Alla vill inte vara chef

En fördom som jag ibland möter är att chef är något som alla borde vilja bli. Att det är nästa naturliga steg i karriärstrappan. Men är det verkligen det? Och måste man vilja vara chef? I mitt tycke är svaret nej och nej. Att vara chef är ett jobb precis som alla andra jobb med sina för- och nackdelar och nej, alla måste inte vara chef. Alla måste heller inte vilja vara det och det är helt okej, man kan vara intresserad av ledarskap ändå.

Alla vill inte vara chef

Om man är osäker kan det du däremot vara bra att testa på det. En som har gjort det och insett att hon nog inte vill bli chef igen är Sofia Marklund som idag driver träningsbloggen FitnessFia. När hon var 25 år så arbetade hon inom kommunen, skrev verksamhetsrapporter och satt med i ledningsgruppen när hon blev chef för första gången.

Berätta! Hur gick det till?

− Det skapades en överbliven grupp av personer som hade administrativa tjänster där jag var den som hade den högsta funktionen. Alla i gruppen hade olika chefer fastän man jobbade ihop så vi var på många sätt chefslösa i vårt gemensamma arbete. Så jag gick helt enkelt in till min chef och bad om att få leda den gruppen, säger Sofia Marklund.Under rekryteringskampanjen så blev hon tillförordnad chef över en grupp om tio medarbetare där de flesta var äldre. Själv var hon ung och driven i kommunal verksamhet med medarbetare som hade skött sitt som de själva ville under en längre tid.− En kvinna kom till och med fram och sa ”du kommer aldrig bli min chef”. När jag frågade varför så berodde det på att jag var för ung och oerfaren. Det tog ett tag men efter en tid så accepterade hon mig och jag insåg då att det inte var personligt mot mig. Hon var nog bara rädd för att jag skulle lägga mig i och detaljstyra hennes jobb, säger Sofia Marklund.Sofia Marklund berättar att det lättaste momentet trots allt var att få förtroende i gruppen eftersom de såg ett värde i att vi var en grupp som skulle börja jobba med gemensamma mål:− Det fanns en tacksamhet att jag blev chef, jag är en problemlösare av naturen så släng något jobbigt på mig så tar jag det. Jag inte heller konflikträdd och det tyckte medarbetarna var skönt och gav dem ett stort värde för dem.

Vad upplevde du var det svåraste med chefsjobbet?

− För att vara chef behöver man ha två personer i sig. Du ska vara driftig, lösa problem och konflikter men också vara en omvårdande person. Jag en medkännande person men är samtidigt mer resultatinriktad än relationsinriktad så i jobbet är inte de mjukare värdena den arbetsuppgiften jag väljer först. I den här gruppen som hade genomgått stora förändringar och var lämnade åt slumpen under ganska lång tid med stor osäkerhet mådde många dåligt och det tyckte jag blev svårt att hantera. Framförallt när jag upplevde att jag inte hade tid avsatt för att vara chef för att man skulle göra sitt vanliga jobb samtidigt som man hade chefsansvaret.

Hur gick det sedan?

− I slutändan så fick jag inte jobbet vilket var en jättestor besvikelse då. Men jag hade ändå börjat inse att chefsrollen ändå inte var något för mig. Idag hade jag nog varken tackat ja eller sökt det eftersom jag trivs bäst med att vara min egen chef endast.− En vän till mig, som är en bra chef och gillar att vara det, sa en gång till mig att det generellt finns två typer av människor, ägg och plommon. Enligt honom är de flesta människor som blir chefer av typen ägg. Hårda på utsidan men mjuka på insidan, vilket gör att de till synes klarar av jobbet bra men på insidan kanske lider. Han menade att de bästa ledarna är plommonen, de som är mjuka på utsidan och kan ta människor, men samtidigt som har en stabil hård kärna. Jag tror att det ligger lite i det och jag är nog lite för mycket ägg, haha.

Vad tycker du? Måste alla vilja vara chef?

− Verkligen inte! Jag har träffat en del chefer sedan dess som är direkt obekväma där de är. Samtidigt vill de inte göra något annat eftersom de tror att det är negativt att kliva ner från chefsrollen. Men vad är poängen med en chefstitel om man inte trivs eller är lämpad för det?

Vad vill du skicka med till de som undrar om de vill och kan jobba som chef i framtiden?

− Att man inte ska vara rädd för att ändra sina val. Det finns nog rätt många uppfattningar och föreställningar om hur det är att vara chef och hur man borde vara för att bli det. Men man måste inte vara chef för att bli lyckad i sitt arbetsliv och att du inte ska vara rädd för att ändra dina val, säger Sofia Marklund och fortsätter:− Om du inte vet om du har det eller inte: våga prova! Jag lärde mig så mycket från perioden som jag var chef och jag ångrar ingenting. Det var ett billigt pris att betala för så all den livserfarenhet som jag fick.Vad säger du som läsare? Är du en av dem som är intresserad av ledarskap men samtidigt inte är intresserad av att bli chef? Dela gärna med er av era tankar och erfarenheter. Och berätta, känner du igen dig som ett ägg eller plommon? Haha!

Så fixar du nytt jobb efter att du fått sparken

Igår diskuterade vi hur man kan hantera att man har fått kicken och jättestort tack till er som har delat med er av era erfarenheter om det. Nu är det dags för fortsättningen. Närmare bestämt i form av några do's and dont's som hjälper dig när det är dags att uppdatera CV:t och ge sig ut på arbetsmarknaden igen. Så får du nytt jobb efter att du fått sparken!

Don't

Skvallra i onödan

Att skylla ifrån dig eller hänvisa till den före detta chefen som "idiot" eller något annat mindre smickrande kommer inte hjälpa dig ett dugg. Så även om det har skurit sig med ditt gamla jobb och ni har en olöst konflikt: låt bli att skvallra. Hur du pratar om dina förra arbetsgivare kommer att lämna ett avtryck hos den som lyssnar om dig själv. Om ditt beteende, dina värderingar, om hen tror att du talar sanning eller inte och så vidare.Så sköt det snyggt och notera samtidigt att jag skrev onödigt skvaller. För vi pratar alltmer om företagen som vi är anställda hos och allteftersom arbetsmarknaden blir trängre blir det än viktigare för företagen att vara sjysta och leva sina värderingar. En del information (som ju skvaller är i grund och botten om än sanningshalten kan variera) kan också vara viktig att vara öppen med. Till exempel om en arbetsgivare systematiskt inte förlänger provanställningar i samband med graviditet etcetera.

Slå ner på dig själv

Att bli avskedad kanske inte händer alla - men du är långtifrån ensam och så länge du inte har gjort något brottsligt, oetiskt eller har skadat andra behöver du inte heller skämmas för det. Gå igenom vad som har hänt och ta i stället med dig alla lärdomar som du fått, bra som dåliga, in i det nya jobbsökandet. Ett jobb är ett jobb och ibland så går helt enkelt bara saker fel.

Skriv ut varför du lämnade ditt förra jobb

Du behöver aldrig skriva ut varför du lämnade ditt förra arbete i nästa jobbansökan. Fokusera i stället på det som du har gjort i positiva ordalag precis som om du skulle ha ett jobb idag. Har du ett glapp i CV:t? Låt det vara så. Det måste inte följa någon kronologisk ordning. Välj i stället ut de uppdrag som är relevanta för tjänsten som du söker.

Do

Säkerställ dina referenser

Om du inte har lämnat ditt senaste arbete av fri vilja, eller hade en dålig relation med den förra chefen, kan det bli extra viktigt med referenser. Framförallt om den nya arbetsgivaren befinner sig i samma nätverkskretsar eller bransch som du var i innan.

Förbered vad du ska berätta

Har du gjort hemläxan som vi pratade om igår när det gäller att analysera vad som egentligen hänt och vilka lärdomar du tar med dig från din förra anställning? Om ja, bra. För då blir den här punkten oändligt mycket lättare. För ju tryggare som du kan ge ett insiktsfullt svar till en som ställer frågan "vad hände?" desto fler pluspoäng kommer det att ge dig.Berätta inte hela historien och gå inte in på detaljer eller vem som gjorde vad. Var i stället tydlig och ärlig med vad som gick snett och vad du hade gjort annorlunda om du hamnade i liknande situation idag. Är du ledare blir det extra viktigt att du erkänna ditt ansvar och göra det snyggt eftersom det kommer att hjälpa dig landa det nya jobbet!

Prata med ditt nätverk

Våra nätverk är så viktiga, både på det personliga planet men också det yrkesmässiga, och det är när det blåser som kallast som du behöver andra runt omkring dig. Så prata med personerna i ditt nätverk. Släpp in dem bakom fasaden, be om hjälp och be om råd. Det kan dyka upp möjligheter och idéer som du inte har tänkt på förut. Vilket också är ett viktigt steg i att få ett nytt arbete eftersom åtta av tio jobb idag tillsätts genom... Nätverkskontakter.Har ni som läsare några andra tips eller erfarenheter att dela med er av? 

---

Tyckte du om detta inlägg? Klicka i hjärtat och dela det gärna vidare!Du följer väl Bossbloggen på Facebook, Instagram, Bloglovin’ och Youtube?

Hjälp, jag har fått sparken!

En av er läsare har bett mig att skriva om det här med att få sparken. Går det att komma över det? Hur? Och man väl gör det: hur gör man då när man ska söka nytt jobb? Och eftersom er önskan är min lag och det är två otroligt viktiga ämnen så är det självklart att vi pratar om dem med. Dock har jag behövt dela upp dem i två delar för annars hade detta blivit en halv roman. Så här kommer den första delen som handlar om efter det har hänt och när en befinner sig i "hjälp, jag har fått sparken!"-fasen.

När du har fått sparken

Den formella termen har fått sparken är ju att man har blivit avskedad, något som man sällan blir på stående fot här i Sverige. Men det händer och ibland är det fullt berättigat, andra gånger är det inte det, och oavsett vilket så är det ofta väldigt skamfyllt. Framförallt för den som blir avskedad men också den som genomför avskedandet och företaget.

Känn efter och bearbeta

Om du kan och inte har pressen på dig att du måste söka ett nytt jobb i morgon: ta dig tiden för att bearbeta vad som hände. På många sätt så påminner relationen till vårt arbete om personliga sådana och det kan göra riktigt jävla ont om de brister eller om de inte blev som tänkte oss dem. Och det är helt okej! Man får vara arg, frustrerad, skamsen, skyldig och inte minst sorgsen och det tar tid att gå igenom de olika känslostadierna som en kris ofta innebär. Ju hetare känslorna är desto svårare är det att kunna tänka i lite mer objektiva banor. Men så snart de börjar svalna (för jo, även om det tar minuter eller månader så kommer de att göra det till slut) är det en god idé att gå in fasen av bearbetning.

Vad hände egentligen?

Ju närmare i tiden vi är en händelse desto svårare är det ofta att se den objektivt. Och inte ens med lite distans är det alltid så lätt att granska saker som hänt en kritiskt. Men en viktig del är att försöka förstå vad det var som hände egentligen. Stöd och support är det vi oftast behöver och vill ha men ta också hjälp från andra som kanske har sett ditt arbete ur en annan synvinkel. Har du någon mer avlägsen kollega som stått lite utanför? Fråga hur hen har uppfattat situationen?Försök sedan lägga ett pussel. Hur beskriver andra situationen respektive hur ser du på den? Ligger de upplevelserna nära varandra eller finns där avgrundsdjupa skillnader? Går det att se någon eller några förklaringar till hur det blev som det blev?

Vilket ansvar ligger hos dig?

Givetvis finns det händelser i livet där individer bara drabbas, exempelvis när olyckor sker eller andras agendor eller politiska spel offrar oskyldiga. Men granska dig själv ändå. Vilket ansvar bär du för händelserna som ledde till att du blev avskedad? Fattade du felaktiga beslut? Hurdan var ditt ledarskap? Även om handlingar görs med välmening kan de ändå resultera i dåliga effekter: så passa på medan du har de objektiva glasögonen på och var lite självkritisk. Om det här hade varit en film, vad hade du velat säga åt huvudkaraktären att göra annorlunda?

Vad kunde du gjort bättre och annorlunda

För det är så oändligt mycket lättare att vara efterklok. Så passa på när du har en händelse relativt nära i bakspegeln och var det. Vad kunde du ha hanterat bättre? Vad borde du ha gjort annorlunda?Att vara snäll mot sig själv innebär nämligen inte alltid att klappa sig själv (eller andra) medhårs. Var sjyst mot dig själv på genom att ta på dig de här kritiska glasögonen så att du kan göra bättre i framtiden. Sedan handlar det inte om att du ska späka dig med dina misstag eller älta dem i den oändliga. Ingen av oss är perfekt. Ingen gör alla rätt. Inte heller du. Frågan är om du är snäll nog mot dig så att du kan lära dig av dina misstag?

Ett jobb är bara ett jobb

En del av oss förknippar hela sin identitet med sitt arbete. Vilket är en del av strukturen som upprätthåller vår arbetsmarknad: för vilka är vi om vi inte jobbar? Rätt fantastiska människor ändå skulle jag vilja påstå - men då har jag också gjort en resa där en av mina viktiga insikter var att livet inte går ut på att jobba. För till syvende och sist vill jag ändå skicka med dig det: ett jobb är bara ett jobb. Vad du jobbar med kanske säger något om dig som person men det behöver inte vara den du är.Nästa steg är att börja blicka framåt och börja leta efter ett nytt jobb och bloggartikeln om prick det kommer att publiceras i morgon förmiddag!Tills dess, har du någon gång blivit avskedad av arbetsbrist eller någon annan anledning? Hur var det? Jobbigt eller lätt? Jag har själv inte varit med om det så hade varit intressant att få ta del av era erfarenheter! 

---

Tyckte du om detta inlägg? Klicka i hjärtat och dela det gärna vidare!Du följer väl Bossbloggen på Facebook, Instagram, Bloglovin’ och Youtube?

För ett år sedan...

Jag hoppas det inte känns som att jag har fastnat med blicken i backspegeln nu när det blev en månadssammanfattning i fredags och ett tillbakablickande inlägg redan i dag igen. Men jag har så svårt att greppa att året nästan är slut och hur annorlunda livet kändes för bara ett år sedan. Trots att det egentligen bara är mitt arbetsliv som har förändrats.

För ett år sedan

För ett år sedan så jobbade jag fortfarande mer än heltid och drev bloggen på fritiden. Det var julfest med mina tidigare kollegor (efter vilken jag blev förföljd på vägen hem), folk hade sin plats i lunchrummet och jag saknade redan vissa kollegor samtidigt som jag bara längtade bort.Eftersom det inte blev som tänkt med min ersättare så jobbade jag nästan halvt ihjäl mig de där sista veckorna. Var så stressad att jag behövde söka läkarvård för att kolla upp trycket över bröstkorgen som var intensivare än jag någonsin hade upplevt. Det var som tur var inte mer än panikångest (vilket jag egentligen visste) men det var likväl obehagligt. Vill aldrig mer vara så stressad eller pressa mig själv så hårt igen om ja kan undvika det.För ett år sedan så visste jag inte vad jag skulle göra efter årsskiftet, mer än att jag skulle blogga förstås. Jag hade en plan men visste inte om den skulle funka. Och på sätt och vis är det väl så även inför nästa år. Jag har en plan och jag tror nog att den kommer att funka. Men vem vet egentligen? Och vem vet vad som har hänt till nästa december?Vart var du för ett år sedan i jämförelse med vart du är idag? Berätta gärna, har saknat er i kommentarsfältet i veckan. 

Drömmen om att bli egenföretagare inom... vadå?

Läsarfrågan: "Hade så så såååå gärna varit egenföretagare. Men jag vet verkligen inte inom VAD. Kan inte sätta fingret på vad jag skulle leverera, vad jag är specifikt bra på. Jag är en medelmåttig fotograf, redigerare, jag är medelmåttig skrivare, men det är typ så långt jag når i mitt huvud. Jag älskar kläder, men har inget sinne för vad som är inne eller ute. Känns inte som jag riktigt kan ”skapa” något utifrån mina medelmåttiga förmågor. Har inte dåligt självförtroende, lite dålig självkänsla. Men dessa åsikter kring vad jag går för är helt sanningsenliga och inte för att jag tvivlar på mig själv så. Hade nog behövt en coach"BellefixSvar: Hejsan! Som jag känner igen mig i det du skriver och jag vet att än fler än du känner likadant. Det dröjde trots allt drygt tio år innan jag kom på att det var såhär som jag ville jobba med ledarskap och alla pusselbitarna började falla på plats. Detta inlägg kommer inte bli något facit på hur du kan göra. Men förhoppningsvis kan de ge dig lite konkreta tankar och spår att jobba vidare med.

Vilken företagare är du?

Först och främst så finns det ju olika sätt att driva företag på. Antingen är du ensam och driver det utifrån dina kompetensområden eller så gör du det baserat på andras kompetenser och förmågor (eller i kombination med dina egna). Så börja med att fundera på vilken typ av företagare du skulle vilja vara. Vill du vara själv och jobba med de sakerna som du känner för? Vill du dra ihop ett team som jobbar tillsammans under din ledning? Eller vill du bli återförsäljare för någon produkt och outsourca så mycket det bara går? Det finns så många sätt att göra det på och jag tror inte det finns en version av företagande som passar för alla eller är det enda rätta. Så, vilken företagare är du?Läs mer: Franchise, en tryggare egenföretagare

Du måste inte vara bäst men du måste ha kunder

Något som jag har lärt mig under de här månaderna är faktiskt att du inte måste vara superdupererfaren eller bäst på det du gör som egenföretagare. Jag har till exempel bara bloggat i drygt ett år. Trots det är en av mina inkomster att hjälpa andra bygga sina varumärken i sociala medier.När jag sedan i våras fick jag mina första förfrågningar om att lära ut det kände jag bara "Va? Hur ska jag kunna göra det?". Tills jag insåg att de frågade eftersom de tror att jag kan hjälpa dem. Jag gjorde ju en rejäl research och strategi innan jag ens startade bloggen för att jag ville veta vad jag skulle göra. Även om jag bara är i början av min resa har det gått bra snabbt på grund av att jag gjort min plan först.Det var dessa kunskaperna som kunderna efterfrågade så därför skapade jag en produkt av den. Nu, efter att ha haft fler än tio fantastiska kunduppdrag, så känner jag mig jättetrygg i att jag och min produkt kan leverera de verktyg som kunderna behöver. Så kunder kan trumfa tio års branscherfarenhet eller en formell utbildning. Men. Det är givetvis superviktigt att inte lova mer än vad en kan leverera och att leverera resultat som gör kunderna nöjda. Annars får man inte fler kunduppdrag än ett.För det är också den brutala sanningen om egenföretagande att du måste dra ihop din egna inkomst för att det ska fungera. Det finns inget som heter lön den 25:e om inte du ser till att det blir så. Så fundera över vilka problem dina kunder har. Vad ser du andra klaga över och hur kan du lösa det problemet åt dem? Antingen med dina förmågor eller andras.Läs mer: Innan du startar eget

Att hitta sin grej

Filmen nedan gjorde jag i min YouTube-serie How to Become An Entrepreneur och just det här avsnittet handlade om att hitta sin passion. Men det kan lika gärna appliceras på sin nisch som företagare.https://youtu.be/W_tqDuM3jS4?list=PLMh0I_uR2kc4Pmt87sKa7LcZ_-fHtYyCcI korta drag: när du letar efter vad du vill göra i ditt företagande kan du utgå från i alla fall tre olika perspektiv.Passionen: Vad brinner du för? Vad får det att pirra i magen när du jobbar med det?Din förmågor: Vad är du bra på? Är du vass som projektledare/ekonom/fotograf så kanske det är något du kan bygga ett företag på? Om du sedan inte vet exakt vad du gillar eller vad du är bra på, då kan jag rekommendera dig att...Testa dig fram: För genom att jobba med många olika saker kan en inte bara bli bättre på det man redan gör. Du kan också lära dig vad du inte vill göra vilket är väldigt nyttiga kunskaper att ha.Om det är så att du kan lite av allt och inte har någon specifik nisch så kan det vara svårare att lyckas som egenföretagare. Men det behöver inte innebära att loppet är kört. Däremot blir det än viktigare att du är tydlig med vad du erbjuder för typ av tjänst eller produkt så att det blir tydligt för dina kunder och samarbetspartners vad det är som du kan hjälpa dem med.Läs mer: Bra egenskaper när du är din egen chef

Tro på dig själv

Sist men inte minst vill jag verkligen peppa dig till att tro på dig själv. För om inte du gör det så kommer inte andra göra det heller. För till syvende och sist är det inte pengarna som är hårdvalutan för egenföretagare - det är tillit och trygghet. Den största risken eller rädslan vi kan ha när vi köper något, tjänst som produkt, är att den inte motsvarar våra förväntningar. Därför blir det också viktigt att man ärlig med saker man inte kan och att man undviker att lova för mycket. Men om du känner du tilltro på dig själv (eller i alla fall sker sken av att göra det) och sedan levererar bra resultat. Då kommer det att synas och än fler möjligheter att uppstå.Jag hoppas dessa tankar kan vara en hjälp på vägen för både dig och er andra som vill dra igång en egen verksamhet men inte vet vad den ska handla om än. Det är en stor och bred fråga. Men förhoppningsvis kan en del av dessa frågor hjälpa till med att smalna av den lite. Vilket är det en coach gör: ställer jobbiga frågor som man får resonera sig fram till sina egna svar på. Så om du vill ha mer av den varan kan väl det vara ett jättebra alternativ för att få hjälp på? Jag har ingen egen erfarenhet att anlita en coach men kan tänka mig att det kan vara väldigt värdefullt.Vad säger ni andra? Har ni några bra idéer och tips på lager till den som går i samma tankar?

---

I vinjetten Läsarfrågan så besvarar jag frågor som ni läsare har ställt. Har du en fråga som du undrar över eller vill bolla? Tveka inte att ställa dem här eller mejla mig på clara@bossbloggen.se så svarar jag så snart jag har möjlighet!