Vill du vara oumbärlig eller umbärlig?

Skillnader mellan att vara oumbärlig (🙁) respektive umbärlig (😌) som ledare?

🙁: Jobbar du jämt, fysiskt och/eller mentalt för att "stället klarar sig inte utan dig"

😌: Har du pauser, lediga stunder varje dag, varje vecka och tar semester eftersom det finns en plan som funkar när du inte är där

🙁: Sjuk? Semester? Omöjligt!

😌: Inte bara möjligt, det enda rätta om det inte är något extremt akut som dyker upp

🙁: Du är den som bestämmer och fattar alla beslut, stora som små i verksamheten

😌: Du fattar besluten som exempelvis gäller stora verksamhetskritiska frågor och personalärenden men de som gäller det dagliga operativa arbetet är det medarbetarna som har mandat kring

🙁: Du gör allt "för annars blir det inte gjort"

😌: Du har kompetent och kunnig personal och låter de göra det de är bäst på

🙁: Du fastnar att ständigt släcka bränder, springa fortare och ta det som dyker upp

😌: Du leder både proaktivt och reaktivt så det du gör kortsiktigt faktiskt förverkligar det ni ska göra långsiktigt

🙁: Hinner aldrig stanna upp och tänka och njuta av vyer som den på bilden? Det har du för bråttom för

😌: Reflekterandet är något du gör löpande utifrån hur det passar din vardag och du prioriterar att göra det som får dig att må bra

Så, vad säger du? Vill du vara oumbärlig eller umbärlig som ledare? Är svaret det senare - hör av dig på clara@bossverket.se när du bestämt dig för att lyckas med det så hjälper jag dig på vägen.

För snäll som ledare

Ganska ofta, i olika sammanhang, får jag höra följande:

“Jag nog för snäll som ledare”

Eller i den stilen. Ofta med ett lite urskuldande, genant leende, en svepande hand eller en liten twist i kroppen.

Och det väcker alltid ett gäng följdfrågor:

• Vad baserar du det på?

• Hur märker du det?

• Vad gör du som är “för snällt”?

För i min värld går det inte att vara för snäll, än mindre som ledare. Men det beror också på att snäll ≠ gränslös i min värld och jag vet att många blandat ihop detta helt felaktigt och tror att…

Snäll = köra över sig själv för att tillgodose andras behov. Eller snäll = låta folk få som de vill. Hur snäll = lösa medarbetarnas problem åt dem. Alternativt att snäll = inte dra några gränser för hur medarbetare får bete sig. Eller att snäll = att låta bli att prata om jobbiga saker. Ibland ses snäll = chefen är den som bestämmer och har koll på allt. Då och då möter jag personer som tänker att snäll = att hjälpa medarbetarna med allt hela tiden.

Men vet du vad? Bara för att det känns snällt för dig eller i stunden betyder det inte att det faktiskt är det i längden.

Det kan vara en reell och rejäl skillnad i att ett chefsbeteende känns snällt och om det faktiskt är det på riktigt. Bild: Canva

För snäll som ledare

Att vara, på riktigt snäll, som ledare är exempelvis att:

• Vara tydlig med vilka förutsättningar som gäller och vilka förväntningar som finns

• Visa liknande respekt för dig själv och dina behov som för andra

• Låta medarbetarna äga sina ansvarsområden, arbetsuppgifter och lösa dem själva

• Välja aktivt och medvetet mellan kortsiktighet och långsiktighet. Vad är snällast: att berätta exakt vad medarbetaren framför dig ska göra steg för steg eller lära hen läsa kartan och sedan navigera på egen hand?

• Leda med förtroendet till att medarbetarna kan, vill och gör snarare än att curla dem

• Bygga strukturer som gör det så enkelt, tydligt och tryggt som möjligt för alla i verksamheten

• Prata om det som skaver eller rätta det som är fel i stället för att låta det fortgå och bli en del av en ovana

• Låta folk (inklusive dig själv) få vara sura eller obekväma nu för att det ska bli bra för både verksamheten och dem själva på sikt

• Använda det coachande ledarskapet och svara på frågor med frågor

• Tänka dig för inför du ger råd som ledare

• Göra dig umbärlig som ledare och använda det umbärliga ledarskapet

Så om du är för snäll kanske du egentligen inte är det - mot dig själv och/eller dina medarbetare*. Och det är synd för min erfarenhet är att de flesta ledare faktiskt vill vara just det: snälla. Eller vad säger du?

Tre frågor som kan hjälpa dig på vägen:

• Vem är detta snällt för?

• Varför gör jag detta?

• Är detta snällt på riktigt eller känns det bara så?

* Som tur var går detta att göra något åt så hör av dig om du vill ha hjälp på vägen!

Olika ledarskapsstilar

Det finns en uppsjö av olika ledarskapsstilar - alla med sin nisch och funktion och eftersom jag har skrivit om ett gäng av dem redan (och fler artiklar är på G) tänkte jag att det var på tiden att samla alla under ett och samma tak!

Jag brukar föreställa mig att de olika ledarskapsstilarna alla är olika verktyg i en verktygslåda. Eller! Olika stora pusselbitar beroende på hur mycket du använder dem, men alla behövs på olika sätt. Bild: Canva

Olika ledarskapsstilar

Det auktoritära ledarskapet

Klassikernas klassiker som stammar ur hur vi brukade arbeta och därmed leda - med det sagt är den fortfarande användbar om än inte i samma utsträckning eller på samma sätt som den har använts förr.

Läs här: Auktoritärt ledarskap

Det karismatiska ledarskapet

Ofta beundrar vi både det karismatiska ledarskapet och ledarna som använder det och i vissa lägen är det otroligt effektfullt och bidrar till en stark enande kraft i team och organisationen. Men det är inte alltid det bästa i alla lägen för det!

Läs här: Karismatiskt ledarskap

Det umbärliga ledarskapet

Att göra sig umbärlig som ledare är både en ledarskapsfilosofi - där du som ledare strävar efter att göra dig umbärlig - och en ledarskapsstil att använda dig av i vardagen! Genom att arbeta proaktivt och successivt göra medarbetarna, teamet och verksamheten oberoende av dig som ledare kommer du, med rätt stödsystem och aktiviteter på plats, göra dig själv mer umbärlig vilket ger dig mer tid till att göra det du är anlitad för som chef: att leda.

Läs här: Umbärligt ledarskap

Det coachande ledarskapet

En ledarskapstil som verkligen kan vara en game changer i form av att du låter medarbetare och kollegor själva få resonera sig fram till sina svar i stället för att ge dem åt dem.

Läs här: Coachande ledarskap

Okej, det finns också ledarskapsstilar som helst ska undvikas helt om det går. BIld: Canva

Ledarskapsstilar att undvika

Eftersom jag vill att du ska vara ordentligt rustad i din roll som ledare skriver jag också om de ledarskapsstilar som du vill undvika - samtidigt behöver du ha kunskaperna om dem för att kunna känna igen dem om de förekommer i organisationen du befinner dig i.

Låt-gå-ledarskapet

Låt-gå-ledarskapet, ursprungligen Laissez-faire, används för att beskriva en chef som inte när närvarande, fysiskt och/eller mentalt, undviker alla former av ansvar och arbetsuppgifter som har med chefsuppdraget att göra. Blir det bra? Njä, sällan om någonsin.

Läs här: Låt-gå-ledarskap

Management by Trump

Behöver jag säga något? Jag skrev denna analys efter hans första valperiod och dessvärre har vi inte sett någon förbättring i den andra.

Läs mer: Management by Trump

Vad säger du som läser, vilken eller vilka av dessa brukar du använda dig av? Är det någon av dem du skulle vilja lära dig använda?

19 December: Vardagsvana som chef

Bara för att det är roligt att variera sitt format tänkte jag svara på frågorna i Sardellens brevjulkalender och originalfrågan handlar om vardagsvanor att föra vidare till sina barn, men jag tyckte det kändes roligare att tänka på och skriva om detta utifrån rollen som chef.

Hehe, såhär luftig är bara kalendern när den är sprillans ny och oanvänd men att behålla arbetsdagarna så luftiga som möjligt som chef är en bra strävan just för att det kommer att dyka upp saker ändå.

Sardellen: Berätta om en vardagstradition / vardagsvana att ha som chef.

Mitt svar: Det varierar såklart beroende på vem du är och hur du lever men några olika som gör skillnad är:

Reflektera

Reflektera löpande - under arbetsdagen och/eller i slutet av den samt varje arbetsvecka. Det behöver inte vara mer avancerat än att du tänker igenom:

• Vad hände idag?

• Vad gjorde jag bra?

• Vad har jag lärt mig eller blivit påmind om?

Dels fångar du upp lärdomar och nya insikter men du gör dig också mer närvarande och mer grundad som ledare - och det är alltid positivt.

Stäng av pushnotiserna

Stäng av alla pushnotiser. Nu. Genast. Som chef är det för lätt hänt att falla i fällan att alla mejl och meddelanden som du får är viktiga - det är de inte. Stäng av notiserna och bestäm i stället själv när du ska gå in och kolla mejlen och se till att dina medarbetare ringer dig om det är något som är på riktigt akut.

Boka in mötesförberedelser i kalendern

När du bokar in möten i kalendern - ta för vana att samtidigt boka in förberedelsetid inför mötet. Då minskar du risken för att överfylla kalendern och att inte hinna med att förbere

Ha luft i kalendern

Jag har pratat om vikten av luft i kalendern innan och den förtjänar att finnas med här för om du kan få in denna vardagsvana som ledare kommer du att både må och prestera bättre.

Ha en mentor

Sist men inte minst, har du inte redan en mentor - se till att skaffa en baserat på vad du önskar och behöver i din ledande roll. Genom att ha en till två timmars strålkastarljus på dig, din ledarroll och jobbet du gör som chef får du inte bara hjälp med frågor, tankar och funderingar som du har - det ger dig också möjligheten att få tillgång till andra perspektiv och erfarenheter som utvecklar dig vidare.

Läs mer: Mentorskap för dig som är eller vill bli chef

Har du som läser något bra tips om en vana som du har? Dela gärna med dig!

10 December: Vanligaste utmaningen med att vara chef

Bara för att det är roligt att variera sitt format tänkte jag svara på frågorna i Sardellens brevjulkalender och eftersom frågan för den tionde december också finns med i årssammanfattningen jag brukar göra varje år tweekade jag helt fräckt om den till en som jag brukar få då och då!

Fråga: Vad brukar vara mest utmanande med att vara chef?

Mitt svar: Det varierar såklart beroende eftersom alla har och möter olika utmaningar i sitt ledarskap. Jag har under åren också sett att det ändå finns några olika mönster i vilka sorters problem som jag blir kontaktad för i olika tider vilket är spännande, liknande sorters dilemman tycks liksom hopa sig periodvis. Under det här året har väl topp tre trenderna handlat om att göra sig umbärlig som chef eller, hantera akuta kriser eller leda dysfunktionella arbetsgrupper.

Men generellt är en vanligaste utmaningen med att vara chef personalansvaret, att medarbetare inte alltid gör det som behövs, ska eller fungerar på arbetsplatsen. Sedan kan det se otroligt olika ut hur det tar sig uttryck. Ibland är det enskilda medarbetare som beter sig problematiskt, ibland är det delar av, eller hela, arbetsgrupper som är dysfunktionella - ibland är det både och samtidigt. Snåriga, komplexa situationer med många olika lager och som ofta också får en emotionell koppling för att man som chef bryr sig om personerna man jobbar med och sitt arbete. Dåliga förutsättningar till att leda är inte heller ett ovanligt dilemma eller att man inte får adekvat ledarskapsutbildning och träning i sitt uppdrag.

Tänk vad tråkigt det hade varit ändå om vi alla var sådär rationella och logiska som vi så gärna vill tro? Eller likadana för den delen? Lättare att vara chef hade det kanske varit men nej, just det... Då hade ju arbetslivet varit homogent och mindre lönsamt och inkluderande än vad det borde vara.

Som chef ständigt behöver arbeta inom ledarskapets olika dimensioner parallellt vilket i sin tur kompliceras ytterligare av att allting och alla tenderar att förändras med ojämna mellanrum plus att väldigt få saker inom ledarskap är svart/vitt rätt/fel. Det mesta rör sig inom gråzoner och “beror på” en massa olika saker och det är därför jag kan bli frustrerad av bristen för respekt som både medarbetare och chefer ibland kan visa inför ledande roller. Chefsuppdraget är en egen profession och det är utmanande för alla på olika sätt. Men spännande är det! Och jag är så imponerad av de ledare som jag får följa på olika sätt för de gör verkligen jobbet som krävs både med att leda andra och sig själva.

Vad säger du som läser? Vad inom ledarskap tycker du är svårast?