Gråskalans alla nyanser

Hej! Hur är läget? Med mig är det gråmulet. Brukar ju absolut inte jobba på kvällarna och vet inte om det någonsin hänt att jag har bloggat så här sent på kvällen. Hade inte ens tänkt göra det idag eftersom jag bara hann på börja ett inlägg och sedan sprang dagen i från mig. Men nu behövde jag trots allt skriva av mig och då bestämde jag mig precis för att alla regler har något undantag. Idag är det ett sådant eftersom jag har fått uppleva gråskalans alla nyanser idag. Gott som ont.

Nytt, grått och fint tak har det lilla huset fått med! Tre små röda detaljer återstår som ska målas svarta i vår men annars är det klart och vilket skillnad det gjorde för helhetsintrycket.

Gråskalans alla nyanser

Det är så lätt att förföras av det raka, enkla i sociala medier. De flesta gånger är allt bländade ljust och tralligt. Enstaka gånger så är det kolsvart. Sällan däremellan. Försöker ju ändå ta avstånd från det och bjuda er på mina grå stunder med och brukar få väldigt positiv feedback från er att jag gör så. Nackdelen med det är att det kan bli lite missvisande för er som bara läser enstaka blogginlägg. Det märks när någon tror att jag mår dåligt för att man har läst något inlägg när jag har visat mig låg eller trött. Så för att vara tydlig nu: jag mår okej. Men jag hade ljugit om jag sa att det bara varit strålande solsken idag, för det har det verkligen inte varit.

Tre ljusglimtar lyste starkt. Ett potentiellt jobbuppdrag som jag tror kan vara väldigt spännande. En nära vän som ringde och trots att hon bara hade några minuter så fick jag chansen att bara kräka av mig allt som retar, skaver eller bara stör, stort som smått. Så tacksamt och välbehövligt. Och så förstås att komma hem till M, katterna och huset. Älskar att laga mat ihop och krypa ner i soffan alla fyra om kvällarna.

Grått, grått, grått

Resten har varit grått, grått, grått. Ljusgrått och optimistiskt med min mentorsklient. Åskgrått och frustrerande med mitt skolarbete där jag tagit fel på ett datum för en deadline. Får se hur jag ska lösa det. Köpte till och med en grå ryggsäck idag, föll pladask för den fina nyansen. Och så upptäckte jag mina två första gråa hårstrån. WTF liksom. Hoppas de blir många så jag kan bli en riktig silverräv tidigt - tycker det är så snyggt.

Högt som lågt alltså. Samtidigt är grått en av de snyggaste färgerna jag vet eftersom den har flest vackra nyanser. Det är med andra ord inte så tokigt. bara grått. Och bara genom att få skriva det här luckrade upp min mulna, mentala himmel. Tack snälla för det!

Vilken färg har din dag varit?

Sex saker som millennials oroar sig för

Vad är det för saker som millennials oroar sig för? Enligt några amerikanska terapeuter och en artikel i Huffington Post är det sex områden som är vanligare än andra. Exempelvis om att fatta fel beslut. Att finna sin egen väg i livet och att känna sig otillräcklig när alla andra omkring en lyckas.

Studier visar att millennials blir alltmer stressade och har svårt att hantera det. Vad är det som de oroar sig för? Bild: Blake Barlow on Unsplash

Sex saker som millennials oroar sig för

Att fatta fel livsbeslut

Även om de har studerat och hunnit arbeta i flera år så är det en vanlig oro att fatta fel livsbeslut. Vilket säkerligen späs på av att möjligheterna ofta är många och att vi vet mer om vad för alternativ som finns. Vilken kan kännas paralyserande. Här är risken att osäkerheten kan göra så att du inte fattar något beslut alls och det kan motverkas genom att du kommer i håg att det här är ditt liv - ingen annans. Vad vill du göra och vad mår du bra av både nu och på lång sikt?

Det är svårt att säga nej

En annan oro är svårigheten som det kan innebära att säga nej till, inte minst till sina föräldrar eller omgivningen som kanske har förväntningar på en. Men det finns ett sätt att bli bättre på att säga nej på: nämligen att öva.

Själv fick jag göra det i en av mina perioder i terapi och då börja med att inte säga ja direkt utan i stället be om att få återkomma eller fundera på saken. Och sedan säga nej till mindre saker tills det inte känns så hemskt längre.

Ekonomisk oro

I USA, som denna artikel utgår ifrån, så påverkar både låga ingångslöner, studieskulder och osäkra anställningar yngre generationer som exempelvis behöver bo hemma längre eller känner att deras ekonomiska situationen begränsar dem.

Känslan av hjälplöshet för vad som händer i världen är en annan oro som många millennials upplever enligt artikeln. Och nej, den är inte oberättigad. Bild: Blake Barlow on Unsplash

Hjälplösheten för vad som händer i världen

Mänskligheten ur ett globalt och historiskt perspektiv har aldrig haft det bättre. Men med rådande omständigheter är frågan: hur länge det kommer att råda? Framförallt om vårt ekonomiska system och vår åverkan på planeten fortskrider. Jag vet inte hur du som läser känner men jag kan i alla fall helhjärtat stämma in i denna oro. Och mitt sätt att hantera det är att försöka göra som det råds i artikeln, att, så gott man kan, börja försöka bidra till en positiv förändring. Att tro att vi tillsammans kan göra skillnad.

Känslan av att vara otillräcklig

En av sociala mediers baksidor är att det är lätt hänt att en börjar jämföra sig med andra. Inte minst om man ständigt exponeras för andras mest lyckade tillfällen och ögonblick. Här menar artikeln att det är viktigt att arbeta med sig själv och insikten om ens egna människovärde och hur det varken sitter i vad vi presterar eller ser i sociala medier.

Millennials har svårare att hantera stress

Yngre generationer blir alltmer stressade enligt en studie från amerikanska psykologförbundet och Försäkringskassan gick nyligen ut med information att det har skett en ökning på 370 procent av stressrelaterade sjukskrivningar för kvinnor mellan 25 och 29 år sedan 2011. Här är professionella insatser viktiga för att utbilda och hjälpa den som känner sig stressad enligt artikeln. Inte minst för att hjälpa dem undvika att bli sjukskrivna och att gå in i väggen.

Vad säger du som läser, oavsett om du är millennial eller äldre? Kan du känna igen dig i dessa orosmoln eller är de helt främmande?

The Johari window - ett sätt att skapa bättre självinsikt

På femtiotalet så tog psykologerna Joseph Luft och Harrington Ingham fram en modell som de döpte till Johari Window (på svenska kallad Joharifönster). Den har några olika användningsområden men den primära är att den kan bidra till att skapa bättre självinsikt, vilket är viktig del i ett hållbart ledarskap. Så, eftersom jag använder mig av den med mina klienter ibland tänkte jag att den kanske kan vara till nytta för er i bloggformat också.

Notera nu att denna teori kan vara ett sätt att fördjupa sin självinsikt med men det innebär inte att det är det enda verktyget eller att den alltid är perfekt.

Läs mer: Jaget och maskerna

The Johari Window - ett sätt att skapa bättre självinsikt

The Johari Window, en modell som kan bidra till större självinsikt. Grafik: Bossbloggen

I Johari Window så har vi fyra olika fält som illustrerar fyra olika perspektiv på det så kallade jaget. I grundmodellen är det information som står i fokus men jag har också använt den för att prata om egenskaper och beteenden. Men låt oss börja med att använda information som utgångspunkt.

Arenan

Arenan, även kallat det öppna jaget, är vad andra vet om mig och jag själv vet om mig.

Exempelvis: Jag vet att jag driven och ambitiös och att det är några av de vanligare orden jag beskrivs med. Annan information som (jag tror) vi alla vet är jag driver den här bloggen, är rödhårig etcetera.

Fasaden

Fasaden benämns också som det gömda jaget, är det som andra inte vet om mig men som jag känner till.

Exempelvis: Hehe, det skulle ni allt bra vilja veta va? Skämt åsido så känns det som om ni känner till det mesta om mig redan. Men en sak som jag inte har berättat förut är att jag har råkat skrämma likväl blivit skrämd (och därmed sprungit snabbare än någonsin) av en struts vid namn Felicia.

Det blinda fältet

Det blinda fältet och därmed det blinda jaget är vad andra vet om mig som jag själv inte känner till.

Exempelvis: Ja, hur tänker du på mig där på andra sidan skärmen? Eftersom jag inte vet det så faller ett exempel rätt platt här, haha.

Det okända fältet

Det okända fältet och det okända jaget är det som varken andra eller jag själv vet om mig.

Exempelvis: Hur väl du än känner dig själv så kommer det alltid att finnas saker du inte vet. Precis som att vi aldrig fullt ut kan känna en annan person.

Det jag uppskattar med Johari Window är hur tydligt det blir att de olika fönsterrutorna kan variera i storlek. Dels beroende på vilken situation vi befinner oss i men också beroende på vilka personer vi är omgivna utav. Det optimala läget ur teamperspektiv bedöms ofta vara att det är arenan, det öppna jaget, som är det största till storleken. Det vill säga att både du och kollegorna känner dig vilket i sin tur leder till att ni kan ha en mer öppen kommunikation med varandra.

Hur du kan använda dig av Johari Window

Jag har sett denna modell användas på flera sätt. Individuellt, i grupp eller både och. En kan exempelvis rita upp fönstret på en white board och ha ett gäng olika post it-lappar med förskrivna adjektiv. Så får personen reflektera över hur hen ser på sig själv och vad andra kan tänkas veta och se på en.

Man kan diskutera den ur olika perspektiv. Exempelvis med en kund eller kollegor som "de andra" och vad de ser och upplever om företaget eller chefen. Att ha den med i gruppdiskussioner kan vara ett sätt att uppmärksamma hur vi är olika. Du kan också testa att använda den på egen hand för att reflektera över hur du ser på dig själv och fråga hur personer i din omgivning upplever dig. Men också hur de olika fönsternas storlek kan variera beroende på vilken situation du är i.

Syftet med detta är att den kan hjälpa oss att lyfta blicken lite och bli mer medvetna. Både om oss själva och om vår relation till omvärlden. Det kan också väcka en del intressanta tankeprocesser och diskussioner.

Vad säger du som läser? Har du hört talas om modellen innan eller är den ny? Och om du har stött på den innan, hur använde ni den då? Dela gärna med dig bland kommentarerna!

Out with the office

Hallå! Hur är det? Med mig är det bra tack, är fortfarande lite i obalans i kroppen men jag hoppas att en vecka med lugnt schema kan råda bot på det. Rivstartade dock den här dagen med ett brådskande litet husfix på grund av vårt hustaksbyte, men det blir så fint! Sedan dess har jag, i stället för att köra out of office, gjort out with the office och sitter alltså ute på altanen och jobbar. Älskar att göra det. Jobbar alltid bättre med frisk luft i lungorna. Majoriteten av den här arbetsdagen har passerat som i ett nafs och nu är det dags att blicka framåt på veckans planer.

I lördags vankades det ju kompishäng och speldag och det var länge sedan som jag skrattade så mycket att tårarna inte slutade att rinna. Vi körde bland annat Ryktet går... där man ska illustrera ett ord med en teckning och sedan skicka vidare blocket till nästa som ska gissa vilket ord teckningen föreställer osv. Det är helt fantastiskt att se hur det kan gå. Här var det ordet "supercalifragilisticexpialidocious" som gick från att vara Mary Poppins till en mordisk dansare till skogshuggarsång.

Måndag

Jobbar hemifrån hela dagen idag. Har ingenting bokat. Så. Grymt. Lyxigt. Sitter alltså inlindad i filtar här på altanen och har passat på att stöka undan saker. Svara på mejl, publicera en artikel på LinkedIn (lägg gärna till mig som kontakt där om du vill!), skriva klart nästa nummer av Ledarskapsbrevet som går ut på fredag och uppdatera hemsidan. Smått och gott alltså! Resten av eftermiddagen kommer att fortskrida på liknande vis.

Tisdag

I morgon kör jag kunduppdrag hela dagen dock på distans. Kommer bli kul!

Onsdag

Kör skolarbete på förmiddagen och sedan vid lunch kommer en coachkollega hit för att käka, coacha och hänga tillsammans. Mysigare blir det knappt.

Torsdag

Är uppe med tuppen för att åka till Malmö och ha möte. Sedan bär det av in till Lund för att träffa en mentorsklient och där emellan blir det att skrivtid.

Fredag

Oklart än vad som händer då. Har säkerligen en hel del att stå i så jag tvivlar inte på att jag kommer att ha att göra. Frågan är vart jag befinner mig. Blir spännande att se!

Söndagen blev i gengäld stillsam. Jag gjorde myntasaft och invigde dessutom tornrummet som ateljé. Otroligt mysigt, har saknat att leka med mina färger.

Bloggveckan blir som vanligt en härlig mix av allt möjligt. Har ännu inte bestämt mig riktigt för vad dock utan det får vi bli varse om allt eftersom veckan fortskrider.

Hur ser dina planer ut för veckan som kommer? Något särskilt som väntar eller det rullar på som vanligt?

Wonder Women

Minns du att jag var i Stockholm förra helgen? Hehe, har full förståelse om detaljen inte fastnade. Men det var jag. Och anledningen till det var Wonder Women, en konferens för kvinnor som driver eller vill starta företag. Och för transparensen skull. Jag har alltså fått en pressinbjudan till detta event men hade noll krav på mig att skriva om det här på bloggen. Detta inlägg är således inte sponsrat eller köpt på något vis och som vanligt är alla åsikter mina egna. Så ni vet!

Eftersom jag har följt och lärt känna Entreprenörden, Klara-Maria Mach med sitt team, under lång tid anade jag att det skulle bli ett bra event. Men jag blev ändå otroligt imponerad över hur bra det var. Kom hem sprängfylld med ännu mer tankar om hur jag ska bygga vidare på mitt bolag framöver. Ska försöka sammanfatta några tankar kring höjdpunkterna!

Wonder Women

I Klara-Marias välkomsttal så visade hon en bild över vilka olika orter som fanns representerade på konferensen. Var riktigt roligt att få se Höör vara med, har fortfarande inte vant mig vid att vi bor här, haha.

Vi var drygt hundra kvinnor som driver eller vill starta företag på konferensen och det var riktigt fantastiskt nätverkande båda dagarna. Hann inte prata med alls så många som jag hade önskat men de samtal jag hann med var otroligt trevliga och givande på flera sätt. Var många kloka och kompetenta personer som var med.

Första föreläsaren var Karin Lindahl som är VD för Indiska som är mitt inne i ett stort förändringsarbete. Och det var så mycket som jag tog med mig från denna dragning. Främst att det är mycket lättare att prata om förändringar eller utmaningar när man har dem bakom sig. Känner så mycket igen mig i det med arbetet på bloggen eftersom det inte alltid känns bekvämt att ni får se min bolagsresa samtidigt som jag bygger den. Missförstå mig inte, jag älskar att ni är med på resan - jag hade varken velat eller kunna göra detta utan er. Och jag hade inte velat göra något annorlunda eftersom jag har svårt för när företag(are) bara klistrar upp guldglittriga fasader utan att visa glimtar från hur mycket jobb, svett och tårar som finns med i bakgrunden.

För det är inte alltid asmysigt att skriva ut när man är trött, mår kass eller har en dålig dag. Men lätt värt det i min bok! Hur som, föreläsningar var toppenbra. Fattade tycke för Karin Lindahls ledarstil och hoppas att ni också kan få höra mer om den framöver.

Konferens för kvinnliga företagare

Efter lunchen (all mat var för övrigt grymt bra hela helgen) så intervjuade Klara-Maria Pauline Grindvall som har grundat My Perfect Day på scen. Även det var jätteintressant. Inte minst för att Pauline var så avslappnad och generös med alla sina kunskaper och erfarenheter.

Efter detta så väntade workshops med massa olika ämnen. Själv valde jag att gå på en om sälj och som vanligt är det alltid intressant att höra hur andra arbetar med detta.

På kvällen sedan var det en fire chat med Jessica Löfström, grundare och VD för Expandera Mera. En riktigt bra intervju det med och hennes budskap var klart och tydligt att fler kvinnor behöver bygga stora bolag. Eftersom det är vad jag har som vision med min business på lång sikt så hämtade jag mycket energi härifrån. Ska påminna mig om detta de dagar som jag tvivlar och undrar hur det ska gå egentligen.

En energikick som heter duga

Elin Westerberg och Sofie Hellsten föreläste om femtech och hur den manliga normen gäller överallt. Viktigt och provocerande på samma gång!

Sedan på söndagen var det fler workshops där jag dels fick med mig matnyttig inputs till min affärsplan. Men framförallt gav det mig bra kunskaper att ha inför kommande uppdrag i bolagsstyrelser och vid bildandet av min egen första sådana. Det kan låta konstigt att tänka på saker som arbetsplatskultur och organisationsstruktur redan nu när jag är ensam här men det är så viktigt. Inte bara för att det motiverar mig utan också för att det kommer göra mitt framtida arbete lättare eftersom jag är mer förberedd. Sedan var det ytterligare en föreläsning innan det var dags att packa ihop och avsluta dagen. Lite klokare, fylld med massa energi, idéer och inspiration.

Och det var den helgen! Och ja, en kan ju tycka att jag borde ha tagit fler bilder i egenskap som bloggare men se det blev det faktiskt inte. Kanske ännu ett bevis på hur upptagen jag var med att befinna mig i nuet och alla fantastiska samtal som dagarna bjöd på? Oavsett var detta en energikick som hette duga. Är så glad att jag fick uppleva detta och kan varmt rekommendera konferensen om du behöver en energiboost som företagare nästa höst.

Har du varit på Wonder Women förut eller har du några tips på liknande event? Vore kul att höra!