Långsam måndagsmorgon

Hallå! Hur är läget? Själv har jag sovit oroligt i natt pga att jag var ledsen igår å en väns vägnar och som vanligt när jag är trött blir jag okaraktäristiskt tvivlande, ängslig och svårstartad. Men så kan det vara. Har därför haft en långsam måndagsmorgon där jag 1. har ifrågasatt om känslorna jag vaknade med är relevanta och rimliga (och landat i att de inte är det) och 2. jobbat avslappnat och kravlöst. Känner hur det redan börjar betala tillbaka sig i mer kraft och energi så det var en bra väg att gå i det läget. Veckan då? Vad händer? Well, eftersom eventet jag skulle vara med på både torsdag och fredag flyttades känns den här veckan plötsligt som rena rama semestern. Låt oss spana in vad jag ska hitta på istället!

Måndag

Har en artikel åt en kund som ska skrivas, två bloggartiklar och sedan behöver jag mejla och ringa en del. Måste också planera Stockholmsresan lite mer och i eftermiddag väntar sjukgymnastik.

Tisdag

Tisdagen är helt tom eftersom jag tränar idag men den lär knappast bli sysslolös för det. Men fokus kommer att ligga på att skriva helt klart.

Onsdag

På förmiddagen ska jag ha avstämning med en av ledarna som anlitar mig för ledarskapsutveckling - ser så fram emot det. Sedan på eftermiddagen väntar en fika med Karin och efter det så är det dags för Framgångsevent. Kommer bli roligt!

Torsdag

Halva torsdagen är öronmärkt till att jobba med Bossbrudar. Den andra halvan åt mina studier. Blir lätt hänt att det sker på helgen annars men nu med all extra tid tänkte jag passa på att live:a student. Vilket innebär att ta mina böcker, sätta mig på något av universitetsbiblioteken och proppa hjärnan full av nya tankar och begrepp.

Fredag

Skrivdag! Jag vet inte om så är fallet men det känns som om mina veckor börjar fördela sig som så att måndagar och fredagar är de dagar då jag skriver som mest. Är fortfarande för nytt för att dra några slutsatser om det än förstås men oavsett vilket tänkte jag planera in det just den här fredagen.Här på bloggen blir det som vanligt en salig blandning. Vi kommer dels få träffa en ny, fantastisk ledare i Möt en boss och sedan kommer jag introducera ett nytt återkommande tema som jag hoppas att ni ska gilla. Sedan insåg jag precis att jag nog glömde skriva det där inlägget om Bossbrudar förra veckan va? Galet. Det får jag göra nu då.Hur ser din plan för veckan ut? Blir den segstartad och lugn som min eller är det ett brakande tempo som gäller?

Listan om hösten

Såg Sandras fina lista om hösten och kände att det måste vara det ultimata söndagsinlägget? Mysigt att skriva vid skrivbordet med en kanna te bredvid sig och en katt i knät. Sagt och gjort! Här kommer listan om hösten.

Hur känner du inför hösten 2018?

Jobbmässigt: Alltså, jag är så pepp och laddat lugn inför hösten. Det känns som att så många spännande saker väntar runt hörnet men med en helt annan balans jämfört med i våren och början på sommaren. Jag har ny och fin energi och nästan jobbigt många idéer för bloggen, Bossbrudar håller på att dra igång och allt känns bara så himla bra. Är en skön känsla när inspirationen flödar så att det nästan svämmar över i skallen på en, haha.Privat: Att hösten känns så himla... Mysig? Jag kommer att plugga och hänga i soffan om vardagskvällarna, läsa och lösa korsord, ha tid och ork att peta på våra blommor, spela spel och hångla upp Mackan så mycket som möjligt.

Vad är din planer?

Att jobba vidare prick som vanligt och uppnå mina mål för hösten. Fortsätta ha den här energin och arbetsglädjen. Förbereda mitt bokmanus, åka till Stockholm, vara social, fika gott och skriva massor.

Vad är ditt favorit-te?

I vanliga fall skulle jag säga svart te med citronsmak men just nu är jag mest inne på grönt te med citron. Så gott!

Snyggaste höstaccessoaren?

Skjortkrage som sticker fram under stickad tröja eller snygg klänning. Preppigt. välklätt och snyggt i all sin enkelhet.

Vad är värst, kylan eller mörkret?

Kylan är värst om man pendlar och mörkret om man behöver fota, hehe. Här nere i Skåne tycker jag dock att lervällingen är värst, det är liksom brunt överallt från slutet på oktober till slutet av april. Eller nä, kombon av lervälling och mörker. Det är så sjukt oinspirerande.

Topp 3 godast höstmat?

Kräftstjärtssoppan som jag gör på buljong av sensommarens kräftskal. Allt med smörstekta kantareller och alltid ugnsbakade rotfrukter. Min bästa grej är att laga mat i ugnen så jag kommer hänga mycket inne hos Julia (Tuvessonskan) för att insupa inspiration till plåtmat.

En utflykt du vill göra i höst?

Vill åka till Söderåsen och fota och som tur var så har jag och mina fotokompisar bokat in exakt den utflykten i slutet på september. Hoppas att löven levererar fantastiska färger!

En restaurang som är extra mysig på hösten?

Är inte alla restauranger med levande ljus och mysig inredning extra mysiga på hösten? Men det är klart, Grand hotels restaurang är lite extra fin. De har stora, stora glasväggar och jag gillar att kunna sitta inne och mysa medan jag tittar ut på höststormarna.

En bok du vill läsa i höst?

De är många. Håller på att läsa Beteendedesign just nu och på överst hög ligger Ledarskap för förändring, Drömarbetsgivaren och Ensam eller stark tillsammans med några andra godbitar. I kategorin skönlitterärt kommer jag väl min vana trogen fortsätta sluka ungdomsfantasy och sedan blir det så klart rätt så tung kurslitteratur med.

Någonting du ser fram emot extra mycket just nu?

Att se vad hösten kommer att innebära. Jag har njutit av mitt entreprenörskap sedan dag ett men nu när jag känner mig i balans märker jag att jag njuter av det ännu mer. Riktigt, riktigt härligt. Sedan tycker jag att det är fint att hösten känns längre än våren och även om jag inte firar jul så är tiden fram till jul ofta mysig.Men nu är jag nyfiken! Kan inte du berätta: 

• Vad är dina planer för hösten?
• Vad tycker du är värst? Kyla eller mörker?
• Har du någonting som du ser fram emot extra mycket?

---

Tyckte du om detta inlägg? Klicka gärna i hjärtat eller dela det så att andra kan få läsa det!

Fantastiska dagar

God morgon! Hur ligger landet? Upp och ner eller precis där det ska? Här är det som vanligt, jag ligger i sängen med en katt på magen som försöker blocka mig så jag inte kommer åt datorn eftersom hon vill MYSA. Dessa små djur alltså. Till sin stora förtret lyckas hon inte helt eftersom jag vill tänka tillbaka på de fantastiska dagar som den här veckan har bjudit på och det gör jag alltid bäst genom att skriva om dem.

Tillbakablick

Som vanligt har veckan gått alldeles för snabbt. Men det är kanske bara att inse att den gör det eftersom det händer så väldans mycket under mina arbetsdagar? Den här veckan har det varit fullt ös och långa dagar måndag, tisdag och torsdag och mycket vila på onsdag och fredag. Bra balanserat ändå!

Veckans bästa

Vart börjar man? Det var superkul att hänga i Göteborg och filma med Fredrik igen. Jag har världens grymmaste branschkollegor som en fikar och äter lunch med och får massa nya tankar och idéer utav. Att föreläsa och vara med i panelsamtal är bland det roligaste jag vet och som pricken över i:t fick jag äta lunch med Angela som jag bara har mött här i kommentarsfältet innan. Gillar verkligen att få träffa er IRL med så gör ni som Angela och ser att vi kommer vara i närheten av varandra - hojta till så vi kan ses!En annan glädjestund var ett mejl där avsändaren skrev: "Det är roligt att läsa en feministisk blogg om arbetslivet som har fötterna på jorden och inte är alltför prestationsinriktad". Då sprack jag nästan lite av glädje för det sammanfattar precis det jag vill göra här. Prestationer är svinkul, jag älskar att prestera och leverera. Samtidigt som jag numera fattar att jag mår bättre av att ha fötterna grundade i marken när det gäller och vara medmänsklig mot både sig själv och varandra.

Veckans sämsta

Att två föreläsningar som jag skulle ha haft den här månaden har blivit inställda - inte pga mig som tur var utan att att eventen har förändrats eller flyttats. Lite antiklimaktiskt men roligt nog så vill att jag är med nästa gång i stället så det blev ju superfint i slutändan ändå.

Veckans utmaning

Jag har, i samråd med min sjukgymnast, tränat tyngre pass två gånger i veckan och ja, det har jag fått äta upp om kvällarna på mina vilodagar. Fy vad ont jag har haft och vad weird humör jag har varit på. Skönt nog så verkar återhämtningstiden bli kortare för varje baksmälla så förhoppningsvis är det bara några veckor kvar tills kroppen accepterar den lite tyngre träningen.

Framåtblick

Det kommer att bli lite jobbande i helgen för en gångs skull. Ska korrläsa en intervju för en tidning, fota lite nya pressbilder, spela in en liten film till Bossbrudar och blogga lite till. Fördelar det dock på lördag och söndag så det blir en bra blandning av vila och jobb. Ikväll vankas det minikräftskiva och sedan kommer det nog bli minst en runda av Scythe också. För ovanlighetens skull.

Veckans ledarskapstanke

Jag vet inte om ni har sett statistik från Kamratposten cirkulera i era flöden? Jag spottade den först hos Feministlärarna (som ni absolut borde följa på Instagram):Hur deppigt är inte detta? Och än deppigare blir det när man läser att detta resultat, som är från i år är nästan exakt detsamma som för tio år sedan när KP ställde frågan första gången. Det kanske inte är så konstigt att det är tabu med att prata om känslor och visa sig svag på jobbet?Huh, blev ju en lite tråkig avslutning på inlägget detta. Men i gengäld hoppas jag att detta kommer att bli bättre. I takt med att pappor tar ut mer föräldraledighet och är mer närvarande så kan förhoppningsvis också dessa siffror se betydligt annorlunda ut om tio år. Eller vad tror du?

Prepped for fall

God morgon! Hur mås det? Här är det lite slitet men fortfarande glatt efter gårdagens panelsamtal och då kan det ju sitta fint med en ytlig kontrast för att variera stämningen lite. Så därför blir det lite klädprat i stället för nu känner jag mig prepped for fall.

Prepped for fall

Jag är ingen storshoppare och knappt ens en shoppare. Det är sällan garderoben uppdateras och en av mina talanger är att skaffa lågt PPA (pris per användning) på de saker som finns i den. Men nu har för en gångs skull ett nytt plagg letat sig in! En cropped skjorta som är perfekt till kjolar med hög midja som knäpps ändå upp i halsen.På med ett smycke utanför kragen för att försöka tuffa till det lite. Nu tyckte jag i och för sig att min styling just den här dagen blev i det tantigaste laget smycket till trots så blir nog en annan kjol till nästa gång.Lätt ett säkert kort i garderoben framöver när jag känner för mer preppiga bisfits!Har du något sådant säkert kort i din garderob som du tycker funkar vid alla tillfällen?

Att visa sig svag är att vara stark

Hur många gånger har vi inte hört det? Att man måste vara stark för att visa sig svag? Och varför är det ändå så svårt för många av oss att visa oss svaga? Oavsett om det är inför ens nära och kära, vänner eller på jobbet.Läs mer: Diagnos - Människa

Att visa sig svag är att vara stark

Å ena sidan är våra fasader och professionella roller ett effektivt smörjmedel i vardagen. Det är ju ofta lättare att jobba med människor som är glada, trevliga och inte överbemannas av känslor.Men å andra sidan är vi bara människor med liv som inte alltid ryms i den anpassade mallen. Ingen av oss är perfekt. ingen av oss klarar allt. Ingen orkar med hur mycket som helst hur länge som helst. Det vet vi alla. Ändå är det lik förbenat så himla jobbigt för de flesta av oss att visa sig svag? Att säga högt att man inte hinner, kan eller mäktar med. Att riskera att andra tror att man är okunnig, att visa sig svag eller bara be om hjälp när vi behöver det. När du känner dig liten och svag: erkänn det. Prata om det högt utan att för den sakens skull dramatisera det oavsett vilken din yrkesroll är.Det är okej att erkänna att du hade eller gjorde fel eller har gjort ett misstag. Så länge du inte befinner dig i en miljö som är extremt osund är det är inget farligt som kommer att hända för att du visar dig svag och pratar om det högt. I stället är det starkt att inse sina begränsningar och tillkortakommanden. Kom i håg det.Läs mer: Känner du dig som en bluff?

Be om hjälp om du kan

Ett tag trodde jag att det var svagt att be om hjälp och ja, vi kan väl konstatera att min inre femåring som kan allt själv har brottats med Napoleonkomplex genom åren. Alltså har en del av min terapi bestått av att be om hjälp. Sjukt jobbigt men det är jag glad för nu. Jag hade inte kunnat göra det jag gör idag utan hjälp och stöd från min omgivning.Sedan är det inte alla som har ett starkt socialt nätverk och skyddsnät att vända sig till för att be om hjälp. Men om du känner dig svag eller har problem, försök be om den på andra håll i så fall. Gäller det jobbet är det din arbetsgivare som kan och bör hjälpa till beroende på vad det gäller. Är det privata bekymmer så försök be din familj, dina vänner eller vården om råd och stöd. Vi må leva i ett individualistiskt samhälle men det innebär inte att vi är eller måste vara ensamma.