Produktiviteten och dess magplask

Hej och hå, hur står det till? Här är det sådär. Åkte på migrän i går kväll pga sömnbrist och är helt sonika migränbakis nu. Sådär kul men det är helt okej jämfört med att ha så fruktansvärt ont som jag hade igår. Trist avslut på en i övrigt väldigt fin arbetsvecka, har verkligen gått in i skrivbubblan och verkligen känt produktiviteten strömma genomblodomloppet innan det avrundades med ett litet magplask.

Tillbakablick

Tycker verkligen att veckan har varit toppenfin. Älskar när man känner skrivflyt och när texter man burit med sig ett tag börjar falla på plats. M har jobbat kväll hela veckan så har passat på att ta det lugnare på dagarna och sitta på kontoret någon timme längre om kvällarna i stället.

Veckans bästa

Att få inleda veckan med att luncha och fika med mamma i nästan tre timmar. Att nörda akademiska ledarskapsteorier och perspektiv i ett möte och sociala medier och hur man bygger företag i ett annat. Det var även en pärla att få fira Mackans födelsedag i torsdags. Blev en mysig kväll med bio, burgare och brädspel. Eller ja, grabbarna spelade brädspel. Jag somnade på soffan, hehe.

Veckans sämsta

Magplasket till migrän. Kunde jobba tre timmar i går och de var förvisso väldigt trevliga och produktiva men nä, sen kastade kroppen in handduken. Trist men inte mycket att be för.

Veckans utmaning

Att inte bli frustrerad över byråkratiskt pyssel och semestertider utan i stället ha förtröstan i att jag kommer att börja plugga igen i höst precis som det var planerat. Jag var ju tyvärr tvungen att pausa min ledarskapsutbildning när jag blev sjuk i min utmattning och förra våren stod jag i valet och kvalet om jag skulle ta upp plugget igen eller börja blogga. Vi vet ju vad jag valde så nu till hösten är det alltså skolbänken som väntar. Har bara inte fått det slutliga beskedet eller information om när det i så fall drar igång och alla är givetvis på semester. Men jag hoppas på att få det i nästa vecka.

Framåtblick

Jag har faktiskt ingen aning om vad som händer i helgen. M är i väg på svensexa, det blåser och småregnar, jag har inga planer, tomt kylskåp och står utan bil. Allt är som ett blankt papper och jag måste säga att det känns väldigt mysigt ändå att bara ta dagen som den kommer.

Veckans ledarskapstanke

Har med ömsom ursinne, ömsom skräck plöjt sociala medier här på morgonen om Anders Borg "lilla" fadäs.  Helt vansinnigt att det finns män som på allvar stöttar honom med kommentarer som "det är sånt som händer", "skönt att höra att du är normal mänsklig" eller "Ingen fara! Du är fortfarande en förebild för mig och många fler".Som tur var är det många som rasar mot dessa på en konkret vis. Till exempel Nina Åkestam som lyfter fram kommentarsfältets härskartekniker och Ellen som synar Borg's officiella ursäkt i sömmarna. Men också personer som i allehanda kommentarsfält verkligen ifrågasätter och bemöter den okunskap som flertalet män uppvisar med "inte alla män-kortet". Har så mycket mer att säga om hur skrämmande det är när manliga ledare i höga positioner visar sina sanna och synnerliga osunda värderingar och det avskrivs som fyllemisstag. Medan en kvinnlig ledare hade lynchats över att "bara" vara för full och bete sig illa (utan sexuella trakasserier och blottande). Men tyvärr börjar huvudvärken smyga sig på igen så får nog bromsa mig själv så inte även den här dagen går förlorad.Hur har din vecka varit? Har du följt Borg-skandalen något?

Ledarskapsbloggens andra juli

Jag tänkte att det kan vara en fin idé att sammanfatta julis höjdpunkter. Höll nästan på att skriva oktober för det var så det kändes men äsch, vad är väl en bal på slottet? Jobbmässigt var det en grym månad: det har hänt så mycket roliga saker. Bara en sån sak som att bloggen har funnits i ett helt år nu får mig att fnittra lyckligt. Ska vi kika på vad som hänt nu under ledarskapsbloggens andra juli?

Ledarskapsbloggens andra juli

Juli rivstartade med att fira Bossbloggens födelsedag, vilket innebar att jag höll mitt första bloggevent ever. Men det överträffade alla mina förväntningar och förhoppningar och blev verkligen en fantastisk kväll på alla sätt och vis.Samma vecka höll jag dessutom en bloggkurs för ungdomar mellan 13-15 år vilket också blev superbra. Max rockar till exempel järnet på Instagram och håller på att dra igång sin egna hemsida.Som vanligt har det i övrigt varit en skön blandning mellan högt och lågt bland ämnena och vi har snackat om allt från utmattning och giftiga arbetsplatser till lojala medarbetare.Bland de mest lästa inläggen är så får du tiden att gå snabbare när du sommarjobbar, fem ovanor som håller dig tillbaka och krönikan om varför man behåller personal som gör mer skada än nytta.Sedan två veckor tillbaka blev jag ju även med kontorsplats: något som jag är grymt glad för. Trivs verkligen jättebra här!Pjuh, blir nästan surrealistisk att rada upp allt som hänt såhär. Precis som med mina lördagslistor är det så nyttigt för mig att bromsa upp lite så jag hinner inse hur mycket det är som händer just nu. Tack för den här möjligheten livet!Hur har du haft det i juli? Har du varit ledig eller har du också jobbat och stått i?

Att vara digital nomad

Hej, hej! Hur är läget? Här är läget strålande. Kärleken min fyller trettio idag (hurra, hurra!) så jag varvar födelsedagsfirande och jobb idag. Bra upplägg!Sitter och skriver dessa rader på väg in till Malmö och funderar lite på det här med att vara digital nomad och hur mycket jag älskar den här livsstilen. Jag är så himla rastlös och blir snabbt mättad om jag inte varierar mina arbetsuppgifter och miljön som jag sitter i. Blev varse om de när jag jobbade på Chef. Det var ett riktigt drömjobb men ändå blev jag rastlös av att sitta vid samma skrivbord nio till fem varje dag.Det är nervkittlande att bara behöva min hjärna, dator och WiFi för att kunna jobba. Sedan spelar det ingen roll vilken kvadratmeter i världen jag är på. Just nu är vi på sätt och vis bundna till Sverige och Skåne men så kommer det inte att vara för all framtid. Jag hyser i dagsläget inget sug efter att flytta-flytta utomlands men däremot att resa iväg i perioder känns otroligt lockande.Läs mer: Jag har sagt upp mig

Platser jag vill jobba från i framtiden

I en röd liten stuga långt ute i skogen. Med skogens tystnad som enda jobbsällskap. Kanske plaskande från en sjö precis bredvid också. Naturromantik deluxe.Från en solstol på någon av Balis stränder. Har inte varit där men har alltid längtat dit och tänker mig att havet är en magisk kuliss.På ett fik på Piata Sfatfului i Brasov, i Rumänien. Var alldeles för länge sedan som jag var där nu.I en slottssal. Spelar nog ärligt talat ingen roll vart slottet är någonstans, bara det är ett slott och jag är där och jobbar där en stund.Från en roadtrip i Storbrittanien. Hur fint hade det inte varit att få beta av de viktigaste jobbmejlen i bilen med höglandet som utsikt?En skyskrapa i New York. Hur coolt hade det inte varit att få leva ut Suits-drömmen för en vecka eller två?På en terrass vid Medelhavet. Helst i solnedgången med ett glas vin nära till hands efter en dag i solen. Baha, börjar fånle vid blotta tanken...Läs mer: 50 saker som talar för att du är en entreprenörOkej, insåg precis att den här listan kan bli exakt hur lång som helst så lika så bäst att bromsa nu. Annars kommer jag dagdrömma mig så långt bort att jag missar att hoppa av tåget och landar i Köpenhamn i stället. Vilket i och för sig hade varit trevligt men sådär lyckat eftersom jag har möten som väntar idag.Är du som jag och drömmer om att jobba var som helst ifrån eller du funkar bäst med att ha en fast arbetsplats? Tänker att det finns för- och nackdelar med alla lösningar och att det fina ligger i att kunna jobba olika.

Om SMART-modellen och mål

Att sätta mål är ett populärt och ofta mycket bra sätt att för att motivera sig till att åstadkomma saker. De kan också ge huvudvärk om man har ett mål som man vill nå men inte vet hur man ska göra det. Vad är egentligen skillnaden mellan bra och dåliga mål? Vad är den gamla klassiska SMART-modellen för verktyg och hur kan du använda den för att vässa dina mål?

Hur kan SMART-modellen hjälpa oss att formulera mål som vi vill nå och inte bara låta dem sättas och sedan glömmas bort? Bild: Pixabay

SMART-modellen

SMART-regeln som modell myntades från början som en projektledningsterm och är en idag en klassiker i målformuleringsteorin eftersom du kan använda den för att säkerställa att ditt mål är konkret. SMART står för:

S = Specifikt

Jämför målet "jag ska ut och springa" med "jag ska ut och springa fem kilometer". Det senare är betydligt mer specifikt medan den första kan handla om en mil likväl som ett pass runt kvarteret. Ju mer specifika mål är desto lättare blir att uppnå dem.

M = Mätbart

Mätbara mål är ofta en stötesten i arbetslivet eftersom inte allt går att mäta. Men desto mer mätbara dina mål är desto lättare kommer det att bli att motivera dig till att nå dem.

A = Acceptans

Att få en order i knät om att ge sig ut och springa tilltalar sällan någon. De flesta av oss behöver förstå varför målet ser ut som det gör och acceptera det för att vi ska vilja jobba mot att uppfylla det. Då kan en order vara en sporre till att pallra sig ut och iväg.

R = Realistiskt

Är det realistiskt att kunna springa fem kilometer på tio minuter? Kanske inte. När man sätter upp visioner är det otroligt bra att drömma stort men för att mål ska bli konkreta krävs det att de är realistiska. Annars kommer vi inte orka jobba för att nå dem i längden.

T = Tidsbestämt

Att ge sig själv en deadline är en effektiv klassiker för att bli mer motiverad till att nå sitt mål och den sista delen i SMART-modellen. Notera skillnaden mellan: "jag ska springa" och "jag ska springa fem kilometer, två gånger i veckan i en månad". Om det senare målet dessutom är realistiskt och accepterat är chansen betydligt högre att du kommer att hålla motivationen uppe så att du når det.

Läs mer: Tankar om mål för 2017

Jag ser mål som ett verktyg och sätt att hjälpa mig hitta vägen framåt, inte tvärtom. Bild: Pixabay

Allmänt om mål

Att sätta mål är oftast ganska enkelt. Att förankra dem hos sig själv, hos andra och sedan jobba för att nå dem är inte alltid lika tacksamt. Dessutom kan mål, även de är SMART:a, behövas delas upp i mindre delmål för att bli mer hanterbara. Till exempel kan arbetet med en bok underlättas om du vet att du ska skriva 1000 ord om dagen i tjugo dagar för att hinna klart till din deadline.

En tendens som jag kan se, både hos mig själv och andra, är också hur mål snabbt kan börja användas som en piska i stället för morot. Visst, ibland kan det behövas lite disciplin mot sin väg mot målet men det är inte primärt så de ska användas. Det brukar snarare leda till stress och press än motivation och inspiration. Själv undviker jag för tillfället att sätta upp mål eftersom jag då lätt överbemannas av min inre tävlingsidiot. Med det sagt jobbar jag inte planlöst utan försöker bara ta ett steg i taget. Använder du dig mycket av mål och målsättning i din vardag och i ditt arbetsliv?

Högkänsligt ledarskap: att vara chef och HSP

Våra tidigare diskussioner om högkänslighet fick mig att börja tänka på det här med att vara högkänslig och ledare. Vilka effekter kan ens högkänslighet kan ha på ens ledarskap? Högkänsliga personer beskrivs som mer inkännande och känsliga för omvärlden eftersom våra nervsystem är mer utvecklat. Något som gör det lättare för att ta emot och tolka sinnesintryck men också medför att vi känner mer än de flesta. Det uppskattas att ungefär en femtedel av Sveriges invånare har detta karaktärsdrag. Vilket torde innebära att det finns en del HSP:are som är chefer idag eller vill arbeta inom ledande positioner i framtiden.

Går det att vara högkänslig och chef? Absolut! Bild: Pixabay

Högkänsligt ledarskap: att vara chef och HSP

Några av de förmågor som brukar tillskrivas högkänsliga personer är att kunna känna av sinnesstämningar och andra människors mående. Men också att vara mer närvarande, har starkare känsloupplevelser och vara mer analytiska.

− Det kan kanske ta längre tid att processa information och fatta beslut för en högkänslig person, men i gengäld blir besluten mer genomtänkta och genomarbetade, säger Ulrika Hederberg, kursledare och föreläsare i högkänslighet.

Hon ser högkänslighet som en stark styrka. Framförallt om man vill bygga organisationer som främjar öppenhet. Men också ha ledare som kan snappa upp saker på djupet i organisationens kulisser för att sedan zooma ut och se helheten innan andra gör det.

− Folk öppnar ofta upp sig för den som är högkänslig eftersom de ofta är empatiska, se detaljer och uppfattar mer än vad som sägs. Det i kombination med ett intresse och att man värnar om arbetsgruppen är otroligt bra egenskaper att ha som ledare, säger Ulrika Hederberg.

Vad kan vara viktigt för ledaren som är högkänslig att komma ihåg och jobba med i sitt ledarskap? Här är några konkreta råd:

Ta hand om dig

Ulrika Hederberg Foto: Privat

Att du lättare tar in din omgivning kan innebära att du behöver fler små pauser och mer återhämtning jämfört med den som inte är högkänslig. Hitta verktyg och lär känna dina gränser för vad du orkar och inte. Undvik energitjuvar. Ulrika Hederberg menar även att högkänsliga personer ofta också extra känsliga för ljud, ljus och kan få svårt att fokusera om det händer för många saker samtidigt runtomkring oss. Öppna kontorslandskap kan vara extra påfrestande för högkänsliga.

− Är du dessutom högpresterande och sensitiv på samma gång är risken större att drabbas av utmattningssyndrom. Som högkänslig har du större behov av återhämtning och det behöver du ta hänsyn till om du ska ta hand om dig själv, säger Ulrika Hederberg och fortsätter:

− Kom även ihåg att du som högkänslig ofta presterar mer än gemene man när du väl är på topp. Återhämtningstid betyder alltså inte att du presterar mindre eller sämre än andra, snarare tvärtom.

Kom ihåg att du inte är ensam

Eftersom det inte är en del av normen att vara högkänslig kan det ibland vara tufft att vara starkskör. Precis som det ibland kan vara tufft att vara chef. Kom ihåg att du inte är ensam om någon av de två delarna. Våga prata med din egen chef om hur du är och hur din personlighet påverkar och påverkas utav jobbet. Kom också ihåg att HR-avdelningens grundläggande funktion är att stötta organisationens chefer. Ta hjälp av dem om det är jobbfråga som du behöver extra stöttning och råd inom.

Akta dig för terapeutrollen

Att som chef vilja ta hand om andra och att vara sympatisk är bra egenskaper. Men var noga med att inte låta andras problem med dina. Ta inte över andras arbeten och gör det åt dem och undvik rollen som terapeut.− Det kan vara lätt att halka in i en terapeutroll när man vill väl så var noggrann med att inte passera den gränsen. Du är ledare och inte psykolog, säger Ulrika Hederberg.

Som högkänslig ledare har kan du ha möjlighet att möta och arbete med medarbetare på ett sätt som andra kanske behöver träna på. Bild: Pixabay

Fastna inte i detaljer

För den som är högkänslig och därmed ser betydligt fler detaljer än gemene man så kan det också vara enkelt att fastna eller lägga för stort vikt vid dem. Kan den detaljen du ser göra någon skillnad om du lyfter upp den som ledare? Om ja, gör det. Om inte, låt den bero. Till exempel om du lägger märke till att en medarbetare uttrycker sig på ett sätt i samtal med kollegor som kan tolkas som mästrande. Far medarbetaren, arbetsgruppen och organisationen illa av detta beteende? Då kan det vara bra att prata med medarbetaren om det. Om kollegorna däremot inte gör det och det inte finns något att vinna på att medarbetaren ändrar sitt beteende – låt det vara.

Använd ditt högkänsliga ledarskap till att göra gott

Om du har en förmåga att känna in hur andra människor mår, använd den som kompass för att de ska kunna prestera så bra som möjligt på jobbet. Uppmuntra medarbetarna till att göra en sak i taget, ta pauser och gå hem i tid. Vi är alla olika och det är okej.

− Redan i skolan uppmuntras extroverta att ta mer plats och synas. Där ledaren till exempel fylla en viktig funktion och ta in alla i samtalet, inte bara de som hörs och syns mest, säger Ulrika Hederberg. Om energin hos dig själv eller dina medarbetare inte räcker till rekommenderar hon att du, om det går, försöker boka om mötet med gott samvete eller gå dit med lägre förväntningar på dig själv.

− Lyssna på kroppen och acceptera att det är okej att inte vara på topp jämt. Lär känna dig själv och hur mycket du kan maxa ditt schema. Anpassa livet efter din personlighet om du inte, annars försök skala av så mycket som möjligt av det som tar energi så du kan göra fler saker som ger energi i stället, säger Ulrika Hederberg.

Vad säger ni läsare som har erfarenhet av ledande roller och är högkänsliga? Har din högkänslighet varit till din fördel som ledare?