Prime time

Jag må vara vimmelkantig av sömnbristen många dagar, jagad mellan varven för att mycket ska göras samtidigt och matt av hur snabbt vårt hus blir ett enda stort kaos - men jag går ändå oftast runt i känslan av att leva i min prime time nu. Tänk att medelåldern får kännas såhär trygg, stimulerande och rik? Det anade jag aldrig på förhand.

Så även om 41 inte är den största av födelsedagar var den lyxig. Jag fick våffelfrukost på sängen kantad av småbarnskaoset som det ofta slutar med att vi skrattar järnet av för att inte förlora förståndet. Presenter som kittlar till i äventyrsnerven. Ett otroligt roligt pass inne på kontoret för att utbilda inom umbärligt ledarskap. Ostbricka och fransk cider. En middagslur följt av en lugn och grymt god kväll på byakrogen och i soffan kramandes på min man och en värmekudde för att mensvärken nått nya dimensioner post-kiddo. Vacker tidsstämpel. Tack för det livet och för ännu ett år, jag uppskattar det innerligt ♡