Bygg motståndskraftiga team

Kriser må vara jättejobbigt men fördelen med dem är att vi kan bli kloka på var våra brister finns och få en indikation på hur väl vi har byggt motståndskraftiga team. Hur väl kan ni hantera förändringar och oväntade saker som händer? Hur kan man bygga upp motståndskraften i teamet och vad ska du undvika att göra? Det reder vi ut idag med input från Caroline Rödén, grundare och VD på Bluecall.

− Har du motståndskraft så kan du hoppa in i olika situationer somär nya för dig och ändå ha ett gott självförtroende i det. De personer och teamsom klarar sig bäst i kris har förmågan att återhämta sig från svårasituationer och anpassa sig till de förutsättningar som råder, säger CarolineRödén.

Don't! Undvik inte jobbiga samtal eller svåra situationer. Sannolikheten att de löser sig av sig själva är inte jättestor och det kommer inte att bidra till att bygga upp motståndskraftiga team. Foto: Christer Andreasson från Pixabay

Don’t

Stoppa i huvudet i sanden

En av de tråkiga sanningarna med att vara chef är att det inte går att stoppa huvudet i sanden och tro att saker löser sig av sig självt. Istället är det genom att lösa konflikter, ha svåra samtal och hjälpa teamet att kommunicera direkt med varandra kommer du inte bara att göra dig umbärligare utan du kommer också hjälpa teamet att klara av svåra situationer tillsammans. 

Caroline Rödén Foto: Privat

− Det är aldrig en bra idé att bara stoppa huvudet i sanden ochlåta saker falla mellan stolarna för det skapar bara oro och otrygghet igruppen, säger Caroline Rödén.

Tänk att du som chef ska göra allt

Vi har pratat om vikten att delegera och göra sig umbärlig mångagånger förut här men det är värt att upprepa igen efter ensam inte är starkast.Tvärtom blir organisationen och ni som team mycket mer sårbara om det bara ären person som kan vissa saker eller har viss information. Var transparent iditt ledarskap och engagera teamet i vad som händer och sker i organisationen.

− Uppstår det en kris kan det vara en otrolig styrka att förbereda olika scenarier tillsammans och hur ni ska förhålla er i olika situationer eftersom det ger känslan av kontroll, säger Caroline Rödén.

Glöm bort att feedbacka varandra

Feedback är inte bara viktigt för oss millennials. Alla mår bra avdet eftersom det skapar tydlighet, både i era roller, ert team och arbetet somni gör och det i sin tur kommer att stärka era relationer vilket bidrar tillatt göra era mer sammansvetsade och trygga.

− Att ta in input från varandra är så värdefullt i vardagen om detså bara gäller att ställa frågan ”Jag tänkte gå vidare på det här sättet, vadtänker du om det?”, säger Caroline Rödén.

Läs mer: Så skapar du en bra feedback-kultur

Do! Kom ihåg att det är tillsammans som vi blir starkare så gör utvärderingarna av det som händer tillsammans. Foto: aseemiya från Pixabay

Do

Kartlägg teamets motståndskraft

Ett viktigt inledande steg är att du som ledare börjar med attkartlägga hur motståndskraftiga du kan se att ni är. Hur reagerar teamet ochdess medlemmar när oväntade saker händer? Vad händer och på vilka sätt agerarni? Genom att vara uppmärksam på det kan bli klokare på vilka delar ni behöverstärka upp framöver.

− Ett viktigt verktyg i detta är att utvärdera de olika projektsom ni gör. Vad har gått bra och vad har inte gjort det? Vad tar vi med oss somlärdom till nästa gång? Säger Caroline Rödén.

Var närvarande och frågande

En annan viktig aspekt i att bygga motståndskraftiga team är attlära känna och prata mycket med varandra. Både i goda som dåliga tider. Hur mårvi? Hur har vi det? Genom att ställa frågor visar vi att vi bryr oss omvarandra och i dessa tider när många arbetar hemifrån och inte ses blir detännu viktigare.

− Fråga var och en: hur är det att jobba hemifrån? Hur planerar dudina dagar? Hur funkar privatlivet? Hur kan jag stötta dig? Så du får koll påom du som chef lägger energi på rätt saker och utmaningar. Vissa tycker kanskedet är kanon att jobba hemifrån medan vissa tycker det är jättetufft säger CarolineRödén.  

Vänd misslyckanden till möjligheter

Ett annat sätt att bygga upp motståndskraften är att fokusera påvad ni har lärt er under utmaningarna som ni möter. Men också att användamisslyckanden till möjligheter: vad lärde vi oss av det som gick tokigt här?Vad visade det oss?

− Gå laget runt och dela med er till varandra, hur har vi löst problemen som vi har mött idag? Vad är viktigast? Hur kan vi använda detta i framtiden? Då fångar ni upp lärdomarna som ni gör snabbare, säger Caroline Rödén.

Vad säger du som läser? Har du arbetat aktiv med att bygga upp motståndskraftiga team och i så fall hur?

Tyckte du om detta inlägg?

Klicka gärna i hjärtat eller dela det så att andra kan få läsa det! 

Robotchef eller blodigel? Att vara personlig eller privat som chef

Det är dags att syna ytterligare ett viktigt ledarskapstema i sömmarna, nämligen gränsen mellan att vara personlig eller privat som ledare. Genom att lära känna varandra på jobbet så bygger vi starkare relationer med varandra och det kräver att du också delar med dig av dig själv. Men om den ena ytterligheten är att vara en iskall robotchef och den andra är att vara en alltför påstridig blodigel: var går gränsen mellan de två? Vad är viktigt att tänka på och vad bör du undvika att göra som chef?

Det finns säkerligen en uppsjö av olika definitioner av att vara personlig respektive att vara privat som chef och på jobbet. Men min tanke är att:

Privat = information och händelser som inte tillför dina kollegor och medarbetare, din arbetsplats eller din yrkesroll något om du delar dem. Tvärtom är det saker som du antingen behåller för dig själv alternativt delar med dina nära och kära.

Personligt = information, händelser, anekdoter som kan berika era relationer eftersom du hjälper människor omkring dig att lära känna dig bättre.

Läs mer: Kompis och chef på samma gång

Don't! Glöm inte heller bort att vi har alla har olika definitioner av vad som är personligt och vad som är privat. Det du ser som allmän information kan uppfattas som ovan av mottagaren. Bild: Robin Higgins från Pixabay 

Don't

Ignorera skillnaden mellan att vara personlig och privat

Ett vanligt misstag är att inte reflektera över eller göra någon skillnad på att vara personlig eller att vara privat och det leder ofta i sin tur till en av de två ytterligheterna: antingen så blir en alldeles för personlig eller alldeles för privat.

Att vara för personlig och dela med sig av (eller få) information som vi inte vill ha om varandra kan leda till att vi inte känner oss obekväma med varandra. Alternativt att vi uppfattar den som är för personlig för oprofessionell. Att vara för privat kan i gengäld också skapa en känsla av otrygghet och det kan bli svårt att få tillit till varandra om chefen inte delar med sig av någonting som påvisar sin mänsklighet.

Glöm bort företagskulturen

Alla arbetsplatser har olika företagskulturer som präglar hela organisationen. Alltifrån hur ni arbetar, hur ni pratar om och på jobbet, hur ni umgås och vad som är "okej" och inte att göra, tycka och säga. Vissa är mer personliga och familjära medan andra är mer formella och hierarkiska. För dig som ledare är det alltså inte bara viktigt att lära känna just er företagskultur utan också komma ihåg att ni inte bara påverkas av den - ni skapar och upprätthåller den med, i och genom ert dagliga arbete.

Detta innebär alltså inte att du måste göra som alla andra i organisationen. Tvärtom. Det finns många organisationer som hade tjänat på ett mer personligt och mer medmänskligt ledarskap. Men det är viktigt att ha med organisationens behov och nuvarande kultur i bakhuvudet som ledare.

Gör en copy paste

Givetvis finns det mycket att lära sig av hur andra ledare arbetar och drar sina gränser mellan att vara personlig och privat. Men! Eftersom vi alla är olika är det dumt att göra en cope paste och försöka anamma någon annans ledarstil rakt av. Reflektera över var dina gränser går mellan att vara privat och personlig. Vad är du bekväm med att dela med dig av och inte på jobbet? Hur vill du vara som ledare och vilken organisationskultur vill du att du och personerna i ditt team ska ha?

Genom att lära känna dina egna gränser så kommer du bli tryggare i din ledarroll och kunna bygga mer genuina relationer med människorna som du arbetar med och leder.

Don't! Glöm inte heller bort att vi har alla har olika definitioner av vad som är personligt och vad som är privat. Det du ser som allmän information kan uppfattas som ovan av mottagaren. Bild: Pexels from Pixabay

Do

Var personlig - inte privat!

Du har så mycket att tjäna på att vara personlig som ledare - bättre relationer ger i regel högre engagemang bland medarbetarna vilket i sin tur ger bättre resultat. Robotchefer kommer att vara sönderrostade i framtidens arbetsliv där ett medmänskligare ledarskap råder och motsatsen... Ja, de lär inte heller ha särskilt mycket utrymme att röra sig på. Var medveten om skillnaden mellan personlig och privat och våga vara det senare genom att...

Bjuda på dig själv

Våga bjuda på dig själv, den du är, livet du lever, misstag du gör eller anekdoter. De flesta av oss tycker det är roligare och enklare att arbeta med personer som vi känner eftersom vi känner oss tryggare med varandra.

Respektera både dina och andras gränser

Precis som du inte kan tvinga andra att dela med sig av saker som de anser vara privata behöver du inte heller dela med dig av saker du inte är bekväm med. Genom att lära känna var dina gränser går kommer det att bli lättare att hitta din balans i att vara personlig. Och respektera både dina egna och andras gränser när det kommer till personlig integritet. Är du någon gång osäker på var någon annans gräns går?

1. Rannsaka dig själv om det du undrar är any of your business. Om det inte är det - låt bli att ställa frågan eller ta upp diskussionen.

2. Om det är en för arbetet relevant fråga/samtalsämne: stäm av om det är okej att prata om eller inte. Berätta varför du anser det vara relevant och ha en diskussion om det. Då visar du respekt för andras integritet.

Vad säger du som läser? Har du någon gång upplevt en ledare som befinner sig i någon av dessa ytterligheter? Hur gör du själv för att balansera gränsen mellan att vara personlig eller privat som ledare? Dela gärna med dig!

Så hjälper du medarbetare med en anpassningsstörning

Kriser som händer oss påverkar oss alla på olika sätt. Den pandemi vi alla är mitt inne i nu är bara ett exempel på saker som kan hända och ge oss en så kallad anpassningsstörning. Det innebär att en situation, exempelvis en skilsmässa, ett dödsfall eller någon annan form av trauma, påverkar oss starkt och negativt med ökad oro, ångest, nedstämdhet och att vi får svårt att fokusera.

Att få detta efter något som har hänt oss är normalt och behöver i sig inte vara något att oroa sig för. Men om det dåliga måendet håller i sig över tid kan det leda till en anpassningsstörning och Fast Company menar att detta är något som flera lider av i dessa tider. Så hur kan du som chef hjälpa medarbetare med en anpassningsstörning? Här är några råd på vägen!

Inget liv levs endast i dur och även på arbetsplatser är det viktigt att vi får ha dåliga dagar. Men när dåliga dagar beror på något särskilt, håller i sig länge och går ut över övriga livet på ett negativt sätt kan det röra sig om en anpassningsstörning. Bild: Free-Photos från Pixabay

Så märker du av det

Som vi nämnda ovan är de vanligaste symptomen på en anpassningsstörning stark oro, nedstämdhet, ångest, en känsla av meningslöshet och svårigheter att hålla fokus och koncentration. Den märks ofta av relativt nära inpå den utlösande händelsen, ofta inom tre månader enligt Fast Company. Men den varar i gengäld sällan mer än sex månader så genom att upptäcka symptomen i tid kan anpassningsstörningen lindras.

Här gäller det alltså att du som ledare känner dina medarbetare, att er relation är stark och att du har ett närvarande ledarskap så att du kan känna in och få veta om något särskilt händer. Genom att lära känna varandra blir det lättare att se om någon beter sig annorlunda eller inte verkar må bra. Det är normalt att ha sina up's and down's, framförallt om tråkiga saker händer. Men om medarbetaren påverkas för illa av det som skett kan en person behöva din hjälp att återhämta sig.

Läs mer: Våga prata om psykisk ohälsa på jobbet

Så hjälper du en medarbetare med en anpassningsstörning

För det första är det viktigt att du som chef har med dig att du varken är eller ska vara psykolog på arbetet. Det är en sak att vara stöttande, coachande och hjälpande och en annan att vara medicinsk kunnig för att kunna ställa diagnoser och därigenom bidra till att lösa dem. Men har du medarbetare som du kan känna igen i beskrivningen ovan finns det ändå saker du kan göra för att underlätta situationen.

Prata om hur ni känner och påverkas

En så liten sak som att prata med varandra om hur ni känner och påverkas kan bidra till att ni mår bättre. Gör en daglig check in där ni går laget runt och stämmer av hur ni mår och hur ni har det. Genom att göra så får alla komma till tals och det kan bli ett forum till att få ventilera transparent i teamet oavsett om det är positiva eller negativa saker ni känner.

Fråga personligen

Sedan är det såklart så att alla har olika behov av att prata om saker som händer och alla är inte bekväma med att säga för mycket i grupp. Därör blir det också viktigt att fråga personligen "hur mår du?", stämma av "hur har du det?" och om det finns något du som chef kan hjälpa medarbetaren med. Lyssna aktivt på svaren du får. Oavsett om ni har en stark relation eller inte med varandra än så visar du på så vis att du bryr dig - framförallt om du är tydlig med att fråga med värme och omtanke.

Hjälp personen få professionell samtalshjälp

Om ens dåliga måendet går ut över jobbet eller familjelivet mer än att man har ett gäng dåliga dagar kan det vara läge att hjälpa medarbetaren få professionellt stöd i form av samtalshjälp. Ibland kan det behövas långtgående stöd och ibland kan det räcka med några samtal, det varierar såklart på vad det är som orsakar anpassningsstörningen. Men om det går ut över arbetet så ingår det i ert arbetsmiljöansvar att hjälpa medarbetaren.

Kom ihåg att detta är en medicinsk diagnos som inte kan utfärdas lättvindigt av vem som helst. Däremot kan det vara bra att känna till att den finns och att det är något som går att få medicinsk hjälp med oavsett om det är du själv eller någon annan som drabbas!

Vad säger du som läser, var denna artikel till någon nytta? Är detta något som du känner till sedan tidigare eller var det som för mig något nytt?

High performance - konsten att prestera på topp

Tjenare! Du vet det vid det här laget va? Torsdag = poddavsnitt! Och den här veckan snackar vi om ett av Alex favoritämnen, nämligen high performance och konsten att prestera på topp.

En rimlig undran (apropå ingenting alls) måste väl dock vara varför jag inte har dessa skor i min garderob? De hade passat där!

High performance - konsten att prestera på topp

Den här veckan vrider vi ut och in på vad det innebär att vara högpresterande och försöker att nyansera det till att bli mer än den stereotypiska bilden av att vara en stressad kostymmänniska. Jag älskar ju att prestera och leverera (jag kan inte förneka det ens lite grand) och det är något som inte kommer att förändras. Inte alltid men ofta så känner jag själv hur jag tänder till av livsglädje när jag får utmana mig själv och testa mina gränser och förmågor. Jag gillar Det är därför jag egentligen gillar tentor, för då får jag testa mina kunskaper och se hur långt de håller.

Dock ser mina drivkrafter till varför jag gör det är helt annorlunda idag jämfört med för både fem, sju och tio år sedan år sedan. I dag upplever jag att är en sund högpresterare. Dels eftersom jag presterar av sundare anledningar, dels för att jag gör det på ett sätt som är mycket, mycket mer sjyst och hållbart. Idag arbetar jag för att hålla hela livet och inte bara uppnå ett gäng kortsiktiga mål. Och mer om det i dagens avsnitt där vi trötta efter den här veckans första utbildningsdag satte oss ner och spelade in detta.

Vill du lyssna på det direkt här? Då hittar du det nedan. Annars finns det som vanligt på både Spotify eller Podbean. Och vi vill såklart gärna att du joinar vår LinkedIn-grupp!

Och med detta avsnitt går podden på sommarlov. Jag är osäker på om det lyser igenom tillräckligt i avsnittet men jag vill verkligen tacka dig för att du har hängt med i den här debuten under de senaste två månader. Jag kan inte förstå att ni är typ tusen personer som har lyssnat och laddat ner våra avsnitt och jag hoppas, hoppas, hoppas att ni vill hänga med när vi drar igång i höst igen. Dela gärna med dig av om du har något som du önskar att vi snackar om, om det är något du vill fråga eller om det är något särskilt du tar med dig av det vi har gjort hitintills! Är det något avsnitt som du har gillat lite extra mycket?

Queens of fucking everything

Ja, ödmjuk är inte ett epitet som passar in särskilt väl på varken mig eller Alex. Tvärtom så kallar vi oss queens of fucking everything utan den minsta ironi. Vi har båda två ett riktigt bra självförtroende, en riktigt bra självkänsla och en god självinsikt. Men hur har vi fått det? Och när har vi varit modiga? Ja, det och mer kommer du att höra om i dagens poddavsnitt.

Jag kan inte riktigt förstå att vi redan har gjort sex avsnitt av podden. Hur fort får tiden gå egentligen?

Queens of fucking everything

Och det här avsnittet har såklart fått mig att fundera ännu mer på det här med självförtroende och självkänsla. Jag känner mig nämligen allt som oftast extremt trygg i det jag kan och vad jag klarar av men det innebär inte att min självkänsla är på topp jämnt. Har jag en dålig dag kan den rent utav av vara riktigt i botten men oftast skulle jag säga att den är fin och nu kom vi inte på det i avsnittet men jag tror att det också kan ha att göra med att jag inte tror på det här med att man måste älska sig själv.

Det är såklart en jättefin tanke att man ska göra det jag köper det inte eftersom det lägger en sådan press på oss och framför allt när klyschan "du måste älska dig själv för att kunna älska något annat" kommer upp på tapeten. För det är inte sant. De allra, allra flesta av oss älskar andra människor oavsett hur vi känner om oss själva - det är som att jämföra äpplen och päron. Och ofta har jag noterat att det här tvånget om självkärlek snarare mynnar ut i en belastning snarare än den självacceptans som den borde medföra. Kärlek är en känsla som, precis som alla andra känslor, är omöjlig att känna hela tiden. Vi kan liksom inte gå runt och vara pirrigt glada i oss själva - eller någon annan heller - jämt. Däremot är det viktigt att respektera sig själv. Att respektera sig sin integritet och sina gränser. Och det senare pratar vi mer om i poddavsnittet!

Är du med i vår LinkedIn-grupp än? Om inte se till att gå med pronto och vill du inte lyssna på podden direkt här kan såklart göra det på både Spotify eller Podbean. Och dela gärna med dig - när var du som modigast? Och hur står det till med din självkänsla och ditt självförtroende?