Vilka filter leder du med?

Alla har vi våra filter som sållar, fokuserar på och tolkar allt och alla vi ser omkring oss och hur mycket du som chef än strävar efter att hålla dina filter rena och så genomskinliga som möjligt (eftersom du har koll på Pygmalioneffekten) kommer de alltid finnas med dig. Frågan är alltså inte om du har några filter som ledare utan vilka filter leder du med?

Vilka filter leder du med?

Vad är dina värderingar? Hur påverkar de dig?

Hur tycker du man bör vara som medarbetare, kollega eller medmänniska? Och vad ska man inte göra?

Och, en av de mest intressanta frågorna att ställa dig själv kring dina egna filter är:

Vad ser du mest av? Misstag och fel - eller det som blir rätt och bra?

Svara ärligt, det är inget av dem som är rätt eller fel men det du svarar kommer att ha en effekt i din vardag som ledare och en av dem är mer effektiv än den andra.

Givetvis ingår det i ditt uppdrag att upptäcka brister och åtgärda dem, klart du både kan och ska korrigera medarbetare eller processer som behöver rättas till. Men det du bör fokusera mest på är det positiva - både när det gäller att se det, uppmärksamma det och uppmuntra det.

Varför? Dels blir det en bättre och trevligare stämning, tryggare miljö att arbeta i. Dels stärker det era relationer, både mellan dig och medarbetarna men även medarbetarna emellan eftersom de kommer att färgas av hur du som chef pratar med och om dem. Dessutom påverkar dina filter dina beteenden som ledare.

Och nej, detta behöver inte innebära att du ska ta på dig ett rosenskimrande filter där allting ser bra ut jämt. Men du behöver 1. vara medveten om vilka filter du har och hur de påverkar dig 2. eventuellt kalibrera dem lite beroende på vad du tenderar att se först eftersom du, oavsett vilket filter du har, kan förhålla dig till informationen det ger och agera på det sätt du önskar snarare än att reagera instinktivt.

Eller vad säger du som läser? Har du reflekterat över och jobbat något med detta i ditt ledarskap sedan tidigare?

Nytt språk

Att lära mig lettiska är att lära mig ett nytt språk som är bekant. Är det nygammalt då kanske? Det har funnits med som ett bakgrundssorl som barn och nu sedan ett par veckor tillbaka sitter jag var och varannan kväll och nöter glosor och fraser tills hjärnan är alldeles bortdomnad.

Labdien! Mani sauc Klāra. Mans uzvārds ir Lofvenhamna. Es esmu māte. Mana dēls vārds ir Vilde un manu vīru vīrieti sauc Marks. Kā jums sauc?

Och så vidare. Vad jag skrev?

Goddag! Jag heter Clara. Mitt efternamn är Löfvenhamn. Jag är mamma. Min sons namn är Vilde och min mans namn är Markus. Vad heter du?

Och ja, i lettiskan döps alla namn om till något annat oavsett vad de heter. Mycket besynnerligt men min förhoppning är att jag en dag ska gå från att förstå vad de talar om till att faktiskt begripa vad det är de faktiskt säger.

Att Vilden får lära sig lettiska genom att vi pratar det med varandra är det som driver mig och eftersom han suger upp allt jag säger som en lite s-v-a-m-p blir det en sjyst press på mig att hålla takten uppe. Plus att jag kan känna hur min vēcmamiņa hade myst av att höra oss rabbla på. Så ja, nu ska jag strax in i den bubblan igen för onsdagskvällar nu under mars och början på april = lektionsdags. Vi ses snart igen, Čau!

Ledordet för 2026…

Nu kan såklart mitt minne spela mig ett spratt - men jag vill ändå säga att mina ledord brukar komma till mig ganska lätt. Men i år…? Alltså, det har verkligen varit supersvårt. Kanske för att förra årets ledord Energi var så klockrent. Precis det jag har behövt och haft nytta av och det har hjälpt mig att både fokusera, fylla på och innebära en riktning. Och jag funderade en stund på om jag skulle välja det igen men nä, det har faktiskt blivit så pass integrerat i min vardag nu att den prioriteringen sker hyfsat löpande.

Och det har varit lite samma med alla de andra orden jag smakat på i tanken, antingen är de redan en del av min vardag eller så känns de inte riktigt rätt i förhållande till min riktning.

Såååå vad blev det då?

Totalitet

Print screen från SAOB

Kanske är det den stundande kursen i lettiska eller känslan av otillräcklighet som tenderar att knacka på ännu oftare sedan en blev förälder. Eller så är det lusten att luta sig hela vägen fram över kanten. Totalitet för mig symbolerar inte bara helheten med alla sina beståndsdelar utan också att göra allt helhjärtat. Vara så närvarande som möjligt. Och känslan av den rymmer både det nära och litet och allt stort och värdsligt på samma gång.

Lite extra kul att just detta kort har hängt med mig sedan coachutbildningen där jag drog det för första gången.

Så i stället för något görande som optimera, nära eller levla up som var andra ord jag tänkte på först får det bli ett mer grundande sådant. Fint! Har du något ledord i år och i så fall vad?

Saker jag lärt mig sedan jag fyllde 34…

När jag fyllde 33 gjorde jag den här listan över 33 saker jag lärt mig på 33 år, vilken kompletterades med ytterligare en punkt när jag fyllde 34. I förra veckan hittade P4 Karlavagnen min lista och jag fick därför vara med i söndags och prata om livsläxor. Kul! Och detta föranledde att jag fick tillbaka på bloggarkivet och tagit mig en rejäl funderare: vad jag lärt mig sedan jag fyllde 34?

Jag vet inte hur du funkar men jag brukar försöka checka av löpande hur väl jag lever och leder som jag lär och en sak som jag känner mig helt trygg i är det här eviga lärandet som jag absolut praktiserar. Kan dock bli lite frustrerad över att det finns så mycket mer som jag skulle vilja kunna och veta?

Saker jag lärt mig sedan jag fyllde 34…

35: Alltså, att uppfylla ett mål man har haft i över tio år är djävulusiskt tillfredsställande. Innan jag fick pausa pluggandet lite på grund av min utmattning var min ambition att vara 30, ha två kandidatexamens och tio års arbetslivserfarenhet. Nu blev det i stället att jag är 35, har mina två examens och femton års arbetslivserfarenhet inkluderat att jag startat och börjat bygga bolag. Damned, vilken lycka. Jag är så glad att jag höll i och höll ut hela vägen in i mål.

36: Det finns vulkaner i Höör! Yup, du läste rätt. Det som till synes är en helt vanlig backe med löv och stenar är gränsen mellan de tektoniska plattorna som utgör syd- och nordeuropa och här finns flera gamla vulkaner. Hur häftigt?

37: Det kan bli ett barn av att ett embryo från IVF PGD-behandling ligger i frysen i åtta månader. Vårt mirakel!

38: Livet kommer inte med några som helst garantier. Alltså inte en enda. Vänta inte med att leva till efter pensionen.

39: Om du slår dig, gör dig illa eller märker att något är galet i kroppen: sök vård direkt. Seriöst! Vänta inte. Lek inte stoisk eller undvik att vara till besvär. Och ja, detta är absolut en läxa lärd från att någon trillade ner från en ställning på gymmet med bakhuvudet först, fick krampanfall och fullständig black out men efter en stund klev upp, körde och hämtade barnet på förskolan, kräktes på kvällen men inte åker in akut förrän dagen efter och då konstateras hjärnskakning. Otroligt korkat om jag får säga det själv.

40: Jag är ganska rolig! Har upptäckt det tack vare mitt föräldraskap, och min man, och är faktiskt lite chockad över detta. Har i de flesta av mina levnadsår sett mig själv som en hyfsat tråkig person med dålig humor som jag bara själv skrattar åt. Men tydligen inte? Eller så har mitt barn och fler människor som jag träffar samma dåliga humor? Ska spara på mitt absoluta favoritskämt “utan motstånd, ingen spänning sa Ohm” tills han blir gammal nog att förstå dess briljans. Ett skämt som, tillsammans med Pytagoras sats och förekomsten av imaginära tal, är det jag minns bäst av att ha läst en “super-version” av naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Väl investerade tre år? Javisst, haha.

Lite allvar igen, visst är det spännande hur ens självbild mår bra av att omkalibreras då och då? Och hur tydligt det är att vi vi kan lära oss av och under hela livet om vi bara tillåter det?

Bossverktyg: Göra annorlunda

Jag har ett nytt verktyg i Bossverktygslådan som jag håller på att experimentera med för egen del men som två av mina klienter också provkör nu. Vad det är? Ett tankesätt men som finurligt nog inte bara stannar i teorin utan också skapar framåtrörelse även när du inte vet exakt vart du ska och som jag just nu praktiserar i både stort som smått i vardagen, nämligen att: göra annorlunda.

“Göra annorlunda”

I olika situationer under arbetsdagen, i stället för att slentrianmässigt marschera på och göra som du brukar - stanna upp och gör det du tänker dig annorlunda. Olika exempel, stora som små, saker som kan passa:

• Vilken väg du tar till eller från jobbet

• Hur du hanterar din mejlkorg

• Hur du prioriterar din dag

• Din mötesstruktur

• Vad du har på dig på jobbet

• Hur du har det på skrivbordet på jobbet

• Hur du använder din mobiltelefon

• Ditt träningsupplägg

• Hur du hanterar en svår fråga eller situation som ledare

• Vem du ber om råd

• Hur snabbt du verkställer en idé du får

Högt som lågt alltså! Det viktigaste är inte exakt vad du gör utan att du testar något annat nytt - sedan kan du utvärdera vad som funkar bäst för dig.

Idag kikar vi närmare på ett nytt Bossverktyg som du som ledare kan testa att använda i din vardag, nämligen: Göra annorlunda. Bild: Justin Luebke on Unsplash

Syftet med övningen: Denna övning rymmer flera lager! Den mest mest grundläggande är att du stannar upp och reflekterar över hur du brukar agera till vardags och öppnar mentalt genom att ställa dig själv frågan “hur kan jag göra detta på ett annat sätt?” och sedan prova det. Råkar du vara en person som ofta gör saker snabbt utan att tänka? Ge dig själv extra tid då. Tendererar du att göra tvärtom och känner ett behov av att tänka igenom alla olika alternativ femton gånger? Nöj dig med en, sedan testar du och ser vad som händer. Det är alltså en tacksam övning för att den utmanar alla där de är

När den kan passa extra bra: Om du känner ett litet skav i vardagen att ditt nuvarande tillvägagångssätt inte är det optimala. Eller om du befinner dig i transformationsprocessen som att bli chef/en ny chefsroll och behöver kliva in i ett nytt rum av din ledarskapsidentitet. Alternativt om du bara vill skaka loss dig själv från vanornas bojor. Vanor är bra, framförallt om du vill vara en proaktiv ledare, men de kan absolut bli inlåsande om man inte har som rutin att utmana dem då och då.

Nästa nivå av övningen: Vill du ta denna övning till nästa nivå. Gör den varje dag i en månad och skriv ner, varje dag, minst en av sakerna du gjort annorlunda och eventuellt vad som hände. Överkomplicera inte detta steg utan bara notera det snabbt och sätt dig sedan ned i slutet av månaden för att se: vad gjorde du annorlunda? Finns det några mönster här? har det fått några effekter eller kan du dra några lärdomar från detta?

Busenkelt alltså! Men, och det säger jag med egen erfarenhet, övningen kan också svida till ibland. För den kommer förr eller senare att knuffa ut dig mot kanten av din komfortzon och tvinga in dig i beslut som går emot “hur du brukar funka”. Så, det där suget i maggropen eller känslan av att det du gör är lite bakvänt och obekvämt? Det är ett gott betyg åt att du verkligen gör annorlunda. Vad säger du? Kommer du också vilja testa använda denna? Om ja, let me know vad du tycker om den!

---

Psst! Vill du ha en mentor som ger dig övningar som utmanar dig på olika sätt som ledare för dig själv eller andra?
Ansök om en kostnadsfri Bossanalys!