Då är det dags att söka nytt jobb

För en del så är jobbet en passion och en livsstil. För andra så är jobbet ett medel till en rikare fritid. Inget av dem är vare sig rätt eller fel. Men oavsett varför vi jobbar underlättar det och blir trevligare om i trivs någorlunda med det vi gör och vilka vi jobbar med. Sedan är det så att organisationer förändras – ibland till det bättre och ibland till det sämre. Ibland är det man själv som förändras eller så blir jobbet en trygg del av ens vardag. Och det är inte alltid så enkelt att veta när det är dags att gå vidare. INC.com har därför sammanställt en lista över olika tecken på att det är dags att söka nytt jobb.

Du tänker “Jag hoppas jag inte behöver…” istället för “Jag hoppas jag får...”

Om du älskar ditt jobb så är det att skala en lök. Det finns alltid nya lager att upptäcka och undersöka närmare. Om du avskyr ditt jobb är det också som att skala en lök – men allt du får är svidande tårar. Känns det som att du helst vill hålla dig borta både från skärbrädan och köket? Då är det dags att börja leta efter andra utmaningar.

När dina idéer ignoreras

Alla är kanske inte idésprutor 24/7, men de flesta av oss har idéer om saker som kan förbättras. Och alla tycker om när ens tankar och förslag tas seriöst och rent utav förverkligas. Men om du upplever att din chef eller företaget du jobbar för inte hörsammar dem, eller ignorerar dem, så kommer det leda till att motivationen minskar och att du till slut inte orkar bry dig eller föreslå något ”eftersom de ändå inte lyssnar”. Då är det dags att söka nytt jobb.

Om du aldrig hör det magiska ordet “tack”

Visst är det så att vissa saker ingår i jobbet och att du får betalt för att göra just jobbet. Men det innebär inte att goda ansträngningar eller prestationer borde gå förbi osedda. Alla behöver vi beröm och om det inte finns utrymme för det i er organisation kan det vara läge att börja vässa ditt CV.

Om det inte känns meningsfullt

Alla tycker om att få ta del utav något större än oss själva, att göra skillnad och göra bra ifrån oss. Visst, alla dagar behöver inte innebära storverk men att ha ett syfte och känna mening med vad vi gör är viktigt. Gör du inte det? Fundera över vad du skulle vilja göra i stället och försök komma dit i stället.

När du känner dig mer som ett kugghjul än människa

Alla är vi utbytbara och majoriteten av oss jobbar för att få in lön till hyran. Men de flesta vill arbeta för mer än lönechecken. De vill arbeta med personer de respekterar och alla förtjänar att bli respekterade på sin arbetsplats.Om din chef inte hälsar på dig på jobbet, inte vill lära känna dig som person eller säga några vänliga ord så blir du reducerad till ett kugghjul. Om du har det så – då är det dags att söka nytt jobb.

När du aldrig är pepp på att åka till jobbet

Inget jobb är guld och gröna skogar jämt men varje jobb borde ha några roliga, utmanande eller glädjefyllda stunder som du får energi utav och ser fram emot. Så om du vantrivs eller aldrig känner någon motivation till att åka till jobbet är det definitivt dags att börja leta efter något annat.Känner du igen dig i flera, eller alla av dessa punkter? Då är det definitivt dags att du börjar uppdatera ditt CV och se dig omkring efter andra möjligheter. Oavsett vad du gör förtjänar du att arbeta för en organisation där du trivs, mår bra och får skapa bra resultat.

En superduperlugn helg

God morgon, god morgon! Hur är läget denna höstiga måndag? Här är det fint. Har varit en superduperlugn helg och jag har, trots att det inte hänt så mycket spännande, haft med kameran. Häng med!Om torsdagen var en jäkla skitdag så var fredagens dess motsats. Allt på jobbet flöt på som det skulle, jag fick möjligheten att käka lunch med mina gamla kollegor från Aktiv Ungdoms förbundsstyrelse och när eftermiddagens jobb var finito avlöstes det av nagelfix och AW med den här snyggingen. Sjyst att bara hänga och snacka om veckan som varit och vad som komma skall.

Helgen i bilder

Ett glas cava = glad tjej.Sedan handlade vi med oss ost, oliver och annat smått och gott som fick bli kvällsmat följt av det filmmys som vi skulle haft på torsdagen (som istället byttes ut mot drygt fem timmars bloggstrul). Så himla fint!Lördagen blev lugnare än lugnast med tonårslång sovmorgon. Fick världens godaste frunch serverad. Toast med brieost och tapenade de var himmelriket för hungriga smaklökar.Sedan tillbringade more or less hela dagen i soffan, kollade de sista tre avsnittet av Gilmore Girls och lyssnade på några poddar – bland annat Balanspodden med Alexandra Bylund som gäst.Kvällen ägnades åt Pandemic Legacy, skön känsla att rädda världen from virus och zombies en helt vanlig lördag liksom.Söndagen blev lite mer aktiv med en del bloggjobb och ärenden. Vi passade även på att åka ut i skogen en sväng. M gick en långpromenad. Jag gick en kortis och satt sedan och skrev på en av de små rastplatserna som finns i det här söta lilla naturreservatet. Fantastiskt mysigt!Kvällen bestod sedan av att laga mat, färga hår och ögonbryn (man är ju aldrig så snygg som när man har färg exakt överallt) och än mer bloggjobb.Och så var den helgen slut! Nu ser jag fram emot veckan som kommer. Jag ska bland annat träffa fina Christine och sedan är det träff med Better Bloggers på onsdag. Tjo och tjim på det! Här på bloggen kommer vi bland annat prata om när det egentligen är dags att byta jobb och hur du kan arbeta som mest effektivt när du jobbar hemifrån.Hur ser era planer för veckan ut?

Saker min utbrändhet har lärt mig

Hej, hej! Hur är läget denna lördag? Här blåser full storm runt husknuten och eftersom jag fortfarande känner mig hängig av förkylningen kommer den här helgen handla om att ta igen sig. Det är i alla fall en av de saker min utbrändhet har lärt mig: att återhämta mig på mina villkor. Jag följer det kanske inte alltid i praktiken men hey övning ger väl färdighet?! ;)

Saker min utbrändhet lärt mig

Apropå saker som min utbrändhet har lärt mig så har jag insett en sak om min prestationsångest. Den har också förändrats på min väg tillbaka från utmattningssyndromet. Tidigare var mina prestationer kopplade till mitt värde som människa men så känns det knappt alls längre. Snarare är det min stora vilja och allt roligt jag vill göra som gör den prestationsångesten knackar på emellanåt. Så på det viset upplever jag att min utbrändhet inte endast varit av ondo (även om jag helst varit blivit klokare utan den). Som så många andra kriser har den ändå medfört att jag har förändrats och utvecklats som människa och fått mig fatta att livet handlar om att leva. Det är inte fy skam trots allt! Skrev mer om detta  i ett gästbloggsinlägg hos Jessica på Nestor Förlag för några veckor sedan. Hittas här för den som vill läsa den: saker min utbrändhet har lärt migNi som har erfarenhet av utmattning och utbrändhet: vad skulle ni säga att era största aha-upplevelser är?

Att leva med prestationsångest

Ibland blir jag bara så himla, himla trött. Jag är rätt trygg med mig själv och allt vad det nu innebär att vara jag - efter många års träning. Ändå är den där. Prestationsångestens svarta skugga som smyger längst bort i ögonvrån. Ibland lämnar den sitt hörn och sveper förbi så snabbt att jag knappt hinner se den. Bara de sotiga fotspåren avslöjar att den var här. Andra gånger lägger den sig som ett svart täcke över mig. Mörkret blir totalt och jag slutar lite på något av mina sinnen eller någon av mina känslor. Allt ifrågasätts. Ingenting duger. Allting borde göras om, göras bättre eller är bara allmänt otillräckligt. Helt i onödan givetvis. Blä.

Hur jag hanterar min prestationsångest

Försöker påminna mig själv om att inte ta mig själv på så stort allvar. Att inte lyssna så himla noga på den där kreativa tävlingsidioten till perfektionist som huserar i denna kropp. Livet handlar ju om att ha roligt och prestera såhimlabäst alltid. Att det är okej att göra fel och att good enough är just det: good enough. Eller för att citera Linda Hörnfeldt:

Your good enough is someone else's great

Linda Hörnfeldt

Och ibland är det praktiskt att hjärnan fungerar som den gör (trots att det kan spöka i den, hehe). Nu när jag har funderat mycket kring det här med prestationsångest i veckan så har jag sett artiklar om det i var och vartannat forum. Bland annat TED Talket nedan där Elisabeth Gilbert tycks ha en rätt skön, humoristisk inställning till sina egna prestationer och ångesten de kan framkalla. För så är det väl ändå? Att humor, att inte ta saker på så stort allvar och att kunna garva åt sig själv och sina misstag är ett rätt bra botemedel mot skiten. Mjo, för min del är det så. Det, naturen, kramar eller allmän distraktion brukar funka. Idag har den allmänna distraktionen bestått av serverproblem och drygt fem timmars jobb (!) med att få publicerat det här inlägget. Tacka gudarna för min mans tålamod och envishet. Nu: te och kramar.Är det någon annan här som blir förlamad av prestationsångest då och då? Har ni några bra knep att ta till när den dyker upp?

Alexandra Bylund: Tror på frihet och snabba beslut

I dagens #MötEnBoss träffar vi en kvinnlig ledare med en fantastisk entreprenörsanda och drivkraft. Hon är VD för det relativt nya företaget PR with an Egde men har en tung och spännande bakgrund som ledare, entreprenör och profil inom sociala medier. Möt: Alexandra Bylund!

Hej Alexandra, kan du berätta lite om dig själv för Bossbloggens läsare?

─ Hej! Jag heter Alexandra, jag har två barn, Mio (12 år) och Alvin (9 år) varav den ena är sjuk i tre olika diagnoser. Så utöver jobbet är det fullt upp med barn, min verksamhet som personlig tränare, vänner och min blogg. Jag är väldigt nyfiken på mycket och måste bärga mig för att inte hoppa in i allt för många projekt.

Berätta om din karriär!

─ Mitt första jobb var som reseledare på Ving. Som jag älskade det jobbet! Där hände nya saker varje dag och det var en roll som jag mognade snabbt utav. Efter par år blev jag platschef, gick interna ledarskapsutbildningar och avancerade vidare till butikschef. Det var en spännande resa att som tjugosjuåring gå från att leda ungdomar som precis flyttat hemifrån till att leda vuxna mammor. Rollen ställde högre krav på mig att motivera personalen till att skapa bra resultat. Så småningom blev jag regionchef, vilket innebar ansvar för flera butiker och större personalstyrka. Därefter tog jag klivet över till marknadsansvarig på Solresor. Efter min andra mammaledighet hade jag börjat blogga, vilket 2007 ledde till en tjänst med målet att göra få Solresor att växa i sociala medier.─ En dag satt jag och en vän och spånade om hur folk skulle kunna tjäna pengar på sina mobilbilder. Affärsidén vi kom på ledde till att vi sa upp oss, startade FOAP och satsade stenhårt. Idén lyckades och vi blev intervjuade av bland annat Fast Company, New York Times och CNN. Men stämningen i företaget blev tillslut så dålig att jag gick därifrån på dagen. Jag började från scratch igen med att frilansa med PR samtidigt som jag startade NewsHubby, en automatiserad pressmeddelandetjänst. Parallellt med NewsHubby drev jag PR with an Edge, där min kollega Anni jobbade med det dagliga arbetet. Samtidigt som NewsHubby inte gick så bra fick vi in lite större kunder på PR with an Edge. Till slut bestämde jag mig för att ändra fokus till PR with an Edge i stället. Det var ett bra beslut! Vi har redan i år anställt ytterligare två personer, så nu är vi fyra. Utöver det är jag utbildad PT och jobbar som det en dag i veckan.

Vad för ledarroll har du idag och hur ser ditt dagliga arbete ut?

─ Idag försöker jag faktiskt vara så lite operativ som möjligt eftersom jag är ute och utbildar, föreläsar, poddar och gör PR för oss via min blogg. Alla i gänget har eget kundansvar och vad som än händer i veckan så startar vi den tillsammans med vårt måndagsmöte. Sedan är jag klart med på ett hörn och bidrar med tankar, idéer och korrar texter löpande.─ Som ledare är jag mig själv. Jag har ingen roll som jag går in. I stället tror jag att det är viktigt att alla får space i sitt jobb. Vi har till exempel inte jättehöga löner men tillåter egna projekt och har flexibla arbetstider. Jag tillåter mycket frihet eftersom jag själv vill ha det så.

Jag ger gärna bort ansvar och låter medarbetarna testa på nya arbetsuppgifter själva först. Jag finns i bakgrunden som stöd. Sedan går vi igenom materialet tillsammans och jobbar vidare utifrån det. De flesta lär sig bäst när man testar själv och växer med uppgiften. Annars är det lätt att jag som chef tar över eller lägger mig i för mycket.

Alexandra Bylund

Varför vill du vara den som är boss?

─ Jag gillar att bestämma, haha! Nä, men jag har så många idéer och vill att det ska gå snabbt att verkställa saker. Min kreativitet blir strypt om jag blir inburad i en liten box. Sedan bestämmer inte jag allt själv – vi är fyra som känner ägarskap i företagets projekt. Dessutom gillar jag att skapa en sjyst arbetsmiljö.

Som ledare är det viktigt att veta varför jag jobbar i det här företaget. Jag vill ha frihet, snabba beslut och tror att det är likasinnade människor som dras till mig och att vi tillsammans skapar ett motiverat team. Ta reda på ditt varför och fråga dina kollegor om deras.

Alexandra Bylund

Vad har du för mål med ditt ledarskap?

─ Målet är att alla ska må bra av att vara på jobbet. Det ska vara en bra del av deras liv så att medarbetarna vill vara här, tycker att det är inspirerande och utvecklande. Utöver medarbetarsamtal har vi individuella samtal på en kvart varannan vecka för att stämma av läget och direkt fånga upp tankar och problem som kan finnas. Vi har en jättegod stämning och gör detta för att vi vill behålla den.

Vad är det viktigaste en ledare ska göra?

─ Lyssna! Alltså verkligen lyssna. Lägg undan telefonen och vara med på riktigt här och nu. Gör inte annat samtidigt, titta den du talar med i ögonen och bekräfta vad det är som sägs. Om du lyssnar och ger personen lugn och ro att prata utan att du flikar in med dina egna stories - då tror jag man blir omtyckt som ledare.─ Sedan är det viktigt att ha respekt för människors tid och fritid. Jag är helt säker på att alla mina kollegor skulle ställa upp en helg om det behövdes men jag skulle inte ringa dem efter klockan fem en fredag. En dålig ledare låter sina medarbetare jobba tolv timmar per dag utan att få betalt för det.