Ledarskap som #enriktigboss

You knows it! Det är torsdag och då är det såklart dags för ett nytt avsnitt av Mentalt Starkt Ledarskap, tjoho! I det första avsnittet presenterar vi oss lite närmare. I det andra pratade vi om mental styrka och vad det betyder och innebär. Nu är det alltså dags att snacka om ledarskap som #enriktigboss. Kan alla bli ledare? Varför ser jag rött när folk glorifierar begreppet ledare och klankar ner på ordet chef? Och rätt mycket mer.

Börjar ni förresten se temat i våra omslagsbilder för den här säsongen?

Ledarskap som #enriktigboss

Apropå det här med att göra skillnad på ledare och chef så ser jag också ibland att det också är negativt att vara en boss. Att ordet boss tillskrivs de här klassiskt negativa chefsbeteenden som att vara auktoritär, köra över folk, peka med hela handen med mera. Jag tror inte att ni blir överraskade av att jag säger att inte håller med om det. Hehe. Att Bossbloggen fick sitt namn var just för att ledarskap inte bra angår den som är linjechef utan det här ämnet är större och viktigare än så och jag tycker att fler än de som arbetar som chefer ska kunna få lära sig det. Fick till och med höra för några veckor sedan att jag har börjat kallas för Boss-Clara, ett epitet som jag bär med stolthet.

Att vara boss, och att vara #enriktigtboss, är i min värld stå stadigt och tryggt i sin kunskap och kompetens och äga sitt ledarskap. Och det oavsett om du är linjechef, projektledare, arbetar i en styrelse eller "bara" leder dig själv. En riktigt bra boss bidrar till att organisationer blir både välmående och lönsamma, vill medarbetarnas bästa och lyckas göra sig själv så umbärlig som möjligt och samtidigt vara närvarande. Men också tar sitt uppdrag på allvar och använder sin makt för att göra gott. Det är vad ledaruppdraget i grunden handlar om i mitt tycke.

Så, jag hoppas att du ska uppskatta att lyssna på det här poddavsnittet! Du kan antingen göra det här direkt i inlägget eller så letar du upp podden på Spotify eller Podbean. Sedan vill jag såklart också tips om vår grupp på LinkedIn för er som lyssnar på podden och vill prata mer om Mentalt Starkt Ledarskap.

Och, och, och... Jag vill givetvis också veta: vad tycker du om avsnittet? Berätta gärna!

Mina semesterplaner

Kompisar, we need to talk. Och nej, det är noll och ingenting som är fel eller tokigt med vår relation (vad jag känner till) så detta är inte ett göra slut-samtal. Men jag behöver låna en smula av era kloka hjärnor kring en sak: mina semesterplaner! För jag känner mig så kluven i beslutet kring hur jag ska göra med min semester i år.

Läs mer: Med återhämtning i fokus

Det känns som att jag står i ett vägskäl och jag vet jag vad borde välja men tvekar ändå.

Mina semesterplaner

Jag tror inte det kommer som någon överraskning för någon att jag är hyfsat sliten efter det här läsåret. Inte nog med att jag har jobbat och pluggat 75 procent parallellt under våren. Jag har dessutom gjort det skadad (minns ni hur jag dikterade ihop både blogginlägg och en delkurs i där i februari, haha) och som vanligt har livet bjudit på en åktur under tiden. Skönt nog så har jag varit extrem mån om att återhämta mig löpande under tiden och jag har slappnat av så mycket det går i intensiva tider som dessa. Men faktum kvarstår att jag behöver ett sommarlov och förmodligen ett rätt så långt sådant när detta är över och jag slits just nu mellan min hjärna, mitt hjärta och min magkänsla.

Hjärnan säger:

Att ta ledigt två månader är vansinne, vilken företagare gör ens det? Din business kommer att gå under. Du kommer att bli bortglömd, bloggen kommer att glömmas bort. Syns du inte finns du inte och så vidare.

Hjärtat säger:

Kan jag inte jobba lite grand ändå? Jag kommer sakna att alla mina digitala vänner och jag mår ju så bra av att blogga. Går det inte att hitta ett sätt att både äta kakan och ha den kvar ändå? Kanske köra Instagram och inget annat eller bara blogga och inte göra något annat?

Magkänslan säger:

Nej, nej, nej. Ska du vara ledig, var det ordentligt och ta till vara på den tiden i stället för att jobba lite grand hipp som happ. Även om du har jobbat hållbart så har du jobbat stenhårt det senaste året och då behövs en längre återhämtningsperiod. Du behöver komma ner i varv och vila upp dig på djupet och varför inte passa på att göra det nu när omvärlden ändå står stilla? Visst, det finns en risk med att checka ut helt som företagare och det kan påverka din business negativt. Men, vad är viktigast? Din hälsa, ditt välmående eller jobbet? Är inte detta precis vad du hade sagt om du vore din egen klient? Just det.

"Alla andra som jobbar med sociala medier verkar ju kunna vara lediga och online ändå" har jag kommit på mig själv med att tänka när jag ser bloggkollegor som tar semester och stänger bloggen en vecka eller två men kör på med Instagram som vanligt. Men alla är vi ju olika och för mig blir tyvärr digital närvaro snabbt kopplat till jobb.

Vem vinner?

Ja, tiotusenkronorsfrågan är fasiken: vem vinner? Logiskt sett så ser jag magkänslan som vinnare. Jag känner det så starkt inombords att jag behöver vara långledig. Flera veckor av att bara äta, sova, motionera. Få möjligheten att börja bygga upp kroppen igen och låta mina armar läka. Att få umgås med vänner och familj som jag knappt hunnit se under hela våren. Bara lata mig och njuta av tillvaron i största allmänhet! Och tyvärr så tror jag inte att jag hade kunnat slappna av riktigt ordentligt om jag inte loggar ut från sociala medier.

Emotionellt däremot... Haha, då är jag vilsnare. Dels på grund av min rädsla för att vara ledig, dels känner jag av lite fear of missing out och dels för att vissa av nackdelarna kring att checka ut helt som företagare inte är alldeles ogrundade. Så, hur gör man när ens behov som företagare kanske inte matchar med vad företaget behöver? Visst, mitt företag finns i dagsläget inte utan mig men samtidigt vore det trist om företaget fortfarande är för "ungt och oetablerat" för att överleva två månaders radiotystnad?

Som ni säkert redan har listat ut vet jag egentligen vad jag borde göra. Ändå tvekar jag. Vänder och vrider på beslutet och tittar på det ur en massa olika vinklar för att försöka hitta nya perspektiv jag inte har sett förut. Och jag är såklart medveten om vilket lyxproblem detta kan klassas som i dessa tider. Samtidigt är det inte så att jag är förmögen och därför kan välja fritt hur mycket eller hur lite jag ska jobba. Det skulle i så fall vara en investering i mig själv och min hälsa. Men det är likväl läskigt. Så, har du några kloka tankar och råd? Har du befunnit dig i en liknande situation förut och hur hade du gjort i mitt läge? Dela gärna med dig! Hade varit så givande att få höra.

Astronauters tips om att underlätta social distansering

Nu börjar den sociala distanseringen bli mer vardag och vi hanterar den alla olika. För några passar det perfekt medan det är ansträngande för andra beroende på vem man är och vilka förutsättningar och arbetsuppgifter man har. En yrkesgrupp som arbetar rätt isolerat i perioder är astronauter och Forbes har därför intervjuat sju astronauter som ger sina tips på att underlätta social distansering. Här är några av dem!

I rymden blir social distansering en del av uppdraget. Bild: WikiImages från Pixabay

Astronauters tips om att underlätta social distansering

Använd både din humor och empati

Var inte rädd för att använda humor för att skapa en god stämning är ett av råden eftersom det kommer att hjälpa er att skapa en känsla av samhörighet och lätta upp en pressad situation. I tider som dessa blir också ännu viktigare att känna in och fånga upp hur alla i teamet mår och vara empatiska med och mot varandra. Prata om hur ni mår, hur ni har det och försök att hjälpa varandra även om ni inte kan ses på alltför nära avstånd.

Skilj på arbete och fritid

Något som blir viktigt när man arbetar, sover, äter och lever på samma kvadratmeter blir det är ännu viktigare att skilja på arbete och fritid. Vissa använder sig av en promenad runt kvarteret för att "gå till jobbet" på morgonen och sedan "hem igen" på eftermiddagen. Andra har designerade arbetsplatser hemma. Några klär på sig och gör sig ordning som om en ska gå till jobbet. Alla knep som funkar är tillåtna men försök skilja dem åt för att undvika att allt flyter ihop i en enda gröt.

Värdera din fritid högt

En av astronauterna, Dr Mae Jemison som har tillbringat åtta dagar i rymden, berättar om vikten av att respektera och värdera sin fritid högt. Det är tiden när du inte behöver prestera eller vara produktiv och istället kan ge dig själv återhämtning. Töm hjärnan genom att lyssna på musik eller bara sitta ner och tänka är hennes råd.

Få utlopp för din stress

Ovissa, osäkra och pressade tider är stressande - det är inget konstigt med det. Och för att hantera dem bättre är det viktigt att få utlopp för sina stressreaktioner. Träning och motion har en stressdämpande effekt och likaså kan meditation, att prata om det eller aktivera sig med en hobby kan också funka som en pysventil. Så undviker att samla på dig all stress i en enda hög damm som riskerar att rämna under sin egen tyngd.

Astronauten Nicole Scott säger det så fint i artikeln: "We live on a planet. We are all earthlings. The only border that matters is the blue line of the atmosphere that protects us all." Bild: Free-Photos från Pixabay

Omvärdera vad produktivitet innebär

Ett annat råd är att anpassa sina förväntningar på vad man ska producera efter de omständigheterna som råder. Dr Garret Reisman berättar att det finns en term som kallas "space brain" när man har svårt att fokusera när man är uppe i rymden. Något som kan göra det svårt att prestera såsom man är van och under ett tag retade det honom så mycket att han inte kunde somna.

Försök se nya perspektiv

Det låter klyschigt att skriva "försöka se och uppskatta de små sakerna i din omgivning" eller att använda denna tid till att försöka se nya perspektiv. Men det är ett av råden som ges att se sig omkring och försöka uppskatta det vi har och försöka hitta sätt att känna kontakt och gemenskap med både personer och naturen även om vi inte kan vara fysiskt nära varandra just nu.

Skapa små tävlingar

Dr Peggy Whitson (som för övrigt är den astronaut som spenderat flest dagar i rymden med sina 665 dagar) avrundar med att ge sina råd och det första är att skapa små tävlingar. Till exempel att försöka avsluta monotona arbetsuppgifter extra snabbt och att utmana sig på olika vis. Hennes nästa råd är att:

Komma ihåg ert större syfte

Även om det är slitsamt, jobbigt och långtråkigt att arbeta och leva under med social och fysisk distansering så görs det ändå av en anledning. Så att påminna er om ert större syfte kan bidra till att få kraft och energi att fortsätta.

Berätta gärna! Hur påverkas du som läser av denna sociala distansering? Hur känns det? Och har du några tips att dela med dig av?

Sista vårveckan börjar nu

Hej, hej! Hur mår du? Med mig är det bra. Jag håller på att laga middag samtidigt som jag skriver detta inlägg och inser att sista vårveckan börjar nu. Eller ja, har börjat. Och det gjorde den sannerligen med en riktigt rivstart, haha!

Lyckades fångas i farten av Alex när hon var här idag men annars har jag knappt fotat alls på hela helgen insåg jag nu.

Måndag

Jag inledde dagen med ett telefonmöte och sedan gick större delen av dagen åt till poddjobb. Alex kom hit och vi spelade in hela två avsnitt och sedan dess har jag suttit och skrivit, skrivit och jobbat ikapp mig själv. Ska så snart jag har satt sista punkten här stänga ner, äta och åka över till min syster för att äta födelsedagstårta för vår farmor som skulle ha fyllt nittio år idag om hon hade levt.

Tisdag

I morgon varvar jag konsultjobb med att hänga på vårdcentralen. Fick en tid på förmiddagen och en på eftermiddagen så kommer nog hänga på byn större delen av dagen för att slippa åka hem emellan.

Onsdag

Har ett möte med en psykolog på morgonen och sedan väntar skolarbete för hela slanten.

Torsdag och fredag

Ja, det blir skola och jobb om vartannat. Jag fick beskedet i helgen att jag kommer att få gå med min uppsats för examination men jag har ett par ändringar som jag behöver göra i den denna vecka före den lämnas in officiellt. Så här ska skrivas och korrekturläsas så tangentbordet glöder och ögonen blöder! Eller nä, kanske inte. Men ni fattar!

Här på bloggen blir det en rätt så vanlig vecka tror jag allt. Har skrivit en artikel om astronauters tips på hur en kan hantera social distansering och tror också att det blir ett nyhetssvep . Kommer bli kul!

Hur ser planerna för din vecka ut? Blir det som här fullt ös eller ett lite lugnare tempo?

Det blåser en vind

Alex brukar skämtsamt kalla mig för en virvelvind och just nu kan jag verkligen känna hur det är så. Det blåser en vind, eller ja, rätt många, som jag fångar och rör mig emellan. Är lite överallt och ingenstans med huvudet ständigt i studiemolnet och försöker att hinna med allt annat runt omkring som också kräver uppmärksamhet. Jobbet. Livet. Den inre resan jag gör just nu.

Insåg precis att det blir många elementliknelser den här veckan. I torsdags pratade vi om vatten och idag blir det luft - men naturen överlag fyller mina sinnen mycket nu. Den är verkligen läkande.

Det blåser en vind

Jag är mitt inne i ett utvecklingssprång som känns i hela kroppen. Har nämnt det förut att det jag lär mig nu är konsten att slappna av i farten. Efter utmattningen har jag lärt mig behärska ytterlägena och nu tränar jag på att lära mig reglaget mellan dem, att kunna finjustera och synkronisera medvetandets, själens och kroppen olika reglage. Den sistnämnda är tyvärr fortfarande påverkad av vinterns skada men det är också plågsamt tydligt också att de molvärkande muskelspänningarna inte bara kommer därifrån. Det här är spänningar från "livet före utmattningen" och att bearbeta dem tar inte bara evigheters evigheter - det gör ont också. Och varje gång de bryts ner ännu en nivå så kommer migränen som ett brev på posten. Men jag fortsätter att bearbeta dem, vet att det behövs och känner nyttan det gör.

Jag vet ju nu att jag funkar så. Det är när jag slappnar av som kroppens reaktion kommer och ju hårdare jag har pressat den desto starkare blir reaktionen. Och det är därför det är så viktigt att jag gör detta nu även fast jag befinner mig i den mest arbetsintensiva situationen jag kan minnas. Utmattningen lärde mig att jag måste varva ner långsamt och över tid så nu gör jag det och hoppas att det kan hjälpa mig när semestern kommer så att jag inte klappar ihop fullständigt då. Så inte virvelvinden stannar plötsligt och jag faller platt.

Börjar dessutom känna hur kreativiteten börjar strömma in i min vardag igen med och bara det räcker är ju ett glädjepiller i sig!

Landa så mjukt som möjligt

istället vill jag såklart landa så mjukt som möjligt och det är därför jag fokuserar så mycket på mitt välmående just nu. Börjar bli riktigt bra på att pausa allt eftersom och det gör mig stadigare. Ja, jag har ont. Ja, jag är uttråkad av att tänka på plugg mest jämt. Yes, jag är evinnerligt less på att jag glömmer allt möjligt och inte hinner med något av det jag vill riktigt så bra som jag vill men jag mår ändå bra. Jag är astrött, sliten och stressad. Men jag mår samtidigt bra. Känner mig grundad och välbalanserad. Vilket jag njuter av varje stund jag känner så för en vet ju inte riktigt hur länge de varar, haha. Nog om det, jag ser nu att klockan börjar närma sig lunch vilket innebär massagetid!

Men jag hoppas att du tycker det är intressant att läsa om de här tankarna och reflektionerna jag har och gör just nu mitt inne i allt som händer. Är inte helt bekvämt att dela dem eftersom jag inte vet vilket intryck de gör hos dig. Blir det för personligt för ledarskapsbloggen? Kanske. Samtidigt tänker jag att ledarskap är personligt och då kan det kanske vara nyttigt och fint att få följa någon annans resa. Eller? Dela gärna med dig av vad du tycker och tänker!