Börjar komma ikapp mig själv

Hej, hej! Hur står det till? Med mig är det fint tack, det tuffar på mina händer till trots. Även om frustrationen över att inte kunna jobba fullt ut blossar upp ibland så börjar jag ändå bli mer avslappnad. Det är ungefär 1,5-2 arbetsdagar som försvinner på grund av att jag måste vila så mycket men nu när jag börjar komma ikapp mig själv så blir det lättare och lättare att slappna av i det.

Tack till både PWC och Malmö Näringslivsgala för en grym eftermiddag och kväll!

Tillbakablick

Som vanligt har veckan bara susat förbi men jag tycker på det stora hela att den har varit bra. Sakta men säkert så har jag börjat jobba ikapp mig själv lite mer. Mejlen är inte längre översvämmad, bloggjobbet rullar på och jag har fått besked om att jag är godkänd på två av tre delmoment för den första tentan. Dock har jag inte kunnat lämna in den tredje delen som jag hoppades den här veckan men det känns ändå optimistiskt.

Veckans bästa

Veckans inleddes ju glittrande med att ett galamingel hos PWC med fantastiskt intressanta möten och samtal både där och på Malmö Näringslivsgala. Som vanligt var det en fantastiskt välordnad och rolig tillställning. Sedan blev jag förstås också asglad över att mina skolresultat. Har alltså på mindre än tre veckor seriöst dikterat ihop två tentor - härligt att det gick vägen, haha! Jätteroligt också med all fin feedback som jag har fått från er om veckans bloggartiklar. Tack! Jag uppskattar det så mycket varje gång ni hör av er med tankar, feedback och egna erfarenheter. Det gör mitt jobb så mycket mer givande!

En annan kul grej var gårdagens besök hos fysioterapeuten och känslan av att kunna börja nästa steg i rehaben. Det kommer att ta tid men nu finns det i alla fall en vidare plan där det första steget är att fortsätta balansera konsten att belasta kroppen (utan att överanstränga mig) och få musklerna att slappna av. Extra underhållande var faktumet att fysioterapeuten visade sig vara en av personerna som tog över min och M's lägenhet i Lund nu när vi flyttade till huset. Skåne är så brutalt litet ibland.

Ett av de första stegen i rehabiliteringen nu är att ta lugna promenader för att komma ner i varv och ändå få motion. Så igår bar det av ner till sjön där jag dessutom fastnade med att bara sitta lutad mot ett träd och njuta av den här magnifika solnedgången.

Veckans sämsta

Samma som förra veckan antar jag? Vilket såklart är mina händer och armar, föga förvånande.

Veckans utmaning

Att inte bli irriterad när en leverans av böckerna som är ett måste inför sista tentadelen och som inte bibblan har blir försenade. Det kommer att ordna sig ändå!

Och hur snabbt går det inte här i tornrummet då? Nu är det en vecka sedan jag sådde fröerna och det växer bokstavligen så att det knakar. Urkul! Nu ska jag bara lyckas reda ut hur omskolning och sånt funkar så de överlever även framöver.

Framåtblick

Ja, helgen kommer dessvärre mest att bestå av skolarbete. Ska färdigställa alla delar som jag kan i väntan på de sista böckerna och så blir det massage och lite kompishäng med.

Veckans ledarskapstanke

Apropå ämnet makt och att använda sin makt till att göra gott. Joaquin Phoenix har levererat starka och viktiga tal under både BAFTA- och Oscarsgalan när han har vunnit pris för sin insats i Jokern. På BAFTA pratade han om strukturell rasism och kritiserade BAFTA för de mycket homogena nomineringarna och under Oscarsgalan berörde han det igen men också jämställdhet och djurrätt. Insiktsfullt och på ett proffsigt sätt dessutom och jag kan varmt rekommendera att se dem om du inte har gjort det. Levererade offentlig kritik på ett snyggt sätt gjorde också Natalie Portman vars cape på Oscarsgalans röda matta hade broderade namn på kvinnliga regissörer som kritik mot att de nominerade bara var män. Klädsamt och ett viktigt statement! Jag hoppas att detta kan ge effekter på en bredare front.

Hur har din vecka varit? Har du haft det bra?

Sluta se människor som konsumtionsvaror!

Jag erkänner, det här är en sak som har retat mig under en längre tid men nu rann droppen över och visst är alla hjärtans dag en bra dag att lyfta det på? Kan vi snälla sluta se människor som konsumtionsvaror? En slit och släng-vara som kan förbrukas lite hur som helst? För det här beteendet går att se både hos organisationer och företag och nu allt mer även hos oss privatpersoner.

Läs mer: Diagnos människa

Visst, det är kanske bekvämt om allt som inte funkar kan dumpas överbord, glömmas bort och ersättas med nytt men... Är det verkligen så vi ska behandla varandra? Bild: Lucas Ludwig on Unsplash

Sluta se människor som konsumtionsvaror!

Att det finns organisationer som om ser och behandlar sina medarbetare som mekaniska små dockor som man kan behandla eller byta ut hur som helst är ingen nyhet. Antalet sjukskrivningar ökar, fler chefer känner sig stressade och kraven vi ställer på oss själva i både arbets- och privatliv verkar fortsätta vara höga. Men en av de senaste trenderna som syns mer och mer i sociala medier är du, för att måna om den energi du själv behöver för att leva och arbeta maximalt, noggrant bör rensa bort alla former av energitjuvar i din vardag. Och då inte energitjuvar som inbillade borden och måsten. Nej, du ska rensa bort personer som inte passar in i ditt energiflöde.

Lite överallt möts jag numera av det goda rådet att "rensa bort personer i din omgivning som inte ger dig något" eller "kräver mer av dig än vad du får tillbaka". Och ja, det är detta som har fått mitt humör att svalla lite extra idag. Vår konsumtionshets som så tydligt syns i vårt slit- och-släng-samhälle inbegriper nu alltså människor. Tillför inte din vän något värde i din vardag? Rensa bort dem ur ditt liv! Precis som du gör med kläderna eller skorna du aldrig använder. Sedan är det lite spretigt hur råden lyder: vissa menar att det bästa är att låta relationen rinna ut i sanden medan andra menar att det kan vara bra att berätta det så att du får ett tydligt avslut. 

WTF!

Få relationer är toppen jämt

Alltså visst, i den bästa av alla världar är såklart alla relationer alltid happy clappy och rosenskimrande. Där mår vi som umgås alltid bra och ger mer än vad vi får. Då kostar det inget i ansträngning att vara kompis med någon, att umgås den där kvällen du egentligen är astrött och vill chilla framför Netflix eller behöva lyssna på någon annans problem för sjuttiofemte gången. Men, som vi så ofta konstaterar här, livet är inte så svartvitt. Ingen relation är fläckfri, gratis eller fri från ansträngning. Framförallt inte när vi alla förändras, ibland befinner oss på olika platser i livet eller är i allmänt osynk i perioder. Måste det verkligen innebära ett formellt avslut varje gång vi är på olika ställen?

Det viktigaste är väl ändå att se på våra relationer över tid? Är det inte det vi bygger relationskapital för? Att investera tid och omtanke i varandra så att vår relation har en buffert när negativa saker händer. Då kan man ser en bump i tillväxtkurvan men kan ändå fortsätta vara vänner? Få relationer är toppen jämt. Livet händer. Vi tycker olika. Ibland behöver den ena parten mer än den andra. Varför kan det inte få jämna ut sig över tid utan att vi gör så stor sak av det?

Läs mer: Bakom den glittriga fasaden

Jag gillar sociala medier skarpt men en nackdel är helt klart att överdoseringen av förskönande och förenklade filter gärna används i den analoga vardagen med. Bild: Evan Krause on Unsplash

Livet blir lätt ensamt när vi gömmer oss bakom fasader

Hur ser ens den relation som bara ger energi och inte tar någon ut? Ja om den nu finns (jag är inte övertygad om det än) så tänker jag mig att den behöver vara rätt ytlig. Bekymmersfri. Att man delar det som är kul och "inspirerande" och om man mot förmodan pratar om jobbiga saker blir det den regisserade versionen som inte skaver? Njä, tack men nej tack. Livet blir lätt ensamt när vi gömmer oss bakom fasader.

Fira istället alla hjärtans dag med att ha lite mer tålamod med andras tillkortakommanden. Precis som du hoppas att de har tålamod med dina. Och har du någon i din närhet som känns dränerande med sitt beteende - prata med hen om det! Ta ansvar och respektera er relation så mycket att du tar även de jobbiga samtalen. Det är äkta vänskap att kunna göra det med kärlek och omtanke*.

*) Observera att det är en stor skillnad på relationer och destruktiva sådana. Den senare kategorin är sällan hälsosam och kan absolut behöva avslutas i bland - som sagt, få saker är svartvita.

Tumme upp: För att det finns så många organisationer, ledare och medmänniskor som genuint bryr sig om människorna runt omkring sig - all kärlek till er!

Tumme ner: För extrem-individualismen som endast tar avstamp i jaget och inbillar sig att det går att verka i ett vakuum utan någon påverkan på omvärlden. That aint how the world works.

Har-, vem- vilken- och vad-listan

Några saker som jag alltid sparar ner så fort jag springer på det online är ledarskapsnyheter som jag tror kan intressera er eller artiklar som jag vill läsa om eller skriva om. Men en annan sak är blogglistor som jag sparar på hög för att kunna skriva den dagen som jag känner mig lite kreativt utmanad. Här är en som jag såg hos Elsa: "har-, vem- vilken- och vad-listan"!

Har-, vem- vilken- och vad-listan

Har du...

Folköl i kylen?

Nopes, vår kyl är för tillfället tommare än tommast.

Något husdjur?

Två små katter. Tulo och TicTac! Även kända som Totoro och Teto för den som kan sina Ghibli-filmer.

Någon favoriträtt?

Går det ens att välja? Finns så mycket god mat här i världen. Älskar spaghetti, goda såser, kantareller, fetaost, rödbetor, skaldjur och pommes. Är dock extra sugen på M's ramen just nu.

Puder på dig?

Absolut, jag har inte alls fastnat för den här glowy-trenden som råder utan föredrar att hålla mig som matt som möjligt i ansiktet. Dock använder jag bara puder om jag har foundation under.

Några framtidsplaner?

Många! Vi pratade ju om mina ambitioner för 2020 senast häromdagen men på lite längre sikt så vill jag att mitt företag ska växa vidare och bli ledarskapsakademin som jag drömmer om.

Någon sjukdom?

Som tur var inte mer än skadan i händerna och armbågarna och det sista från utmattningen.

Gymkort?

Har faktiskt avvaktat med att skaffa det. Dels pga skadan och nu eftersom jag ska träffa en sjukgymnast nu på fredag. Vill se vad han har att säga om min rehabilitering och hur jag ska lägga upp den på bästa sätt innan jag rusar till gymmet.

Några MVG:n?

Hade ett par när jag gick ut gymnasiet men mina betyg därifrån var dessvärre inte mycket att skryta över jämfört med när jag gick ut högstadiet. Tror jag fick 16,4 i snitt typ? Okej men räcker inte på långa vägar för att kunna läsa till psykolog.

Jag är också rätt så beroende av känslan av frihet och vill verkligen ha en fot i stan och en ute i skogen.

Något beroende?

Kan inte komma på att jag har något beroende överhuvudtaget? Är fd arbetsnarkoman men jag har ju förändrats så mycket från den tiden att det börjar kännas gammalt nu. Jo, nu vet jag. Frisk luft! Älskar frisk luft, att vara ute eller sitta och jobba ute på vår veranda eller med öppet fönster. Mitt huvud känns alltid klarare då.

Nagellack?

Nopes, jag är för lat för att måla naglarna eftersom jag 1. har svårt för att låta det torka i fred och 2. retar mig eftersom det slits av så himla snabbt. Vilket är synd för jag älskar nagellack och tycker det är så snyggt.

Någon vän som bor i ett annat land?

Mmm, det har jag både i Rumänien och USA och tyvärr hörs vi alldeles för sällan.

Vem...

Avskyr du?

Ingen? Utom möjligtvis personer som har en snedvriden människosyn och som på fullaste allvar tycker att vissa personer är mer värda än andra och dessutom försöker kränka mänskliga rättigheter. Det avskyr jag. Men annars... Nä. Jag har en väldigt optimistisk människosyn och gillar i princip alla om inte hen beter sig extremt olämpligt eller behandlar mig eller andra illa.

Längtar du mest efter?

just nu mina kompisar! Nackdelen med den här intensiva jobbperioden är att socialt umgänge inte riktigt hinns med and that sucks.

Stör du dig på?

Samma som tidigare, jag retar mig inte särskilt mycket på särskilt många överhuvudtaget. Däremot kan jag bli otroligt provocerad av onyanserade eller omedvetna resonemang men då handlar det återigen mer om sak-frågor än person-frågor.

Gosar du med?

Mackan, katterna och allehanda andra pälsbeklädda, gulliga, små djur jag möter i prick den ordningen, haha.

Lagar mat?

Vi båda här hemma och det går ofta i perioder om någon gör det lite mer än den andra beroende på vår arbetsbelastning och vårt schema. Just nu är det nog mest M som lagar mat.

Diskar?

Samma som ovan, dock är det nog jag som diskar mest för tillfället eftersom jag jobbar hemifrån mycket och tål inte att ha disk på diskbänken. Framförallt inte när vi har diskmaskin, haha!

Apropå tidningar så hittade jag häromdagen den här klippet från Metro där jag delade med mig av råd kring beteenden du aldrig ska tolerera från din chef. Still very true!

Vilken...

Tidning läser du?

Jag har ingen i dagsläget som jag läser från pärm till pärm utan det blir många olika beroende på vilka artiklar de har. Men Harvard Business Review är väl den jag läser mest!

Buss åker du oftast?

Buss 470 som går förbi här hemma till stationen i Höör. Vi har två busslinjer som går här men 470:an klaffar oftast bäst med mina tider.

Dag fyller du år?

Den sjunde mars.

Årstid föredrar du?

Vår och sommar, tveklöst! Ljuset, värmen, det gröna... Åh, snart är vi där!

Vad...

Gör du nu?

Skriver detta blogginlägg medan vinden viner utanför knutarna på vårt lilla hus.

Gör dig till en bra människa?

Jag hoppas och vill tro att jag är snäll eftersom jag vill alltid det bästa åt alla och tycker att alla förtjänar att må och ha det bra. Min empatiska förmåga är stor, jag är läraktig och försöker att vara generös med min uppmärksamhet men också med mina kunskaper och kontakter.

Gör dig till en dålig människa?

Att jag hade kunnat göra mer nytta för världen och min omgivning? Med mer handling än att ha goda intentioner. Dock ser jag inte mig själv som en dålig människa även om jag ofta känner att jag skulle kunna bli ännu bättre. Däremot så har jag, precis som alla andra dåliga och mindre smickrande sidor. Har lätt för att vara självcentrerad, självmedveten och kan ha väldigt kort stubin och hetsigt humör när saker (framförallt prestationer och spel) inte går som jag vill eller har tänkt mig. Är också rätt ältande tills dess att jag har processat klart saker som jag funderar över.

Läs mer: Mina ambitioner för 2020

Är så glad över att jag, när jag lämnade mitt heltidsjobb för tre (!) år sedan, vågade starta eget och köra detta fullt ut. Tänk om jag inte hade gjort det? Detta har lätt varit den bästa investeringen i min karriär hitintills. Foto: Framåt Västervik

Vill du arbeta med?

Exakt det jag gör nu! Minus plugget då och såklart hoppas jag på ännu fler (och större) spännande uppdrag och att utveckla företaget mitt ännu mer. Kommer på mig själv var och varannan dag med att känna "I was born to do this" när jag jobbar och det känns verkligen så i varje fiber av kroppen.

Är roligast just nu?

Att, att, att jag klarade min statistiktenta!!! Glädjeskrek rakt ut nu när jag fick mejlet och skrämde halvt ihjäl min katt på köpet. Lättnaden över att ha den avklarad är enorm.

Har du på dig nu?

Mjukiskläder eftersom jag jobbar hemifrån och det enda som händer idag är att jag ska åka till massören.

Äger du för skor?

Hehe, ett gäng i varierande höjder. Har problem varje vinter med att jag inte har några platta och snygga skor och det är högst oklart hur länge jag har prokastrinerat ett sådant inköp. Men fyra år minst. Förmodligen mer.

Har du för storlek i skor?

34-35-36 beroende på vad för typ av sko det är. 34 i ballerinas och sneakers. 35 i pumps och det mesta annat. Stövlar och stövletter kan funka i 36.

Läser du för bok?

Typ bara kurslitteratur i mängder om Marx, Weber, lönearbete och livsformsanalyser just nu. Kommer att ha läst femton böcker och ett gäng artiklar innan den här veckan är slut. Har dock Assassins Apprentice av Robin Hobb på sängbordet och längtar efter att få fortsätta läsa den så snart tentan är inne.

Ska du göra nu?

Ge mig in i skolböckernas värld. Läser och läser och tänker och andas bara forskning just nu. Grymt intressant men också väldigt intensivt.

Och med det konstaterat är det dags att sätta fart igen. Men vore kul att höra dina svar!

Vem längtar du efter?

Vad vill du arbeta med?

Vad läser du för bok?

Hantera en svår medarbetare

Det är inte alltid en dans på rosor att jobba som chef och förr eller senare så kommer du att möta medarbetare som är envisa, säger emot, misstycker eller sätter sig på tvären. Så hur kan du tänka när du ska hantera en svår medarbetare? Här kommer några do's and dont's.

Men först! En brasklapp. En stor sådan. Var försiktig med att stämpla medarbetare som "lätta" eller "svåra". Risken är nämligen stor att vi, om vi börjar kategorisera varandra så, påverkas av det psykologiska fenomenet Pygmalion-effekten. Det innebär i korthet att vi riskerar att börja behandla personer utifrån det vi tror om dem. I de ursprungliga experimenten som gjordes bland lärare och elever så fick lärare veta att några elever i deras klass var särskilt intelligenta och började behandla dem som om de var det - vilket i sin tur påverkade elevernas skolarbete.

Så bara för att rubriken här handlar om hur du kan hantera svåra medarbetare innebär det inte det är så svartvitt att vissa medarbetare är "lätta" och därmed bra och enkla att jobba med medan andra är "svåra" och därmed omöjliga att jobba med.

Läs mer: Det är dags att skrota det första intrycket!

Don't! Låt din irritation eller frustration ta överhanden om du kan undvika det när du har en medarbetare som känns lite extra... mycket. Och svär inte av dig till andra i arbetsgruppen utan om du behöver det, spara det till ett tryggt sammanhang utanför jobbet som din mentor, ditt chefsnätverk eller en chefskompis istället. Bild: Ozan Karabulut från Pixabay 

Don't

Glöm bort skillnaden mellan sak och person

När vi har mycket att göra och bara vill att allt ska funka smidigt är det lätt hänt att börja blanda ihop sak och person. Det har hänt oss alla någon gång och inget att dra för stora växlar på i efterhand. Men försök påminna dig nästa gång du märker att du biter ihop och tänker frustrerande tankar om en person att det är en viktig skillnad. Så även medarbetaren känns jobbigast i världen är det ditt jobb att försöka hålla huvudet kallt och skilja på personen och vad hen gör.

Glöm bort kontexten

Få av oss agerar i ett vakuum och historielöst utan det finns ofta anledningar till varför vi agerar som vi gör. Det är sällan heller en enda sak eller alltid enkelt att veta exakt varför vi beter såsom vi gör. Så om en medarbetare exempelvis motsätter sig alla former av förändringar så kan det bero en rad olika faktorer.

Kanske har hen blivit överkörd och illa påverkad av tidigare organisationsförändringar? Kanske är hens förändringsmotstånd extra starkt på grund av erfarenheter utanför jobbet? Eller så motsätter sig hen förändringarna eftersom hen inte upplever att hen har blivit tillfrågad eller informerad om dem tidigare? Och så vidare. Jag skulle kunna fortsätta rada exempel men jag tror du fattar. Vi är dessutom långtifrån alltid medvetna om varför vi reagerar eller agerar på det sätt som vi gör.

Det innebär dock inte att du som chef behöver veta allting om alla medarbetare. Däremot kan det underlätta enormt att lära känna personerna som du jobbar med och, om du är ny i organisationen eller arbetsgruppen, ställa frågor om hur det har varit förut för att öka din förståelse och medvetenhet. Och, inte minst, kom ihåg att vår historia inte alltid är det bästa sättet för att förutspå hur vi kommer att agera i framtiden.

Utgå från dig själv

En annan vanlig miss vi gör är att utgå från oss själva när vi hanterar olika situationer. Alla är vi olika, alla jobbar vi olika, alla har vi olika inlärningsstilar och sätt att förstå saker på. Så bara för att en medarbetare inte tänker eller agerar som du innebär det inte per automatik att det är medarbetaren är fel på utan det är kanske något du skulle kunna göra annorlunda.

Do! Kom ihåg att vi alla är mänskliga och försök att ha ett öppet sinne för vad det är medarbetaren ger uttryck för med sitt beteende. Bild: Ozan Karabulut från Pixabay 

Do

Lyssna på vad hen säger

Försök att ta ett kliv åt sidan och lyssna efter vad det är den stökiga medarbetaren ger utlopp för egentligen? Gnäll, klagomål eller motstånd är ofta symptom och utan att fixa rotorsaken så kommer det också bli svårt att stävja det.

Rätt många som stämplas som "jobbiga medarbetare" är egentligen en av er organisations starkaste tillgångar. Dels för att de vågar höja sin röst om saker som kanske inte fungerar i verksamheten, om de svårigheter eller utmaningar som inte ni andra är medvetna om eller om det som är obekvämt att prata om. Dels för att det sista du vill som chef är att bara vara omgiven av ja-sägare eller personer som är precis som du själv. Olika är inte alltid det bekvämaste men det är det nyttigaste att ha olika perspektiv, infallsvinklar och åsikter i arbetsgruppen - ni kommer att prestera bättre då även om det kräver mer arbete av dig som ledare inledningsvis.

Ge personen insyn och ansvar

De allra flesta av oss reagerar med oro när vi inte har en kontext eller insyn i vad som sker. Likaså om vi inte känner att vi får vara med i beslut som gäller oss själva. Därför kan insyn och ansvar göra stor skillnad. Inte minst för att skapa känslan av delaktighet.

Var tydlig när det behövs

Sist men inte minst vill jag också betona att du inte ska utplåna dig själv för att behaga alla alltid. Nej, ledarskap handlar inte om dig och ja, det är medarbetarna som du ska prioritera främst. Men ibland så är det också så att det inte spelar någon som helst roll vad du gör som chef om inte medarbetaren också vill samarbeta. Jag har tyvärr sett jätteduktiga chefer misslyckas i sitt uppdrag eftersom gruppen inte var det minsta mottagliga eller samarbetsvilliga. It takes two to tango och är inte den enda som bär ansvar för att er relation och att medarbetaren ska fungera i sitt arbete.

Så om du har försökt alla verktyg som du kan komma på för att underlätta den motsträviga medarbetarens vardag, förståelse, insyn och ansvar utan att få något gehör - prata om det med personen ifråga! Helst individuellt och våga var direkt om det som inte fungerar och hur ni kan arbeta med detta framåt. Var transparent och säg hur du upplever ert samarbete. Exempelvis: "jag upplever [detta och detta]. Hur upplever du det? Vad behöver du från mig och vad kan vi göra för att detta ska fungera bättre? Vad kan du själv göra?"

Balansen mellan hur direkt en kan och bör vara beror givetvis på vilken problematik det gäller. Men sträva efter att vara tydlig med omtanke och försök hitta saker att jobba fram emot. Går inte det (eller om personen fortsätter vara motsträvig och motarbeta dig i din roll) då kanske det kan behövas sättas hårt mot hårt för att förtydliga vad som förväntas av medarbetaren och inte.

Bonustips: Undvik att lägga allt ditt fokus på en eller några få medarbetare

Ibland händer det att en eller några få personer i arbetsgruppen kan dränera mer energi från dig som ledare än vad hela arbetsgruppen gör tillsammans. Då är det viktigt att du skapar dig en strategi för hur du ska hantera det för dig själv. Ett bonustips är dessutom att försöka att undvika allt ditt fokus på en eller några få medarbetare. Det är allmänt känt och påvisat att det i princip alltid finns någon eller några motarbetare i alla organisationer. En gyllene regel i förändringsledning är att vi, inför en förändring, ofta kan kategoriseras i tre olika grupper:

1. De som säger "ja, vad kul!" utan att behöva höra så mycket mer om vad som komma skall

2. De som säger "okej, vi får se hur det här går" innan de bestämmer sig för om de vill hoppa på tåget eller ej.

3. De som motsätter sig alla förändringar vad det än gäller

Det är vanligt då att lägga mest fokus på den tredje gruppen i tron om att om du kan vinna över dem är de andra med på tåget. Gör inte det. Se istället till så att alla har all information och är så delaktiga som de behöver vara och lägg sedan din mesta energi på de personerna som ingår i de två första grupperna. Kom också ihåg att det inte heller så enkelt att vi alla alltid befinner oss i en av dessa kategorier. Tvärtom kan vi röra oss mellan dem beroende på vad förändringen gäller.

Så, nu får vi nog sätta punkt. Det här är onekligen ett stort ämne och ovan är mina generella tankar och tips för hur du kan hantera en svår medarbetare. Har du frågor eller följdfrågor kring en specifik situation med en medarbetare som sätter sig på tvären? Tveka inte att mejla mig på clara@bossbloggen.se i så fall eller dela med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet!

Galamingel och tentabubbla

Hallå! Hur är läget? Med mig är det bra tack. Är trött och har lite ont i armarna men är ändå glad och det gör ju det mesta enklare. Det blir inte heller sämre för att jag sitter uppkrupen i en soffa på ett av mina stammiscaféer och precis har sänkt världens godaste frukostmacka. Välbehövligt efter en helg där lördagen var blä och söndagen jättemysig även fast jag pluggade större delen av dagen. Sedan är det extra kul att den här veckan visade sig innehålla galamingel utöver min tentabubbla.

Det bästa med lördagen var att jag äntligen hade orken och möjligheten att sätta alla frön som vi hade tänkt försöka odla upp i år. Tänkte börja i liten skala med rosmarin, basilika, några sorters tomater, sockerärter och chili. Så får vi hålla tummarna att de klarar sig!

Måndag

Jag brukar ju skoja om att min vecka oftast ändras i samma stund som jag har skrivit det här blogginlägget om veckans planer. Well den här veckan hann inte ens måndagen komma innan det hände på ett, som tur var, väldigt roligt vis. Så idag så åkte jag in till Lund med M och jobbar dagens första pass härifrån. Sen när universitetsbiblioteken slår upp dörrarna ska jag låna hem femtielva olika böcker för min skoluppgift, åka hem och lämna dem och fixa mig inför ett galamingel i anslutning till Malmö Näringslivsgala. Blir roligt!

Tisdag

Ska fixa med vår bil vars ena lykta nu har gått sönder för tredje (!) gången och jobba för kund ute i Sjöbo.

Onsdag

Ska göra en intervju med Victoria som driver podcasten Duktig flicka söker, kommer att bli spännande! Ska dessutom försöka boka in massage eftersom jag inte mäktade med det i helgen och det behövs.

Torsdag

Plugg, plugg, plugg och ja, mer plugg.

Fredag

Se ovan, haha. Men efter den här veckan (och kanske helgen) kommer jag i gengäld att bli klar med den här delkursen om inget drastiskt sker. Dock är den här dagens höjdpunkt att jag äntligen ska få träffa en fysioterapeut för mina händer och armar för att diskutera den fortsatta rehabiliteringen. Som jag hoppas på goda nyheter och att jag kan få hjälp och stöd att bli bättre. Nu känns det verkligen som att jag har kommit så långt jag kan på egen hand och är på ett stadium där jag varken blir bättre eller sämre.

Här på bloggen så har jag dels börjat formulera en rätt så uppretad krönika på ämnet människokonsumtion men också en artikel om konsten att hantera en svår medarbetare. Så det blir en rolig bloggvecka! Vad tycker ni förresten om den här lite lägre frekvensen? Jag ser ju att ni är här som vanligt fastän jag "bara" bloggar fem dagar i veckan men vore fint om jag kan få lite feedback på hur du upplever det.

Och ja, det var planerna för min vecka det. Hur ser dina ut?