Fem myter om fikapausen

Idag är det ju kanelbullens dag och vad passar bättre då än att snacka om fem myter om fikapausen? Nä, just det.

1. Den måste innehålla något onyttigt

Må vara att traditionen påbjuder att fikan ska innehålla något gott och sött men nej, det är inget krav. Det är heller inget krav att man måste äta något nyttigt eller äta någonting alls. Däremot är den ofta bra att kombinera med intag av eventuella mellanmål. Men vad mellanmålen i så fall är, kanske inte behöver vara det mest väsentliga.

2. Man måste prata om vad man äter eller inte äter

Alltså, som sedan länge tillfrisknad anorektiker blir jag skogstokig på allt prat om vad man äter och inte äter medan man de facto äter. Det är okej att inte prata om vad man äter, att inte analysera det ur alla olika vinklar utan bara njuta av det man äter och på sin höjd prata om hur gott det är.

3. Det är bäst att hoppa över fikan för att man blir så slö av den

Någon som känner igen sig i att man blir så trött av att ta en paus? Eller att man helt plötsligt lägger märke till hur trött man är? Det är inte ovanligt att man blir det men det är just därför som fikan är så viktig! Alla mår vi bra av att ta pauser i arbetet, byta miljö en stund och få lite återhämtning. Det är därför fikan behövs.

4. Man måste fika tillsammans med någon annan

Visst, att fika med andra är fantastiskt men det kan verkligen vara minst lika trevligt att ensamfika. Passa på att njuta av tystnaden och egentiden eller passa på att fundera och filosofera med dig själv i största allmänhet.

5. På fikat är inte chefen välkommen

Vissa menar att chefen ska hålla sig borta från fikarummet för att låta medarbetarna prata utan ”översyn” men det tycker jag kan kännas som en kvarleva från tiden då chefens roll var att övervaka. Fikapausen är ju den perfekta miljön för att kunna prata om annat än jobb, lära känna varandra bättre och då är det klart att chefen också får vara med.Hur har ni det med fika på er arbetsplats? Fikar ni något?

Prick just nu

Ibland är det väl ändå fint att få göra ett nedslag i vad som händer prick just nu? Jag tycker i alla fall det så jag lånade helt fräckt den här listan från Sandra för att prata om just det.

Prick just nu

Jag gör: Sitter på ett kafé i Malmö och försöker gå från att vara extrovert och pratandes till att bli introvert och skrivandes i en och en halvt timme innan jag ska bli utåtriktad och social igen.Jag ska: Gå på StartUp Bars mingel och hoppas på att ha skrivit detta inlägg plus en halv text till innan dess. Blir nog bara detta inlägg dock eftersom telefonen ringt en del redan.Jag kan: inte riktigt förstå att jag har sådan tur att jag får jobba med detta. Har gjort två superroliga telefonintervjuer idag, ett om kreativitet och en till möt en boss, och fått hänga med en otroligt duktig ledare och prata högt som lågt. Så fint!Jag köper: nästan ingenting utom det jag verkligen behöver. Mat och tågbiljetter är lätt det jag lägger mest cash på utöver räkningarna.Jag borde: hämta ut mina nya astmamediciner men shit vilket tråkigt ärende det är att gå och tömma Apoteket på halva deras lager.Jag måste: nog inte så mycket alls? Vila ikväll så att jag är pigg i morgon möjligtvis.Jag vet: mycket men långtifrån allt och ju mer jag lär mig desto mer förvissad blir jag om hur mycket det finns att lära sig här i världen.Jag tycker: att det är skönt att förra veckans spänningar lossnade så snabbt.Jag tänker: inte så himla mycket just nu. Är mest glad, trött och tillfreds eftersom jag precis blev efterfrågad att föreläsa och det alltid gör mig på gott humör.Jag förbrukar: säkert mer smör än den genomsnittliga människan. Smör och salt i hjärta.Jag lyssnar: just nu på Beatles som spelas där jag sitter och måste säga att de var ett fantastiskt band men jag föredrar verkligen Ramones. Jag drömmer: rätt mycket stressdrömmar för tillfället. Åker mycket tåg och kämpar med att hinna med rätt avgång eller ta mig igenom komplicerade tågsystem samtidigt som jag (tack vare tidigare terapi) i drömmen är medveten om att det inte finns någon deadline eller rätt eller fel tågsträcka och liksom argumenterar med mig själv om detta i drömmen. Så märklig känsla.Jag längtar: efter i morgon eftermiddag då min moster kommer till stan och vi ska få umgås.Jag fasar: inte inför särskilt mycket just nu.Jag använder: min telefon mer och mer i jobbet. Trodde inte det var möjligt?Jag njuter: av att få träna. Som jag har saknat det under mina sjukdomsår och så glad jag är över att ha börjat kunna göra det igen.Jag blir: lika glad varje gång jag springer in i någon jag känner på stan. Dels för att det är kul som attan men också för att det ger mig en härlig känsla av sammanhang.Jag äter: just nu ingenting men för en halvtimme sedan njöt jag av en chokladboll till mellis.Jag dricker: kaffe och vatten idag.Jag brukar: ha en grundordning och speciella platser för mina tillhörigheter. Annars springer jag bara runt och letar utan att hitta dem.Jag tittar: rätt mycket på serier, för tillfället på Billions. Fick nämligen höra att jag (i min yrkesroll) var som karaktären Wendy i serien och då var jag ju tvungen att kolla vem det var. Nu har jag sett två och en halv säsong av tre och jo, jag ser likheterna även om jag inte är psykolog.Jag läser: just nu boken Beteendedesign, en mycket intressant bok!Jag vill: så himla mycket på en och samma gång. Mitt eviga dilemma, haha.Ja, detta är vad som rör mig i mitt huvud just nu! Vad säger du om ditt prick just nu? Hur har du det?

Krishantering i sociala medier

I ett panelsamtal jag var med i för några veckor sedan kom frågan upp om hur man som arbetssökande ser på företag som varit med om skandaler: skulle jag fortfarande kunna tänka mig att arbeta där? Mitt svar blev: det beror på.

Först och främst beror det givetvis på vad skandalen handlar om och hur allvarligt det är. För det andra så beror det på hur företaget och dess ledare hanterar (eller inte hanterar) skandalen. hur sköter de krisen? Ber de om ursäkt om de har gjort fel? Tar de sitt ansvar? Det finns flera faktorer som avgör.

Att hamna i digitalt blåsväder är knappast någons högsta önskan men likväl händer det. Ibland oerhört berättigat, ibland mindre berättigat, ibland helt i onödan. Men som ledare är det ditt uppdrag att leda organisationen, medarbetarna och ert varumärke oavsett varför stormen har blåst upp eller vilken intensitet den har. Så här är några tips på do's and dont's när det gäller krishantering i sociala medier och hur du kan bemöta kritik #likeaboss.

Don’t! Reagera och kommunicera i affekt om du kan undvika det, det blir sällan bra. Bild: Pixabay

Don't

Reagera i affekt

När allvarliga kriser slår till sker de ofta oväntat, snabbt och chockartat. Sker de i sociala medier händer saker ofta ännu snabbare och det känns ofta lockande att börja bemöta direkt. Och att bemöta saker så snart som möjligt är bra men att reagera i affekt är det inte. Det är svårt att inte reagera på frågor som är känslomässigt viktiga för oss - jättesvårt rent utav. Men om känslorna tar överhanden är risken stor att konflikter blir värre och problem större eftersom vi reagerar mer än vad vi lyssnar och risken för misstolkningar ökar.

Blanda ihop sak och person

Det berör förstås alla men extra viktigt är det för dig som ledare. Det är exempelvis skillnad på att vara dum och göra dumma saker. Men inte bara det, det är minst lika viktigt att du visar att du skiljer på sak och person. Försök att undvika att blanda ihop sak och person även när det blåser kallt.

Skriva förhastade svar 

Att svara snabbt på kritik är bra. Men att svara förhastat eller ogenomtänkt blir det sällan inte, ofta förvärrar den typen av svar situationen avsevärt i stället. Försök att stanna upp lite, andas och tänk igenom ditt svar. Vad vill du ha sagt? Vad ber du om ursäkt för och inte? Vad kan ni säga om det som hänt och inte? Försök i stället ta taktpinnen och börja kommunicera ordentligt istället - både internt och externt.

Do! Försök hålla huvudet kallt och se kontexten till situationen. Det kommer att hjälpa dig att förstå den bättre. Bild: Pixabay

Do

Ta ansvar

Först och främst: om något fel har begåtts eller om något inte har hanterats på ett korrekt eller bra sätt är det viktigt att ta ansvar för det som har hänt. Det innebär inte att ni måste rättfärdiga händelsen ifråga eller försvara den utan snarare ta ansvar för vad som gått tokigt, rätta till det som behöver korrigeras, be om ursäkt om det behövs. Alla kan göra fel, säga fel saker, vara klumpiga eller oaktsamma och det gäller även organisationer. Frågan är hur ni rättar till de misstag och händelser som vållat kritiken?

Var respektfull - framförallt mot de som har mindre makt än du själv

Om vi ska vara krassa så har vi alla olika privilegier och makt och som ledare har du automatiskt mer makt. Det innebär att det är ännu viktigare att du visar respekt mot dina kritiker och framförallt mot de som har mindre makt än du själv.

Gör en kommunikationskrisplan i förhand

För att undvika att saker går från dåligt till katastrofdåligt när det väl stormar - gör en kommunikationskrisplan innan det ens händer så att ni vet hur ni ska agera i sådana här lägen. Hinner det hända något innan ni har rutinen på plats, be om experthjälp direkt innan du gör någonting själv. Vem säger vad? Vad är ert budskap? Hur ser er åtgärdsplan ut? Glöm inte heller bort era medarbetare i detta arbete. Hur ska de hantera en eventuell storm i sociala medier? Hur kan ni klara detta tillsammans?

Har du som läsare några tankar eller funderingar kring ämnet? Dela gärna med dig!

Many firsts today

God morgon! Hur är läget? Med mig är det fint. Känns som att det är en speciell dag idag och det stämmer väl på sitt sätt. Det är den första oktober, idag lanseras Bossbrudar officiellt, jag har skickat mitt livs första pressmeddelande och bestämt mig för att ta mitt första ordentliga kliv in på LinkedIn. Many firsts today. Ställde rent utav klockan i morse! Det händer banne mig inte ofta. Har dessutom ställt in dagens sjukgymnastik, så tråkigt men så kan det gå om man har ont i halsen och känner förkylningen brusa i bakgrunden. Livet utan immunförsvar är sådär exotiskt när förskolorna har startat, helt klart.

Måndag

Idag har jag redan hunnit jobba undan de flesta av mina måsten. Ska jobba en eller två timmar till sedan blir det att vila resten av dagen. Kanske hasa oss ut i skogen på en lugn prommis eftersom Mackan är ledig idag.

Tisdag

Inleder morgonen på allergi och lungmottagningen här i Lund om inte det blir avbokat pga förkylningen. Resten av dagen ska ägnas åt att läsa en kollegas bokmanus, skriva och vila. Sedan vankas det styrelsemöte på kvällen.

Onsdag

Kommer spendera dagen i Malmö för äta lunch och passar på att göra lite telefonintervjuer och beta av min att-göra-lista.

Torsdag

Helt obokad dag förutom att jag ska gå på sjukgymnastik om jag är frisk nog. Hoppas det! Är så träningssugen. Annars är tanken att skriva. Åker nämligen till Stockholm nästa vecka och då finns risken att det blir tajt med tid till tangentbordet.

Fredag

Åker jag upp till Växjö, först för att luncha med Nina och sedan är det skola som gäller hela eftermiddagen och kvällen.Här på bloggen är jag lite i valet och kvalet för vad som kommer hända. Tänkte dels publicera artikeln utifrån uppsatsen som jag skrev i våras och utöver den får vi se vad det blir. Har ett gäng godbitar i bakhuvudet som gror. Är det något särskilt du vill läsa om? Säg till i så fall!Hur ser din vecka ut? Händer det något särskilt eller det tuffar på som vanligt?

Nu lanseras Facebook-gruppen Bossbrudar

Hej alla fina! Hur mås det idag? Med mig är det är det strålande. Det är äntligen dags att lansera Facebook-gruppen Bossbrudar for reals. Det här är en idé som jag har grunnat på länge men ni vet, jag vill inte starta något som jag inte har tid att driva ordentligt. Därför har den fått vänta till nu. Men från och med i morgon händer det och som jag har längtat!

Nu lanseras Facebook-gruppen Bossbrudar

Det är väl knappast en nyhet att att jag vill att vi ska snabba på jämställdhetstakten. Eller att det bästa med mitt jobb är att få följa er fantastiska, blivande som varande ledare, på era resor och det gäller oavsett om det är här, via Ledarskapsbrevet, Instagram eller IRL. Men det är därför jag ser så mycket fram emot Facebook-gruppen: för här hoppas jag att vi (om möjligt) ska kunna snacka ännu mer om ledarskap och hur vi blir både våra egna och andras bästa chefer.Gruppen är för kvinnor som är eller vill bli chefer och poängen är att vi ska utbyta kunskaper, tankar och få bolla olika ledarskapsfrågor. Stora som små. Vill du vara med? Då joinar du här och sprid den gärna till andra bossbrudar som kan tänkas vilja vara med.Vad säger du? Visst ska det här bli roligt?!