Mitt livs första klimatstrejk

Förra fredagen skedde något minnesvärt för mig. Dels var det första gången som jag var med i en demonstration. Dels var det mitt livs första klimatstrejk. Och i morgon är det dags igen! Jag fick frågan om det verkligen räknas som strejk om jag som egenföretagare lämnar jobbet när det ändå bara påverkar mig men ja, klart det gör. Det får förstås inte lika stor impact jämfört med om ett stort företag hade gjort det men hey, vi behövs alla i den här kampen. Dessutom kändes det grymt bra att nyttja strejkrätten som vi trots allt har av en anledning.

Från förra fredagen när jag var i Stockholm och kunde gå med i demonstrationen. En mäktig upplevelse!

Mitt livs första klimatstrejk

Jag är ingen miljö- eller klimathjälte. Jag ser stora hål i klimatdebatten. Inte minst när det gäller frånvaron av en vision om vad vi vill ha för samhälle. Ock, hur vi ska ta hand om dem vars arbeten går förlorade när vi ställer om vårt leverne. Eftersom hållbarhet handlar om mer än konsumtion. Likväl känns det som en skyldighet att strejka. För vi har bara en planet och vi är många som ska bo här. Då är alla sätt som kan bidra till förändring bra.

Samt, om vi ska vi vara krassa så är ju strejken det mest plågsamma verktyg vi som arbetskraft har. Gentemot våra arbetsgivare och gentemot det kapitalistiska systemet som har skapat vår välfärd på andras bekostnad. Utan arbetare, ingen tillväxt. Självklart sitter vi alla fast i och bidrar till kapitalismens ekorrhjul men är vi tillräckligt många kan kanske bryta sönder det och bygga något annat i stället. Ett system där välmående och lönsamhet kan få samexistera utan att döda vår planet på köpet.

Kommer du också att strejka i morgon?

Jeanna Tällberg: "Jag vill göra skillnad"

I dagens Möt en boss träffar vi Jeanna Tällberg! Hon är HR-chef för Volkswagen Group, pratar om jämställdhet och arbetar för att skapa förändring både i organisationerna och branscherna som hon verkar inom. Hur har hennes ledarskapsresa sett ut? Varför tycker hon det är viktigt att leda till 100 procent och att inte göra det som någon annan hade gjort det? Möt: Jeanna Tällberg!

Jeanna Tällberg Foto: Privat

Hej Jeanna, kan du berätta lite om dig själv för Bossbloggens läsare?

− Hej! Jag är gift och har två barn och när jag inte jobbar är jag lagledare för min dotters fotbollslag och umgås med mina vänner. Generellt skulle nog folk beskriva mig som glad och driven, jag går igång på att bringa reda i kaos och styra upp ordning och reda.

Berätta om din karriär!

− Jagutbildade mig först till socionom och jobbade inom socialtjänsten ett par år.Var 23 när jag var klar och skulle göra tuffa utredningar och det utan så mycketlivserfarenhet. Mina klienter kommenterade det aldrig men jag tyckte det varsvårt. Så blev jag intresserad av personalarbete och hur man kan arbeta med människoroch relationer på ett mer proaktivt sätt än vad vi gjorde på socialtjänsten. Sådå valde jag att plugga HR på personalprogrammet och sedan började jag arbetapå Scania 2003 och var där i tolv år i olika roller.

− Där blevrenodlad HR business partner, HR-chef och till slut ansvarig för ledarskap ochorganisationsutvecklingen globalt. Inför mitt första riktiga chefsuppdrag kändejag att man bara ångrar det man inte gör så jag testade och det var så spännande.Alla ledarskapsutbildningar vi hade då var globala och kunde innebär att när vibyggde en organisation i Indien så var vi där och tränade medarbetarna i Scaniasvärderingar och ledarskap för att sätta företagskulturen redan från början.Sedan kom det ett erbjudande om att bli HR-chef för Volkswagen Group 2015 ochjag bestämde mig för att prova på det och nu har det gått nästan fyra år!

Vad för ledarroll har du idag och hurser ditt dagliga arbete ut?

− Totalt är vi 440 anställda i Sverige, jag leder ett team med fyra personer och sitter med i ledningsgruppen. Den ena dagen är det ledningsgruppsmöten där vi pratar om Sveriges bilmarknaden, nästa dag stöttar vi chefer i rekrytering eller rehab. Den tredje leder jag seminarium om att få in fler kvinnor i bilbranschen. Det ser väldigt olika ut och det är så kul! jag vet ungefär vilka möten jag har inbokade men det blir aldrig som man tänkt sig. Så är det när man jobbar med människor och ansvarar för hur de har det på jobbet.

Jeanna Tällberg Foto: Vass Kommunikation

Varför vill du vara den som är boss?

− Jag ärduktig på att se helhet framför detaljer och att fatta beslut, det värsta jagvet när inga beslut fattas alls. Och så gillar jag att skapa ordning och redadär andra får utvecklas. Det ska gynna både individen och organisationen ochdet är mitt ansvar som ledare att bidra till det.

Om man gillar att fatta beslut blir det ännu viktigare att kunna vara prestigelös och backa tillbaka om det inte blir rätt. För det händer oss alla ibland!

Jeanna Tällberg

Vad har du för mål med dittledarskap?

− Behöver man ha ett mål med det, haha? Oavsett om jag är ledare eller inte så vill jag göra skillnad i organisationen, för människorna i den och för branschen. Kanske extra mycket för kvinnor. Jag har nästa bara jobbat i mansdominerade branscher och hoppas att kunna bidra med att göra världen till en bättre plats. Jag vill att mina barn, som är en pojke och en flicka, ska få samma möjligheter och förutsättningar. Men också att de ska komma ut i yrkeslivet lite klokare och bättre än vad vi har varit.

− Jag ser en förändring i jämställdhetsutvecklingen. Nu är det till exempel nästan inte okej att inte vara pappaledig men jag tycker det går lite långsamt. Jag fick frågan för ett tag sedan om hur vi kvinnor ska fostra våra döttrar… Men varför ska tjejer ändra sina beteenden? Jag tror egentligen att den viktigare frågan är hur män ska uppfostra sina söner. Varför ska inte männen uppfostra sina söner? Män har varit norm i evigheter och hur män är förebild för sina barn hur de lär sina söner att de ska bete sig mot både män och kvinnor är minst lika viktigt att fokusera på. Om inte viktigare. Det är inte bara kvinnor som ska driva på jämställdhetsutvecklingen.

Vad är det viktigaste en ledare skagöra?

− Det är attleda. Det är vanligt att man är operativ och sedan chef också. Hur mycket avdin tid ägnar du åt ditt ledarskap? För mig ska det svaret vara 100 procent.Bara när jag går genom korridoren så är så är hur jag gör det. Det villsäga hur jag hälsar på de jag möter och ser dem i ögonen är ett sätt att visahur jag leder och så vidare.  

− Sedan tänker jag också att det handlar om att se människor och ge återkoppling på beteenden. Det är beteenden vi ser och reagerar på och vi ska förstärka de som är goda och försöka arbeta bort de inte vi inte vill ha. Alla individer är olika, alla situationer är olika och det kräver olika ledarskap av oss som är ledare. Du kan inte bara vara på ett sätt utan det gäller snarare att hitta din grundstil som du sedan kan anpassa efter olika situationer. Gör inte ditt chefsjobb som någon annan hade gjort det utan gör du vill och tror på. Det är det som bygger erfarenheter och de kommer du alltid ha nytta av!

Gör research på din nya chef och arbetsgivare

En sak som jag har lärt mig med åren är vikten av att du gör research på din nya chef och arbetsgivare. Inte för att du kommer att kunna lära dig allt om dem i förväg. Inte för att du ska forma din uppfattning för tidigt. Utan mest för att du ska undvika att du blir rekryterad till arbetsgivare som inte är rätt för dig. Sedan anser jag att det är lika viktigt att försöka göra det även på sin närmsta chef. Dåligt ledarskap kan innebära så många problem och så mycket huvudvärk att du, om du kan undvika, också bör göra det. Så, hur kan man göra sådan research då? Här är några tips och idéer.

Läs mer: Frågorna som du ska ställa på arbetsintervjun

Vi visar gärna upp oss från våra bästa sidor i sociala medier, därför är det viktigt att du gör din research på både din blivande chef och arbetsgivare så att du inte hamnar hos någon som säger sig bry sig om sin personal men inte gör det i verkligheten. Bild: Ali Yahya on Unsplash

Gör research på din nya chef och arbetsgivare

Google + sociala medier = sant

Företagen som inte finns på Google eller sociala medier är få idag och även om deras hemsida oftast visar den mest välputsade fasaden kan deras sociala medier (förhoppningsvis) vara betydligt mer nyanserade. Hur svarar de på kommenterar? Vad lägger de upp för typ av inlägg? Är de där "bara för att man borde vara det" eller syns deras humor, hjärta och själ i bilder, inlägg och videoklipp?

Ta referenser

Ett annat tips är att ta referenser på din potentiellt framtida arbetsgivare och chef. Något som kan låta både stort, svårt och avancerat men det behöver det inte alls vara! Känner du någon som jobbar där? Eller känner du någon som känner någon som jobbar där? Eller har gjort det? Mejla eller ringa och fråga om du får ställa några frågor eftersom du är intresserad av att söka jobb där i framtiden.  Alternativt kolla på LinkedIn, skicka ett meddelande och fråga. Kanske över en fika, en lunch eller ett kortare telefonsamtal? Det behöver inte vara krångligt

Intervjua dem själv

Ännu en bra sak är att använda arbetsintervjun som möjlighet att ställa frågor till din potentiella chef. Du hittar en rejäl guide här men om du vill veta lite mer om din framtida chef kan du exempelvis fråga:

• Hur skulle du beskriva dig själv som chef?
• Vad är dina styrkor och svagheter som ledare?
• Vilka värderingar lever du efter i ditt ledarskap och hur gör du det?
•  Vad uppskattar du hos en medarbetare?
• Vilka kompetenser och egenskaper hos mig är det som har gjort att jag är här idag?
• Vad skulle du ge för feedback till mig efter denna intervju?

Och det är inte bara svaren på frågor som dessa som kan ge dig information om hur chefen är, även hur hen besvarar dem kan vara intressant. Exempelvis i frågan om värderingar så kan man ofta (om förstås inte alltid) höra och se om ledaren ifråga säger dem för att det låter bra eller om hen verkligen menar det.

Det är inte alltid man är i positionen att man kan tacka nej till ett jobb eller uppdrag. Men, har du den och får signalerna i din research att arbetsgivaren eller chefen inte verkar vara bra eller linjera med dina egna värderingar, säg nej och sök vidare. Bild: Andy T on Unsplash

Hälsa på hos dem

En vän till mig har också passat på att hälsa på blivande arbetsplatser om det finns möjlighet och det redan innan rekryteringen är klar. Att se hur stämningen känns och hur kollegorna verkar vara hjälper nämligen henne att bestämma sig för om detta är en bra arbetsplats eller ej. Något som jag tycker är toppenbra även om jag inte har fått möjlighet att prova på det själv ännu!

Hur lever de sina värderingar?

I alla sammanhang du nu har mött din blivande chef och organisationen: hur lever de sina värderingar? Säger de en sak men gör en annan i sina sociala kanaler? Pratar de om jämställdhet och mångfald men har en personalstyrka som alla ser ut att vara stöpta i en och samma form? Hur behandlar de sina kunders klagomål? Hur har de reagerat om de varit i blåsväder någon gång tidigare? Och så vidare. 

Fotnot #1: Du kommer aldrig på förhand kunna veta helt säkert om din blivande chef eller arbetsplats är bra eller inte. Det tar tid att lära känna varandra ordentligt och ingen är perfekt - varken du, chefen eller organisationen. Däremot kan detta hjälpa dig att sålla bort de ledare och jobb som befinner sig i din gråzon. 

Fotnot #2: Låt inte mängden research ta överhanden och hindra dig från att faktiskt söka jobbet för att du inte vet tillräckligt. Ja, det är viktigt att vara påläst men nej, du kommer aldrig kunna lära dig allt. 

Vad säger du som läser? Hur brukar du göra när du gör research på din blivande chef och arbetsgivare? Har du några tips att dela med dig av?

Wow, vilken helg!

Tjenare! Hur står det till? Själv är jag helt slut för ögonblicket. Humöret är gött men jag är stel, trött och sliten i kroppen med en molande mensvärk. Samtidigt som en massa tankar snurrar runt. Wow, vilken helg detta har varit. Jag är på väg in i en ny tillväxtperiod känner jag och det är ju grymt spännande. Men ja, berättar mer om helgens konferenssenare i veckan. Nu ska jag försöka samla ihop skallen och se vad som händer de kommande dagarna!

Storstad är underbart, inget snack om det. Älskar pulsen! Men vad jag älskar att få bo ute i det gröna den större delen av tiden och efter dessa dagar ska det bli fint att få återvända dit.

Måndag

Idag så har jag avverkat ett gäng möten och en intervju med en tidning på förmiddagen. Eftermiddagen spenderas på tåget där jag ska skriva och tänka. Längtar hem så mycket hem till Mackan, djuren och huset nu att tågresan inte kan gå snabbt nog!

Tisdag

I morgon så ska jag jobba för kund hela dagen. Är inte helt optimalt att vara uppe tidigt och ha en så intensiv dag efter denna helg men det kommer gå bra ändå. Dels för att jag kommer att ta en sak i taget och det i ett lugnt tempo men också för att det är så roligt.

Onsdag

På onsdagen åker jag till Lund för en massa trevligheter. Ska bland annat luncha med en entreprenörskollega och ha ledarskapscoachning.

Torsdag

Utöver en telefonintervju så ska jag jobba hemifrån hela dagen. Stor risk för att pyjamasen blir min uniform och att altanen blir mitt kontor.

Fredag

Samma som torsdagen fast jag är helt obokad då. Ska bli så skönt!

Ser ni luftballongen? Älskar luftballonger alltså. Blir alltid lika glad så fort jag ser dem i skyarna.

Bloggveckan är ännu lite oklar men den preliminära publiceringsplanen är att jag bland annat ska skriva ett inlägg om helgens konferens och att vi ska träffa en ny ledare i Möt en boss. Och så väntar nog ett nyhetssvep med. Utöver det får vi se vad vi hittar på!

Hur ser din vecka ut?

Grubbel och glädje

God dagens! Hur är det? Med mig är det på det stora hela bra, det har varit både grubbel och glädje. Är lite mör efter att ha varit på konferens hela dagen idag men hade en så lugn och skön kväll igår. Köpte hem mat, parkerade mig i badet och somnade framför Sex and The City. Den här veckan har varit av både grubbel och glädje så det behövdes att bara få chilla. Och idag har varit riktigt roligt men det pratar vi mer om senare och fokuserar istället på arbetsveckan som var.

Ett annat ord för entreprenör är packåsna (eller kanske alpacka som mitt syskonbarn säger). Som jag släpar på prylar mest jämt alltså.

Tillbakablick

På det stora hela har det här varit en bra vecka. Dock har den också varit motig, ansträngande, deppig men också energigivande, tröstande och insiktsfull. På måndagen åkte jag på migrän och fick ta det lugnt tyvärr och sedan var det fullt upp dagarna därpå och likaså sedan jag kom till Stockholm i torsdags. Som jag nämnde redan förra veckan grubblar jag en del just nu och det känns väldigt nyttigt även om det också är jobbigt.

Veckans bästa

Jag har blivit intervjuad till ett större magasin och det innebar en plåtning här i onsdags i vår trädgård och vid vår lilla sjö vilket kändes som en debut just för att det var första gången för detta sedan vi flyttade till Höör. Sedan har jag också fått med mig mycket glädje av alla trevliga människor som jag träffat.

En kvick mobilbild från plåtningen i onsdags. Ska bli så roligt att få se resultatet sedan! Foto: Johan Lindvall

Veckans sämsta

Alltså, jag börjar tyvärr misstänka att jag har någon infektion i kroppen som tassar runt. Kände mig så ur balans i morse. Får hoppas att det inte är det och att mina mat- och sovrutiner kan hjälpa till att mota bort den.

Veckans utmaning

De stunderna som entreprenörskapet känns som det svåraste jag någonsin gjort under veckan. Nio dagar av tio så brukar jag vara bra på att skaka av mig motgångar och utmaningar men vissa dagar så kryper de in under skinnet på en och så hade jag det i torsdags. Som tur var har jag ju lärt mig att det är okej att känna så och svära av sig och om jag gör det så brukar det också vända och det funkade även denna gång.

Och ser ni någon skillnad på huset?! Den här veckan har takläggarna börjat jobba och det kommer ju bli så snyggt när det är klart.

Framåtblick

Nu sitter jag på Vetekatten och skriver dessa rader. Efter att jag har gjort det så ska jag hem om, göra mig i ordning och åka i väg på konferensens middag. I morgon är det en heldag igen och det ska bli så roligt.

Veckans ledarskapstanke

Kan sammanfattas med ett namn: Greta! Jag blir helt gråtmild varje gång jag ser henne dyka upp i mitt flöde. Har beundrat henne från dag ett som hon började skolstrejka och det är så mäktigt att se vilka effekter hennes framträdanden får. Det känns historiskt och jag tror så mycket på oss framtidens generationer och våra otroligt viljor.

Så, ja... Vi kan väl konstatera att det varit en väldigt blandad vecka. Såsom livet ofta ser ut. Hur har du haft det?