Februari 2026

Om januari var bra men prövande blev februari en månad som rev sig ned på djupet samtidigt som den var full av kärlek, stöd och glitter.

Fick äntligen utrymme till att möblera tillbaka kontoret (flyttade om eftersom vi skulle ha ett möte med flera personer här i januari) och sen blev skrivbordet kvar framför fönstret vilket är fint men rummet blir så mycket bättre dimensionerat när det står såhär på tvären.

Månadens sedda:

Utöver att se The Mighty Nein (som är lovande so far!) har jag haft en grym serietorka. Försökte kolla Peaky Blinders, Bridgerton och nä, inget fastnade.

Månadens musik:

Har haft en körversion av Madonnas Like a prayer på skallen i säkert två veckor. Varifrån? Vet ej. Är inte det jag brukar lyssna på men den är absolut pampig.

Månadens spel:

Spelade till slut (eftersom att ha hittat alla shrines, alla brunnar och drygt hälften av alla koroks) klart Tears of the Kingdom och, utan att spoila, det var den mest episka bossfight jag någonsin upplevt i Hyrule Kingdom. Hade inte barnet sovit i rummet bredvid hade jag vrålat rakt ut som jag gjorde i fighten mot Miirak i Skyrim. Kan tilläggas att jag då både skrek och chockstängde av spelet, så illa var det inte nu, haha. Men wow vilket spel, kör Breath of the Wild först och sen TotK bara för att maxa upplevelsen på bästa sätt.

Månadens godaste dryck:

Höörsdrinken på Guldfesten! Tror det var gin, äppelmust och något annat i den.

Rödbeta, fänkål, rättika, parmesan och olivolja - man tackar!

Månadens grönsak:

Rättika stod i rampljuset, en grönsak jag tidigare bara har picklat. Det är väl inte så bara i och för sig men nu har den fått vara med på massa andra sätt i sallader och stekjärnet.

Månadens godaste mat:

Lillens födelsedagsmiddag från Jernkällaren, middagen på Guldfesten och luncherna ute på byn. Det är fantastiskt att bo på en plats där bra mat finns runt omkring en.

Månadens sysselsättning:

Jag har jobbat järnet, gråtit okontrollerade floder i två veckor, tvivlat på mig själv, haft en period av dålig sömn (äntligen verkar det ha vänt igen), börjat lära mig ett nytt språk och just därför rått om mig själv extra mycket på vägen.

Arbetet med Hööretagarpodden har tagit fina kliv framåt, givetvis med lite snurrar fram och tillbaka för annars är det inte en kreativ process på riktigt. Badrummet är nästan färdigrenoverat. Frön till framtida jobb har satts i jorden. Bland annat, haha!

Jag har också fått ställas inför mina största skav, rädslor och utmaningar som företagsledare och det har såklart också varit både intressant att jobba igenom och syna i sömmarna. Är detta sant eller något jag tror? Hur ska jag hantera det? Varför reagerar jag såhär? Hur vill jag agera istället? En nyttig övning jag gjorde för mig själv till slut var att skriva av mig all frustration, trötthet och inbillningar på ett papper som jag slängde på brasan. Mycket renande och jag kände mig definitivt lättare inombords efteråt.

Månadens oväntade:

En oproffsighet som jag inte förväntade mig men som i gengäld bidrog till ett beslut.

Jaaa, vad säger man? I drygt tretton år fick jag den här lilla sötsmulan på mig, det är tomt utan den extra tyngden.

Månadens höjdpunkter:

Jag har nästan alltid med klientarbetet här och det är för att det är en stående höjdpunkt. Det är en fröjd att se framstegen som görs! Har också fått in ett riktigt roligt utbildningsgig, filmat en del och sakta, sakta börjat komma i fatt mig själv med min bloggbacklog. Är inte i fas än men det går på rätt håll och det är grymt skönt.

Guldfesten var en fantastisk upplevelse från början till slut och så härligt det var att se allas glädje och pepp både för festen men också varandras arbeten och förtjänster.

Att lära mig lettiska har varit tidsmässigt svårt men också extremt roligt. Min hjärnkapacitet utmanas men belöningen är både känslan av närhet till min farmor och, mest av allt, när liten på egen hand räknade till fem på lettiska vid frukostbordet och börjar leka med orden på vårt nya språk. Det är så fint!

Månadens bottennapp:

Säga hejdå till Chefen, det var fruktansvärt men nödvändigt och också en lättnad i att hon inte har ont längre.

Månadens bästa beslut:

Språkstudierna! Även om jag har kvällar där jag undrar varför i hela friden jag skulle ge mig på detta mitt i allt också, haha.

Månadens bästa inköp:

En Sellpyorder som både bestod av Guldfestsklänningen men också en mörkblå herrskjorta som redan har blivit en vardagsfavorit. Och! Två nya ögonskuggor från Ällíes (tidigare Färg), fantastiskt pigment som sitter som berget.

Saknar redan att den här spelupplevelsen och då är det inga tjugo timmar jag har lagt ner i det, haha.

Månadens påminnelse:

Desto oftare stannar upp och kollar på stenarna man bär på innebär att en kan lägga ifrån sig de som inte är ens egna tidigare. Gör det ofta, okej?

Månadens klädesplagg:

Klänningen jag bar på Guldfesten, blev väldigt trött på mig själv att jag inte tänkte på att ta ordentliga bilder på den i dagsljus men snygg kände jag mig och denna kommer att bli en klassiker i min garderob. Fyndade den alltså i nyskick, med lapparna kvar för typ inga pengar alls på Sellpy.

Månadens bok:

Mod att leda med Brené Brown som vi läste i Bossbokklubben.

Månadens favoritinlägg:

Jag är nöjd med flera av de jag har skrivit, kanske framförallt för att vi har tittat närmare på lite större, svårare ämnen utan raka och enkla svar. Men okej, om jag ska välja två är det: din hållbara takt och varför är det så svårt att bli chef? som vinner.

Känns i hela kroppen att jag är inne i en uppgradering. Dels för att kapitlet med med min katt har stängts - hon kom ju till mig när jag var akut sjuk i utmattningsdepression. Men också för att jag fått lära och upptäcka nya saker hos mig själv som företagsledare, av andra och att jag har fått en aha-upplevelse om saker som kan komma att bli.

Månaden i en mening:

Tack för alla lärdomar och prövningar, nu ser jag fram emot våren!

Känslan nu när den är över?

Känner mig allvarligt talat hudlös och hållen på samma gång.

Vad händer framåt?

Ja du, känner faktiskt att jag nog behöver ta saker som de kommer för stunden. Det finns planer, idéer och massor att göra - vi tar dem en åt gången.

Vad tar jag med mig?

Vissheten om värdet i det jag gör! Jag är bortskämd till vardags med bra återkoppling om arbetet jag gör och den här månaden har jag kunnat bidra mycket och fått både intern och extern bekräftelse på det. För en klassisk millennial som vill göra nytta är det himla gött!

Tidigare i år: Januari

Prime time

Jag må vara vimmelkantig av sömnbristen många dagar, jagad mellan varven för att mycket ska göras samtidigt och matt av hur snabbt vårt hus blir ett enda stort kaos - men jag går ändå oftast runt i känslan av att leva i min prime time nu. Tänk att medelåldern får kännas såhär trygg, stimulerande och rik? Det anade jag aldrig på förhand.

Så även om 41 inte är den största av födelsedagar var den lyxig. Jag fick våffelfrukost på sängen kantad av det där småbarnskaoset som ofta slutar med att vi skrattar järnet för att inte förlora förståndet. Presenter som kittlar till i äventyrsnerven. Ett otroligt roligt pass inne på kontoret för att utbilda inom umbärligt ledarskap. Ostbricka och fransk cider. En middagslur följt av en lugn och grymt god kväll på byakrogen och i soffan kramandes på min man och en värmekudde för att mensvärken nått nya dimensioner post-kiddo. Vacker tidsstämpel.

Tack för det livet och för ännu ett år! Jag uppskattar det innerligt ♡

Nytt språk

Att lära mig lettiska är att lära mig ett nytt språk som är bekant. Är det nygammalt då kanske? Det har funnits med som ett bakgrundssorl som barn och nu sedan ett par veckor tillbaka sitter jag var och varannan kväll och nöter glosor och fraser tills hjärnan är alldeles bortdomnad.

Labdien! Mani sauc Klāra. Mans uzvārds ir Lofvenhamna. Es esmu māte. Mana dēls vārds ir Vilde un manu vīru vīrieti sauc Marks. Kā jums sauc?

Och så vidare. Vad jag skrev?

Goddag! Jag heter Clara. Mitt efternamn är Löfvenhamn. Jag är mamma. Min sons namn är Vilde och min mans namn är Markus. Vad heter du?

Och ja, i lettiskan döps alla namn om till något annat oavsett vad de heter. Mycket besynnerligt men min förhoppning är att jag en dag ska gå från att förstå vad de talar om till att faktiskt begripa vad det är de faktiskt säger.

Att Vilden får lära sig lettiska genom att vi pratar det med varandra är det som driver mig och eftersom han suger upp allt jag säger som en lite s-v-a-m-p blir det en sjyst press på mig att hålla takten uppe. Plus att jag kan känna hur min vēcmamiņa hade myst av att höra oss rabbla på. Så ja, nu ska jag strax in i den bubblan igen för onsdagskvällar nu under mars och början på april = lektionsdags. Vi ses snart igen, Čau!

Kvalitet eller kvantitet som närvarande chef - vad är viktigast?

En intressant frågeställning som kom från en läsare nyligen är: vad är viktigast när det kommer till att vara närvarande som chef, kvalitet eller kvantitet? Det jobbiga svaret? Det beror på.

Dels beror det på ditt chefsuppdrag, vissa chefsroller kräver att du är på plats en stor del av tiden (samtidigt är dessa uppdrag ofta färre än vad många tror och är vana vid).

Dels beror det på er organisationskultur. Inte för att du slaviskt måste göra som alla andra ens som chef, men du behöver vara lyhörd inför vad organisationens ledarskapskultur är. Kör ni kontorstvång för alla medarbetare? Då är det ganska tondövt att själv jobba hemifrån eller vara iväg fyra dagar i veckan som regel.

Dels beror det på arbetsgruppen och var de befinner sig i sin utvecklingsresa. Om vi utgår från FIRO-modellen:

• Är gruppen ny och befinner sig i tillhörighetsfasen behöver du vara mer närvarande för att få medarbetarna att känna sig trygga och välkomnade.

• Befinner ni er i rollsökningsfasen? Då ställs det ännu större krav på din närvaro och att du, både fysiskt och mentalt, är närvarande för att stötta och hjälpa gruppen ur detta steg. Notera dock att du inte behöver vara på plats tjugofyrasju för det! Men de ramar och strukturer som ni sätter här, ditt ledarskap och din närvaro är det som möjliggör att gruppen kan jobba igenom den här fasen.

• Har ni gjort detta och gruppen har nått samhörighetsfasen? Grattis! Då kommer du tjäna på att luta dig mer tillbaka och låta gruppen göra det de är bäst på.

Vilket väger egentligen tyngst när det kommer till att vara närvarande som ledare, kvalitet eller kvantitet? Bild: Photo by Tingey Injury Law Firm on Unsplash

Lägg dessutom dimensionen att alla medarbetare har olika förväntningar på och behov av din tillgänglighet som ledare. Samtidigt, om du arbetar med tydlighet och har en genomtänkt kommunikationsstruktur som ledare så brukar detta gå bra att tillgodose utan att du ska vara tillgänglig dygnet runt (för det behöver du inte).

Och! Du behöver också ta hänsyn till dina egna förutsättningar här. Hur vill du leda och arbeta? Vad passar dig och ditt liv bäst? Det måste du också väga in och den väger tungt om du frågar mig. Ingen kommer att tacka dig för att du arbetar på ett sätt som inte är hållbart för dig i längden.

Kvalitet eller kvantitet som närvarande chef - vad är viktigast?

Med ovan i bakhuvudet vill jag också betona att du både behöver vara kvantitativt närvarande över tid och din närvaro behöver vara kvalitativ när du väl är där och det finns inte en enda perfekt balanserad formel för proportionerna här. Desto mer kvalitativ den är desto mindre tid tenderar att behövas på plats - samtidigt, som chef kommer du aldrig få höra eller se allt som händer när du inte är där och därför behöver du vara närvarande om du ska undvika att odla en alltför skuggorganisation med ett skuggledarskap som verkar i din frånvaro.

Does this makes sence? Är alltid svårare med frågor som inte har de här enkla, raka svaren, haha. Vill du att jag utvecklar detta ytterligare? Säg till i så fall och dela gärna dina egna tankar och perspektiv!

Ps. Notera att närvaron inte behöver vara analog eller fysisk! Du kan vara närvarande digitalt med men med lite andra vanor och strukturer jämfört med om ni ses på kontoret. Det viktigaste är alltså att du strävar efter att vara en närvarande ledare och har en medveten strategi för det som du också aktivt verkställer.

Årskrönika 2025

Någonstans tidigare skrev jag att 2025 kändes som tre år i ett. Jag står fast vid det. Vilket år. Affärsmässigt har mycket varit segt och tungrott och samtidigt har jag fått jobba med fantastiska uppdrag, projekt och klienter som gjort att tiden bara swishat förbi. Så ja, det har hänt hur mycket som helst? Som vanligt när jag är i farten i och för sig.

Och det är ju så att jag gillar ju när det går undan, there is no point in denying that, haha.

Gjorde du något 2025 som du aldrig gjort förut?

Massvis! Arrangerade Bossverkets första egna utbildningsdag inom svåra samtal (har ju utbildat inom ämnet massvis av gånger men det var första gången jag stod som avsändare för hela kalaset), stod på scenen Kulturhuset i Hässleholm, besökte Athen, hanterade det svåraste personalärendet någonsin för egen del, programledde en podd, nådde milstolpar jag drömt om, planerade för projekt som har potential att bli riktigt stora om de blir av och sköt upp saker som inte landade helt rätt i tiden.

Genomdrev du någon stor förändring?

Egentligen inte, det var väl ganska mycket hålla näsan ovanför vattenytan, jobba på och hänga med vilket jag såhär i efterhand kan säga både har varit jobbigt och nödvändigt för att växa in i min egen ledarroll. Jag har prövats och testats på flera olika sätt, mest i att hålla mitt huvud stabilt faktiskt - det är svintungt att vara företagare när sjuka och vabb slår till. Inte för att det har gått ut över mina leveranser men att hinna runt när arbetstiden begränsas.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Jajemän! En söt liten grabb berikade kompisfamiljen i januari förra året.

Vilket datum från år 2025 kommer du alltid att minnas?

Har inga särskilda datum - däremot upplevelser som blev viktiga och utöver alla familjemoments kvalar giget för Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap definitivt in på listan. Publiken, samtalen före och efter och att få göra en jobbresa med två av mina bästa kollegor var amazing.

Dog någon som stod dig nära?

Vår ena katt, Tulo, fick tyvärr avlivas eftersom han blev sjukare i sin njursjukdom.

Tyckte otroligt mycket om Athen och åker gärna dit igen.

Vilka länder besökte du?

Åkte utomlands för första gången på… År! M bjöd med mig till Athen och den weekenden kändes som en veckas semester. Underbart var det med allt vi gillar: massa mat, kultur, chillande och upptäckande. Sedan har jag också fått se många coola ställen här på hemmaplan, önskade mig mer resande inför året och det fick jag verkligen - mest här hemma i Skåne men också Stockholm och Branäs.

Bästa köpet?

Lätt Mackans födelsedagspresent när vi åkte ut till Tastecelebration och åt en sinnessjukt god middag. Det var en fest för smaklökarna som inte var av denna värld och jag rekommenderar verkligen alla i egenskap av meganöjd kund: ÅK DIT!

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Mycket! Jobbet gör mig glad, människorna jag lever med gör mig extremt glad (nittio procent av tiden, haha!) och känslan av att köra över Österlen i vårsolen.

Saknade du något under år 2025 som du vill ha år 2026?

Bättre immunförsvar = mer träning, tack!

Vad önskar du att du gjort mer?

Bloggat! Förra året upplevde jag verkligen att vi hittade bottennivån på hur jag vill jobba med bloggen, få inlägg som jag snickrar ihop i farten. Nu har jag - enligt min egen bedömning - ändå en hög lägstanivå men att lägga typ timmar i veckan här är alldeles för lite. Dessutom förlorade jag en massa inlägg när mitt anteckningsprogram kraschade som jag inte lyckades återskapa ur minnet. Nä, detta duger inte!

Temat när jag föreläste för Ungt Ledarskap var att leda sig själv och andra hållbart! Foto: Nathalie Malic / Ungt Ledarskap

Vad önskar du att du gjort mindre?

Varit mindre sjuk och haft mindre ont. I början på sommaren började en längre period av att ha mycket huvudvärk, vara svullen i kroppen och ha värk i lederna - småbarnströtthet eller förklimakteriet, who knows? Men immunförsvaret har varit åt fanders och som tur var så blev jag ivägskickad på bindvävsmassage av min svägerska där i augusti. Har gått på det i ett halvår nu och varje gång ger nya framsteg i kroppen, än mer sedan de sista månaderna där behandlingen varit mer faschiakoncentrerad.

Favoritprogram på TV?

Tror nog Nobody wants this andra säsong vinner? Mest för att det är skönt att, för en gångs skull, se en vettig, sund och emotionellt utvecklande kärleksrelation utspela sig på skärmen.

Bästa boken du läste i år?

Har inte läst jättemycket med den bästa boken var Rothfuss senaste The Narrow Road Between Desires. Jag önskar så att han ska skriva klart den tredje Kingslayer-boken snart men den här var en vacker skildring i det lilla. 

Största musikaliska upptäckten?

Claire! Obscure! Expedition! 33! Lyssnar på mina favoriter därifrån nästan dagligen och är fortfarande hjärtekrossad av detta magnifika spel.

Vad var din största framgång på jobbet 2025?

Att jag och mitt nystartade bolag överlevde ännu ett år av lågkonjunkturen och gick plus. Det är många av mina branschkollegor som kämpat i starka motvindar i år och inte klarat sig alls så jag är allvarligt talat grymt tacksam för det.

Mmm, vårsol, kaffe och att sitta och skriva på kontorets maffiga trappa.

Största framgång på det privata planet?

Hur jag njuter av livet och vardagen även när det är motigare.

Största misstaget?

Sprang i skogen när det skymde i slutet på mars, snubblade över en trädrot och stukade foten så in i. Det var dumt! Jättedumt! Och jag erkänner, innan hade jag ingen särskild respekt för stukningar utan har tänkt “vadå? Hur illa kan det vara?” men jo, det kunde ju visst bli rejält illa och det har spökat för mig resten av året. Det gör jag inte om!

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Jag har nog varit glad i grunden och samtidigt också grinigare än vanligt skulle jag säga. En blir ju ofta det av att ha ont.

Vad spenderade du mest pengar på?

Definitivt bindvävs- och faschiamassagen, både i cash och körning, men att få hjälp med det kroppen verkligen behövde på djupet? Ovärderligt! Jag är så galet tacksam över detta samtidigt som jag ser fram emot att räta ut det ordentligt så jag kan må bättre och gå på mer klassisk lymfmassage här på hemmaplan istället för att underhålla systemet.

Något du önskade dig och fick?

Arbeta med klienterna jag har! Att få konsulta i spännande ärenden! Utbildandet och föreläsandet! Jag har vuxit in mer i min nya ledarroll och som jag skrev innan har det känts.

Och jag fortsätter att utbilda och rådge än fler ledare om att göra sig umbärliga i sitt uppdrag!

Något du önskade dig och inte fick?

Uppfylla mina megaambitiösa träningsmål som kändes roliga att sikta på och ja, klarade en fjärdedel av dem? Mest på grund av förskolebacillerna i mängder men också på grund av den stukade foten. Har verkligen fått se det som att all träning är bra träning och mönstret har varit solklart: mår jag bra - då tränar jag. Gör jag inte det? Nä, då tränas det inte heller.

Vad gjorde du på din födelsedag 2025?

Blev firad av mina älsklingar med att gå ut på Jernkällaren här på byn och äta. Festade till det med en Cosmopolitan och slängdes tillbaka in i minnet av att fylla tjugofyra då jag flöt runt i dem på en nattklubb i Stockholm. Ett ögonblick senare var jag tillbaka på stolen igen och njöt av att vara rikast i världen med min lilla familj runt bordet. 

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Mer kompishäng för det har varit svårt att få till när vi är sjuka varannan helg i princip och mer brädspel - det är definitivt en bristvara för tillfället.

Vad fick dig att må bra?

Jag hade ju energi som ledord för året och det var så värdefullt! Det i kombination med de olika sorternas vila har hjälpt mig att få in riktigt bra med återhämtning i vardagen tillsammans med att jag försökt rå om mig själv ordentligt. Och så familjen!

Vem saknade du?

Utöver familjemedlemmarna vi lever utan numera: Tulo, Tulo, Tulo. Han var en stor herre som tog mycket plats - fysiskt som personlighetsmässigt - och det har märkts här hemma.

2026 tänker jag ska också innebära mer filmat material från min sida och hänger du med mig på Bossbloggens Instagram kan du se att det blivit mer och mer av den varan redan!

De bästa nya människorna du träffade?

Träffar alltid nya fantastiska människor och jag var nära på att falla in i gamla vana och säga “ingen nämnd, ingen glömd” men vet du vad? Att jobba med Melissa, som är ett kreativt geni, och gänget som drog ihop, producerade och levererade Landsbygdsinnovatören var wow. Våra åkturer i bilen till olika ställen på Österlen var fantastiska och jag kommer bära med mig dem länge.

Mest stolt över?

Ett återkommande tema under årets olika uppdrag har varit konflikthantering och framförallt är jag stolt över hur min modell i ämnet har trycktestats till max och, igen, visat sig fungera ypperligt.

Högsta önskan just nu?

Jag vill bygga mer! Mer på bolaget, mer på kroppen och mer på huset. Förbättra, förfina och förstärka.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?

Jag kommer jobba lite annorlunda faktiskt men hur? Det vet jag inte än! Men det kommer hända mycket så se till att hänga med.

Berätta gärna: hur skulle du sammanfatta ditt 2025?