Så minskar du din stress med din andning

Kalendern är proppfull men du parerar möte efter möte, släcker bränder allteftersom och lyckas hålla både dig själv och att-göra-listan över vattenytan. Eller så lever du en lugnare vardag men känner dig stressad ändå över alla måsten och borden som skulle behöva din uppmärksamhet. Oavsett situation så är en vanlig effekt att vi andras sämre vilket gör oss tröttare och kan leda till, just det, än mer stress.

Stress är en del av allas vår vardag om än i varierande grad - hur hanterar du dina stressnivåer?
Bild: Pixabay

En stressad kropp får ofta svårare att ta upp näringsämnen eftersom kroppen prioriterar bort matsmältningen (vem behöver den när man ska fly från sabeltandade tigrar?). Men det innebär också att överandas vilket inte är hälsosamt i längden. Hur kan vi göra för att undvika det? Går det rent utav att kanske mildra sin stress genom att andas bättre?

− När vi blir stressade så är det lätt hänt att vi överandas. Vi andas helt enkelt för mycket och ytligt. När syftet är att fly är det inte konstigt att andetagen stannar i övre delen av lungorna för att syresätta musklerna snabbare. Men i lägen där vi inte behöver göra det blir i stället effekten att vi försätter vår kropp i ett onödigt stressläge, säger Malin Nilsson, näringsterapeut.

Läs mer: Skillnaden mellan att vara överarbetad och utbränd

Så minskar du din stress med din andning

Malin Nilsson Bild: Privat

Stress innebär även att du får ett adrenalin och kortisolpåslag i kroppen, vilket också är helt naturligt. Men om du stressar för länge så kan det inte bara trötta ut binjurarna som är ansvariga för att tillverka kortisolet. Risken är också att kroppen hamnar i en obalans så att det inte kan känna av om den ska vara stressad eller inte. Vilket kan innebära att den fastnar i ett stressat läge där den hela tiden har stresspåslag. Första symptomet är ofta sömnsvårigheter och ja, fortsätter man sedan att ignorera kroppens varningssignaler är risken att en kan bli utmattad.

− Hur ofta ser du en uppstressad människa som djupandas? Testa själv att försöka gå riktigt snabbt och andas jättelugnt och långsamt samtidigt – eller tvärtom. Det går inte ihop, säger Malin Nilsson.

Så nu, prick nu alltså, innan du läser vidare i artikeln. Oavsett om du står, sitter eller ligger – ta ett djupt andetag genom näsan. Andas så att hela överkroppen fylls av luft och andas ut lugnt och långsamt tills du töms på luft. Gör det två gånger till. Hur kändes det? En djupare andning genom näsan stimulerar nämligen den parasympatiska aktiviteten som kan liknas vid kroppens egen bromspedal som minskar kroppens stresshormon. Här är tre råd till dig som du kan använda dig av när känner dig stressad:

Identifiera stressen

Är den verkligen nödvändig eller gör du som så många andra och stressar i onödan? Granska din stress i sömmarna. Vad är det värsta som kan hända? Är dina förväntningar alls rimliga?

− Det mesta blir rätt oviktigt och ointressant om man tar ett steg bakåt och ifrågasätter om man verkligen behöver göra allt det där som man tror att man måste eller borde göra, säger Malin Nilsson.

Rörelse kan också verka stresslindrande och behöver inte innebära ett stenhårt träningspass. Tvärtom, ställ dig upp, skaka loss lite i kroppen och sträck lite på dig. Det lilla kan bidra!
Bild: Pixabay

Rör på dig

Vi har pratat om det förr: all träning är inte alltid bra träning. Men rörelse och vardagsmotion efter din förmåga och på dina villkor kan verkligen hjälpa att lindra stress.

− All rörelse är bättre än ingen alls och det gör gott både fysiskt och psykiskt, säger Malin Nilsson.

Kom ihåg att andas

Malin Nilsson delar med sig av en övning som kan hjälpa dig att återerövra din andning i vardagen:

Sätt eller lägg dig bekvämt. Ställ timern på mobilen på 1 minut och under den minuten andas du som vanligt och räknar dina andetag. Ställ på 1 minut igen men den här gången andas du djupt in genom näsan. Fyll dig själv med luft och när du känner att du vill andas ut, gör det sakta genom näsan. När hjärnan ber dig ta luft ny luft, ta nästa andetag lika sakta och kontrollerat som det förra. Räkna andetagen.

− När minuten är klar så vet du hur många sådana andetag som stimulerar ditt parasympatiska nervsystem och den här övningen kan du använda när som i vardagen. Ta en extra minut när du är på toaletten, i bilen, på lunchen eller när som du kan känna att du behöver stressa ner. Att andas på ett bra sätt kommer att gynna din hälsa, säger Malin Nilsson.

Vad säger du som läsare om det här med andning och stress? Har du märkt att det finns en koppling mellan din stressnivå och din andning? Själv märker jag en väldigt skillnad när jag tar små andningspauser under arbetsdagen så ska därför ta och göra det prick nu.

En solig måndag

God morgon, god morgon! Hur mår du idag? Det är en solig måndag, jag har sovit aningens för lite men är rejält i gasen. Tycker inte riktigt om den känslan eftersom den påminner väldigt mycket om mitt beteende och känsloliv innan jag blev sjuk. Men ja, ska försöka att ha med mig en kylig skalle in i arbetsveckan så att energin räcker alla dagarna.

Måndag

Tjoho, Rita är tillbaka från sportlovet och vi ska hänga i Malmö hela dagen. Skriver dessa rader på tåget väg till vårt rikes tredje största stad. Här är tanken att vi ska göra en intervju till en bloggartikel och skriva järnet. I eftermiddag väntar en kort paus med nagelfix och ikväll väntar ett kort styrelsemöte samt en poddinspelning.

Tisdag

I morgon vankas det skrivstuga, lunchmöte och att få hjälpa en vän med ett karriärtest. Jag ska alltså vara den som gör testet och blir analyserad i en del av hennes utbildning. Ska bli spännande! Dagen avrundas med sjukgymnastik.

Onsdag

Jag hoppas innerligt att jag mår bra efter sjukgymnastiken men har för säkerhets skull lämnat hela dagen obokad med undantag för en offertdeadline. För på…

Torsdag och fredag

Ska jag och min kärlek vara lediga!!! Så himla mysigt alltså. Och inte nog med det så ska vi på staycation i vår alldeles egna stad. Längtar redan dit, haha. Ska bli så mysigt att få några dagar hemmavid och i helgen kommer dessutom våra familjer över för att fira min födelsedag några daga i förskott. Känns redan som att hela helgen är inbäddad i bomull.Nu är jag på plats i Malmö och skriver dessa rader i väntan på Rita och att vi ska sätta en bloggplan för veckan. Så roligt att inte behöva göra det själv utan få lite idéer och perspektiv utifrån. Hur ser dina planer för veckan ut? Blir det lugnt och stilla eller några spännande bravader?

Att leva utanför sin komfortzon

Hej mina vänner! Hur är läget? Med mig är det finemang. Är på väg till ett födelsedagskalas men ville kika in här först för att prata om en sak som jag, som ni vet, tänkt på i veckan: nämligen det här med komfortzoner. Närmare bestämt att leva utanför sin komfortzon.Som barn och ung var jag ofta orolig, bekymrad och väldigt osäker men med åren och fler erfarenheter i bagaget har jag blivit orädd. Det finns inte så mycket Jante i mitt blodomlopp och jag är övertygad om att jag kan och klarar av det mesta som jag tar mig för med bravur om jag gör det ordentligt.Läs mer: Brinn Jante, brinn

Att leva utanför sin komfortzon

Dessutom tillhör jag den där skaran som är smått beroende av den kittlande känslan av adrenalin och tycker det är så roligt att utmana mig själv med jämna mellanrum. Men fy fan vad jobbigt det är ibland att göra det. Att hela tiden undra om det kommer bära eller brista även om man innerst inne vet att man är på alldeles rätt väg. Bara för att jag är orädd innebär det inte att jag är befriad från att drabbas av både bluffsyndrom och prestationsångest med jämna mellanrum. Vilket på sätt och vis är bra! För det innebär ändå att det här är på riktigt. Det är inte bara som jag tror att jag pressar mig själv utan det händer verkligen. Det ska inte heller underskattas.Samtidigt är det också jätteroligt att se sin egen utvecklingskurva. Det första halvåret av mitt företagande känns som en barnlek nu när jag tänker tillbaka. Kan knappt förstå hur jag kunde vara stressad då. Det senaste halvåret har känts otroligt pressande och stressande men nu börjar jag känna att jag är på väg att bli lite varm i kläderna. Vem vet: om ett halvår till kanske jag undrar hur i hela friden jag kunde tycka det här var jobbigt, haha.Så, det jag vill skicka med er idag är att våga leva utanför din komfortzon om du inte redan gör det. Det är tryggt och trevligt att få pausa inne i den med jämna mellanrum och den återhämtningen behöver vi! Men en måste också kliva utanför zonen om en ska upptäcka och skapa nya upplevelser och det är verkligen, verkligen värt det. Och det är där som stordåd föds.

Vart går gränsen?

Mitt sätt att känna in om jag befinner mig på komfortzonens gräns eller inte är att lyssna in känslan som en arbetsuppgift, ett möte eller mejl ger mig. Pirrar det till i magen av rädsla, oro eller skräckblandad förtjusning? Då är jag rätt på det. Och framförallt så gäller det att våga göra det ändå. När jag får en föreläsningsförfrågan som får det att hisna i magen är det bara att säga ja. För jag tror på mig själv nästan jämt. De gånger jag tvivlar, då vänder jag mig till mitt sociala skyddsnät och ber dem påminna mig om det. Vilket är en lyx en bör vara medveten om!Jag har som vit medelklasskvinna (med utländskt påbrå som inte syns) det betydligt lättare än många andra. Därför känns det extra viktigt att inte bara ta till vara på de möjligheter jag får utan också försöka skapa så många möjligheter för andra som möjligt. Att  fortsätta utmana mig själv nu när jag har möjligheten, förmågan och medlen att tänja på komfortzonen. Det känns viktigt att ta till vara på det och njuta av den här resan så gott det går även om det är tufft ibland.Så, frågan till dig är nu om du känner till vart din komfortzons gränser går och om vågar du utmana dem?

---

Tyckte du om detta inlägg? Klicka i hjärtat och dela det gärna vidare!Du följer väl Bossbloggen på Facebook, Instagram, Bloglovin’ och Youtube?

Nästan slut på ord

God morgon, god morgon. Hur är läget? Med mig är det bra. Jag ligger nedbäddad med katten under en filt i vårt sedvanliga soffhörn och känner mig lagom yrvaken. Sådär att jag typ har slut på ord. Men nä, bara nästan. Ska vi kika tillbaka på veckan? Behöver nog det för att komma ihåg den, haha.

Tillbakablick

Den här veckan har varit rätt så stökig mentalt. Det har varit mycket att göra, jag har varit trött på att leva utanför min komfortzon och mängder med saker har dykt upp från sidorna. Men! Till syvende och sist har det gått jättebra och lämnar ändå arbetsveckan med en känsla av lättnad.

Veckans bästa

Har känt mig lite vilse i vad mitt kortsiktiga fokus ska vara nu i mitt företagande men ett samtal med en fantastisk vän gjorde att alla frågetecken föll på plats. Jag har pratat mycket om prissättning i veckan med några andra grymma bossbrudar vilket har varit galet givande. Jag har också skrivit klart mitt livs första synopsis, gjort min research om vilken kamerautrustning jag skulle behöva investera i och dessutom fått städat undan en massa små surdegar som har legat och gnagt i bakhuvudet en tid. Så. sjukt. jäkla. skönt!

Veckans sämsta

Att mitt huvud ersattes av en bikupa där en stund och alla borden och måsten bara surrade runt hysteriskt utan att jag fick rätsida på något av de små bina. Därför det var extra skönt att få lite hjälp utifrån att städa upp i mitt egna huvud när jag inte kunde se vart jag skulle börja.

Veckans utmaning

Det här med att leva utanför min komfortzon är i vanliga fall något jag verkligen gillar men den här veckan har det varit tungt att själv behöva pusha mig dit ut när det är lite läskigt. Därav extra bra att jag den här veckan har pratat med några av de personerna som utmanar mig som mest: otroligt värdefullt.

Framåtblick

Nu väntar faktiskt några timmars jobb för min räkning. Ska dels gå igenom det sista pappersarbetet inför morgondagens bokföringsmöte med mamma och skriva ikapp lite. Ska nämligen vara ledig på torsdag och fredag nästa vecka så vill känna att jag ligger i fas till dess.

Veckans ledarskapstanke

Har i vanlig ordning varit rätt så många, haha! Men en sak som slog mig lite extra är hur mycket lättare ledaruppdraget blir om man inte tar saker som händer personligt. Tänk vad många kommunikationsmissar, trasiga relationer och konflikter i världen som hade kan undvikas då. Och vilken balansgång det är mellan att vara inkännande och distanserad. För det funkar knappast med ledare som bara vandrar runt som robotar. Men det kanske blir ett eget inlägg om den balansen framöver? Dela gärna med dig om du har några tankar kring det redan nu!Hmm... Nästan slut på ord skrev jag inledningsvis. Jo, tjena. Hade ju tydligen hur många som helt kvar. Men nu, nu är de slut för detta inlägg i alla fall. Nu är det din tur! Berätta: hur har din vecka varit? Har du haft det bra?

En äventyrlig arbetsdag

Hejsan, hur är läget? Med mig är det fint förutom att jag för sekunden undrar varför i hela friden en (jag) tvingar sig själv att leva snäppet utanför sin komfortzon mest hela tiden?! Ah well, skriver mer  om det senare. För nu är det dags att blicka tillbaka till arbetsdagen den  29:e januari. Den var ju lite mer spännande än vanligt eftersom befann jag mig i Åre tillsammans med ett gäng andra bloggkollegor på workation. Låt oss kika på vad som hände genom mobilkameran!

En äventyrlig arbetsdag i januari

Vaknade och skrev morgonens blogginlägg i mörkret.Efter en grym frukost (älskar hotellfrukostar) var det dags för dagens första föreläsning: värdebaserat ledarskap. Så roligt att få se Sanna in action, hon är så grymt duktig på det hon gör.Efter Sannas dragning så var det dags för grupparbete om värderingar. Jag satt med härliga Hanna (Hanna Wendelbo) och Linnea (Lanclin) och fick ta del av deras tankar och klokskaper. Insåg dock nu att jag glömde fota det så här kommer en bild från Åre Holiday Club med en tavla som sammanfattade väldigt många av de känslorna som hela resan rymde.Efter det var vi ett peppat gäng som hoppade in en bil som...... tog oss ut i snön och fram till det här! En skotertur!!! Alltså jag kan inte beskriva hur exalterad jag var över detta.Och jag blev inte besviken. Det var så himla vackert med all snö!Naturen liksom. Ser nu att mobilbilderna inte gör dessa vyer rättvisa. Men de var ruggigt mäktiga!So much snow... Och ja, jag lyckades givetvis gå ner mig i en snödriva. Inte bara en utan två gånger. Det sista av dem kommer jag, med rätta, att få höra om i all framtid. Jisses, börjar fnissa för mig själv bara jag tänker på det. Saken var den att jag under min första ramling tappade en av mina ringar. När jag inte hittade den så tänkte jag att den var left for dead men Mona (Mona Doust) lyckas alltså mirakulöst hitta den i snöhögen. Efter detta så ska vi gå tillbaka och jag lyckas trilla igen och dessutom faceplanta snödrivan eftersom jag ska rädda min kamera och inte tappa några fler ringar. Jag råkar veta att Therese (Therese Wiksten) lyckades fånga detta på film och vi får väl se om denna episod någonsin når dagens ljus.Fick åka med Nathalie (Att leva sin dröm) som körde skoter #likeaboss och det bästa var tveklöst när vi körde så snabbt det bara gick över en sjö. Två speedjunkies och en skoter var en fin kombination, hehe.Efter det vankades det en vansinnesstor galette till lunch.Eftermiddagen ägnades sedan åt väldigt intressanta föreläsningar, Johanna (Slow Fashion) pratade bland annat om vikten av att nischa sig.

Sist men inte minst...

Var det smyglansering av Lindas (LaLinda) bok Yrke: Influencer. Denna bild är lånad av Caroline (Caroline Frankesjö) eftersom mina egna var alldeles för dåliga men det var en supertrevlig kväll med god mat och fint sällskap. Kommer faktiskt att komma en recension av ovan nämnda verk på bloggen inom kort eftersom jag fick ett exemplar som jag läste ut redan på vägen till Sälen några dagar senare.Så var den dagen slut! Ett härligt minne som jag kommer att bära med mig länge. Stort tack till Sara (Träningsglädje) och Åre Holiday Club, Åre SkiStar samt Åreguiderna som styrt upp en så finfin resa!Nu är dock min fråga till dig som läser: gillar du den här typen av inlägg där ni får hänga med under en arbetsdag i bilder? Har tänkt att jag ska skärpa mig med att ta med min riktiga kameran så inte kvaliteten på bilderna blir så anskrämlig men vad tycker du om konceptet: hiss eller diss? Låt mig veta och ha en superfin dag!