Helt nollställd

Konstaterade redan igår kväll att jag inte har en aning om vad jag ska göra den här jobbveckan eftersom jag har kopplat bort jobbet så fullständigt under helgen. Kände mig alldeles nollställd när jag vaknade av att M satte sig på sängen för att ta på sig strumporna och nu, ett träningspass, en frukost och ett kompissnack senare känner jag mig typ fortfarande lika nollad. Så jag hoppas och tänker att det här blogginlägget ska hjälpa mig att gräva runt i kalendern och mejlen för att till slut få grepp om veckan. Häng med!

Börjar bli så redo för semester nu och det kommer att krävas fokus ett tag till för att ta mig i mål på ett bra sätt. Tänker inte

Måndag

Idag jobbar jag hemma, det är regngrått och mörkt ute och jag sitter i tights och stickad tröja och raggsockar. Regnet började precis falla och tvättmaskinen surrar. Förutom två mentorsklienter så kommer jag att skriva mycket men också sätta en plan för arbetsveckorna före semestern. Vad behöver jag hinna med? Vad ska göras och -isch när? Det lär också bli en del samtal misstänker jag.

Tisdag

Kunduppdrag fyller förmiddagen och bryts av för lunchmöte och studiebesök hos ett annat företag här i byn. Senare på eftermiddagen åker jag in till Malmö för att gå på en föreläsning om affärsutveckling. I reflekterandet som jag gör nu kring mitt företag och vad som kommer att hända framåt så känns det viktigt att fylla på med idéer, inspiration och nya perspektiv med. Så det ser jag fram emot!

Onsdag

Utbildar som vanligt på förmiddagen och sedan bär det av till Tomelilla för ett event som pågår under större delen av eftermiddagen för Innovationscenters räkning.

Torsdag

Kommer, surprise, att utbilda och under eftermiddagen väntar ett möte med en potentiellt ny mentorsklient. Det behövs ibland för att prata om vad mentorskapet innebär, förväntningar och att stämma av att det är en bra matchning mellan mig som mentor och klienten. Tar mig inte an mentorsuppdrag om det inte är stämmer bra för båda parter.

Fredag

Jag var ju med i en företagsutbildning för några veckor sedan där man som deltagare fick möjlighet att träffa olika experter i en slags mentorstimme och roligt nog blev det som så att jag nu ska få hjälpa en företagskollega som går samma program. Ser verkligen fram både mot det och att köra ett möte för att planera den första av sommarens olika utbildningsinsatser.

Utöver detta ska jag fortsätta göra research om försäkringar, göra utbildningsmaterial och såklart blogga. Så det blir en fin mix av allt dessa dagar! Med det sagt, stort tack för att du hjälpte mig att strukturera upp min hjärna. Nu känns det mycket klarare och tydligare och jag är redo att dra i gång veckan. Hur har du det där du är? Är du jobb- eller semesterredo?

Långkort

Hejsan! Hur är det då? Här skulle jag säga att läget är okej. Inte jättebra men inte jättedåligt heller. Det är lördag, halvdant väder och inget särskilt inbokat idag vilket alltid känns som en lyx. Veckan har varit märkligt kort med sina tre ynka arbetsdagar för min del och samtidigt lång för mycket har blivit gjort på vägen.

Alltså, det går ju inte att inte njuta av allt som blommar och grönskar så mycket som nu. Börjar undra om inte juni är en av mina absoluta favoritmånader ändå? Kanske. Med på topplistan är den absolut!

Tillbakablick

Ja, men rubriken om en långkort veckan stämmer bra för det är så det har känts. Har varit väldigt nöjd med att tempot minskat kraftigt jämfört med tidigare veckor eftersom jag har haft nackspärr. Dessutom har massa saker hänt så alla sociala saker ställts in så jag har nästan bara jobbat hemifrån och gjort det i mycket maklig takt.

Veckans bästa

Det lugnare tempot har varit skönt och jag har njutit rejält av det. Mycket pauser, vilostunder och att göra en sak i taget var välbehövligt. Har också haft utrymmet att tänka mycket framåt, hur jag ska jobba nu fram till semestern men också i höst. Vad ska jag fokusera på? Vad saknar jag nu? Vad ska och behöver jag göra annorlunda? Givande att fundera på!

Fina Bosjökloster utgjorde kulissen för veckans enda analoga happening och här var prick lika vackert som vanligt.

Veckans sämsta

En tristare nyhet men ja, tyvärr behöver livet också innehålla dem ibland.

Veckans utmaning

Att få gjort så mycket som möjligt på tre dagar! Bra att det gått vägen samtidigt som jag har hållit det där lugnare tempot.

Nu kommer var och varannan morgonpromenad innebära att jag råkar få med mig lite blommor hem - en fantastisk säsong även om det ser dumt ut de gånger som jag hittar blommor som jag sedan får löpträna med i handen, haha.

Framåtblick

Den här helgen blir chill! Ska montera ihop vår nya grill och inviga den med en massa goda grönsaker. Åka till stallet och rida förhoppningsvis. Vila. Spela lite Fall Out 4. Ja, men det är väl typ det som händer? Ett par dagar fyllda av små saker som får en att må bra.

Veckans ledarskapstanke

Det mesta fokuset har, förutom utbildningarna jag gjort, mest bestått av att tänka igenom mitt egna självledarskap. Är jag den bästa chefen för mig själv just nu? Vad kan jag göra annorlunda framöver? Vad behöver jag göra annorlunda framöver? Inte för att det funkar dåligt här och nu utan för att det mesta kan förbättras och utvecklas och så även jag. Mycket nyttigt att reflektera över då och då!

Berätta gärna om du vill - hur har din vecka varit?

Milstolpen: Gå på Gröna Lund

En av de saker som jag upplever har varit jobbigast under åren som utmattad är sorgen över att inte kunna göra saker som jag velat. Focoult talade om själen som kroppens fängelse men för min del har kroppen många gånger känts som ett fängelse, en upplevelse som jag vet att fler utmattade kan känna igen sig i.

Stunderna när minnet svikit en. När minsta lilla ansträngning känns som en timmes body pump-pass. Att inte kunna läsa ordentligt eller, för den delen, inte orka läsa på engelska för det slutar bara med en enda hjärngröt. Under de första familjemiddagarna med M’s familj behövde jag sova efter varmrätten för att jag var så trött. All matthet, trötthetsvärk och för att inte tala om all migrän jag stått ut med under alla utmattningsår.

Som tur var har jag knappt alls dessa problem längre. Är och behöver vara mån om min energi så att inte ta ut mig men att ha migrän en, två gånger per månad är verkligen inte samma sak som att ha den sex dagar i veckan. Och som jag skrev häromveckan känner jag mig mycket mer stark och tålig numera. En milstolpe som bevisat det ytterligare nu utöver min ridning, träning och att jag jobbar fullt ut? Det var fredagens besök på Grönan och det har såklart ingen påverkan på mänskligheten – men för mig var det sjukt betydelsefullt.

På förhand var jag lite nervös inför hur det här roliga som väntande skulle påverka mig. Skulle jag åka på migrän under kvällen eller efteråt? Skulle jag bli helt slutkörd av ansträngningen? Åka på tröttvärk?

När det kommer till åkattraktioner kan det tilläggas att jag lider av den kassa kombinationen: adrenalinjunkie + skraj för att åka saker. Framför allt om de är superhöga och än mer om de snurrar. Jag vill alltså gärna åka men håller på att dö av ångest på kuppen första och ofta andra gången jag gör det. De första berg och dalbanorna, Jetline och Twister, var en bra uppvärmning och lagom jobbiga för nerverna. Var rejält yr efter varje tur men det kändes okej!

Sedan var det dags för debuten i Monster och hela stunden i kön bestod av att varva ångestskrattande med hyperventilerande, en dunkande puls och att försöka bli försäkrad av T att jag visst skulle överleva detta. Vilket såklart belönades med dåliga skämt i stil med att ”jag säkert skulle göra det så länge inte bygeln släppte” etcetera. Men ja, jag blundande och skrek mig igenom hela första rundan men sen var jag ändå såld och i slutändan blev det två åk till och en ny favoritattraktion korats. Jag kunde även ta mig igenom Kvasten och annat kul och yrseln bara minskade mer och mer efter varje åktur. Dock bromsade jag mig inför Insane, Fritt fall och Ikaros men i gengäld känner jag mig väldigt sugen på att testa dem nästa gång vi gör det här.

Summa summarum kändes hela kvällen som ett enda långt asgarv och dessutom fick jag återuppleva samma ljuvliga känsla som efter mitt första fallskärmshopp: den där varenda fiber i kroppen bara slappnar av fullständigt och ett särskilt lugn infinner sig.

Så nöjd bossbrud på tåget på vägen hem och jag kan knappt bärga mig tills jag får göra något liknande igen.

Och trots att Gröna Lund-besöket var högljutt, intensivt, fullt av folk och åtföljdes av promenerande och pubhäng vaknade jag nästa morgon och kände mig… Pigg! Lite upplevelsebakis men absolut inte farligt. Så inte nog med att jag fick göra något som jag har dagdrömt om länge, länge – det blev dessutom lika roligt som jag hade hoppats och trott och jag kunde dessutom göra det och må bra hela vägen under tiden och efteråt. Vilket såklart känns som en jordskredsseger! Jag åkte dessutom inte heller på något bakslag när jag kom hem på lördagen utan det här blir en kväll jag ska minnas och bära med mig länge.

Känner att jag tar de där sista stegen mot att känna mig som Clara 3.0 nu - som frisk efter utmattningen. Den första versionen jobbade sig sjuk. Clara 2,0 lärde sig sin läxa, lade om livet och läkte ut utmattningen så mycket som möjligt. Men nu har nästa fas börjat, den där utmattningen såklart kommer att finnas med i min historia men inte längre definiera mig och det jag gör på samma sätt. Det här Grönan-hänget var absolut ett bevis på det även om jag inte är framme riktigt än!

Höga förväntningar som ledare

Förväntningar är som vilket verktyg som helst när det kommer till ledarskap och självledarskap: det kan brukas och det kan missbrukas.

Höga förväntningar kan skapa resultat och utvecklingsförlopp en inte tror är möjligt innan man tar på sig den för stora västen och växer i den.

För höga förväntningar tenderar att leda till besvikelse, missförstånd och en känsla av otillräcklighet och misslyckande.

Låga, eller för låga, förväntningar riskerar istället att bidra till en känsla av att det inte är lönt eller viktigt nog att ta på allvar oavsett om de är berättigade eller ej.

Hur vi kan använda oss av våra förväntningar som ledare som för att skapa välmående och väl presterande medarbetare och grupper?

Med förväntningar som är höga men realistiska så växer och utvecklas vi. Bild: James Healy on Unsplash

Förväntningarnas förutsättningar

Mycket få, om någon, vill göra andra besvikna och därför kan alltså höga förväntningar på varandra vara bra. Så ha det gärna på dina medarbetare men:

1. Rimlighetschecka dem. Är de realistiska? Vettiga? Grundade i verksamhetens behov?

2. Prata om dem! Så många konflikter, misstolkningar och negativa effekter som kan undvikas om man pratar om vilka förväntningar man har på varandra. Ingen vet vad du förväntar dig av dem om du inte berättar det

3. Anpassa dem efter förutsättningarna som råder för personen och kontexten de gäller, alla har inte samma möjligheter och utgångslägen och vi som chefer behöver vara lyhörda inför det

4. Ha tålamod och se framstegen som en del av medarbetarens utveckling även om det tar tid att nå hela vägen fram

5. Uppmuntra, stötta, utmana beroende på vad medarbetaren behöver

6. Se till att du har samma kravställning för dig själv om du ställer höga krav på andra i din omgivning. Gör ditt bästa för att nå dem med punkt 1, 2, 4 och 5 i bakhuvudet

Det funkar alltså inte att bara ha höga förväntningar och tänka att medarbetarna ska nå dem av sig själva eller lista ut vad du förväntar dig av dem. Likväl är det alltid värdefullt att fråga medarbetarna om vad de behöver och förväntar sig av dig som ledare!

Förväntningar som verktyg

Om du vill checka dig som ledare och dina förväntningar kommer här några frågor att använda dig av, exempelvis:

• Hur medveten är jag om förväntningarna jag har på mig själv och andra i min omgivning?

• Hur påverkar dessa förväntningar mig själv?

• Hur påverkar mina förväntningar andra?

• Hur väl brukar andra och/eller jag själv leva upp till mina förväntningar?

• Hur reagerar jag på att förväntningarna jag har inte uppnås?

• Hur kommunicerar jag mina förväntningar till andra?

• Vad gör jag för hjälpa dem uppnå de förväntningar jag har?

Det finns såklart än mer, och fler, frågor att ställa sig och använda sig av. Men dessa är en bra grund att utgå ifrån för att väcka sitt medvetande kring de förväntningar en har och som väldigt ofta påverkar oss i vår vardag utan att vi har riktig koll på det.

Summa summarum är: Höga förväntningar är ett jättebra verktyg för oss ledare att använda förutsatt att vi gör det på rätt sätt.

Eller vad säger du som läser? Kan du känna igen att förväntningar både kan hjälpa och stjälpa oss i vardagen beroende på hur de används?

En extra vecka

God morgon - hur är det med dig idag? Här är det fint förutom att jag verkar ha dragit på mig en mild nackspärr och därför har lite svårt att röra på huvudet. Men utöver det kan jag säga att två dagars ledighet var precis det jag behövde. Så skönt att bara skrota runt här hemma, bada, fixa i trädgården, bada igen, fixa i huset, tvätta och slöa på soffan med min katt. Dessutom blev jag jätteglad när jag upptäckte att det inte bara är två arbetsveckor kvar till midsommar utan tre! Alldeles fantastiskt att få en extra vecka i knäet bara sådär.

Hålla nacken varm och röra på mig mycket blir trots allt det största fokuset för idag så att nackspärren ger vika.

Mån… Tisdag

Idag kommer jag att jobba för Innovationscenter hela dagen när punkten för detta inlägg har satts och efter den arbetsdagen är slut ska jag ta en sista kik på morgondagens utbildningsmaterial och skicka fakturor. Blir en rätt så lång dag med andra ord.

Onsdag

Utbildar hela förmiddagen och har ett möte om Google Analytics och SEO efter lunch via Företagsmotorn. Passar bra eftersom jag precis upptäckte att min uppdatering till GA4 uppenbarligen inte funkat. Alltså, jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag avskyr teknik och sådant här pyssel. Det får väldigt gärna bara fungera! Misstänker att eftermiddagen kommer att vikas åt detta och till bakom-kulisserna-jobb här på hemsidan som också behöver göras.

Torsdag

Utbildar som vanligt på förmiddagen och på eftermiddagen ska det skrivas, skrivas, skrivas. Är blogginlägg, utbildningsmaterial och annan företagsadministration som ska kirras.

Fredag

Blir en dag som ägnas åt privatlivet, läkarbesök och sånt “kul”. Sen är det helg igen! Inte konstigt att arbetsveckorna går så fort när man bara jobbar tre dagar.

Och det är min vecka som väntar. Hur ser planerna ut för din?