? Ja, då är det viktigt att tydliggöra er rollfördelning. En gång är kanske ingen gång, men om det sker om och om igen är det förmodligen dags att antingen ombestämma gränserna mellan rollerna eller prata om vem som gör vad i vilken roll och vad det innebär. Läs gärna denna artikel om formella och informella organisationer för att få förståelse för vad som händer om den formella och informella organisationen glappar för mycket.

Jag pratar ofta om hur viktigt det är att göra sig så umbärlig som möjligt som ledare men det är inte att göra sig umbärlig att en annan person kliver in i rollen istället för dig. Med din ledarroll kommer ett ansvar och här är det viktigt att du inte ger inte bort tyglarna av bara farten eller för att det känns bekvämt.

Är personen en informell ledare?

Bara för att personen har ett dominant sätt och leder andra behöver det inte innebära att hen har tillräckligt av kollegornas förtroende för att vara en informell ledare men om så är fallet blir det ännu viktigare att ni i största möjliga mån jobbar åt den riktning som organisationen önskar och behöver. Hur det kan gå till beror väldigt mycket på medarbetaren, hur hen är och vad hen vill men genom att erkänna hens informella ledarskap kan du också stämma av: vill personen ha en ledande roll? Vilka verktyg kan hen få (även i den informella rollen) som kan hjälpa hen att ta ansvaret för makten som hen har i arbetsgruppen?

Det är inte alltid vi människor fattar vilken påverkan vi har på andra och jag har sett fantastiska resultat ske när medarbetare, som är informella ledare med stor påverkan, har insett att de är det och därmed börjat använda den makten på ett positivt sätt. De flesta växer med ansvar om det ges på ett rimligt och bra sätt och det ska du som ledare inte vara rädd att använda med dig av, tvärtom!

Se till att alla får höras

Sist men inte minst, se till att alla medarbetares behov får tillgodoses, att alla får komma till tals och får höras. Det är lätt hänt att en del personer, när det finns en eller flera som tar väldigt mycket plats i en grupp, backar undan och försvinner i mängden. Här ingår det i ditt ledaruppdrag att inte tappa kollen eller kontakten med dem. Prata med dem, gör avstämningar, be om deras tankar och åsikter och inför rutiner i exempelvis möten att ni går laget runt och att du fördelar ordet så att det inte blir så att det bara är en person som tar upp allt utrymme.

Det blev ett långt svar nu men jag hoppas att det kan ge dig konkreta ledtrådar om vad du som ledare behöver göra i det här läget. Annars är det bara att du hör av dig! Är det någon av er andra som har upplevt något liknande? Dela gärna med er i såfall!

Hipp, hipp… Hurra!

Hipp, hipp… Hurra! Hurra! Hurra! Hurra! HURRA!!! Varför undrar du kanske nu? Jo, för att Bossbloggen fyllde FEM ÅR igår! Och jag måste erkänna att jag inte riktigt kan ta in det. Funderade fram och tillbaka hela förra veckan hur jag ska uppmärksamma det här. Egentligen var jag jag inne på att ställa till med bloggfest men ja, det fungerade ju inte. Sedan undrade jag om jag skulle göra en återblick över allt som hänt? Försöka sammanfatta åren som gått? Göra någon tävling? Skriva något stort och bombastiskt? Men vet ni, jag har inte kommit på en endaste vinkel som känns bra och det slutade med att jag inte gjorde någonting. Poppade ingen flaska bubbel och fick inte ens färdigt och publicerat det här blogginlägget på födelsedagen för jag fastnade (bokstavligen talat) i fönsterkitt och spackel och storhandling. Så i stället skrivs dessa rader klart idag, dagen efter, i trädgårdens morgonsol. Men det går ju lika bra det!

Tänk om jag aldrig hade startat bloggen? Undras vad jag hade gjort då? Har faktiskt ingen aning!

Hipp, hipp… Hurra!

Det har hänt sjukt mycket på de här åren. Jag har skrivit så många asbra artiklar, intervjuat så många spännande personer och här ryms så mycket kunskaper, erfarenheter och nyanser. Ni har fått hänga med mig genom det mesta, tuffa stunder som sinnessjukt jävla glada sådana och jag är så tacksam för det. Stolt över att ha skapat den här platsen och ännu stoltare över att den nu fem år senare fortfarande är en av de få ledarskapsbloggarna i Sverige. Finns det något jag hade velat göra annorlunda? Absolut! Hur mycket som helst. En del saker har blivit som jag föreställde mig dem: som bloggen i sig, den är ändå sig rätt så lik från när jag startade den innehållsmässigt med sin mix av fakta och personligt. Det har hänt saker som jag absolut inte hade anat på förhand, exempelvis grundandet av Bossbrudar och det community som nätverket utgör. Andra saker blev bättre än vad jag hade hoppats, som podden och allt roligt som den innebär.

Ibland undrar jag om jag inte har skrivit om allt nu? Är det inte slut på idéer snart? Men nä. Jag har fortfarande m-a-s-s-o-r av drömmar, visioner och ambitioner kvar och de här fem åren - det är bara de första fem åren. Det finns mycket kvar att skriva om, testa och upptäcka och det ska bli så grymt spännande att se vad som har hänt om fem år igen. Då får vi hoppas att det inte är någon pandemi eller annat som kan sätta stopp för ett hejdundrande kalas!

Är det någon av er som läser idag som har hängt med från början? Ge er tillkänna! Hade varit kul att få höra: vad ni minns mest rån åren som gått?