När kriser i den närmare omvärlden händer

På journalistutbildningen får en lära sig att det finns flera olika faktorer som triggar igång oss människor och får oss att bli mer engagerade än andra. En av dem är den så kallade Närhetsprincipen som bygger på att desto geografiskt närmare oss saker händer och rapporteras - desto mer bryr vi oss om dem. Det pågående kriget i Ukraina är ett viktigt realtidsexempel på detta och det är med avstamp i det som jag vill lyfta hur vi som ledare kan försöka navigera i kriser som sker i den närmare omvärlden. För krig pågår tyvärr på fler ställen, mängder med människor (där varendaste en är en för mycket) är på flykt och både arbetsläger och fångläger är, återigen, för mångas vardag år 2022 utan att det lyfts fram eller oroar allt för mycket i vardagen. Vad behöver du som ledare ha med dig och tänka på nu när är en kris sker i den närmare omvärlden och därmed påverkar många i varierande grad?

Mentalt Starkt Ledarskap: När krisen kommer

Eftersom det är kriget i Ukraina som är anledningen till att jag skriver denna artikel idag får deras flagga utgöra illustrationen för detta inlägg även om de principer jag skriver om kan appliceras på fler och andra scenarios. Bild: aufdex from Pixabay

När kriser i den närmare omvärlden händer

Håll dig uppdaterad och var källkritisk

Några saker som är bra att göra och ha med sig när det kommer till dessa punkter:

• Se över var du får din information från och dubbelkolla…

  • Att informationen kommer från pålitliga källor

    Seriösa nyhetsredaktioner ska som princip ha helst två eller fler av varandra oberoende källor i sin nyhetsrapportering. Detta efterlevs dock tyvärr inte alltid och det behöver vi som läsare vara uppmärksamma på. Är alla artiklar baserade på en enda källa? Eller är uppgifterna som nämns bara omskrivna från andra medier? Det kan vara faktorer som kan vara bra att hålla utkik efter.

  • Vem säger vad och varför

    Som om inte krig är vidrigt nog är det också en del av ett politiskt spel där propaganda, rykten och spekulationer kan tolkas som nyheter - ta för vana att ifrågasätta vad det är som sägs, av vem och varför för att i så stor utsträckning som möjligt. Det är inte heller så enkelt att ens nyhetsredaktioner alltid är neutrala eller opåverkade av strukturer som färgar och påverkar deras rapportering. Det är alltså viktigt att både syna och granska…

  • Vad är nyheter och fakta respektive känslor och åsikter

    Det är lätt hänt, inte minst i sociala medier, att nyheter, fakta, tankar och känslor blandas hejvilt. Det är inte konstigt men kan göra det svårnavigerat att sålla mellan vad som är vad. Likväl behöver det göras för att vi som ledare ska försöka få en så stor förståelse som möjligt för vad som händer och sker: både bland nyheterna och den fakta som finns - och bland alla olika känslor och åsikter. Genom att för dig själv mentalt färdkoda dem eller sätta ord på vad som är vad kommer du att förebygga att svepas med av fartvinden.

• Var försiktig med vad du delar

  Som ledare har vi en stor påverkansmakt vilket innebär att det vi säger, skriver och delar påverkar människorna i vår omgivning på både gott och ont. Ta ditt ansvar och var omsorgsfull med vad du delar och hur du gör det i fikarummet, på sociala medier och när ni träffar varandra på morgonen.

• Ha en strategi för hur du ska hålla dig uppdaterad

  Alla fungerar vi olika och därför är det viktigt att du gör din egen strategi för hur du ska hålla dig uppdaterad. Någon vill och kan hålla sig ständigt uppdaterad utan att påverkas negativt av det. Själv har jag som regel att lyssna och läsa in nyheter en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen/kvällen. Genom att göra så kan jag fortsätta arbeta på ett bra och fokuserat sätt samtidigt som jag är uppdaterad och involverad och här är det viktigt att du utgår från vad som fungerar bäst för dig i din vardag och vad som krävs utifrån din roll.

• Förbered dig/gruppen/organisationen

  Att förbereda er inför olika potentiella scenarios kan ha en lugnande effekt förutom att det kan vara viktigt framåt ur krishanteringens perspektiv. Men, och jag vill verkligen betona detta men, gör det inom rimliga gränser.

• Kom i håg gråskalorna

  I det här fallet solklart att Ryssland gör ett fruktansvärt övertramp i sin attack av Ukraina och att alla som drabbas, dödas och drivs på flykt är offer för detta. Men som ledare måste vi också kunna ha flera tankar och perspektiv med oss. Krig som utspelas på den globala spelplanen är ofta både komplexa och fyllda av gråskalor - vi kan ta ställning för Ukraina och fördöma Putins agerande och samtidigt se och kritisera hur andra aktörer tidigare har påverkat läget och hur de agerar idag.

Försök behålla lugnet även om du tar det på allvar

När svåra saker sker behövs vi ledare extra mycket och det vi utstrålar smittar av sig. Alltså, en ledare som är lugn, fokuserad och handlingskraftig kommer att uppmuntra andra att reagera likadant (vilket vi fram till skrivande stund har sett flera goda exempel på från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj). Det inte bara går att ta kriser på allvar och samtidigt försöka behålla lugnet som ledare, det är nödvändigt att vi gör det. Så, försök hålla huvudet kallt i den mån det går - det kommer ha en stor påverkan på och spela roll för medarbetarna och organisationen runt omkring dig. Samtidigt är det såklart okej att visa känslor och att reagera på det som händer, var bara omsorgsfull och lyhörd för hur det påverkar omgivningen.

Stötta människorna omkring dig med det som behövs

Som ledare ingår det i vårt uppdrag att stötta andra och det är det som behöver vara vårt främsta fokus i situationer som dessa. Det innebär att vi måste lyssna in de olika behov som finns och anpassa våra insatser efter person och situation.

Vi behöver också visa respekt och förståelse för alla olika reaktioner och hur alla påverkas i olika grad. Den som har familj i Ukraina kommer troligtvis behöva ett annat slags stöd än den som inte är direkt påverkad i dagsläget men ändå är orolig över vad som ska hända. Den som har upplevt krig kan påverkas mycket svårare än den som inte har gjort det. Och så vidare. Undvik att utgå från dig själv och anpassa stödåtgärderna utefter vad individen och gruppen behöver.

Var uppmärksam på hur gruppen agerar och reagerar

Någon eller några kanske vill prata mycket om det som händer och gör det hela tiden. Någon kan skämta om det medan andra kanske inte vill prata om det alls eller rent utav far illa av prat och spekulationer på grund av tidigare erfarenheter och upplevelser. Hur kan man som ledare navigera i det? Ja, det kan vara jättesvårt. Det hoppas jag säger sig självt. Därför är det viktigt att återigen vara lyhörd och närvarande - både för att kunna läsa av situationen och teamets medlemmar men också för att kunna sätta tonen för eller påverka samtalen som pågår. Är det medarbetare som tar illa via sig av att höra detta diskuteras i lunchrummet eller på varje paus? Kom överens med medarbetarna om hur ni ska agera och stötta varandra. Vad kan ni förvänta er av varandra? Är det okej att inte prestera på topp dessa dagar och om ja, vad behöver ni för att kunna fungera så bra som möjligt?

Var medmänniska och chef

När vi människor blir stressade tenderar vi att bli kategoriserande - det är en överlevnadsmekanism och fullt naturligt. Just därför vill jag skicka med dig att hålla i din förmåga att se olika nyanser och förståelsen för att saker kan bli fel, att man kan säga och göra fel saker - skoja om fel saker i fel lägen. Ingen av oss är perfekta och väldigt få av oss vill göra andra människor illa medvetet. Försök ha tålamod med varandra och ta hand om varandra. Blir det fel, be om ursäkt. Känner du att du saknar kunskap, läs på och ställ frågor för att lära dig mer. Med det sagt ska ingen behöva tåla respektlöst eller gränslösa beteenden på arbetsplatsen och det är vi som ledare som behöver agera om något sådant händer. Det går att vara både medmänniska och chef samtidigt, vi måste inte vara det ena eller det andra.

Jag hoppas dessa perspektiv kan vara till nytta för dig som ledare. Är det något som du vill att jag utvecklar vidare eller förtydligar? Hör av dig! Det är alltid en utmaning att skriva generella råd utifrån såhär stor, viktiga och komplexa ämnen.

När ledarskap är som allra vidrigast

Ledarskap är inte alltid roligt, framförallt inte när den diktatoriska, tyranniska och maktfullkomliga varianten visar sitt fula tryne. Och det vi sett prov på idag från Putin… Ja, det är tyvärr bara ett av många historiska exempel på när ledarskap är som allra vidrigast. Maktmissbruket i form av attackerna mot Ukraina är vedervärdiga och i detta klipp från SVT får vi ytterligare en blick av hur hans ledarskap ser ut. Mobbande, påtvingande och förminskande.

Vet inte mer vad jag ska säga än så. Krig är skit och korrupta ledare med för mycket makt och medel är farliga på riktigt, så låt oss aldrig ta vår demokrati för given.

Personlig som chef

Vi har konstaterat förut att det både går att vara kamratlig och chef på samma gång (och inte måste vara det ena eller det andra) samt skillnaden mellan att vara personlig och privat. Men hur personlig kan och ska man vara som chef då? Hur vet man var gränsen går och vad ska man tänka på när det gäller att vara personlig som chef? Låt oss kika närmare på det!

En av de positiva sakerna som jag själv upplever med att vara personlig som chef är att det blir roligare att arbeta tillsammans. Det blir lättare att skoja och ha roligt om man känner varandra bättre. Bild: Windows on Unsplash

Några faktorer som påverkar

Det finns flera olika faktorer som har en påverkan på hur personlig du förväntas, kan och bör vara som ledare. Men några av de mest framträdande är:

Organisationen du jobbar inom

Alla organisationer har sin organisationskultur där vissa är mer formella och andra mer avslappnade. Givetvis med påverkan från själva verksamheten! Olika branscher och olika yrkesroller har olika förväntningar på sig inom sitt yrkesutövande både externt och internt.

Teamet och medarbetarna

Alla är vi olika (surprise!) och det gäller såklart också som arbetstagare. Vi är olika nyfikna och olika intresserade av människorna omkring oss. Exempelvis: för en del personer är det viktigt att ha en personligare relation med sin chef där man vet vad som händer på helgen, vad barnen heter och vad livet utanför jobbet kan bestå av. För andra är vi som ledare endast en funktion som man behöver i sitt eget arbete och man är inte ett dugg intresserad av vad chefen ska äta till middag men vill såklart veta vad som påverkar jobbet. Det inte finns inget rätt eller fel med något av de olikheterna tänker jag - däremot behöver du som chef förhålla och anpassa dig efter det.

Vem du är och vad du trivs med

Sist, men absolut inte minst, spelar du själv såklart en viktig roll. Hur funkar du? Är du jätteprivat och säger inget om dig själv på jobbet? Är du superpersonlig med alla? Eller är du personlig med några få? Visst, som ledare behöver vi i första hand anpassa oss efter verksamhetens och teamets behov - samtidigt innebär inte det att vi ska ignorera, köra över oss själva eller byta personlighet för det.

Hur personlig vill och kan du vara som chef?

Här är några frågor som kan hjälpa dig att reda ut var dina gränser går:

• Hur personlig vill och trivs du med att vara på jobbet?

• Vad känns bekvämt att dina kollegor vet om dig?

• Vad gör det inte?

• Vad om dig själv, om ditt jobb och om ditt privatliv kan du tänka dig att dela med andra?

• Vad vill du hålla privat?

• Hur skulle du definiera privat information om dig själv? Om andra?

• Är det lika eller annorlunda jämfört med om det hade gällt dig själv?

• Om du reflekterar över hur personlig du är som ledare och skulle uppskatta det på en skala från 0-10 där 0 är superprivat och 10 är gränslöst personlig. Var på skalan befinner du dig i olika situationer?

• Är du mer personlig med vissa än med andra i ditt team i dagsläget?

• Har du någon gång varit för personlig? Hur var det och vad hände då?

• Har du något läge där du känner att du är lagom personlig? Hur fungerar det?

Genom att svara på frågor som dessa och reflektera kring olika scenarios kickar du igång en utvecklingsprocess som kan göra dig mer medveten om hur vill du personlig du vill vara och framstå som ledare. Skriv gärna ner dina tankar och insikterna som du får på vägen! Det ger ofta mer att sätta det på pränt eller att säga det högt jämfört med att bara tänka på det.

En annan bra sak att ha i åtanke är att allas personliga space varierar. Det som känns privat för dig är kanske inte det för en annan. Bild: Ioana Cristiana on Unsplash

Några saker att tänka på

Bara för att du är personlig måste du inte dela alla detaljer med alla hela tiden

Läs det en gång till: Bara för att du är personlig måste du inte dela alla detaljer med alla hela tiden

Det här är viktigt! Om du delar något som är personligt på gränsen till privat: tänk igenom före vad som känns okej att dela och vad som inte känns okej. Alla behöver inte veta allt. Kanske behöver de inte veta något alls? Den trend som råder hos, och krävs, av yngre generationer med mer transparens är bra men det innebär inte att vi behöver vara utelämnande för det.

Vad vill du ha för stämning i teamet?

Som ledare sätter och bidrar du stämningen för teamet och då är frågan: vilken stämning vill du att ni ska ha? Inte för att det är så enkelt att bestämma sig för det och så händer det: men om du inte har en vision kommer du inte ha en riktning att arbeta mot.

När du vet det blir det också lättare för dig att använda ditt ledarskap till att påverka stämningen, exempelvis:

• Starta samtal genom att dela något personligt

• Hjälpa medarbetarna känna varandra, eller dig, närmare genom att ställa frågor men också svara på dem

• Läsa av stämningen som råder och nudg:a den vid behov, kanske lätta upp stämningen genom att prata om något annat än jobb etcetera.

För att nämna några då. Du är som chef är inte ensam ansvarig för stämningen i gruppen men du kan absolut vara med och påverka den!

Relationerna till dina medarbetare

Det kan ibland lätt polariserat med vilken relation man ska ha som chef och medarbetare. Typ, antingen pratar vi bara om jobb och fokuserar på att få det gjort eller så ska vi vara jättebra kompisar. Och som vanligt går, och bör, det nyanseras betydligt mer än så, exempelvis genom att vara professionell och vänskaplig på samma gång. Dock finns ingen one size fits all-lösning på hur dina relationer med medarbetarna ska vara utan det avgör du och personerna du leder med hänsyn till ett gäng risker som du bör försöka undvika:

Risker du bör undvika

Favorisering

Favorisering är ett big no-no och kan vara svårt att undvika om man vill vara personlig som ledare. Men det går! Var dock noga med att vara lika transparent oavsett vem du pratar med. Sök lika mycket kontakt med alla, interagera så likvärdigt som möjligt med alla. Och, var medveten om hur dina individuella relationer påverkar gruppen för det gör dem.

Prata för mycket om andra medarbetare

Ha som tumregel att inte dela saker om andra medarbetare utan att tänka igenom 1. individernas integritet och 2. effekterna som det du säger kan ge. Det är naturligtvis inte så svartvitt att vi aldrig får prata om andra till varandra men var medveten när och hur du gör det, helst i övervägande positiva ordalag, kortfattat och bara om det behövs. Exempelvis om du behöver prata om person A till person B om det behövs för att hantera, underlätta eller förbättra en situation eller deras relation.

Om du har för (o)vana att prata om enskilda medarbetare med andra medarbetare för mycket så kan det å ena sidan leda till att du och personen kortsiktigt får en lite starkare relation men å andra sidan, om detta sker ofta, är risken att den du pratar med börjar undra “vad säger chefen om mig till andra?”. Därför gäller det vara lite varsam med hur mycket du pratar om andra medarbetare, vad du säger och till vem du gör det.

För mycket skitsnack och negativitet

Såhär, alla har vi någon gång blivit arga, frustrerade och irriterade på jobbet. Det är fullt förståeligt och helt okej! Ledare får också ha och via känslor. Vad vi däremot behöver vara medvetna om är, återigen, hur vi gör det. För mycket negativitet smittar tyvärr lätt av sig och att prata illa om andra offentligt blir sällan bra i längden plus att det med riskerar att sprida sig och påverka arbetsklimatet väldigt negativt.

Med det sagt får vi nog hålla oss här annars kommer den här artikeln bli alldeles för lång. Men jag hoppas och tror att det kan vara en bra grund att utgå från när det gäller att vara personlig som chef. Vad säger du som läser? Hur personlig är och vill du vara som ledare med de du jobbar med?

Anförtro sig åt medarbetare som chef

Läsarfrågan:

Stod och pratade med en av medarbetarna i mitt team häromdagen, ett informellt och avslappnat samtal där jag delade en del saker som jag är frustrerad över för just idag. Men jag fick en fundering efteråt som jag vill bolla med dig. Hur mycket kan och bör man som chef anförtro sig åt medarbetare? När jag tänker på det så finns det säkert en del saker som är mer eller mindre lämpliga att prata med medarbetarna om. Vad tänker du kring detta?

Svar:

Så kul att du vill göra det! Detta är en viktigt fråga att ställa sig som chef men långtifrån en alla ställer sig och reflekterar över. För ja, det finns faktiskt en hel del saker att ha i åtanke om man som chef vill ha en personligare relation med sina medarbetare och anförtro sig saker.

Förstå och främst kan vi väl konstatera att det är av godo att kunna ha en mer avslappnad, personlig relation med sina medarbetare där också mer informella samtal kan få ta plats. Dels lär vi känna varandra bättre så, vilket i sin tur bygger starkare relationer, men det brukar också leda till en trevligare och mer avslappnad stämning på arbetsplatsen.

Läs mer: Favoriserande chefer - när relationen blir lite för bra

Så länge man tänker på att behandla alla likvärdigt, undviker favorisering och vet gränsen mellan personligt och privat är det positivt att bjuda på sig själv som chef. Bild: Unsplash

Anförtro sig åt medarbetare som chef

Några olika saker som är bra att tänka på när det kommer att utbyta förtroenden som chef är exempelvis:

Skillnaden mellan att vara personlig och privat

Det är olika hur personlig en vill vara som chef och redan nästa vecka kommer det en bloggartikel på detta ämne eftersom jag började skriva om det här och insåg att det skulle bli alldeles för långt. Men i korta drag är det viktigt att du skiljer på vad som klassas som personligt och vad som är privat. Främst för dig själv som person men också i din ledarroll. Vad är du bekväm med att dela med dig av och inte? Vad är lämpligt att du delar och inte?

Att behandla alla lika

När det gäller förtroenden är det dock viktigt att du som ledare har en ambition att behandla alla medarbetare lika. Även om du “klickar” bättre med någon medarbetare behöver du vara aktsam med att visa det, annars riskerar du att skapa obalanser i teamet eller att omedvetet favorisera någon medarbetare. Checka dig själv så att du inte råkar göra det. Samtidigt:

Vill du ha förtroenden från medarbetarna behöver du också dela dem

Som ledare är det bra att ha förtroenderika relationer med personerna du jobbar med - det kommer att bidra till att man vågar vända sig till dig som ledare, att du får höra saker som annars inte nämns eller pratas högt om inför chefen. Men för att få förtroenden där du som chef får veta saker om dina medarbetare behöver du också visa förtroende genom att berätta saker som dig.

Gnäll eller klaga över “rätt” grejer

Som ledare bidrar du till att sätta ribban för er stämning i gruppen vilket innebär att du absolut kan och får klaga och gnälla över jobbiga saker men du kan behöva vara på din vakt vad du gör det om. Inte för att du nu måste skämmas och ångra om du har gjort det - men försök undvika det i framtiden. Några exempel på saker som är mindre lämpliga att gnälla eller klaga på är:

• Andra medarbetare i teamet: eftersom det kommer att sända signaler om att du 1. kan göra detta om alla och 2. skapa otrygghet i gruppen och inför dig som ledare

• Personer och individer: skilj på sak och person och behöver du sucka eller svära av dig - gör det över sakfrågor inte personerna som är inblandade

• Ledningen eller övriga i organisationen: som chef är det känsligt att kritisera eller prata negativt om ledningen eller andra i organisationen. Med det sagt går det inte att hålla med ledningen om allt, och ibland måste man öppet säga ifrån eller emot, man får tycka olika. Men det är skillnad på att göra det och baktala exempelvis ledningen till medarbetare. Det senare kan vara, och bli, väldigt problematiskt när en som anställd chef trots allt är en förlängning av ledningsgruppen.

• Kunder, leverantörer och samarbetspartners: nog för att de kan vara frustrerande och ibland kan det skapa starka vi-känsla inom teamet att klaga över jobbiga samarbetspartners, risken med det är att samarbetet mellan er grupp och den ni gnäller över försämras. Ett sätt att kringgå det kan vara att återigen, fokusera på situationerna, processerna eller sakfrågorna - inte personerna.

Det här innebär såklart inte att du som chef ska behöva vandra runt som en tryckkokare som bara ler och håller tillbaka alla former av negativa känslor för att upprätthålla en snygg fasad. Du får visa känslor som chef och du får ha dåliga dagar. Däremot är det klokt att välja ut en eller flera allierade, gärna externt, som du kan prata och ventilera med. Det kan vara en chefskollega, din chef, en mentor, partner eller vän som du har tillit till och kan prata med och gnälla av dig till. Så får du utlopp för det som gnager, skaver och stör - för sådant har man som ledare om än i olika mängder i olika tider.

Summa summarum: att anförtro sig som chef är i grunden bra men det är viktigt att tänka efter lite före eftersom vi som chefer ofta har en större påverkansmakt vilket innebär att det du säger och gör får än mer påtagliga effekter.

Och det är mina tankar om saken! Jag hoppas det kunde bidra med det du eftersökte - om inte är det såklart bara att du hör av dig igen. Ni andra som läser får såklart gärna också höra av er med era tankar i ämnet. Hur resonerar du när det kommer till att anförtro sig till medarbetare som chef?

Fem vanliga missar vid utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal är ett jättebra och viktig verktyg att använda sig av som ledare men tyvärr också rätt så underskattat. Vilket är både tråkigt och trist eftersom du som chef med utvecklingssamtalet har en strålande möjlighet till ett att få veta mer om medarbetaren och verksamheten, stärka ert samarbete och hjälpa hen att utvecklas i sin yrkesroll. Nog om det, låt oss kika på fem vanliga misstag som en kan göra med och under utvecklingssamtalet som chef!

Läs mer: Led medarbetarsamtal #likeaboss

Utvecklingssamtal är ett jättebra sätt att kunna prata med djupgående och medarbetaren, verksamheten och er relation utan att bli avbrutna eller störda. Bild: Unsplash

Fem vanliga missar vid utvecklingssamtal

Ha dem för sällan

Antalet utvecklingssamtal som hålls varier såklart beroende på organisation men traditionellt är att ha det en gång per år. Dock så visar forskning att det ger bäst effekt att ha dessa samtal en gång i halvåret. Då blir det lättare att sätta upp mål för medarbetaren, och framförallt, följa upp måluppfyllelsen. Genom att ha dem lite oftare blir också era samtal mer aktuella plus eftersom det kan hinna hända väldigt mycket saker på ett år.

Låta form gå före innehåll

En del organisationer har gedigna mallar och andra inga alls. Oavsett vilket skulle jag ändå vilja rekommendera att inte formen får gå före innehållet. Det finns såklart en hel del saker som behöver vara med och diskuteras (vilket nog bli en egen bloggartikel) men samtidigt är det ni pratar om mer betydelsefullt än ordningen ni gör det i. Poängen med samtalet är att medarbetaren ska få känna sig sedd, hörd och bekräftad i sin yrkesroll och för sin roll i er organisation och det är vad du som chef behöver fokusera mest på.

Att strunta i förberedelserna

Om du verkligen vill få ut så mycket av möjligt av ert stundande samtal måste du som ledare förbereda dig, inte minst genom att bedöma hur medarbetaren arbetar och fungerar i och på jobbet och vilka utvecklingsmöjligheter som du ser att personen kan ha. Det lyser snabbt igenom om en ledare inte har koll på medarbetaren och hens insatser eller inte och det senare kommer inte att bidra till att medarbetaren uppskattar arbetsplatsen.

Men det är inte bara du som behöver förbereda dig! Medarbetaren bör också göra det för att ert samtal ska bli så bra som möjligt och min stående rekommendation är att du skickar med informationen om vad hen bör reflektera över och bedöma redan när du bjuder in till utvecklingssamtalet.

Inte tänka på känslan efteråt

En annan del av förberedelserna är att du också tänker igenom hur du vill genomföra samtalet och sätter vision för hur det ska kännas för dig men framförallt för medarbetaren när hen lämnar rummet. Detta ska förhoppningsvis bidra till att medarbetaren känner sig uppskattad och betydelsefull vilket i sin tur kan stärka hens KASAM - känsla av samhörighet vilket också gynnar er varumärke som arbetsgivare.

Låt bli att be om feedback

Vill du bli bättre som ledare? Då är detta också ett ypperligt tillfälle att be om feedback från dina medarbetare. Det kan kännas lite läskigt och utelämnande men det kan också vara ett bra tillfälle att fånga upp dina blinda fläckar hos dig själv och få insikter om hur ditt ledarskap upplevs i praktiken. Exempel på frågor som du kan ställa:

• Hur tycker du att det är att ha mig som chef?

• Hur upplever du vårt samarbete?

• Vad tycker du att jag gör bra som chef?

• Finns det något jag skulle kunna göra annorlunda eller bättre?

• Är det något du saknar eller skulle vilja att jag gjorde mer?

• Hur skulle du beskriva min ledarstil?

Testa! Detta ska såklart inte ta jättemycket tid i anspråk eftersom utvecklingssamtalet handlar om medarbetaren i första hand och inte dig som ledare men om det tar fem, max tio minuter av ert utvecklingssamtal på 1,5-isch timme så visar du 1. att du har förtroende för medarbetaren genom att fråga hen om detta och 2. kan du få större insikt i vad hen behöver och vill ha av dig som ledare. Vilket också är värdefullt tills ni har nästa utvecklingssamtal!

Vad säger du som läser? har du upplevt något utvecklingssamtal som du minns lite extra som chef eller medarbetare?