Produktionsflowets isolerande kraft

Hähä, vad hände med mig dessa två dagar? Ja, vi kan väl konstatera att det är produktionsflowets isolerande kraft som tagit mig i besittning. Sitter och preppar utbildningsmaterial för utbildningen i projektledning och projektledarskap som drar igång den här veckan, spånar idéer för framtida utbildningar och samlar ihop alla olika gruppövningar som jag i min övningsbank. Kul men nackdelarna är helt klart att en inte blir särskilt social kompetent när en här helt inne i sitt eget huvud samt att arbetsdagarna går alldeles, alldeles för fort.

Ett roligt avbrott hände igår dock när vi körde höstens träffar för en av BossMaster-grupperna. Så mycket fint lärande som sker i dessa grupper!

Veckan i övrigt

Är faktiskt rätt bra att jag har detta produktionsryck nu för slutet av veckan kommer att innebära mycket tid i utbildningen eller från datorn. I morgon blir det hemmakontoret men på torsdag blir det både utbildning och event. På fredag väntar kick off med kollegorna från Tillväxtavdelningen på Sjöbo Kommun som jag ser riktigt mycket fram emot! Hoppas att jag kommit ur den här bubblan så att jag kan interagera någorlunda normalt vid det laget, hehe. Känner bara hur dessa rader liksom tar emot att skriva eftersom jag är så inne i det jag håller på med. Men vi hörs i morgon! Until then, berätta: hur du har det?

Minnesvärd vecka

God morgon! Hur är det? Med mig är det trött men bra. Är hemma igen efter intensiva dagar i Stockholm och det är faktiskt nio år sedan idag sedan jag gick in i väggen och ett år sedan jag blev klar med mina studier. Special day alltså! Och ja, en mycket minnesvärd vecka.

Det var en rolig upplevelse att spela in utbildningsmaterial framför en green screen! Annorlunda än att göra det live men resultatet blev riktigt bra.

Tillbakablick

I måndags bar det ju av till storstaden och jag måste faktiskt ge mig själv en fet high five inte bara för att jag levererade som en riktig boss utan också för att jag lade upp planeringen för veckan på ett så bra sätt. Visst, det var trist att inte vara riktigt så social som jag brukar men i gengäld hjälpte det mig att göra ett bättre jobb med utbildningarna. Sedan var det mysigt att hänga med de vänner som jag bodde hos och hann träffa.

Veckans bästa

Att de fem ledarskapsutbildningarna inom fem olika ämnen gick så bra och att jag fick jobba med ett grymt duktigt gäng! Hänget i stan! Känslan att komma hem till familjen igen! Sedan har jag också haft intressanta klientsamtal och att jag har börjat preppa en utbildning om projektledning och projektledarskap som jag ska leda nu i höst.

Istället för att ha almanackan full av möten var den i stället full av chilifrön, haha.

Veckans sämsta

Kan inte komma på någonting? Det har varit en bra vecka helt enkelt.

Veckans utmaning

Definitivt att släpa runt på min packning, sinnessjukt vad tungt det var. Körde min vandringsrygga eftersom jag gjorde illa armarna förra veckan så det blev ett träningspass som hette duga under hela veckan att bära runt på allt.

Spenderade en större del av onsdagen i Gamla Stan, riktigt fint!

Framåtblick

Den här helgen blir mysig innehållandes kräftskiva med några vänner. Har verkligen längtat efter det och lär både äta och garva tills jag får ont i magen.

Veckans ledarskapstanke

Ja, de har varit många i vanlig ordning men en viktig handlar om hållbarhet och hur det, även om det är superviktigt att jobba hållbart, ibland uppstår lägen som utgör undantaget som man behöver förhålla sig till. Det som slog mig efter ett sådant tillfälle i veckan är att det är för dessa undantags skull som hållbarheten är viktig eftersom den gör att vi orkar med dem.

Fasiken så mycket som har hänt under de här nio åren ändå och så glad jag är över att ha kommit ända hit. Ska bära med mig den känslan resten av helgen nu och fira det ordentligt.

Quitters do win! Eller…?

Det här med att vara en quitter anses väl ändå i de allra flesta sammanhang som något dåligt. Och det kan jag förstå! För det är bra att avsluta saker - inte minst de som en har påbörjat eller åtagit sig. Men när jag ser citat som “quitters never win” blir jag också lite… Fundersam. Just för att det å ena sidan är sant, ger man sig inte in i rejset eller gör klart det vinner man inte. Samtidigt. Vad räknas som en vinst och måste vi alltid vinna till varje pris? Och ja, ur de tankarna föddes idén till här poddavsnittet!

Quitters do win! Eller…?

Det är ett viktigt ämne att nyansera i mitt tycke just för att den ofta blir så svartvit i vår vardag. Antingen ger vi upp för lätt, eller så ger vi upp för sent. Ingetdera är bra och det är inte alltid så lätt att veta var gränserna går. Själv har jag jättesvårt för att sluta göra saker och är alldeles för envis för mitt eget bästa med vad som ska gå och inte. Min utmattning är såklart ett exempel på det. Att jag avslutade min andra universitetsutbildning elva år efter att jag började den får väl tjäna som ett annat fast åt det positiva hållet då. I avsnittet avhandlar vi förstås mycket mer om den här gråzonen men tre helt skilda saker som jag har tänkt på än mer sedan dess som ändå ingår i det här ämnet är:

Ta inte på dig för mycket och tänk igenom före innan du lägger till något

Visst, ibland serverar livet oss mycket, mycket mer än vad vi vill ha och kan hantera och huruvida vi en fri vilja eller inte kan också diskuteras. Men jag tänker ändå att en viktig sak (för att slippa hamna i situationer där du behöver ge upp på förhand) är göra så aktiva val som möjligt och att en helst tänker igenom dem på förhand. Vad vill du fylla ditt liv med? Vad ska du fokusera på när det gäller jobbet respektive fritiden? Hamnar du i en situation där du ska lägga till något: ett ansvarsområde, en löpande aktivitet eller uppdrag: tänk igenom före. Än mer om det innebär saker som påverkar andra! Ta inte på dig mer än vad du kan hantera och gör du det - ta då bara på dig saker som du kan skita i om du inte vill, kan eller orkar avsluta dem som tänkt.

Det långsiktiga sättet att arbeta på

Att låta bli att ta på sig mer än vad en kan, orkar och hinner med tänker jag är centralt i det långsiktiga sättet att arbeta på. Vi behöver zooma ut och försöka uppskatta hur det kommer att se ut om ett par veckor, månader och år med och ta in det i beslutet de gånger det går med. At the same time, eftersom vi rör oss i gråzonen, kan vi inte leva för långsiktigt heller eftersom vi kan dö redan i morgon. Det är en sjujäkla balansgång mellan kul nu, kul på sikt och det som behöver och måste göras under tiden. Men när det kommer till arbetet är jag ändå övertygad om att vi behöver mer långsiktigt och hållbart arbete snarare än motsatsen.

Good enough

Ni som hängt här länge vet att jag har arbetat länge med att hitta mina nivåer av good enough och häromdagen läste jag dock ett spännande kommentarsfält om det här med att nöja sig med att göra saker till 80 procent. Att det räcker med att satsa på att nå 80 procent och sedan gå vidare och det som intresserade mig var hur delat kommentarsfältet blev kring detta. Några tyckte det var en bra princip att använda sig av för att det var good enough och att perfektionism förstör snarare än förbättrar. Andra tyckte det var en fråga om kvantitet vs kvalitet och att det är bättre att leverera det senare. Själv saknade jag kontexten som detta behöver ställas emot för att det ska innebära något. Fungerar det att göra 80 procent av kravspecifikationen vid en leverans? Knappast. Samtidigt, om dina åttio procent motsvarar gemen mans hundra - då räcker det ju gott och väl. Allt beror på alltså. Och tur är väl det för annars vore väl livet ändå för enkelt, inte sant? Okej, nog filosoferat från min sida nu. Här har du själva podavsnittet:

Om du vill får du såklart gärna gå med i vår LinkedIn-grupp och vill du hellre lyssna på den på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes kan du såklart göra det med. Just do it! Och dela gärna med dig om vad du tänker när det kommer till att avsluta saker. Finns det någon rätt tid att göra det på?

Hälsohösten

Tjena! Hur är det med dig? Jag hoppas allt är fint. Det är det med mig och jag har tänkt en hel del på hösten som komma skall och hur jag vill jobba och leva de kommande månaderna. Ledordet som kom till mig spontant var: hälsohösten!

Att leverera bra i och på jobbet tänker jag är en självklarhet så därför känns det bra att ha hälsan som primärt fokus ett tag framöver.

Hälsohösten

Och det kan ju låta banalt som tusan med en hälsohöst men jag tror faktiskt att det är vad jag behöver: i betydelsen då att vårda min hälsa lite extra och det av två anledningar. Den första handlar om att ta de sista kliven ut ur rehabiliteringen av min utmattning. Om snart ett år är det tio år sedan jag blev utmattad och idag beskriver jag mig som nästan-frisk. Ur de allra flesta aspekter är jag återställd men det finns ett undantag, nämligen fysisk ansträngning. Min kondition är urusel, min fysiska styrka är bättre än vad den har varit men långtifrån bra och min fysiska uthållighet är obefintlig. Vilket inte är någon nyhet alls utan tvärtom om något jag har arbetat med länge. Jag kan se framstegen jag har gjort men det finns mer jobb kvar att göra. Så ur den aspekten blir egentligen ingenting annorlunda - men det är en viktig drivkraft i min bild av hälsohösten när jag vill fokusera på detta ännu mer. Den andra handlar om att jag inte vet hur jag kommer att må i höst och var depressionen jag drabbades i våras kommer att ta vägen. Det vore toppen om den kan läka ut helt framöver men eftersom nya medicinska behandlingar väntar vågar jag inte hoppas för mycket på det. Därför känns det viktigt att jag, oavsett vad som händer och sker, har ambitionen om att vårda min hälsa extra mycket i höst.

Fortsätta motionera och träna utifrån min dagsform

Jag ska fortsätta att motionera och träna såsom jag har gjort de senaste månaderna: långsamt, långsiktigt och utifrån min dagsform. För min del handlar det inte om att “träna stenhårt i X antal veckor” utan att göra det löpande i vardagen. Om inte jag har haft en extremt fysiskt ansträngande arbetsdag promenerar jag varje dag med små löpintervaller. Övrig träning får avgöras av mående och till viss mån av pandemin. Dels hoppas jag på några timmar i sadeln men vill också gärna börja simma men ja, vi får se hur länge simhallen håller öppet den här gången.

Äta ordentligt

Att äta ordentligt innebär inte att jag ska följa några som helst dieter, äta “nyttigt” eller begränsa mitt matintag på något vis. Snarare tvärtom vill jag njuta av allt vad mat heter och förhoppningsvis behålla den här matinspirationen som har återuppväckts under sommarsemestern.

Boka in roliga saker

Mmm, är det något som jag också ska ha med mig i höst så är det att boka in saker - roliga saker - med omsorg och i lagom dos. Kan såklart bli så att den här punkten spricker beroende på hur jag mår och då får det vara så. Jag tror jag kommer att må göttigare av att ha saker att se fram emot. I helgen väntar exempelvis kräftskiva med några vänner!

Vara ute mycket

Ytterligare en icke-nyhet är att jag tänker vara ute så mycket som möjligt i skogen. Men varför göra det mer avancerat än vad det behöver vara? Jag älskar att vara där och mår toppen av det så då känns det som en given punkt på min må-bra-lista!

Vårda mig själv

Sist men inte minst, eftersom jag inte vet hur hösten kommer att bli känns det så ska jag se till att vårda mig själv lite extra. Försöka bre ut guldkanten lite extra över vardagen om inte annat för att livet är för kort för att inte göra det. Att meditera, ligga på spikmattan, livsnjuta, läsa bra saker, spela spel och bada kallbad här och där är saker som jag ska fortsätta ha med mig in i vardagen.

Hur långt det räcker? Ja, det lär vi märka! Men jag hoppas att det ska räcka en bra bit på vägen i alla fall. Det i kombination med roliga jobbuppdrag kan bli en fin kombination att utgå ifrån - oavsett vad i livet som händer. Berätta gärna! Vad har du för tankar, planer och ambitioner den här hösten?

Olika anledningar till att du inte fick jobbet efter intervjun

Du har varit på arbetsintervju och du levererade #likeaboss. Men några dagar senare så får du veta att de har gått vidare med en annan kandidat trots att du motsvarar alla krav. Men innan du börjar ifrågasätta allt du vet och kan i jakten på svaret på varför du inte gick vidare: läs vidare! Forbes har listat fem anledningar till att du inte fick jobbet efter intervjun och ja, jag kan ha lagt till några fler till den listan och utvecklat dem vidare en aning.

Ett nej är sällan roligt att få och det kan finnas många olika anledningar till varför du inte landar jobbet trots en fantastisk intervju. Bild: Kai Pilger on Unsplash

Olika anledningar till att du inte fick jobbet efter intervjun

De svider för de allra flesta av oss att inte gå vidare efter en intervju, framförallt när det handlar om ett jobb som en verkligen vill ha. Och det är okej att både bli ledsen, sur och frustrerad att få tråkiga besked i det läget. Men, innan du går vidare försök tänka igenom vad det kan bero på och se om det kan vara så att du omedvetet har hamnat i någon av följande kategorier.

Du upplevs som överkvalificerad

En anledning som är vanligare än en kan tro är att man nekas ett arbete för att den rekryterande chefen befarar att du är för överkvalificerad för jobbet som du har sökt. Det är inte heller ovanligt att en sorteras bort från intervjukallelser just för att ens CV bedöms vara “för tungt”. En situation som kan vara otroligt störig för du har troligen sökt jobbet för att du vill ha det och tror du skulle kunna trivas med det och kanske rent utav vill ha ett arbete som kräver mindre av dig eller kan leda dig in i nya branscher och organisationer. De vanligaste riskerna som arbetsgivare ofta föreställer sig är att du 1) kommer att bli understimulerad vilket kan att leda till att du 2) tröttnar på jobbet och vill avancera vidare från det inom kort. Men det kan också vara en lönefråga eftersom du som mer kvalificerad troligen och ska (och vill) ha högre lön än någon som inte är lika erfaren.

Sätt att hantera det på: Banta ner ditt CV, ha inte med alla tjänster och alla uppdrag som du har gjort. Förklara redan i din ansökan vad de får om de anställer dig snarare än att fokusera på varför du vill ha det här jobbet.

Du upplevs som desperat

När vi inte trivs på en arbetsplats eller innerligt gärna vill avancera vidare i organisationen så är det lätt hänt att vi börjar söka alla möjliga uppdrag som finns. Vilket å ena sidan kan vara bra men nackdelen med att söka alla lediga jobb hos en och samma arbetsgivare är att dina ansökningar ser mer och mer desperata ut och att du inte får gå vidare av den anledningen.

Sätt att hantera det på: Sök jobb strategiskt och med omsorg - inte alla bara för att. Söker du mer än en tjänst inom kort, var transparent med det och förekom genom att slå chefen en signal och fråga mer om uppdraget innan du söker det. Försök att sätta desperationen åt sidan och istället fokusera på dig, dina bra prestationer och att sälja in dem genom att vara dig själv - inte den du tror att du behöver vara.

Du upplevs som osammanhängande

En annan anledning enligt Forbes är att du uppfattas som osammanhängande för att du har svårt att svara direkt på frågorna, fastnar i detaljer, berättar onödiga historier eller inte helt besvarar deras frågor (både uttalade och outtalade) om varför du är den som passar bäst till den här rollen.

Sätt att hantera det på: Inför nästa intervju, förbered dig så att du kan visa att du förstår deras behov, att du kan lösa problemen som de har och att du passar in i deras arbetsplatskultur. Ha koll på dina styrkor, talanger, svagheter och praktiska erfarenheter och situationer som du kan använda som exempel och använd dem för att kunna ge svaren som rekryteraren vill ha.

Du är inte tillräckligt förberedd

Om den föregående punkten hanteras genom att förbereda dig på att svara på frågor på ett sätt som är tydligt och rakt så handlar denna snarare om att du inte har gjort tillräckligt med research om bolaget före intervjun - eller att du inte ställer tillräckligt med frågor väl där.

Sätt att hantera det på: Gör din research ordentligt och försök ta reda på vad för kultur som råder i organisationen. Både på intervjun och i sociala medier. Genom att göra det kan du också få en känsla för om detta är en organisation som verkligen vill jobba för eller inte.

Läs mer: Frågorna att ställa på arbetsintervjun

Om du känner dig tveksam till varför du inte fick uppdraget trots att du har alla kompetenser, kvalifikationer och egenskaper som eftersöks tycker jag alltid att du ska fråga om feedback. LinkedIn Sales Solutions on Unsplash

Du är “nästan perfekt”

Att komma tvåa i en rekryteringsprocess kan vara så irriterande och enligt Forbes kan det bero på att du “nästan är perfekt” som kandidat och ändå saknar något som du, eller arbetsgivaren för den delen, inte riktigt kan sätta fingret på.

Sätt att hantera det på: Fråga efter feedback, har du gått långt i rekryteringsprocessen och varit på en eller flera intervjuer så är det absolut en bra idé att göra det. Ibland får man svar, ibland inte men oavsett vilket är det viktigt att du försöker göra en egen analys av vad du hade kunnat göra annorlunda eller bättre. I det här läget kan det dock också vara så att…

Du har utsatts för någon form av diskriminering

Det kluriga med diskriminering är att det inte alltid sker öppet eller medvetet och därför kan bli svår att sätta fingret på. Vilket är anledningen till varför du ska be om feedback från arbetsgivaren till varför du inte fick uppdraget! I det svaret kan du förhoppningsvis få veta varför du inte landade jobbet och se vilken grund beslutet fattades på och förhoppningsvis ta med eventuella lärdomar in i nästa rekryteringsprocess. Men, ibland är inte det alltid fallet.

Sätt att hantera det på: Om det i svaret istället visar sig att du har blivit diskriminerad är det jätteviktigt att du lyfter ärendet vidare. Dels kan det spela roll för din egen skull men mest för att arbetsgivaren förhoppningsvis ska få sig en väckarklocka om att deras beteenden faktiskt får konsekvenser. Här har jag har skrivit mer om olika typer av diskriminering här innan och vad du kan göra om du blivit diskriminerad.

Arbetsgivaren har bestämt sig redan på förhand

Ytterligare en anledning som jag har sett flera gånger i arbetslivet handlar inte så mycket om dig som söker jobbet utan snarare att arbetsgivaren 1) inte vet vad de söker i sin rekrytering eller 2) redan har bestämt sig på förhand. Vi har sett det många gånga förr med arbetsannonser som är så specifika att bara en person i hela organisationen är lämplig att söka jobbet.

Sätt att hantera det på: Ja, har du haft oturen att hamna i en sådan process så finns det oftast inte jättemycket du som arbetssökande kan göra annorlunda.

Intervjun har gjorts utifrån rädslor och farhågor snarare än möjligheter

Sist men inte minst, en annan anledning som kan ligga till grund för att du inte fått uppdraget är att intervjun som hålls görs det utifrån rädslor och farhågor snarare än möjligheter. Det innebär också att arbetsgivaren har bestämt sig på förhand om än utifrån din ansökan hur du är och att frågorna som ställs snarare baseras på de orosmoln den rekryterande chefen har. Det här kan vara ett klurigt läge för frågorna som ställs kan ju vara både rimliga, relevanta och viktiga att ställa. Nackdelen är att det kan vara svårt för dig som arbetssökande att lugna de bakomliggande farhågorna hur du än svarar på frågorna.

Sätt att hantera det på: Jag har ännu inte funnit det absolut bästa sättet att hantera den här situationen på men det som har funkat bäst hitintills har varit att faktiskt adressera situationen och fråga vad för intryck som rekryteraren har av en som person. Det har ibland lett till en återvändsgränd, jag vill vara transparent med det, men det har också hänt att det istället har lett till fruktbara samtal. Jag får göra en uppdatering om jag hittar något annat eller bättre sätt framöver och har du som läser några tips: tveka inte att dela med dig av dem bland kommentarerna!

Men ja, känner du igen att du någon gång har befunnit dig i något av dessa lägen?