Tre fraser du ska undvika att säga som chef

Som ledare är kommunikation en väldigt stor del av vår vardag. Det innebär dock tyvärr inte att det alltid är enkelt och ibland behöver vi möta medarbetare som upplever svåra saker som sjukdom, skilsmässor eller andra former av livskriser. De samtalen är inte alltid särskilt enkla och i de lägena finns det några fraser du bör undvika att säga som chef. Vilka de är enligt Fast Company? Sedan har jag lagt till vad du kan säga istället och ja, detta är en måste-läsning för ord spelar roll och ord som rymmer omtanke kan göra all skillnad för den som behöver det.

Ibland behöver man som ledare möta medarbetare och kollegor i svåra situationer och samtal och förutom att det finns några fraser du bör försöka undvika är det lika viktigt att tänka på ditt kroppsspråk och vad du signalerar med det i samtalet. Bild: Priscilla Du Preez on Unsplash

Tre fraser du ska undvika att säga som chef

“Jag vet hur du känner dig”

Det kan kännas empatiskt att uttrycka förståelse för hur någon känner sig men med den här frasen riskerar du att skriva folk på näsan eftersom det inte alls är säkert att du vet vad personen går igenom och vad det innebär.

Fråga istället…

“Hur mår du? Hur känns det?”

Det kan vara jobbigt att ställa de frågorna till en person som berättar något svårt och det gäller att göra det med värme och omtanke. Men gör det, lyssna noga på svaret och försök att bekräfta det så mycket som möjligt genom både närvaro, kroppsspråk och det du svarar. Det är okej (och bra!) att både bli berörd och visa känslor men försök hålla de största känsloyttringarna i schack så du inte riskerar att ta över samtalet med dem.

“Det här påminner mig om när…”

En annan vanlig företeelse när vi hör om andras svårigheter, sorg eller ledsamheter är att vi berättar om det vi själva eller någon vi känner har upplevt. Och visst, det finns enstaka tillfällen när det kan vara lämpligt - men som chef är det viktigare och mer empatiskt att du istället lyssnar aktivt istället för att börja prata själv. Då är chansen nämligen stor att fokuset landar på dig snarare än personen som delar något med dig.

Om det är ett av de lägena när du delar erfarenheten som personen berättar för dig om eller om du har upplevt något liknande som känns rimligt eller relevant att dela med dig av, säg i stället…

“Jag vet inte hur det är för dig, men när jag upplevde [XXX] så var det [YYY]”

Genom att uttrycka dig så visar du både respekt till att era olika upplevelser högst troligen inte är likadana även om du delar med dig. Dessutom kan du, när du uttrycker dig så, också öppna upp antingen för följdfrågor från din sida: hur upplever du det? Är det liknande för dig? Alternativt så erbjuder det den andra personen att kanske ställa frågor som hen är nyfiken på. Att dela med sig behöver alltså inte vara dåligt utan kan ibland vara bra för att visa förståelse och öppna upp för att fördjupa samtalet.

“Du kommer att bli bra/Du kommer att klara detta/Allt ordnar eller löser sig”

Är det något som alltid retar mig i filmer så är det när personer lovar att allting kommer att ordna sig eller bli bra till en annan i kris. Okej, jag fattar varför en gör det. Exempelvis om känslan av ansvar är tung eller en försöker att återta känslan av makt men vem är dem att avgöra eller veta det? Det kan absolut vara viktigt att ha ett positivt mindset när svåra saker händer eller försöka behålla hoppet men nej, undvik att säga detta i allra största möjliga mån. Dels för att du förmodligen inte kan ge den typen av löften, inte vet om det faktiskt kommer att bli bra eller bara stjälper istället för hjälper. De flesta vet ofta på ett rationellt plan att det kommer att ordna sig men det hjälper sällan om en mår dåligt här och nu.

Säg i stället…

Ja, vad säger man istället? Det beror på. Personen, situationen och vad det svåra består av och så vidare. Det finns inget enkelt svar på den frågan- Om det gäller sorg kan ett “jag är så ledsen för din skull” eller “det som hänt dig är fruktansvärt” vara det som passar. Eller att du bekräftar “jag har ingen erfarenhet av det du går igenom nu men jag förstår att det gör/känns/är [XXX]” eller “jag har ingen aning om hur detta kommer att gå, men det jag vet är att [du är en kämpe/du har mitt fulla stöd/jag hoppas att allt går bra/XXX]”. Alltså, erkänn det du inte vet eller kan och känns det som ett bra läge att försöka uppmuntra personen - gör det i så fall från hjärtat.

Avslutningsvis vill jag också säga det att ingen ledare är perfekt. Så har du, liksom jag, troligen råkat säga en eller flera av de här sakerna tidigare? Ja, då är det så. Har du möjligheten att be om ursäkt för det kan det vara en bra idé men annars, se det som en lärdom och ett misstag som du ska försöka undvika framöver. Har du några tankar eller erfarenheter av detta som du vill och kan dela med dig av? Gör det gärna så vi kan lära oss av det tillsammans!

Sommarjobbandets time management

Hejsan! Hur står det till? Med mig är det toppen eftersom jag har haft en riktig panghelg och dessutom börjar mitt sommarjobbande nu. Planen för de kommande två veckorna är att jobba halvtid-isch eftersom Mackan har tidig semester i år och jag är inte helt hundra på hur jag ska få ihop det än men tänker att det säkert ordnar sig! Jag har precis gjort en att-göra-lista och den får bli min ledstjärna från och med nu helt enkelt i sann time management-anda. Do what needs to be done och checka ut resten av tiden. Här i Skåne verkar den här veckan i alla fall bli varm och göttig så kommer nog försöka att jobba undan på förmiddagarna så att eftermiddagen kan spenderas utomhus. Fick ju sån semesterförsmak nu i helgen att det kommer att bli en utmaning annars att hålla i tempot, hähä.

Hur liten och gullig får man ens vara va? Och vet ni vad han heter? SNAPE! Så bedårande.

Vad var bäst under helgen?

Allt? Midsommar var ljuvligt i all sin enkelhet. Trädgårdshäng, massor av god mat, asgarv, bad och lek. Sedan har jag fått rida och gosa med kattunge som pricken över i:t.

Vilka måsten innehåller den här veckan?

Viktiga to do’s blir att se till att allt praktiskt är på plats inför höstens utbildningar och BossMaster-träffar, preppa artiklar till bloggen och jobba extra för Innovationscenter. Men också att måla vidare på huset! Det är en hel del som är kvar men nu börjar det ändå närma sig den sista fjärdedelen så nu gäller det att hålla i hela vägen in i mål. Dessutom behöver jag gallra bland mina morötter, råkade visst så lite för många lite för tajt i odlingslådan.

Det blev såklart också en del badande i helgen och en massa provturer med SUP:en, sjukt kul!

Vad händer för kul då?

På torsdag får jag ta den första vaccinsprutan, tjoho! Men jag ser allra mest fram emot att få paddla och njuta av solen, gärna på en och samma gång. Tänker att jag ska binda min SUP till bryggan och ligga och guppa där minst en gång den här veckan.

Vad ska du skriva för något?

Bra fråga, massor känns det som! Jag fick precis in ett önskemål på LinkedIn om att skriva om nyanställning/onboarding för millennials, jag har en artikel om coachingmetoden NÖHRA på gång och en blogglista på lur, det är fortfarande en del poddavsnitt som ska skrivas om och sedan har jag ett par artiklar för kund som ska författas med. Och sedan har jag ett par lyssnarfrågor från poddlyssnare som ska få svar också, vi får se vad jag hinner ta i vilken ordning helt enkelt!

Berätta gärna! Hur ser dina planer ut för veckan?

Midsommarmorgon

God morgon! Hur mår du denna midsommarmorgon? Med mig är det finemang. Passar på att kika in här och skriva med er innan det är dags att fixa klart det sista inför midsommarfirandet. Det blir litet och hemma hos oss i trädgården och jag ser så fram emot detta. Midsommar och nyår är lätt mina favorithögtider och det känns extra festligt att Mackan gick på semester i år.

Swoosh, såhär snabbt kändes det som att den här veckan gick!

Tillbakablick

Ja du, den här veckan har väl varit den tråkigaste på länge? Har i princip legat platt på soffan hela dagarna och jobbat järnet och fixat med huset och trädgården de kvällar jag inte somnat på soffan. Den enda som varit nöjd med detta är TT som har legat på eller bredvid mig större delen av tiden.

Veckans bästa

Lätt veckans BossMaster-träff, coachningen med sommarlovsföretagen och en rolig nyhet från en vän!

Det har inte blivit mycket målande heller. Men nu är i alla fall den första omgången av altanens främre del klar och vilken skillnad bara det lilla har gjort. Innan var det alltså en mix av trärena reglar och fd vita stolpar.

Veckans sämsta

Det är nog att jag inte riktigt har hunnit med allt som jag hade hoppats. Mycket har gjorts och det har gjorts bra men tyvärr är det ändå en del som återstår. Men det löser sig! Jobbar trots allt deltid tre veckor till innan jag får gå på riktig ledighet.

Veckans utmaning

Det har varit några mindre tekniska grejer med bloggen så att inte inläggen kommit upp riktigt som de brukar och borde. Men annars har det ändå gått rätt så smärtfritt förutom att jag varit grymt trött och seg.

Våra vackra rosor har vaknat till liv nu och det är så fint hur de blir större för varje år och blommar nu mer än någonsin.

Framåtblick

Efter lite mer jobb och prepp blir det midsommarfirande för hela slanten och ja, resten av helgen kommer nog gå åt till att vila upp sig. Ser fram emot långhelgen!

Veckans ledarskapstanke

I förra veckans poddavsnitt så svarade vi på en lyssnarfråga om hur en klarar av att hålla i och hålla ut fram till semestern. Well, dessa dagar har jag använt mig av exakt alla knep jag har för att underlätta processen. Inser nu att det kanske rent utav är en egen bloggartikel egentligen? Men om vi sammanfattar det kvickt så är mina bästa verktyg för att orka kämpa på att:

Göra det så bekvämt som möjligt. Sköna kläder och jobba under en filt i soffan kan underlätta mycket vissa dagar och stunder. Andra så blir det i stället viktigt att faktiskt sitta upp vid skriv- eller matbordet för att få fart i jobbandet. Vilket är en direkt konsekvens av att jag…

Lyssnar in vad som behövs här och nu och lyder det. Och är det så att jag inte kan tillfredsställa hela behovet i stunden så gör jag det så mycket som det går.

Pausa så mycket det går. När vi är slitna blir pauserna och återhämtningen allt viktigare så genom att pausa mer än vanligt och vid varje möjligt ögonblick så minskar vi risken för att köra sig själv in i kaklet och vara helt slutkörda när semestern väl kommer.

Äta mycket. Kanske till och med lite mer än vanligt! Jag tycker också att det hjälper att äta rejält och märker att ett extra mellanmål både behövs och gör gott i perioder som denna. Dessutom släpper jag alltid alla ambitioner på matlagningen med och äter prick det jag är sugen på, vill ha eller orka fixa. Gärna med storkok.

Har du några såna knep som du tar till? Berätta det gärna så ska jag se om det inte kan bli en artikel på ämnet. Annars så önskar jag er alla en riktigt härlig midsommar så hörs och ses vi på måndag igen!

Konsten att nätverka

Att nätverka är såklart inte det lättaste i pandemitider när en inte kan träffas hur som helst. Likväl är det viktigt och eftersom både jag och Alex har tränat oss själva till att bli nätverksdrottningar genom åren. Vi har dessutom lite olika sätt att nätverka på vilket vi djupdyker i och bjuder på våra erfarenheter, missar, råd och tankar kring konsten att nätverka. Varför är det viktigt? Hur gör man det på ett sjyst sätt? Och så vidare, och så vidare…

Själv var jag inte alls bekväm i att nätverka och mingla innan jag började göra det

I vanliga fall brukar jag ju skriva lite om veckans avsnittsämne för att fördjupa det lite men vet ni vad? Det behövs inte den här gången coz’ avsnittet är så uttömmande som det kan bli. Enjoy!

Om du inte är medlem i vår LinkedIn-grupp är du såklart välkommen att gå med där. Annars hittar du också avsnittet på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes. Har du några tankar, tips eller nätverkserfarenheter som du vill dela med dig av? Please do!

Fyra år som företagare

Den första april firade jag fyra år som företagare och klart att vi ska upprätthålla traditionen att utvärdera året som gick även om årsdagen nu tekniskt sett är över och förbi sedan länge. Men om vi börjar från början. Redan när jag startade mitt företag så hade jag som tanke att de första tre åren skulle vara en uppstartsfas för att lägga grunden för verksamheten och att jag, när de tre åren gått, skulle utvärdera läget och utifrån det bestämma mig för om jag skulle fortsätta eller inte. Och ja, med tanke på att jag precis har gjort mitt fjärde år går det nog rätt enkelt att räkna ut vad mitt beslut blev, hehe. Prognosen såg dessutom otroligt ljus ut! Jag hade fått inbokat föreläsnings- och utbildningsuppdrag som jag drömt om länge och det kändes som att det kommande året skulle bli året där jag växlade upp verksamheten än mer. Baha.

“Solen i ögonen och spilld mjölk överallt” - lite så känns det som det här året har varit och det har varit en charm i det med!

Fyra år som företagare

Det här fjärde året som företagare visade sig bli det värsta och sämsta jag har upplevt hitintills. Ekonomiskt på grund av pandemin (surprise!) men också hälsomässigt. Först på grund av mina skadade armar och för att jag när hösten kom inledde den här medicinska behandlingen som inneburit att jag har mått skräp till och från, inte minst nu under de senaste tre månaderna. Och det mina vänner har verkligen varit en utmaning som heter duga att driva sin business med en depression.

Som tur var har det också varit många bra saker som hänt under året och jag är så stolt över att jag och min verksamhet har överlevt när många andra kollegor fått stänga ner under pandemiåret. Det har ändå blivit ledarskapsutbildningar i olika former, några digitala föreläsningar, en del klientarbete och de första BossMaster-grupperna är i full gång. Så all in all är jag ändå nöjd trots att det inte varit ett år att direkt skryta om. Däremot har det bjudit på ett gäng läxor, exempelvis:

• Att ha flera intäkter i ens business kan verkligen vara det som räddar verksamheten och det är bra om de är så olika som möjligt

• Lägga undan till en buffert, om än så liten, direkt under dina uppstartsår som företagare. Du vet aldrig när du kommer att behöva den och något jag tror vi alla lärde oss under pandemiåret att oväntade saker kan hända väldigt, väldigt fort.

• Har du inte redan en mentor, skaffa det! Det har varit extra ovärderligt för mig under det här året att kunna ringa mina mentorer, be om råd och få hjälp med att testa nya idéer.

• Likaså att bolla med ens nätverk. Har varit så betydelsefullt att ha kollegor att få prata med under det här året.

• Hur en kan använda kriser till att komma på nya idéer eller hitta alternativa vägar. Som podden! Tänk om vi inte hade startat den? Otänkbart idag.

För att nämna några! Sammanfattningsvis har det här året varit astuff, utvecklande och jag ser fram emot nästa företagarår och vad det kan komma att innebära. Inte minst beroende på hur det går med pandemin. Hur tror du att det kommer bli i höst?