2 december: Viktiga detaljer hemma

Bara för att det är roligt att variera sitt format tänkte jag svara på frågorna i Sardellens brevjulkalender, här kommer den för andra december!

Sardellen: Berätta om något i ditt hem som du tycker särskilt mycket om och som du absolut inte vill ändra.

Som kanske noterades redan igår gillar vi masker och har dem lite överallt. Denna fick jag av mamma när vi såg Fantomen på Operan i Göteborg och så har jag stuckit ned kvisten med blomman jag hade i håret på vårt bröllop i den för att rädda från nyfikna små barnhänder, haha.

Mitt svar: Våra masker och alla olika små föremål som betyder något som går att hitta lite överallt i vårt hem! Jag och min man har väldigt olika ståndpunkter när det kommer till inredning, så pass att det blivit ett skämt att "kan vi tycka olika gör vi det" och sedan så vrider och vänder vi på det, diskuterar och argumenterar tills vi hittar en kompromiss båda gillar. En process som ofta tar väldigt mycket tid, ibland år, kan vara rätt frustrerande men i gengäld blir både snygg, bra och trivsam i slutändan. Men gemensamt har vi vår uppskattning för konstnärliga uttryck och vår nostalgi och den går att hitta lite överallt där vi bor, det gillar jag eftersom det gör vårt hem vårt.

Har du något hemma hos dig du absolut inte vill ändra?

1 december: Inredningens betydelse

Bara för att det är roligt att variera sitt format tänkte jag svara på frågorna i Sardellens brevjulkalender, här kommer den för första december!

Sardellen: Under året har man i vanlig ordning kunnat läsa på kultursidorna att vissa folk stör sig på folk som håller på med inredning. Var befinner du dig i den pendelrörelsen just nu? Är inredning viktigt för själen eller bara ytlig konsumtion? Kanske är det båda, hur motiverar du att hålla på respektive att inte hålla på?

Jag gillar när inredning får vara kreativt, personligt och ha karaktär. På det här lilla skåpet som jag målat: en av våra favoritmasker, en vacker turmalin, en nipperask, en glaskatt jag fått som barn och så en gullranka i en av mässingskruka.

Mitt svar: Såhär, jag tror faktiskt att inredning på många sätt speglar oss. Vad vi tycker är viktigt eller intressant. Vad vi inte bryr oss om. Hur vi mår. Är det avskalat eller välfyllt. Hur personligt vi inreder. För egen del tycker jag inredning är roligt. Det finns en utmaning i att optimera de praktiska behoven snyggt som är kittlande. Samtidigt har jag svårt för konsumtionshetsen och massproducerandet. Jag tycker inte heller det är så viktigt att jag orkar prioritera det i vardagen utan det är när energi finns över eller någon särskild anda av inspiration eller att man har ruttnat på något som stört en som inredningspyssel görs.

Med det sagt så tänker jag att inredning, som med allt annat, blir vad du gör det till och att det som alla hobbies kan vara till nytta och glädje så länge den utförs på ett konstruktivt sätt och att det dessutom finns utrymme för personlig utveckling i den om man tillåter det. I inredningen kan vi utmana oss, testa våra kommunikationsfärdigheter och träna oss i att gå vår egen väg istället för att göra saker "som man borde" eller "bara för att alla andra gör si eller så". Och på jobbet tycker jag absolut inte en ska underskatta inredningen betydelse för det är definitivt något som påverkar vår fysiska och psykiska arbetsmiljö!

Hur går dina tankar kring detta?

Mellanmjölk kan också vara okej

Såhär, jag är egentligen inget stort fan av mellanmjölk men den här veckan har känts som en riktig mellanmjölksvecka på många sätt. Fattar du vad jag menar med det? Det har ändå varit lite motigt, slött och processer som varit sega. Ett av mina utvecklingsprojekt växte och blev mycket tyngre än vad jag hade tänkt mig det så i stället för att bli klar har jag bara börjat på det, vilket i sin tur är bra för det är betydelsefullt jobb som behöver göras ordentligt.

Och samtidigt saker som verkligen lyste upp veckan: klientarbetet med kloka och kunniga ledare och talanger. Möten som värmt både hjärta och hjärna, roliga samtal och spännande möjligheter för framtiden. Fota pressbilder och få hänga med lillebror. Att jag kunde hjälpa en klient med ett väldigt nischat ärende. Jag har njutit av bloggandet mitt. Så summa summarum blir ändå att mellanmjölk kan vara okej det med.

Bestämde mig prick nu, när jag såg den här bilden, att nästa vecka blir veckan där jag ska sätta upp mina tavlor på väggen. Så blir det med det!

Skämt åsido, jag blev också varse i veckan hur mycket min egen inställning till detta har förändrats. Förr hade jag blivit fruktansvärt stressad över att inte ha producerat maximalt hela tiden och dessutom gjort kopplingen till att jag är kass på mitt jobb för att jag minsann inte levererat stordåd den den här veckan. Nu är jag neutral inför det. Ingen stress eller oro. Att jag har en mindre produktiva dag säger noll om vad jag är kapabel till eller vad jag levererar i mitt arbete. Fint att se hos mig själv! Hur brukar du reagera/känna inför detta? Är det okej eller svårt att inte prestera på max jämt?

Men nu, nu börjar det dra ihop sig till helg tror jag. Helgens planer går i familjelivets tecken och det ska bli grymt mysigt.

Diskrimering av afrosvenskar i arbetslivet

Afrosvenskarnas Riksorganisation har släppt rapporten Svarta Siffror - Vita privilegier och denna innehåller läsning som alla chefer och ledare bör ägna en del av sin dag åt att läsa. Varken strukturell rasism eller diskriminering är frågor någon av oss kan rycka på axlarna åt och tänka “det gäller inte mig” - framförallt inte om du är eller vill bli chef.

Kan diskrimineringen av afrosvenskars inkomster bli mer tydligt än såhär? Jag tror knappt det. Bild: Afrosvenskarnas Riksorganisations rapport Svarta siffror - Vita privilegier 

Diskrimering av afrosvenskar i arbetslivet

Det finns många viktiga kunskaper att hämta i rapporten så jag rekommenderar verkligen att du läser den själv och utöver anledningen att alla ska få ha samma rättigheter och möjligheter i Sveriges arbetsliv finns det viktiga anledningar, som rapporten lyfter fram till det:

• Stereotyper, antaganden och förutfattade meningar om afrosvenskar är en del av en social konstruktion, den strukturella rasismen, och den har starka negativa effekter för deras karriärmöjligheter, löneutveckling och dagliga arbetsmiljö. Som chef är det din skyldighet att motverka detta.

• Intersektionell diskriminering inom arbetslivet är ett faktum och slår hårdast mot afrosvenska kvinnor, ett aktivt och medvetet arbete med detta krävs om något ska bli annorlunda. Som chef behöver du vara medveten om detta och leda utifrån den kunskapen.

• Därtill är den nätverksekonomi som råder nu starkt exkluderande när det kommer till karriärmöjligheter och nätverkande. Här kan du som chef göra annorlunda genom att ha ett eget diversifierat nätverk, bjuda in och därmed göra skillnad.

Massa mer information finns här! Läs den, begrunda och använd din makt som ledare till att göra annorlunda.

Bokskrivardrömmar

Jag frågade på Instagram vad ni vill läsa om här på bloggen framöver och flera av er hade frågor och önskemål kring bokskriveri. Närmare bestämt: har jag skrivit någon bok? Kommer jag att göra det och hur kommer den processen att se ut? Vad vill jag skriva bok om? De korta svaren är “nej, tyvärr har jag inte det än”, “ja, det hoppas jag verkligen!!!” och “ledarskap förstås!”.

Jag har fått äran att medverka genom att bli intervjuad i två olika böcker än så länge som båda handlar om ledarskap på olika sätt, Sensitivt ledarskap av Pia Rockström och Så vinner du slaget om de bästa av Ingrid Tollgerdt-Andersson.

Bokskrivardrömmar

Mina bokskrivardrömmar är med mig hela tiden och just nu har jag drygt tio (hähä) olika bokidéer. Om det räcker? Typ fyra fristående böcker och sedan ett gäng som utgör en egen bokserie. Både (modern och snygg) kurslitteratur och mer lättsamt om olika ledarskapsämnen.

Anledningen till varför jag inte har skrivit en redan? Det är för att jag:

1. vill ge ut via förlag. Jag vet att en kan göra det själv och jag utesluter inte att göra det i framtiden men nej, jag vill gärna ha ett förlag i ryggen till att börja med.

2. i mitt entreprenörskap helst arbetar enligt “sälj skinnet innan björnen är skjuten”-principen. Dels eftersom behovsanalyser nästan alltid är det första steget när jag jobbar, då kan jag stämma av så att visionen om slutresultatet och behoven som projektet ska uppfylla stämmer överens innan man kastar sig in i producerandet. Plus att kundnöjdheten ökar samtidigt som risken för att gå vilse på vägen minskar rejält.

Dels är det ett affärskritiskt förhållningssätt, att veta vad som ska produceras innan jag sätter igång och börjar skriva är en arbetsoptimering jag tycker är viktig i mitt företagande. Har genom åren sett så många företagare som lägger både två- och tresiffrigt antal timmar på bokmanus, onlinekurser eller andra projekt som inte leder någonstans och tyvärr är det få av dem som överlever det i längden. Därför föredrar jag att först skissa upp en plan - sälja in den - och sedan producera.

Alltså är det inte aktuellt att skriva en bok först och sedan se om någon vill ge ut den. Istället fortsätter jag att skissa på mina bokidéer som jag lägger “i frysen” så att de är redo att tinas, lagas till och skickas ut i världen när världen är redo för dem!

Hade varit roligt att höra… Vad inom ledarskap hade du velat läsa en bok om? Finns det något du saknar eller vill fördjupa dig i?