Leda medarbetarsamtal #likeaboss

Medarbetarsamtal är ofta en vattendelare. Vissa tycker det är ett jättebra verktyg att använda sig av som chef, andra tycker det är ett trubbigt verktyg som stjälper mer än hjälper. Men med rätt förutsättningar och rätt använt kan det vara ett väldigt hjälpsamt sätt för dig som ledare att stärka relationerna med din personal. Här kommer en guide om hur du kan leda medarbetarsamtal #likeaboss!

Läs mer: Fem gyllene regler för frågande ledare

Don't! Se inte medarbetarsamtalet bara som en punkt för dig att bocka av i din egen to-do-list. Rätt använt kan det vara ett bra verktyg för både dig som chef och dina medarbetare. Bild: TeroVesalainen från Pixabay

Don't

Underskatta värdet som medarbetarsamtalet kan ha

Alla behöver vi bli sedda, höra och bekräftade och medarbetarsamtalet allena kan förstås inte ersätta all annan kommunikation mellan er. Men hur ofta får dina medarbetare att ha en till en och en halv timmes ostörd samtalstid med dig som chef? Inte särskilt ofta. Det här är alltså ett fantastiskt tillfälle att få prata om sådant som ni kanske inte hinner med annars!

Skippa förberedelserna

För att ert samtal ska bli så bra som möjligt är det bra om du som chef också förbereder dig och det inte bara dagen innan ni ska ses. Vad uppskattar du med medarbetarens person och insatserna som hen gör? Vilka utvecklingsområden ser du att hen har? Hur verkar medarbetaren trivas och må? Hur väl känner du personen och vad kan du om hens arbete? Du behöver förstås inte kunna allt som medarbetarna gör. Men det kommer att underlätta för dig om du har en grundläggande förståelse för arbetet och hur medarbetarens vardag ser ut inför medarbetarsamtalet. Tips på förberedelser som medarbetaren kan göra är några reflektionsfrågor som hen får ta med sig till ert samtal.

Glöm bort medarbetaren

Ett annat vanligt misstag, inte minst om man har många medarbetarsamtal som ska göras på väldigt kort tid, är att man i fartvinden glömmer bort den som ska stå i fokus för samtalet: medarbetaren. Hur mår hen? Hur ser hen på arbetet, arbetsgruppen och dig som chef? Vad har personen för ambitioner? Vilka utbildningsinsatser kan behövas framöver? Och så vidare. Samtalet är till för att ni två ska prata fokuserat om medarbetarens nuläge och framtid.

Läs mer: När chefen har favoriter

Do! Boka in eventuell uppföljning eller actions i slutet på mötet när ni har en bild av vad ni ska ta med er från medarbetarsamtalet. Bild: rawpixel från Pixabay 

Do

Anpassa samtalet efter medarbetaren men behandla alla lika

Det är både viktigt och bra att anpassa samtalet efter medarbetaren so du ska prata med. Vissa vill inte prata mer än trettio minuter medan andra vill sitta tiden ut och lite till för att få stöta och blöta allt hen har på hjärtat. Men kom ihåg att i grunden ändå behandla alla medarbetare lika. Välj en neutral plats för era samtal och vill du kunna variera era mötesplatser? Ge alla medarbetare samma alternativ och låt alla var och en för sig välja var och hur de föredrar att träffas. Ge dem också samma förutsättningar inför samtalet och engagemang medan du är i det. Lyssna aktivt på vad de har att säga, det kan gagna dig mycket i ert kommande arbete.

Utgå från en mall för samtalet

Poängen med att ha en mall för medarbetarsamtal är väldigt god. Den kommer stötta dig i samtalet och hjälpa dig att hålla fokus och en röd tråd när ni pratar. Beroende på dess utformning kan den också bidra till vissa mätetal och att du inte glömmer bort något på vägen. Den kommer däremot funka sämre om den är tio sidor lång och bara används för att skapa dokumentation. Riktigt dåligt om ni har samtalet bara för att mallen ska bli ifylld. Är det så att ni har en mall för medarbetarsamtal i organisationen som inte ens i närheten funkar för den verklighet som ni befinner er i? Lyft det uppåt eller skala av och lägg till det som ni känner att ni behöver och vill ha. Mallen ska precis som samtalet i sig hjälpa, inte stjälpa,

Maxa samtalet

Vi var inne på det tidigare men när du väl har medarbetarsamtalet: passa på att maxa det så gott det går! Prata om hur medarbetaren trivs och har det på jobbet. Hur hem mår och vilka utmaningar och möjligheter hen ser i det ni gör. Passa på att ge feedback som är mer allmän, uppmuntra och beröm personen för det hen gör bra. Men passa också på att be medarbetaren om feedback till dig som chef. Vad skulle du behöva göra mer eller mindre av? Hur kan er relation stärkas framöver? Se också till att skriva upp alla actions som kommre på tal oavsett om det är du eller medarbetaren som ska göra dem. Annars är det lätt hänt att man tappar bort dem på vägen. Vänta inte heller till nästa medarbetarsamtal för att följa upp det som ni har sagt ska göras.

Allmänt om att leda medarbetarsamtal

En vanlig fråga är hur ofta man ska ha medarbetarsamtal. Ja, det kan variera kraftigt på både organisationens riktlinjer och policies, ditt ledaruppdrag, vilken arbetsgrupp du har och medarbetarna själva. Här brukar jag förespråka rimlighet framförallt. Har du chefsansvar för sjuttio personer? Ja, då är det kanske inte rimligt att ha som policy att ha medarbetarsamtal varje månad.

Kan du däremot ha det två gånger per år är det jättebra. Det är dock fördelaktigt om inte medarbetarsamtalet är det enda samtalet du och dina medarbetare har med varandra. Mer vardagligt kontakt än så, snabbare feedback och informationskanaler än så är nödvändigt för de flesta ledande roller om ert arbete ska fungera bra. Inte minst om du ska jobba med oss millennials som gärna vill ha löpande feedback och input i vardagen när vi jobbar.

Ett annat tips är att i slutet på medarbetarsamtalet fråga medarbetaren hur hen upplevde samtalet och om det finns något som du kan göra annorlunda eller bättre nästa gång. Eftersom det är medarbetaren som samtalet i huvudsak är till för så kan det vara bra att fånga upp om något saknas eller som du kan vässa. Det kommer också att stärka dig i att leda medarbetarsamtal.

Vad säger du som läser om att leda medarbetarsamtal? Hiss eller diss? Har några tips eller erfarenheter att dela med dig av? Gör det gärna!

It's just an other manic Monday

Hallå! Hur mås det? Själv mår jag bra tack. Sitter för sekunden hos min bilmeck och jobbar medan vår lilla pärla får en ny blinker. Har av någon anledning låten "It's just an other manic Monday" på skallen. Kanske för att jag känner mig lite manisk? Undras vart den här veckan ska ta vägen...

Hade ju gärna serverat en sval bild som anas bossighet men den här beskriver faktiskt mitt sinnelag bättre för sekunden. Är vimsig och fokuserad på samma gång idag!

Måndag

När bilen är klar ska jag köra och lämna den hos min bättre hälft och sedan in till stan igen... Vilket jag precis gjorde. Hehe, detta inlägg skrivs bokstavligen talat i farten allt eftersom dagen fortgår. Nu sitter jag istället på kontoret, ska strax äta en firarlunch med tjejerna shär på kontoret och sedan väntar en fika med Elina. Tiden före, efter och mellan fylls som vanligt ut med jobb.

Tisdag

Ska vara i Sjöbo hela dagen, det är mycket som händer även i det projektet så ska bli skönt att få en heldag på kontoret.

Onsdag och torsdag

Det är tomt i kalendern på både onsdagen och torsdagen eftersom jag har mycket att jobba med. Kommer låta humöret bestämma vart jag sitter någonstans och hoppas på två riktigt produktiva dagar.

Fredag

Med undantag för ett telefonmöte är också fredag obokad och blir förhoppningsvis lugn men produktiv på samma gång. Gillar verkligen att jag, till slut, har lärt mig att inte fylla kalendern till bredden och ge mig själv tid att arbeta på. På kvällen ska jag sedan få gå med en gäng vänner på Vintergalan och et ser jag verkligen fram emot!

En sneak peak från gårdagen. Vi hade en så fin dag med trädgårdsfix och sedan satt jag och tittade på medan M gjorde soppa och bakade bröd. Sjukt mysigt! Älskar vårt kök.

Är än så länge osäker på hur bloggveckan kommer att te sig. Jag har några riktigt bra artiklar på lut men vilka av dem som kommer att publiceras...? Det blir en överraskning. För oss alla, hehe.

Hur ser dina planer och ambitioner ut för veckan?

Stunderna när jag saknar att vara anställd

Det händer inte jätteofta men ibland så kommer dem. Stunderna när jag saknar att vara anställd. Missförstå mig inte. Jag älskar mitt företagarliv och att vara min egen boss men det innebär inte att jag alltid tycker det är askul.

Läs mer: Fördelar med att vara entreprenör

Stunderna när jag saknar att vara anställd

När något riktigt kul (eller tråkigt) händer

När det trillar ner ett mejl som får en att dansa rundor av glädje. Eller om det kommer ett samtal med tråkiga nyheter. Då saknar jag att ha någon i närheten som man bara kan berätta det för på direkten och glädjedansa med eller få lite sympati från. Ibland går det såklart att prata om det med sina Instagramkompisar men det är inte alltid alla tillfällen som lämpar sig för det och då är det drygt för min otåliga själ att spara mig tills mannen kommer hem från jobbet eller tills nästa gång man pratar med en annan person.

Vid tre-fikat

Innan var jag inte en person som gillade tre-fikat. Tyckte föga förvånande att alla raster och pauser var skräp som förhindrade en att fokusera på jobbet. Men idag kan jag ibland sakna att ha den typen av gemenskap som att äta lunch tillsammans eller fika ihop innebär. Såna där pågående små samtal som man kan ha när man ses ofta.

De dagar företagandet känns motigt

De där (lyckligtvis relativt få) dagarna som företagandet känns motigt och megajobbigt kan jag ibland känna att jag kanske skulle skita i det här och bli anställd igen. Så skönt det vore att få ha ett sammanhang. Inte vara den som är ytterst ansvarig för allt. Ha en chef en kan bolla saker med eller slippa känslan av alltid ha saker en inte hinner med och så vidare. Jag glorifierar det givetvis lite. Är i allra högsta grad om att anställningsformen inte är ett vaccin mot känslor likt dessa. Men ni vet, gräset ser alltid ut att vara grönare på andra sidan och så vidare.

Gångerna som det vore skönt att passa in i en mall

Nio dagar av tio är jag glad över att jag går min egen väg i livet men ibland så tänker jag att det vore så skönt om jag bara hade kunnat nöja mig med ett vanligt heltidsjobb. Passa in i mallen liksom.

Men nä, oftast så vaknar jag upp kvickt igen och inser att jag är där jag ska vara just nu. Vem vet, det kanske ändrar sig i framtiden. Men som det ser ut nu är jag far from done med att bygga bolag. Vad säger du som läser? Kör du eget eller är du anställd? Finns det något som lockar dig på "andra sidan staketet"? Eller "hin sian järed" som det kan heta på skånska (översättning: på andra sidan stenmuren).

En vecka i gråskalans alla olika nyanser

Hejsan! Hur är läget? Med mig är det bra förutom att jag har åkt på migrän. Grymt tråkigt eftersom jag vill vara pigg och stark och inte behöva ligga nerbäddad. Men med lite tur så släpper den förhoppningsvis snart. Det här har verkligen varit en vecka i gråskalans alla olika nyanser och jag vill vara tydlig med att det är fine så. Som vi har pratat om förut är grått är en väldigt vacker färg och livet måste inte vara en gnistrande regnbåge jämt!

En bild från Bossbrudsträffen från Insta Stories. Såhär ser en nöjd workshopledare ut! Jag vill ju att de här Bossbrudsträffarna ska vara utvecklande för er som kommer och har hittat ett grymt bra format för det. Foto: Helena Johannessen

Tillbakablick

Upp och ner, ner och upp. Grisen gal i granens topp. Haha, det är typ den melodi som sammanfattar veckan bäst. Det har varit fullt upp. Jag har fått mycket gjort men tyvärr också haft migrän ett par dagar och behövt vila mycket. Och överlag så är det ändå bra eftersom det har hänt väldigt roliga saker med!

Veckans bästa

Några av veckans största höjdpunkter är att jag har fått spendera mycket tid med familjen min och de är bäst i hela världen. Bossbrudsträffen i torsdags blev alldeles fantastisk och jag är så glad och tacksam över att det var ett så härligt gäng med bossbrudar som kom och bidrog så mycket. Jag har fått göra några vänner glada och det är ju alltid en fantastisk känsla. Min tenta blev godkänd. Dessutom så har ett riktigt jäkla bra idé kläckts som ni kommer att få höra mer om framöver.

Det är ju helt omöjligt att fota i detta novembermörker men åt sushi i veckan och den var så fin att den behövde förevigas ändå!

Veckans sämsta

Migränen, lätt. Det är inte ofta jag har det nu men när den väl hälsar på gör den ont och jag har haft den både onsdag kväll, hela fredagen och nu idag igen.

Veckans utmaning

Att hinna med allting som jag skulle. Kan avslöja att jag inte lyckades med det men i gengäld så är också nästa vecka luftigt planerad så det ordnar sig.

Det har också blivit mycket Soduko i veckan. Älskar verkar det och på morgonen brukar jag försöka lösa något enkelt pussel som går kvickt och får hjärnan att vakna till. På kvällen gör jag istället något svårt som gör mig trött. Grymt bra upplägg!

Framåtblick

Nu är planen att ligga i sängen en stund till och titta på How I Met Your Mother. Sedan hoppas jag att vi kan städa och plocka lite innan lillebror trillar in och vi håller myslördag.

Veckans ledarskapstanke

Det har varit så roligt att få prata med er om ledarskapsstilarna i Harry Potter i veckan och jag är så tacksam över att ni ger mig så mycket feedback på det jag skriver här och det jag gör. Utan den kan ju jag gissa hejvilt på vad ni vill läsa om och lära er här och om jag får välja skriver jag ju helst om saker som är relevanta för er. Så please, keep that coming för alla behöver vi, även som ledare, feedback för att utvecklas!

Hur har din vecka varit? Har den varit i gråskala som min eller mer färgsprakande än så?

Min utmattningsresa i Amelia

God dagens! Hur är läget? Med mig är det fint. Sitter i mitt tornrum, lugn musik spelas ut ur i högtalaren och jag tittar ut på den gråa omvärlden. I kväll så väntar nästa Bossbrudsträff men innan dess tänkte jag visa en riktig rolig grej. Jag har nämligen blivit intervjuad om min utmattningsresa i Amelia! Och nej, detta inlägg är inte sponsrat på något vis. Jag skriver detta för att det är ett så viktigt ämne att prata om och kan jag hjälpa någon att inte gå in i väggen genom att de använda mig som skräckexempel: då gör jag det med glädje.

Trots att serien inte har åldrats särskilt väl så har Sex and the City en väldigt speciell plats i mitt hjärta så det var extra kul att vara på samma omslag som Sarah Jessica Parker.

Min utmattningsresa i Amelia

Det känns som om tabut kring utmattning har luckrats upp rejält sedan jag gick in i väggen. Däremot kan jag ser att det fortfarande finns kunskapsluckor och att vi behöver bli ännu fler som ifrågasätter arbetsgivare som ser medarbetare som en förbrukningsvara. Mer om det senare, i reportaget så blir det en mer personlig tagning på min resa som utmattad. Hur lång tid det ändå tog innan jag jobbade mig ner i botten, vilka korkade beslut jag fattade och hur jag ändå lärde mig min läxa till slut.

Tackar min lyckliga stjärna varje dag för att jag har haft turen att kunna bli frisk även om jag inte är helt framme än i min rehabilitering.

Idag lever jag ju ett helt annat liv än vad jag gjorde då. Det är inte bara för att jag driver eget idag som jag har makt över min kalender utan det är en makt och ett ansvar som jag har oavsett vad jag jobbar med.

Att jag själv inte insåg hur korkat det var att fortsätta jobba och plugga fastän jag inte kunde klä på mig utan att bli andfådd... Det övergår faktiskt mitt förstånd idag.

Har fått så himla fin och hjärtevärmande feedback från personer som läst reportaget. Tack snälla för det! Och tack till Mia Coull som skrev det och fångade min historia så bra. Tack till Marie på Hjälp en journalist för att du kopplade ihop oss och tack till Johan Lindvall för de magiska fotona som du tog till artikeln. Har du läst reportaget och vad tyckte du i så fall?