Saker jag lärt mig sedan jag fyllde 34…

När jag fyllde 33 gjorde jag den här listan över 33 saker jag lärt mig på 33 år, vilken kompletterades med ytterligare en punkt när jag fyllde 34. I förra veckan hittade P4 Karlavagnen min lista och jag fick därför vara med i söndags och prata om livsläxor. Kul! Och detta föranledde att jag fick tillbaka på bloggarkivet och tagit mig en rejäl funderare: vad jag lärt mig sedan jag fyllde 34?

Jag vet inte hur du funkar men jag brukar försöka checka av löpande hur väl jag lever och leder som jag lär och en sak som jag känner mig helt trygg i är det här eviga lärandet som jag absolut praktiserar. Kan dock bli lite frustrerad över att det finns så mycket mer som jag skulle vilja kunna och veta?

Saker jag lärt mig sedan jag fyllde 34…

35: Alltså, att uppfylla ett mål man har haft i över tio år är djävulusiskt tillfredsställande. Innan jag fick pausa pluggandet lite på grund av min utmattning var min ambition att vara 30, ha två kandidatexamens och tio års arbetslivserfarenhet. Nu blev det i stället att jag är 35, har mina två examens och femton års arbetslivserfarenhet inkluderat att jag startat och börjat bygga bolag. Damned, vilken lycka. Jag är så glad att jag höll i och höll ut hela vägen in i mål.

36: Det finns vulkaner i Höör! Yup, du läste rätt. Det som till synes är en helt vanlig backe med löv och stenar är gränsen mellan de tektoniska plattorna som utgör syd- och nordeuropa och här finns flera gamla vulkaner. Hur häftigt?

37: Det kan bli ett barn av att ett embryo från IVF PGD-behandling ligger i frysen i åtta månader. Vårt mirakel!

38: Livet kommer inte med några som helst garantier. Alltså inte en enda. Vänta inte med att leva till efter pensionen.

39: Om du slår dig, gör dig illa eller märker att något är galet i kroppen: sök vård direkt. Seriöst! Vänta inte. Lek inte stoisk eller undvik att vara till besvär. Och ja, detta är absolut en läxa lärd från att någon trillade ner från en ställning på gymmet med bakhuvudet först, fick krampanfall och fullständig black out men efter en stund klev upp, körde och hämtade barnet på förskolan, kräktes på kvällen men inte åker in akut förrän dagen efter och då konstateras hjärnskakning. Otroligt korkat om jag får säga det själv.

40: Jag är ganska rolig! Har upptäckt det tack vare mitt föräldraskap, och min man, och är faktiskt lite chockad över detta. Har i de flesta av mina levnadsår sett mig själv som en hyfsat tråkig person med dålig humor som jag bara själv skrattar åt. Men tydligen inte? Eller så har mitt barn och fler människor som jag träffar samma dåliga humor? Ska spara på mitt absoluta favoritskämt “utan motstånd, ingen spänning sa Ohm” tills han blir gammal nog att förstå dess briljans. Ett skämt som, tillsammans med Pytagoras sats och förekomsten av imaginära tal, är det jag minns bäst av att ha läst en “super-version” av naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Väl investerade tre år? Javisst, haha.

Lite allvar igen, visst är det spännande hur ens självbild mår bra av att omkalibreras då och då? Och hur tydligt det är att vi vi kan lära oss av och under hela livet om vi bara tillåter det?

Bossverktyg: Göra annorlunda

Jag har ett nytt verktyg i Bossverktygslådan som jag håller på att experimentera med för egen del men som två av mina klienter också provkör nu. Vad det är? Ett tankesätt men som finurligt nog inte bara stannar i teorin utan också skapar framåtrörelse även när du inte vet exakt vart du ska och som jag just nu praktiserar i både stort som smått i vardagen, nämligen att: göra annorlunda.

“Göra annorlunda”

I olika situationer under arbetsdagen, i stället för att slentrianmässigt marschera på och göra som du brukar - stanna upp och gör det du tänker dig annorlunda. Olika exempel, stora som små, saker som kan passa:

• Vilken väg du tar till eller från jobbet

• Hur du hanterar din mejlkorg

• Hur du prioriterar din dag

• Din mötesstruktur

• Vad du har på dig på jobbet

• Hur du har det på skrivbordet på jobbet

• Hur du använder din mobiltelefon

• Ditt träningsupplägg

• Hur du hanterar en svår fråga eller situation som ledare

• Vem du ber om råd

• Hur snabbt du verkställer en idé du får

Högt som lågt alltså! Det viktigaste är inte exakt vad du gör utan att du testar något annat nytt - sedan kan du utvärdera vad som funkar bäst för dig.

Idag kikar vi närmare på ett nytt Bossverktyg som du som ledare kan testa att använda i din vardag, nämligen: Göra annorlunda. Bild: Justin Luebke on Unsplash

Syftet med övningen: Denna övning rymmer flera lager! Den mest mest grundläggande är att du stannar upp och reflekterar över hur du brukar agera till vardags och öppnar mentalt genom att ställa dig själv frågan “hur kan jag göra detta på ett annat sätt?” och sedan prova det. Råkar du vara en person som ofta gör saker snabbt utan att tänka? Ge dig själv extra tid då. Tendererar du att göra tvärtom och känner ett behov av att tänka igenom alla olika alternativ femton gånger? Nöj dig med en, sedan testar du och ser vad som händer. Det är alltså en tacksam övning för att den utmanar alla där de är

När den kan passa extra bra: Om du känner ett litet skav i vardagen att ditt nuvarande tillvägagångssätt inte är det optimala. Eller om du befinner dig i transformationsprocessen som att bli chef/en ny chefsroll och behöver kliva in i ett nytt rum av din ledarskapsidentitet. Alternativt om du bara vill skaka loss dig själv från vanornas bojor. Vanor är bra, framförallt om du vill vara en proaktiv ledare, men de kan absolut bli inlåsande om man inte har som rutin att utmana dem då och då.

Nästa nivå av övningen: Vill du ta denna övning till nästa nivå. Gör den varje dag i en månad och skriv ner, varje dag, minst en av sakerna du gjort annorlunda och eventuellt vad som hände. Överkomplicera inte detta steg utan bara notera det snabbt och sätt dig sedan ned i slutet av månaden för att se: vad gjorde du annorlunda? Finns det några mönster här? har det fått några effekter eller kan du dra några lärdomar från detta?

Busenkelt alltså! Men, och det säger jag med egen erfarenhet, övningen kan också svida till ibland. För den kommer förr eller senare att knuffa ut dig mot kanten av din komfortzon och tvinga in dig i beslut som går emot “hur du brukar funka”. Så, det där suget i maggropen eller känslan av att det du gör är lite bakvänt och obekvämt? Det är ett gott betyg åt att du verkligen gör annorlunda. Vad säger du? Kommer du också vilja testa använda denna? Om ja, let me know vad du tycker om den!

---

Psst! Vill du ha en mentor som ger dig övningar som utmanar dig på olika sätt som ledare för dig själv eller andra?
Ansök om en kostnadsfri Bossanalys!

Årets ledord och ambitioner

Varje år väljer jag ett ledord för året som jag använder på lite olika sätt.

Ofta är det förkroppsligandet av min vision för året som ger mig min riktning. Vad jag ska tänka på? Prioritera? Men också värdera olika beslut? Linjerar detta med mitt ledord?

Ibland är det en påminnelse. Vad behöver jag? Vad måste jag göra nu för att leva som jag vill?

Ibland är det också en motivator. Att jag genom att leva i enlighet med det som är viktigt för mig är min egen boss och det är ju peppigt om något.

Det blir en slags kombination mellan mitt mål, mitt syfte och mitt kompass helt enkelt!

Årets ledord? Det är…

Energi!

Jag driver mitt egna företag som ska växa i en lågkonjuktur och är småbarnsförälder vars sömn är långt ifrån bra: jag kommer behöva all energi jag kan få, haha. Inte bara det, det handlar nog mest om att vara så energirik som möjligt. Att både fylla på med energi, rå om mig själv och prioritera mitt välmående. Men också spendera den, ha kul, hitta på saker som gör en glad och ger minnen. Livet är för kort för att inte levas liksom.

Energi är en lyxvara på många sätt och just därför tror jag det är bra för mig att ha den i bakhuvudet så jag månar om den.

Mina ambitioner

Utöver ledordet är den största nyheten faktiskt att jag för första gången har träningsmål! Det har inte hänt på… Jag vet inte när. Men förra året ägnades åt att börja träna och sedan bygga upp en träningsrutin och träningsnivå som inte triggar jättemycket migrän. Så sedan årskiftet ligger jag stadigt på att göra två gympass och ett pass “något annat” varje vecka. Alltså blir målet för i år att göra 100 gympass, 50 löppass och 50 simpass! Blir taggad och glad bara jag tänker på det. Det spelar ingen roll hur länge, hur mycket eller hur snabbt passet blir - det viktiga är att komma ut och få någonting gjort. Allt för att bli ännu starkare och uthålligare utifrån förutsättningarna som jag har. Har i efterhand tänkt att jag kanske skulle göra om simningen till “annan träning” så att saker som ridning och skidåkning ska falla in där men nä, de får bli utöver den vanliga träningsplanen tror jag. Det blir ett bra sätt också att se hur mycket jag lyckas frigöra mig emotionellt från måluppfyllandet också.

En annan ny grej är att jag kommer att köra en verksamhetsplan för varje kvartal framöver, förra året tappade jag min vana att köra kvartalskonferans och de föränderliga tiderna kräver ett tajtare och mer flexibelt sätt att jobba på. Kommer testa att ha en mer intensiv verksamhetsplanering i kombination med att börja ha styrelsemöten vilket ska bli spännande att se vilka effekter det ger.

Berätta! Har du något ledord och några mål för året som kommer?

Hitta rätt mentor

Det dök upp en fråga i form av “hur hittar jag rätt mentor?” i en Facebookgrupp som jag tänkte kan vara värd att lyfta även här eftersom jag vet att ni är ett par som googlar på mentorskap och därför hamnar här. Vad är viktigt att tänka på när man letar en efter mentor? Hur vet man om personen är rätt för en? Finns det några do’s and dont’s? Låt oss kika närmare på det!

Och ja, notera att jag skriver detta utifrån perspektivet att jag blir anlitad som mentor av personer som vill bli bättre på att leda andra och sig själva bättre. För det finns en del att tänka på!

Att ha någon som genuint har ditt bästa framför ögonen, som bidrar med kontakter, ställer jobbiga frågor, utmanar dig men också bekräftar och uppmuntrar dig är en av de bästa investeringarna som du kan göra för din karriär- och ledarskapsutveckling. Bild: Sweet Life on Unsplash

Hitta rätt mentor

Börja med dig själv

De flesta börjar i tanken “vem ska vara min mentor” men det viktigaste är faktiskt att du börjar hos dig själv:

• Vad önskar du av din mentor?

• Vilka förväntningar har du på ert framtida samarbete?

• Var befinner du dig idag?

• Vart vill du vara framöver?

Syftet med detta: Om du formulerar för dig själv vad du vill uppnå med hjälp av mentorskapet kommer det bli lättare att hitta rätt person.

Själva letandet

Min erfarenhet är att det är ganska så enkelt att hitta personer som vill vara mentorer. Det som är svårt är att hitta de som 1. är kunniga inom vad det innebär att vara mentor och 2. gör det av rätt anledning. Förstå mig rätt nu… Det är jättefint att vara mentor för att man vill dela med sig av sina erfarenheter (det är det de flesta säger att de vill bidra med) men en mentors syfte och uppdrag är att hjälpa dig med det du behöver - inte prata om sig själv.

Sedan är det såklart värdefullt att få ta del av någon annans erfarenheter i ett mentorssamarbete men själva mentorskapet ska handla om och fokusera på dig som adept.

Med det sagt kan följande frågor vara bra att ställa dig själv när du ska hitta rätt mentor:

• Söker du någon som är sakkunnig inom området där du vill utvecklas?

• Eller någon som jobbar med det du vill göra och/eller erfarenheter som du önskar att få?

• Alternativt någon som har något av de ovan samt det kontaktnät som du önskar och vill ha.

Alla mentorer kan bidra med olika saker och det är just därför tycker att du kan, och bör, ha olika mentorer för olika stadier av karriären eller för olika frågor. Låter det konstigt att någon som jobbar som mentor säger det? Kanske. Men det är för att du förtjänar att få de resultat du vill ha och beroende på vad det är du vill uppnå är det inte alltid troligt att en person allena kan motsvara allt det. Men efter att ha svarat på dessa frågor borde det ha klarnat vet det kan tänkas vara som du söker och då gäller det att kontakta personen och ställa frågan om ni kan inleda ett samarbete.

Ytterligare tips på vägen

När du sedan väljer din mentor är tillit och förtroende oerhört viktiga faktorer som behöver finnas på plats! Är detta en person som du litar på och kan vara dig själv med? Som vill ditt bästa och där du både får ställa frågor och be om perspektiv men också utmanas, bekräftas och uppmuntras på din väg? En bra mentor klappar dig inte bara medhårs samtidigt som hen är en stöttepelare och en del av din hejarklack.

Sedan brukar det ibland sägas att personkemi ska vara en faktor som spelar in i valet av mentor – det håller jag inte med om – för det är skillnad på att vara vänskaplig och att vara kompis med din mentor och personkemi hör primärt till den senare formen av relationer. Såklart ska det vara trevligt att prata med och träffa din mentor men det är troligtvis inte fikasällskap du behöver eller vill ha. Därför ser jag förtroende och tillit som viktigare parametrar än just personkemi för de förstnämnda måste finnas och gör de inte det, testa att prata med personen om det som skaver alternativt hitta en annan mentor.

Det är inte heller konstigt att mentorskap är begränsade och själv har jag mentorssamarbeten där räcker med ett eller ett par samtal för att hjälpa klienten vidare och andra där vi ses/talas vid regelbundet över flera års tid. Eller att man som klient återkommer efter ett par månader eller år när man behöver extra stöd och hjälp. Det finns inget rätt eller fel i det så länge mentorskapet hjälper dig med det du behöver i din karriär eller på din ledarskapsresa.

Så, utgå från dig, vad du behöver och vart du vill nå och ställ dig sedan frågan: vem kan hjälpa mig att nå dit? Då hittar du förhoppningsvis rätt mentor. Vill du bli en av dem som har mig som mentor? Skriv till clara@bossverket.se så gör vi en Bossanalys och ser vad för upplägg som kan passa dig bäst!

23 December: En konflikt

Bara för att det är roligt att variera sitt format tänkte jag svara på frågorna i Sardellens brevjulkalender och här kommer frågan och svaret för den tjugotredje december!

Sardellen: Berätta om en konflikt du haft under året.

Mitt svar: Hmm... Alltså, jag har det sämsta minnet för sån't här? Är inte särskilt långsint och det är bara saker som svider till riktigt som fastnar och då brukar jag anstränga mig för att bearbeta dem för jag varken orkar eller vill kånka runt på en massa gamla oförätter. Det innebär inte att jag lever konfliktfritt och det finns både missförstånd,  frustration och meningsskiljaktigheter i vardagen, mycket mer sedan liten kom till världen. Men jag undviker drama så mycket som möjligt och konflikterna brukar lösas. En sak som min man påminde oss om i ett av årets tjafs var "en bra relation måste ha friktion, annars lever vi bara parallella liv tillsammans" minns jag däremot.

Vad vill bråkade om? Har ingen aning, haha.

Jag är alltså sämst på att hålla liv i bråk över tid och ännu sämre på att “hålla räkning” över dem. Sorry! Inget smaskigt innehåll här inte. Hur funkar du?