Det här med att skaka om sina rutiner

Hej finingar! Hur är läget? Själv är jag tröttare än tröttast idag. Även om tempot är lågt här blir det mycket motionerande och eftersom fysiskt aktivitet är det som retar min utmattning mest reagerar jag rätt så hårt på det. Men så får det vara. Jag sover mycket om nätterna och vilar middag varje dag så det är inte så att jag tar ut mig alldeles. Tvärtom känns det otroligt nyttigt att skaka om sina rutiner lite grand. Det jag älskar mest med att resa är att få se nya miljöer och lära mig nya saker men även det här att bryta sina vardagsmönster är så energigivande.

Att skaka om sina rutiner då och då

Blev påmind om detta nu i veckan när jag läste några deckare här hos min fina svärmor. Jag är inte jätteförtjust i deckare eftersom de, mysterierna till trots, ofta känns rätt så sorgliga, deppiga och lama. Och nä, de två böcker jag läste var ingen höjdare men likväl kändes det bra att skaka om sig själv lite med andra, nya tankar och intryck.Rutiner i all ära alltså, det är himla skönt att ha och många gånger mår de flesta av oss bättre med struktur, lite ordning och reda och vanor. Jag gör i alla fall det även om jag samtidigt är en odrägligt rastlös person som vill ha variation ofta. Men ibland är det inte fel att bryta de där rutinerna som man bygger upp åt sig. Eller bara göra dem i "fel" ordning, göra dem halvdant eller göra något annat i stället för dem. Träna nya saker, gå andra vägar till och från jobbet eller vad det nu kan vara.Oavsett hur stort eller litet det är kan jag verkligen rekommendera dig att skaka om en eller flera av dina rutiner med jämna mellanrum. Framförallt om det känns som du har fastnat i gamla hjulspår eller att allt går på just, rutin.Så, om du fick välja en att variera, vilken hade du velat testa att stryka eller göra annorlunda då?

Hej från Irland!

God morgon och hej från Irland! Hur är läget? Själv är jag duktigt trött idag eftersom det blir väldigt mycket motionerande här borta. Vi bor i den söta lilla staden Trim så i torsdags knatade vi runt i den medan vi igår gick vi runt i Dublin. Supermysigt och jag är så glad över att få vara här med några av mina favoritpersoner i världen.

Tillbakablick

Dessa dagar är så magiska att jag blir alldeles varm i magen bara av att tänka på dem. Är jag, Mackan och min mamma som hälsar på svärmor och dagarna fylls på med upptäckande, god mat och roliga samtal. Jag jobbar på halvfart och dagarna innan vi åkte hit bestod av kontorshäng och att skriva artiklar så det nästan brann i min trasiga dator.

Veckans bästa

Att vara här och att få häng med hästar och som igår sitta på en irländsk liten pub och sjunga med lokala musiker. Det är magiskt! Men strax efter det kommer artikeln med Buket och att min datorn fungerar så pass att jag ändå kan jobba från den lite även om det förstås inte är optimalt att inte kunna se hela skärmen.

Veckans sämsta

Att en av mina närmaste vänner gifter sig idag och jag inte är där eftersom jag var klantig och råkade dubbelboka det med den här resan. Är så ledsen för det.

Veckans utmaning

Att utmana mig själv fysiskt med alla promenader men det är väldigt roligt att se att jag är betydligt starkare nu jämfört med för tre år sedan när vi var här senast.

Framåtblick

Nu äter vi frukost men så fort vi är klara med den ska vi faktiskt åka i väg och rida. Som jag har längtat efter det! Sedan blir det att sova middag och ikväll åker vi in till Dublin för att se Riverdance.

Veckans ledarskapstanke

Har funderat på det Buket sa i Möt en boss-intervju om det här med att det inte bara är chefens ansvar att prata med sina medarbetare - det ligger också på chefen att få medarbetarna att prata med varandra. Det tycker jag är ruggigt fint och viktigt. Hur ska vi annars skapa en gemenskap på våra arbetsplatser?Så, nu måste jag slita mig härifrån för att hoppa in i ridkläderna. Men berätta, hur har din vecka varit? Har du haft det bra?!

När temperaturen bestämmer färgen

Hej från Irland! Hur mås det? Med mig är det finemang. Är så himla glad över att vara här igen på den gröna ön. Det är jag och Mackan och min mamma som har åkt för att hälsa på min svärmor i en vecka och det känns redan som att även denna resa kommer att bli ett minne för livet. Idag orkar jag dock inte ha en enda seriös tanke i huvudet och tänkte att vi kan väl snacka om en av de roligaste ytligheterna jag vet just nu: mina naglar.

När temperaturen bestämmer färgen

Och för den som oroar sig nu över att detta är någon form av dold reklam för att fixa naglarna - det är det inte. Jag är inte sponsrad eller betald för detta utan det är endast för att mina naglar är lite extra underhållande för tillfället som de tillägnas ett alldeles eget blogginlägg.Jag kan tänka mig att det låter både som ett ytligt och ointressant i en ledarskapsblogg men för den som känner så - det är helt okej. Små detaljer som inte har något annat syfte än att de är roliga måste också få plats i vardagen. Och mina naglar är inte som vanligt just nu. De byter seriöst färg när min och omgivningens temperatur förändras.Det är alltså en thermofärg som när det är varmt är alldeles isblå och när det blir kallt får en mörkare klarblå färg. Så enkelt och så coolt! På bilden har jag spolat fingrarna med olika varmt vatten för att visa skillnaderna. Är tydligen både min kroppstemperatur och yttertemperaturen som påverkar så ibland ser de helt galna ut men det är bara underhållande.Visst är det läckert? Och visst är jag lättroad, haha? Men ja, någon ska ju vara det. Är du också med i de lättroades klubb? Eller hör du snarare till de mer svårflörtades skara?

Buket Kocabay: "Det gäller att få folk att prata med varandra"

Senast jag var i Stockholm så satt jag på ett litet fik och jobbade när jag råkade höra att det samtal som utspelades några bord bort. Det var ett utvecklingssamtal och ett ruggigt bra sådant. Kvinnan som ledde det gjorde liksom alla rätt och utifrån sett var det en superfin och tydlig dialog. Så när det var slut och de skulle gå kunde jag inte låta bli att säga hej till denna grymma chef och prata lite mer. Det är jag grymt glad för att jag gjorde. Hennes resa och ledarskap är verkligen inspirerande och jag är så glad över att få presentera henne för er idag. Arbetsledaren på restaurangen Trattoria Grazie som pluggar till lärare: Buket Kocabay!

Hej Buket, kan du berätta lite om dig själv för Bossbloggens läsare? 

− Hej! Jag är 37 och bor med min man och två barn i Stockholm. Gillar att utmana mig själv och känna att jag kliver framåt och uppåt. Inte bara med arbetslivet utan jag vill ha ett utvecklande liv. Våga prova på nya saker, vara flexibel och social. Jag hade aldrig klarat ett kontorsarbete där man sitter vid en dator hela dagarna.

Berätta om din karriär!

− När jag gick ut gymnasiet i Turkiet var min högsta dröm att läsa på svensk högskola. Är född här och ville komma tillbaka till det svenska samhället. Så jag sökte till en svensk högskola och kom in på medieteknik på KTH. Samtidigt började jobba som säljare i en butik och jag tyckte så mycket om det jobbet. Jag är som sagt social och så älskar jag att ge bra service.

Som säljare har du rätt stor makt och efter ett tag började jag inse hur mycket man kan påverka kunder och deras beslut. Så jag började undersöka det och testa mig själv med utmaningar. Som ”idag ska jag försöka få någon att köpa den här produkten”. Inte för att lura dem alltså men hjälpa dem att hitta en produkt som de kanske inte tänkt på själva. Vissa gånger gick det bra. Andra gånger gick det sämre men jag kände själv att jag blev bättre och bättre på att ta hand om människor och se deras behov. Målet var att de skulle lämna butiken med ett leende på läpparna.

Buket Kocabay

− Efter några år där sökte jag ett jobb där jag skulle jobba mot företag och sälja en applikation. Men det funkade inte alls och efter en tid insåg jag att det berodde på att det var en produkt jag inte trodde på. Så i stället sökte jag inte till Stockholms Universitet och pluggar till mellan- och högstadielärare. Jag har jobbat med barn och ungdomar tidigare och att få se deras utveckling gör mig glad. Men under mina studier så började jag jobba extra på en italiensk restaurang i Stockholm har med tiden blivit personalansvarig här vilket är jätteroligt.

Vad för ledarroll har du idag och hur ser ditt dagliga arbete ut?

− När chefen inte är här är det jag som leder arbetet och då ingår egentligen... Allt! Jag kan baka pizza, diska eller bära ut pasta. Där jag behövs, där är jag. Men det viktigaste är förstås att leda personalen så att verksamheten rullar på bra. Det är en liten restaurang med ett litet kök och man vet aldrig på förhand när stunderna, som det blir supermycket att göra på, kommer. Då gäller det att ha en röd tråd och en struktur där alla vet hur de ska bete sig när det blir kris. Eftersom vi inte är en restaurang som ligger mitt i stan heller så är det också jätteviktigt att vi har rätt personal med rätt kunskap och kompetens. Vi måste alltid göra ett bra jobb för våra kunder så de kommer tillbaka och berättar för sina vänner om hur bra det är här, haha.

Varför vill du vara den som är boss?

− Det som lockar är hur man kan påverka andra människor. Makt kan användas både negativt och positivt och jag vill alltid göra gott. En del av min motivation finns där. En annan är att kunna skapa en relation med medarbetarna och vara med i gänget. Jag är inte en boss som är utanför gemenskapen utan jag gör precis allt som alla andra gör. Skillnaden mellan oss är att de bara behöver ha koll på sig själva och kollegorna närmst dem medan jag behöver koll på alla i hela verksamheten.

Vad har du för mål med ditt ledarskap?

− Skapa arbetsglädje! Alla ska vara glada när de kommer till jobbet och känna att här är en avslappnad stämning med bra samarbete, både med mig och kollegorna. Då tror jag att resultatet blir bäst. I servicebranschen har man hela tiden ansiktet ut mot kunderna och det syns direkt om någon inte mår bra. Bakom en dator eller telefon kan du ha en dålig dag utan att det märks men det kan vi inte här. Så den goda stämningen behövs. Sedan är det förstås också viktigt med tydliga mål och förväntningar. Både vad jag som chef mig av dig som medarbetare men också gentemot varandra och våra kunder.

Jag gillar när vi pratar tillsammans om våra mål och hur vi kan lyckas nå dem. Ambitionen för verksamheten är att växa och bli än fler, så att det gäller att skapa en bra arbetsmiljö för alla så vi får möjligheten att expandera i framtiden.

Buket Kocabay

− De flesta som arbetar hos oss är unga. Ofta gymnasieelever så ett av mina mål är också att visa dem hur en bra arbetsplats kan vara innan deras ”riktiga” arbetsliv börjar. Arbetsglädje är viktigt men de ska också lära sig något av att jobba hos oss och det är så roligt att se dem växa i en roll som de inte har provat på tidigare och göra det tillsammans. När jag själv blickar tillbaka har jag haft jättebra chefer och ibland sämre sådana och jag vill helst vara ett exempel som de kan referera till i framtiden som positivt.

Vad är det viktigaste en ledare ska göra?

− Att bidra till en gemenskap mellan alla medarbetare där man respekterar varandra för den man är. Så man känner att man är i samma båt och vet vart man är på väg och då får en arbetsro. Så det är inte bara du som ledare som ska vara personlig och prata med alla, det gäller att få folk att prata med varandra också.− Men också skapa gemensamma arbetsmiljöer där rätt så små saker kan hjälpa till att skapa den där känslan av gemenskap. Vi har till exempel en svart tavla där vi varje dag skriver upp saker som saknas och pratar om det. Då får alla vara med och påverka.

Prata politik på jobbet

Såhär i valtider så tenderar politiken att ta allt större plats i våra medvetanden vilket inte sällan påverkar de dagliga samtalen. Men vad ska man tänka på om man vill prata politik på jobbet? Vad bör man göra och, inte minst, undvika?

Don't

Glöm bort grundlagen

Det är en del av vår grundlagsskyddade rättighet att inte behöva avslöja vår personliga politiska ståndpunkt. Alltså är det inte okej att fråga någon vad hen ska rösta på och sedan något vis utkräva eller förvänta sig ett svar. Det är upp till var och en om man vill vara öppen med hur en röstar eller inte.

Pracka på andra dina åsikter

Undvik att pracka på andra dina åsikter. Det är en sak att berätta var man själv står och försöka övertyga andra om att du har rätt, inte sant?

Starta diskussioner mot andras vilja

Även om du tycker det är roligt och spännande att diskutera politik är det inte säkert att alla dina kollegor känner likadant. Därför är det trevligast är att stämma av med de andra omkring dig så alla känner sig bekväma med samtalsämnet. Om någon inte gör det, spara det då till en annan gång.

Do

Säg ifrån om du inte vill vara med i politiska diskussioner

Om du inte känner dig bekväm med att prata om politik på jobbet: betacka dig i så fall för att bli indragen i samtalen. Ingen måste vara med om man inte vill och det ska räcka med att du säger något stil med "tack, men jag talar hellre om annat" för att slippa.

Tolerera inte rasistiska påståenden

Rasistiska påståenden och budskap är inget du ska behöva tolerera på en arbetsplats där alla är lika mycket värda. Är det någon kollega som uttrycker sig rasistiskt, säg ifrån och avsluta diskussionen så fort som möjligt. Prata sedan med din chef om det känns som att det behövs. Hen lär och bör absolut vara intresserad om en medarbetarens värderingar skiljer sig från företagets.

Håll samtalet på en god nivå

Om ni är flera som tycker det är roligt och intressant att prata politik i lunchrummet är det såklart fritt fram. Men håll det på en god nivå, respektera att alla inte tycker likadant och fokusera på sakfrågorna.Själv har jag ju inte så många kollegor att prata politik med på jobbet just nu men jag är nyfiken på hur dina erfarenheter ser ut kring detta! Kan ni ha trevliga och intressanta diskussioner eller är det bäddat för konflikter?