Ruset

Så flög ännu en vecka förbi och jag känner mig helt rusig av både fartvinden och stormbyarna som dragit sönder vår vackra ek.

Jag var i Stockholm och utbildade och har fått hjälpa mentorsklienter som befinner sig i helt olika situationer.

Några tårar av bebislängt kompenserades upp av varma kramar och skratt när jag kom hem igen.

Min dator blev kvar hemma en dag så telefon fick jobba extra. Framtidsplaner bokades in och idéer bollades.

En tramsdans genom hela huset.

Nya utbildningsplaner har börjat smidas och jag sitter just nu med det roligaste i förarbetet: pusslandet. Vilka pusselbitar måste finnas med? Hur ska de se ut? Hur kan man lägga upp den på bästa möjliga sätt? Du hör, det är så roligt jobb.

Hur liten ständigt upptäcker nya kvadratcentimeter och färdigheter.

Världens djupa orättvisor och allt vidrigt lidande som både barn och vuxna utsätts för. Alla borde få vagga sin trygga, mätta och nöjda unge till sömns och veta att det är lika tryggt och säkert även i morgon. Eller bara mötas av en leksaksmus i sin toffla - inte träffas av bomber.

De sju goda vanorna

Det är dags för ett blogginslag som jag har saknat länge: ett dyk i ledarskapslitteraturens kaninhål och först ut för att återta denna roliga vana är boken De sju goda vanorna skriven av Stephen R. Covey. Originaltiteln är The 7 Habits of Highly Effective People som skrevs redan i slutet på 80-talet.

De sju goda vanorna är i korthet

Var proaktiv, att se sitt eget ansvar, ta initiativ och agera

Börja med slutet i sikte, jobba utifrån sina grundläggande värderingar men också vilket fokus du har i livet

Gör det viktigaste först, om att styra sin tid

Tänk vinna-vinna, synen på både relationer och förhandlingar

Försök först förstå, sedan bli förstådd, om empatisk kommunikation

Skapa synergi, både hos sig själv och med andra

Vässa sågen, om att förnya sig och vårda sin egen produktionsförmåga

Tre saker jag tar med mig från De sju goda vanorna

Perspektivet att gå från beroende till oberoende till ömsesidigt beroende

I boken så beskrivs en mognadsskala genom livet. När vi föds är vi fullständigt beroende och vårt enda fokus är “dig” - exempelvis att “du tar hand om mig”, “det är du som…”. Allt eftersom vi växer upp och mognar ändras fokuset till “mig”, vad jag kan och vill göra exempelvis. Det ömsesidiga beroendet är nästa mognadsfas och här hamnar fokuset på “oss” - vad behöver vi för att lyckas?

Här skriver Stephen R. Covey att: “Människor som är beroende behöver andra för att få som de vill. Oberoende människor kan få det de vill genom sina egna ansträngningar. Människor som är ömsesidigt beroende slår ihop sina egna ansträngningar med andras för att uppnå de största framgångarna”. Detta slog an hos mig just för att jag - som länge befann mig i oberoendet - har så mycket glädje och kärlek i att få vara ömsesidigt beroende idag. Livet blir bättre av att behöva varandra och göra saker tillsammans.

Produktion respektive produktionsförmåga

Generellt så talas det bara om produktion i arbetslivet. Hur mycket vi producerar. På vilket sätt. Hur vi kan optimera produktionen. Och det är ju både bra och behövs! Men jag saknar ofta pratet om produktionsförmågan och därför blev jag extra glad när jag läste om det här. Stephen R. Covey konstaterar att verklig effektivitet är “en funktion av två saker: det som produceras (guldägg) och den producerande tillgången eller förmågan att producera (hönan).”

Om vi bara har den förstnämnda för ögonen så kommer vår effektivitet - och produktion - att sjunka för att vi inte rår om och tar till vara på produktionsförmågan.

Det emotionella bankkontot

Jag har tidigare skrivit om min strategi att se energi som valuta och här i boken lyfts begreppet det emotionella bankkontot och hur viktigt det är att bygga som ledare. Inte minst genom att göra olika sorters insättningar som att förstå individen, klargöra förväntningar, hålla det man lovar eller att visa personlig integritet. I en tid där ett vanligt råd är att avsluta eller bryta relationer som “inte ger en något” tycker jag detta råd är desto vettigare. Inte för att man ska stanna i relationer som är destruktiva - utan för att relationer kostar lite ansträngning för att upprätthållas.

Rekommenderas till:

Dig som vill få andra perspektiv på livet och här finns viktiga principer som gör skillnad. Vissa kan låta självklara, andra har du redan hört flera gånger om men det finns också ett par guldkorn för tankeverksamheten här. Jag kan tänka mig att den passar bäst till dig som är relativt nystartad på resan av ditt självledarskap och inom din personliga utveckling. För mig som gjort det arbetet i många år redan innehöll den inte mycket nytt men i gengäld var det trevligt med bekräftelse.

Betyg:

Jag gillar modellen som ritas upp här i boken men dess stora svaghet är dock tyvärr hur det presenteras. Det är många anekdoter som tyvärr blir långrandiga och sega att ta sig igenom att de nästan förtar de intressanta poängerna som finns. Därför blir betyget enkom en stark tvåa.

---

Detta inlägg är en recension och därför ej sponsrat. Recensionen speglar mina personliga åsikter och tankar om den omskrivna produkten. För mer information om hur jag förhåller mig till samarbeten och PR återfinns i Bossbloggens PR Policy.

Maj 2023

Vi gör en snabb tillbakaspolning i tiden och låtsas att vi befinner oss i maj månad. Våren stod i full blom, det var lagom varmt och skönt och jag var fortfarande helt föräldraledig.

Mysiga morgonpromenader for the win

Månadens teveserie:

Det blev mer spelande än serietittande den här månaden men Vinlands saga fortsätter att imponera. Har till och med börjat titta om på säsong ett eftersom jag bara sett delar av den eftersom jag var alldeles gravidhormonig för att se en liten pojke se sin pappa mördas och växa upp som barnsoldat i höstas. Den är brutal nu med men jag är i bättre balans och jag tycker väldigt mycket om hur mångfacetterade flera av karaktärerna är, inte minst Askeladd. Finns också flera intressanta ledarskapsdetaljer som ryms här.

Månadens musik:

Har knappt lyssnat på något? Typ någon låt här och där och inget värt att notera för framtiden.

Månadens spel:

Zelda - Tears of the Kingdom! Kan inte förstå vilken tur jag har att detta släpptes under min föräldraledighet. Bebis sover fortfarande bara på någon av oss = galet mycket tid i soffan. Tack vare detta spel känns det som en rejäl vinstlott, hehe.

Och spelet sedan... Har för mycket kvar för att kunna ge ett slutgiltigt omdöme men so far är det helt otroligt. Det är som föregångaren fast mer och bättre och alldeles underbart! Ja, ska lägga band på mig nu för jag har insett att om jag börjar prata om det så kan jag inte riktigt sluta.

Månadens godaste dryck:

Kaffet min nya kaffemaskin brummar fram. Den gamla lade av och äntligen har jag en Nespresso-bryggare igen. Mycket gott och ja, väldigt välbehövligt. Min farmor skojade alltid om att kaffet var hennes bensin och även om jag varken behöver eller vill dricka det direkt på morgonen så förstår jag den liknelsen bättre nu.

Efter lite om och men blev det både ordnat och sått i odlingslådorna med. Slängde ut de ringblommor, vaxbönor och sockerärter som fanns i min lilla frökorg på vinst och förlust.

Månadens godaste mat:

Vi besökte Holy Smoke och det var fantastiskt gott. Ni som hängt med här länge minns kanske mina ambitioner om att lära mig grilla och de blir inte mindre när en får äta såhär goa grejer. Fascinerad av både pit barbecue och rökning och leker med tanken att försöka lära mig det någon dag om orken till det skulle infinna sig. Inte särskilt troligt att det kommer att ske i närtid men vem vet?

Månadens sysselsättning:

Maj bar med sig en hel del utflykter Skåne runt faktiskt, alltifrån Hässleholm, Höganäs till Malmö, Lund och Svalöv. Fördelen med att bo i mitten är att det är relativt nära överallt. Nu känner jag ändå att jag börjar bli riktigt varm i kläderna med att åka i väg med minimannen och att det börjar finnas en vana i det. Har ett hum om vad som behöver tas med och hur vi gör det på ett bra sätt. Har till och med lyckats lista ut hur barnvagnen kan få plats i min bil vilket är en bedrift med tanke på hur liten den är. Är inte optimalt men det gör oss onekligen mer flexibla.

Månadens höjdpunkter:

Kompishäng i olika former. Som jag har saknat det - har så kloka och roliga vänner. Andras glada besked och nyheter, de korta stunderna jag fått i solen och dagarna när M varit ledig och vi planlösa. 

Månadens bottennapp:

Bristen på sömn som börjar kännas rejält nu.

Är himla mysigt att få vara huvudkudde som tur var när man får vara det så många timmar om dygnet.

Månadens oväntade:

Bristen på barnvagnspromenader? Maestro vill inte ligga där själv längre och det är så synd. Det går bra en stund och har man tur somnar han ibland men oftast så tröttnar han och blir ledsen tills han får komma upp i famnen. Har redan tappat räkningen på antalet gånger jag bära barnet och köra vagnen hem. En annan överraskning var hur enkelt det gick att helt leva utan mjölkprodukter, det hade jag inte förväntat mig.

Månadens bästa beslut:

Att vara helt föräldraledig hela maj också, jag behövde det och skillnaden blev tydlig de sista dagarna på månaden då jobbrastlösheten började smyga sig på igen.

Månadens bästa inköp:

Kaffemaskinen! Min BFF. Men också vårt lilla UV-tält som jag och lillen hänger i ute i trädgården. Så skönt att kunna smälla upp och inte behöva bry sig om solen.

Månadens påminnelse:

Hur kompetent jag är. En närstående behövde lite rådgivning och det var så gött att få påminnelsen om att jag är grymt duktig på mitt jobb. Lätt att glömma bort det när man inte jobbar. Vilket i och för sig också är ett gott betyg till att jag stänger av jobbet när jag är ledig. 

En av de få stunderna när barnvagnen tolererades mer än lite grand!

Månadens anteckning:

Har fått ner lite artikelidéer på pränt men inget stort skrivet.

Månadens klädesplagg:

Har mest blivit långklänningar eftersom garderoben fortfarande är rätt begränsad.

Månadens bok:

Läste om Maggie Stiefwaters Dödsritten och mös. Hon har ett vackert språk som kommer till sin rätt här i den lite märkliga historien. Mycket mer än i hennes Frost-serie även om den har också har sin charm.

Den artikel jag är mest nöjd med den här månaden:

Blev typ inget skrivet alls utom den här listan… Igen!

Älskar allt grönt och alla blommor.

Månaden i en mening:

Sköna maj, du var fin!

Känslan nu när den är över?

Lite rastlös men mest tillfreds.

Månadens nyhet?

Den här med att bli nominerad till Sveriges mest populära föreläsare var ju ett himla roligt mejl att få i inkorgen.

Vad händer framåt?

Nu i juni börjar jag att jobba om än i mycket liten skala. Dels med att hålla enstaka utbildningar, dels träffa och prata med mentorsklienterna när M har semester. Men också frilansa lite. Blir bra att få börja sysselsätta huvudet lite igen!

Tillbakablick på tidigare månader: April, Mars, Februari, Januari

Auktoritärt ledarskap

Ledarskap är inte ett enda sätt att göra saker på (det är därför det är ett så spännande arbetsområde) och det finns flera olika ledarstilar, sammanfattade av både forskning och trender, som jag tänkte att vi ska titta närmare på de kommande månaderna. Den första av dem är klassikernas klassiker, en av de äldsta i högen som är starkt formad av hur man ledde förr: det auktoritära ledarskapet.

En organisation där det auktoritära ledarskapet har en större historisk betydelse är exempelvis militära sådana där stora mängder med folk behöver följa order för att kunna kriga. Bild: Simon Infanger on Unsplash

Det auktoritära ledarskapet

Kännetecken:

Du som chef berättar för medarbetarna vad de ska göra, hur och när det ska ske. Besluten fattas av chefen och sedan verkställs av medarbetarna som sällan får ta del av information, beslutsprocessen eller vara delaktiga i någonting runtomkring uppgiften som ska göras. Som medarbetare ska du helst inte ifrågasätta ordern du får utan bara utföra den. Respekt brukar också upplevas som viktigt i bemärkelsen att man som ledare ska få den och att chefsrollen ska respekteras eftersom den formella makten väger tungt.

Situationer när det passar extra bra:

I pressade situationer, exempelvis krislägen, när det behöver fattas snabba beslut och finnas handlingskraft kan det auktoritära ledarstilen vara precis det som behövs. Tänk dig själv om det brinner på kontoret: då funkar det inte att chefen kommer och frågar dig vad du vill göra eller vilken utrymningsväg du känner för att ta ut ur lokalen. Tvärtom är det då klara, tydliga direktiv det som gäller.

Den kan också, i visst mått, vara det som behövs ibland när en arbetsgrupp är ny och ska utvecklas vidare. Om inte ledarskapet är tydligt då finns nämligen risken att gruppen fastnar i fasen där makt och ansvar ska fördelas och här kan ett mer auktoritärt ledarskap behövas för att hjälpa gruppen vidare.

Dess styrkor:

Rätt hanterat kan det auktoritära ledarskapets vara tydligt, innebära att tempot kan vara högt och kännas betryggande. Studier har visat att ett auktoritärt ledarskap kan upplevas som mer positivt än inget ledarskap alls och är man van att arbeta inom väldigt hierarkiska organisationer med auktoritärt ledarskap kan detta föredras framför ett mer demokratiskt sådant.

Dess svagheter:

Den auktoritära ledarstilen har samtidigt en rad nackdelar där de vanligaste är att medarbetarna, som vänjer sig vid att bli tillsagda vad de ska göra, blir passiva och handlingsförlamade om ingen är där och berättar vad som ska göras. Något som i sin tur kan leda till att chefen känner pressen på sig att styra upp och ha koll på allt vilket inte bara leder till en ökad arbetsbelastning för chefen utan påverkar ofta välmåendet och trivseln på arbetsplatsen negativt för medarbetarna.

En annan svaghet är att denna ledarstil ibland förknippas med kränkande, gränslöst ledarskap där chefen alltid har rätt och medarbetarna bara ska göra det som sägs åt dem.

Effekterna det kan få:

Utöver de effekter som vi redan kikat på så tenderar, och hoppas, den auktoritäre ledaren att skapa lydnad. Arbetar man dessutom hårt med organisationskulturen och den gemensamma värdegrunden kan det leda till en stark känsla av lojalitet - något som kan vara av både godo och ondo beroende på vad man gör i verksamheten.

Summa summarum:

Ingen ledarstil är den enda rätta och det auktoritära ledarskapet - som använts mest historiskt - har under de senaste decennierna blivit mer och mer impopulär i det svenska näringslivet. Det är ofta mycket bekvämt att använda sig av som chef men skapar sällan lika produktiva team som andra ledarstilar gör och är idag mest användbart och behövligt i små doser i vissa särskilda lägen.

Vad säger du som läser? Vad är dina erfarenheter det auktoritära ledarskapet?

Framåtrörelsen

Den vibrerar och drar – framåtrörelsen. I skrivande stund i form av ett tåg men också på insidan. Jag vet, det låter asflummigt men det händer många intressanta saker nu på alla håll och kanter. Höstens framfart syns tydligare och tydligare för varje mil norrut.

För ja, det är dags att åka till Stockholm igen för att leverera ett gäng ledarskapsutbildningar!

Måndag

Började min morgon på bästa sätt med en chefsrådgivning och att göra den i walk and talk-formatet. Det är verkligen oslagbart att komma ut i naturen det första man gör på sin arbetsdag. Annars har jag mest rest hela dagen och väl framme i stan kommer jag checka in ochjobba lite till. Sedan ska jag träffa bästa Maryem.

Tisdag

Utbildar hela förmiddagen och sedan blev faktiskt eftermiddagens möten ombokade så fick en jättestor lucka under eftermiddagen. Dyker det inte upp några andra möten i stället tror att jag kommer använda den till att göra en uppstartskonferens med mig själv – nu behöver jag börja konkretisera alla de här idéerna och planerna som jag har fått under föräldraledigheten. Toppar det med att träffa bästa moderatorsgänget för Bossbrudar sedan på kvällen!

Onsdag

Kör på i studion på förmiddagen och så snart det är klart så hoppar jag på tåget söderut igen. Misstänker att jag kommer vara rejält bebissjuk vid det laget och hoppas innerligt att jag inte blir lika dålig i mjölkstockning den här resan.

Torsdag

Har lite möten, klientarbete och skrivjobb som väntar och jag längtar redan efter att hänga på kontoret, haha.

Fredag

Blir en upprepning av torsdagen i stort sett så det ser jag fram emot!

Ledorden för veckan blir alltså: leverera, fokusera och konkretisera! Har du några ledord för veckan och om ja, vilka?