Lifehacks för dig som är chef

Livet i största allmänhet består ofta av gråzoner och ledarskap är sällan ett undantag från det. Men det finns lifehacks för dig som är chef som kan göra ditt uppdrag enklare, framförallt för att de flesta av dem är förebyggande insatser som gör det lättare för att leda.

Läs mer: Ledarskap i teorin respektive verkligheten

Bossbloggen skriver idag om ett gäng olika lifehacks för dig som är chef

Ett annat lifehack som jag själv önskade att jag hade fattat för ett gäng år sedan är att man inte behöver klara allting själv jämt. Bild: Christina @ wocintechchat.com on Unsplash

Lifehacksför dig som är chef

Skilj på sak och person

Alla skiljapå sak och person berör förstås alla men extra viktigt är det för dig somledare. Men det gäller att inte bara veta om det, du måste också visa att dugör det. Med vad du säger, feedbacken du ger och besluten som du fattargentemot dina medarbetare. Också när det gäller dig själv. Som ledare företräderdu mer eller mindre alltid ditt arbete och då blir det ännu viktigare att varatydlig med om och när du kommunicerar i egenskap av privatperson eller dinyrkesroll. 

Hälsa alltid på alla

Jag vet, detlåter som en så liten och självklar detalj att alltid hälsa på alla på jobbetmen den gör så stor skillnad. Och i kombination med småprat så kommer den att varaavgörande för dig att bygga starka och bra relationer med dina medarbetare ochkollegor.

Undvika att reagera i affekt

Det är svårt, jättesvårt ibland, att inte bli arg och frustrerad även som chef. Men det är få gånger som det är bra att du reagerar i affekt på stående fot. Så märker du att du går upp i varv och in i ett känslomässigt läge: försök att dra tre djupa andetag, be om en stunds betänketid eller pausa det du gör till senare. Och det oavsett om det gäller att svara på mejl eller sitter i möte. Det är bättre att säga ”ge mig X minuter, jag behöver tänka lite” än att dyka huvudstupa in i en känslostyrd diskussion.  

Läs mer: Vanliga misstag nya chefer gör

Det går inte att planera allt som chef och det är inte ovanligt att en försöker planera och sedan får göra allting annorlunda ändå. Men det är klokt att göra en krishanteringsplan så tidigt som möjligt hur osannolikt det än känns att det ska behövas. Bild: Med Badr Chemmaoui on Unsplash

Visa respekt mot de som har mindre makt än du

Alla har vi olikaprivilegier och makt och som ledare har du automatiskt mer makt. Vilket innebäratt det är ännu viktigare att du visar respekt mot de som har mindre makt än duoch tar ansvaret för deras välmående och intressen på allvar. Både för att detingår i ditt chefsuppdrag och är det lämpliga att göra som människa.

Gör en krishanteringsplani förhand

När dåligasaker händer så har de en tendens att göra det när det passar som sämst, närdet är som mest oväntat eller så kommer allt på samma gång. För att underlätta ettsådan situation och kanske förhindra att läget går från dåligt tillkatastrofdåligt - gör en kommunikationskrisplan redan i förväg. Spekulera iolika scenarios och bestäm er för hur ni ska agera om de händer. Förbered ocksåett scenario som heter ”oväntade krissituationer” som ni omöjligt kan gissa ertill men så att ni har en handlingsplan även om det händer. Är oturen frammeoch det hinner hända en katastrof innan ni har er krishanteringsplan på plats,ta in experthjälp direkt så att ni kan få råd och stöd i vad ni ska göra.

Försök alltid ha luft inbokat i kalendern

Och apropå oväntade händelser, försök att alltid ha luft inbokad i kalendern. Den kan behövas för saker som oväntat dyker upp, för saker som du måste hinna med eller bara hinna småprata med personalen. Du kommer att må bättre av det, medarbetarna och därmed organisation också.

Ja, detta är några av lifehacks som du kan ha glädje och nytta av som ledare. Insåg medan jag skrev detta att det finns rätt många fler. Vilket är ditt bästa bosshack som du kan dela med dig utav?

Viktiga saker att göra före ett svårt samtal

Svåra samtal är ett ständigt återkommande tema både här och i ledarskapsutbildningarna som jag gör just för att de ofta är vad de heter: svåra. Av olika anledningar såklart! Men det finns några viktiga saker som du behöver göra före ett svårt samtal oavsett varför du behöver ha det och med avstamp i denna artikel från HBR plus egna tillägg tänkte jag att vi skulle kika på några dem!

Läs mer: Före, under och efter svåra samtal

Det må vara ett citat av det klyschigare slaget men när det gäller svåra samtal är förberedelserna viktiga och det finns flera saker som du bör göra före ett svårt samtal. Bild: Brett Jordan on Unsplash

Viktiga saker att göra före ett svårt samtal

Vad är felet egentligen?

Misstag, konflikter, missförstånd och fel kan vara prick så enkla som de ser ut att vara vid första anblicken. Men de kan också vara symptom för något annat och det behöver vi som ledare vara lyhörda inför. Var alltså inte för snabb med att döma ut någon handlingar eller agerande innan du vet vad som har hänt och försök dessutom undersöka vad rotorsaken till medarbetarens beteende kan vara. Exempelvis är otydliga spelregler på jobbet eller otrygghet i arbetsgruppen sådana saker som kan ställa till det för medarbetarna utan att hen är medveten om det.

Tips! Försök att kartlägga situationen så sakligt och objektivt som möjligt. Undvik förhastade slutsatser utan se det som att du söker efter en möjlig förklaring snarare än att det finns en enda sanning. Det gör det troligen inte!

Ha rätt motiv

När vi står i en svår situation som behöver lösas med hjälp av ett samtal är det viktigt att dubbelkolla sina motiv för samtalet. Varför behöver ni ha detta? Och, vad hoppas du att ni ska uppnå? Det är nämligen lätt hänt att fastna i kortsiktiga mål när man har ett problem. Exempelvis: “om medarbetaren bara börjar komma i tid löser sig allt annat” eller “om medarbetaren gör si istället för så”.

Tips! Checka dina egna motiv, varför är detta samtal viktigt att ha? För vem? Är det motiv som gör skillnad på lång eller kort sikt?

Syna ditt känsloläge

När ett svårt samtal behövs är det ovanligt att man som chef känner sig stressad, frustrerad och ibland rent utav irriterad eller arg. Problemet om du går in i samtalet med de känslorna är dock att de kommer att färga av sig och försvåra samtalet för er båda. Undvik att stämpla en situation, eller medarbetare, med olika epitet och försök skilja på sak och person.

Tips! Prata om situationen med någon annan som du litar på, din chef, en mentor eller extern person, som du vet inte sprider det du säger vidare. Då kan du få chansen att ventilera ur dig de största känslorna innan du går in i själva samtalet.

Samla ihop den fakta som finns

Att förbereda sig inför det svåra samtalet är A och O och genom att samla ihop den fakta som finns kommer samtalet att bli enklare att genomföra, tydligare och troligtvis också ge bättre resultat. Vad är det som har hänt? Vem har gjort eller sagt vad och när? Vilka effekter har det fått?

Tips! Genom att göra kartläggningen och försöka sätta samman en tidslinje så kan du hjälpa dig själv av skapa en bild av situationen. Kom bara ihåg att du inte har all fakta förrän du också har pratat med medarbetaren.

Plocka fram nyfikenheten

Sist men inte minst, plocka fram nyfikenheten inför samtalet och gå in i det med ett öppet sinne. Genom att ställa frågor och lyssna in vad medarbetaren säger kommer du att få mer information och kunna leda samtalet på ett bättre sätt.

Tips! Jag brukar tänka att det svåra samtalet är det sista steget i kartläggningen för att säkerställa att jag inte på förhand bestämmer mig för vad som har hänt och sedan låta den största delen av samtalet fokusera på det framåtblickande. Vad ska vi göra/förändra/tänka på framåt? Annars är risken stor att man fastnar i skuldbeläggande eller detaljer kring vad som har trots att samtalet, för att bli riktigt konkret, bör fokusera på vad som sker framåt.

Och ja, det var några av de viktiga saker att göra före ett svårt samtal. Dela gärna med dig av dina egna tankar och erfarenheter kring svåra samtal!

Skrivande chefer är kommunikativa chefer - eller?

Text som kommunikationsverktyg i arbetslivet är knappast nytt och ändå så är det något många av oss gör slentrianmässigt eller “i farten”. Vad spelar roll när vi som chefer skriver och vad är viktigt att undvika? Här kommer ett par do’s and dont’s om att kommunicera i text som ledare med konkreta råd som gör dig bättre som skrivande chef!

Don’t! Använd inte mejlen istället för samtal. Bild: Ilya Pavlov on Unsplash

Don’t

Ta allting i skrift

Visst, i dessa digitala och arbetsplatsoberoende tider där en hel del arbetar olika tider så blir mejlen eller Slack:en viktiga kommunikationskanaler. Men det innebär inte att vi ska ta allt i skrift som ledare - tvärtom. Använd textformatet till det som det ger mest värde för exempelvis rutiner, sammanfattningar av beslut eller handlingsplaner eller konkret information och använd möten och samtal när de gör mest nytta. Att skriva tar tid och därför blir det ineffektivt att skriva ner allt eller överanvända det som som kommunikationsmedel. Du bör inte heller använda mejlen som sköld för att undvika samtal eller diskussioner som är jobbiga att ha IRL.

I stället: Tänk igenom din egen kommunikationsplan. Vilka kanaler vill och ska du använda till vad och hur?

Glöm bort vem som ska läsa det

Ett annat vanligt misstag är att en utgår från sig själv när man skriver vilket i sin tur (såklart) påverkar innehållet och hur en vinklar sin text. Men risken med att skriva ur sitt eget perspektiv är också att det bara blir förståeligt för dig, alternativt att det blir för detaljerat eller saknar information.

I stället: Tänk igenom innan du börjar knacka tangentbord: vad behöver mottagaren veta? Vad vill hen veta? Vem är det som ska läsa texten och hur kan hen tänkas tolka det du skriver?

Skriv i affekt

Jag vet att du vet detta men det är för viktigt för att inte nämnas. Undvik att skriva mejl, utskick eller meddelanden i affekt. Bara gör det inte. Vi måste inte svara på allting direkt och risken är stor att vi förvärrar situationer eller rent utav startar konflikter för att vi skriver i affekt. Eftersom mejl dessutom ofta är ett hårdare format är risken stor att vi, om vi läser dem i affekt, dessutom tolkar dem mer negativt.

I stället: Om du läser ett mejl som förargar dig, eller skriver ett när du är arg och frustrerad, kliv bort från datorn och gå en promenad, ring någon som du kan ventilera med eller bara dra tio djupa andetag. Allra helst - spara mejlet till nästa dag så att du kan få kyla ner ditt känsloläge och tänka mer logiskt och långsiktigt kring hur du ska hantera situationen.

Läs mer: Tips för att prata inför folk

Do! Kom ihåg att vi har lättare att ta till oss och förstå saker om vi får dem med en kontext. Bild: Etienne Girardet on Unsplash

Do

Minns syftet med det du skriver

Att ha ett konkret syfte med det du skriver medför 1. att du får en riktning att ta stöd och förhålla dig till medan du gör det och 2. att det kommer göra det lättare att förstå det du skriver och vad du vill ha sagt. Du skriver trots allt för att bli förstådd i första hand medan anledningen att du har något att säga är sekundär.

Exempelvis: Oavsett om det är du som startar en mejlkonversation eller om du ska svara någon som redan är i gång, fråga dig själv - vad handlar detta om egentligen? Varför skriver jag detta? Vad vill jag uppnå med mejlet? Det kan kännas som onödigt tidskrävande till en början men jobbar du in den vanan kommer din kommunikation bli bättre och mer effektiv.

Använd dig av ett rakare och enklare språk

En av de viktigaste lärdomarna jag tog med mig från journalistutbildningen, och som jag arbetar med ständigt sedan dess, är att skriva så rakt och enkelt som möjligt. Korta, enkla meningar är tydligare än långa och omständliga sådana (så spara de senare till väl valda tillfällen och sammanhang). Reflektera också över vilket språkbruk du använder och din tonalitet. Låt oss kika på ett påhittat exempel:

1. Efter noggrant övervägande har jag bestämt mig för att samla in mer information. Hur lyder dina tankar kring fråga X respektive Y? Jag behöver veta detta omgående för att kunna fatta beslut om hur vi gör härnäst.

2. Jag behöver mer information och det så snart som möjligt. Vad tänker du kring X respektive Y?

Samma budskap, helt olika sätt att skriva dem på. Det ena inte behöver vara bättre eller sämre men ett av dem är rakare och tydligare vilket ökar chansen att det blir förstått.

Kom i håg! Ett mer direkt språk i skrift också kan tolkas som hårdare och mer kritiskt hos den som läser texten så det är inte så enkelt att det bara är att hugga bort alla adjektiv och utfyllnadsord - men tänk på det när du skriver och tvätta bort dem som inte bidrar till texten.

Dela kontexten

Om syftet hjälper oss att få en riktning för texten kring och ett rakare språk bidrar till ett extra stort fokus på den så kommer är kontextens funktion att fördjupa förståelsen för det vi läser. Det innebär inte att vi ska dela alla detaljer jämt eller långrandigt men genom att dela kontexten får läsaren ett sammanhang att förhålla den till. Ord och fraser som kan vara till nytta här är förslagsvis: “på grund av”, “eftersom” och “därför” just för att de bidrar med en motivering, anledning eller hänvisning till sammanhanget.

Exempelvis: Jämför “Vi ställer in julfesten” och “Eftersom smittspridningen ökar får vi tyvärr ställa in julfesten”. Samma andemening men kontexten kan bidra till ökad förståelse för anledningen till beslutet.

Det finns såklart mer att säg ai ämnet - men se det sparar jag till en annan dag! Däremot får du som läser gärna dela med dig: har du några tankar, frågor eller tips kring att skriva som chef? Det är trots allt ett viktigt verktyg att använda, inte minst när vi arbetar än mer på distans!

Medarbetare som tar mycket plats

Läsarfråga:

Hej! Jag har en tanke som jag skulle vilja bolla med dig. Vi är en liten arbetsgrupp som arbetar tillsammans och jag är en “snäll och mjuk chef” med en mild personlighet. Det fungerar bra, jag är trygg med mig själv men däremot så har jag en medarbetare som tar mycket plats och har ett väldigt dominant sätt i gruppen. Hen styr och ställer mycket även om hen gör det med respekt mot mig och mitt ledarskap. Vi har alltså inga bekymmer i dagsläget men jag är ändå nyfiken, vad kan vara bra för mig att tänka på som ledare i det här läget?

Svar:

Vilken fin fråga! Jag blir lika glad varje gång en ledare hör av sig med en proaktiv fråga och jag tycker absolut att du ska fortsätta äga att du är en snäll och mjuk chef: en kan vara det och samtidigt vara rak och tydlig och det är en vinnande kombination. Det är dessutom väldigt bra att du reflekterar över detta redan nu, även om det fungerar bra här och nu är det både viktigt och nyttigt att i tanken undersöka olika möjligheter som risker. Jag tänker mig att det finns tre viktiga dimensioner i situationen: personen som tar mycket plats, teamet i stort och såklart också du som ledare och ambitionen är att det här svaret ska att spegla dem alla. Låt oss börja med att kika lite på den första, medarbetaren som tar mycket plats:

Hur gör man när en medarbetare tar mycket plats, ständigt vill stå i centrum eller är väldigt styrande och ställande i en arbetsgrupp? Rudy and Peter Skitterians från Pixabay

Medarbetare som tar mycket plats

Vad bottnar det dominanta sättet sig i och hur tar det sig uttryck?

Min erfarenhet är att vi människor ofta har fler likheter än skillnader, men trots det så är vi olika och våra beteenden beror nästan aldrig bara på en enda sak. Det är sällan heller så enkelt att vi kan utifrån kan avgöra varför en person beter sig som hen gör och jag vill därför inleda detta med att höja ett varningens finger om att som ledare bestämma sig för hur personer är och inte är eller spekulera för mycket i det. Du kan aldrig till fullo känna en annan människa eller veta vad hen har gått igenom och upplevt och det är viktigt att ha med sig det i bakhuvudet som chef.

Däremot är det bra om du, med ett nyfiket och öppet sinne, försöker tolka medarbetarens beteende. Hur verkar personen må? Vilken personlighet har hen? Finns det några särskilda situationer när det stora beteendet triggas? Hur tar det sig uttryck? Vilka behov kan verka ligga bakom eller tillfredsställas av detta beteende? Genom att observera och iaktta personen i olika situationer utan att värdera eller döma hen kan du kanske få några ledtrådar om detta. En vill ha saker gjorda på sitt sätt, en annan blir dominanta när de känner sig otrygga eller osäkra och en tredje kanske bara gillar att höra sin egen röst. Här finns det troligen inte en bara ett svar på frågan men det kan förhoppningsvis ge dig en större förståelse för personen i fråga, vad som triggar hens beteende och hur det tar sig uttryck och det kan hjälpa dig i framtiden.

Beroende på vem hen är skulle jag också uppmuntra att fråga personen om detta om och när det kanske känns lämpligt. Berätta att du har noterat att du inte vet om hen är medveten om det, men att hen har ett väldigt dominerande sätt och att du är nyfiken på om hen vet hur det kommer sig? Det behöver inte vara en dramatisk fråga att ställa om den ställs med nyfikenhet och omtanke och kan, beroende på hur medveten och självreflekterande personen är, bli ett spännande samtal.

Syftet med allt detta är till syvende och sist att öka din förståelse för personen men också se om du kan identifiera vilka behov hen har och hur du som ledare kan bidra till att tillgodose dem på jobbet. När du vet lite mer om det är det dags att undersöka:

Hur påverkar beteendet gruppen?

Grupputveckling är ett spännande ämne eftersom det finns så många “det beror på”-faktorer men en viktig fråga är: hur påverkar den enskilda personens beteende gruppen? Går det bra? Är gruppen okej med att ni alla är olika och att olika personer därmed tar för mycket plats? Eller tas platsen på andras bekostnad, sker respekt- eller gränslöst? Är fallet det senare måste du följa upp det med personen i fråga och prata om vikten av vara inlyssnande etcetera. Respekt för att vi alla är olika, gillar olika och beter oss olika är superviktigt i arbetsgrupper så här gäller det att ni också pratar om i teamet om era spelregler och er code of conduct.

Dock, kom ihåg att nio gånger av tio som en grupp har problem i form av att en individ utses som syndabock (oavsett anledning): signalerar det om att felet ligger hos gruppen och inte individen. Det är dock ofta lättare att ringa in den som inte fungerar/är annorlunda/tar för mycket eller för lite plats/sticker ut/är jobbig/för ambitiös än att kunna se vilka mekanismer som inte stämmer i gruppen och det gäller att du som ledare har detta med dig i denna process.

Eftersom det i dagsläget fungerar bra och det finns så väldigt många olika sätt som det kan förändras på tänker jag inte gå in närmare på det här. I stället är du varmt välkommen att boka en samtalstid via Bossakuten den dagen du känner att du behöver det. Dock är det viktigt att du fortsätter den närvaron som du har idag så att du kan fortsätta stämma av hur gruppen mår och har det och vidta åtgärder om du märker att det börjar gå utför.

Det är lätt hänt att tänka att enskilda medarbetare måste anpassa sig till gruppen för att “passa in” men är så fallet är det faktiskt gruppen som i stället bör anpassa sig så att det finns plats för alla! Bild: Sharon Ang från Pixabay

För dig som ledare att tänka på

Det finns dock ett gäng saker för dig som ledare att tänka på redan här och nu för att undvika bekymmer i framtiden. Exempelvis:

Ha en tydlig rollfördelning och prata om den vid behov

Något som tveklöst kommer att underlätta för dig är att ha en tydlig rollfördelning. Vad ingår i din roll som ledare och vad ligger på medarbetaren som tar stor plats? Var går gränsen mellan era olika uppdrag? Händer det att medarbetaren med sitt sätt kliver över den eller att du som ledare låter hen göra det? Ja, då är det viktigt att tydliggöra er rollfördelning. En gång är kanske ingen gång, men om det sker om och om igen är det förmodligen dags att antingen ombestämma gränserna mellan rollerna eller prata om vem som gör vad i vilken roll och vad det innebär. Läs gärna denna artikel om formella och informella organisationer för att få förståelse för vad som händer om den formella och informella organisationen glappar för mycket.

Jag pratar ofta om hur viktigt det är att göra sig så umbärlig som möjligt som ledare men det är inte att göra sig umbärlig att en annan person kliver in i rollen istället för dig. Med din ledarroll kommer ett ansvar och här är det viktigt att du inte ger inte bort tyglarna av bara farten eller för att det känns bekvämt.

Är personen en informell ledare?

Bara för att personen har ett dominant sätt och leder andra behöver det inte innebära att hen har tillräckligt av kollegornas förtroende för att vara en informell ledare men om så är fallet blir det ännu viktigare att ni i största möjliga mån jobbar åt den riktning som organisationen önskar och behöver. Hur det kan gå till beror väldigt mycket på medarbetaren, hur hen är och vad hen vill men genom att erkänna hens informella ledarskap kan du också stämma av: vill personen ha en ledande roll? Vilka verktyg kan hen få (även i den informella rollen) som kan hjälpa hen att ta ansvaret för makten som hen har i arbetsgruppen?

Det är inte alltid vi människor fattar vilken påverkan vi har på andra och jag har sett fantastiska resultat ske när medarbetare, som är informella ledare med stor påverkan, har insett att de är det och därmed börjat använda den makten på ett positivt sätt. De flesta växer med ansvar om det ges på ett rimligt och bra sätt och det ska du som ledare inte vara rädd att använda med dig av, tvärtom!

Se till att alla får höras

Sist men inte minst, se till att alla medarbetares behov får tillgodoses, att alla får komma till tals och får höras. Det är lätt hänt att en del personer, när det finns en eller flera som tar väldigt mycket plats i en grupp, backar undan och försvinner i mängden. Här ingår det i ditt ledaruppdrag att inte tappa kollen eller kontakten med dem. Prata med dem, gör avstämningar, be om deras tankar och åsikter och inför rutiner i exempelvis möten att ni går laget runt och att du fördelar ordet så att det inte blir så att det bara är en person som tar upp allt utrymme.

Det blev ett långt svar nu men jag hoppas att det kan ge dig konkreta ledtrådar om vad du som ledare behöver göra i det här läget. Annars är det bara att du hör av dig! Är det någon av er andra som har upplevt något liknande? Dela gärna med er i såfall!

Tre fraser du ska undvika att säga som chef

Som ledare är kommunikation en väldigt stor del av vår vardag. Det innebär dock tyvärr inte att det alltid är enkelt och ibland behöver vi möta medarbetare som upplever svåra saker som sjukdom, skilsmässor eller andra former av livskriser. De samtalen är inte alltid särskilt enkla och i de lägena finns det några fraser du bör undvika att säga som chef. Vilka de är enligt Fast Company? Sedan har jag lagt till vad du kan säga istället och ja, detta är en måste-läsning för ord spelar roll och ord som rymmer omtanke kan göra all skillnad för den som behöver det.

Ibland behöver man som ledare möta medarbetare och kollegor i svåra situationer och samtal och förutom att det finns några fraser du bör försöka undvika är det lika viktigt att tänka på ditt kroppsspråk och vad du signalerar med det i samtalet. Bild: Priscilla Du Preez on Unsplash

Tre fraser du ska undvika att säga som chef

“Jag vet hur du känner dig”

Det kan kännas empatiskt att uttrycka förståelse för hur någon känner sig men med den här frasen riskerar du att skriva folk på näsan eftersom det inte alls är säkert att du vet vad personen går igenom och vad det innebär.

Fråga istället…

“Hur mår du? Hur känns det?”

Det kan vara jobbigt att ställa de frågorna till en person som berättar något svårt och det gäller att göra det med värme och omtanke. Men gör det, lyssna noga på svaret och försök att bekräfta det så mycket som möjligt genom både närvaro, kroppsspråk och det du svarar. Det är okej (och bra!) att både bli berörd och visa känslor men försök hålla de största känsloyttringarna i schack så du inte riskerar att ta över samtalet med dem.

“Det här påminner mig om när…”

En annan vanlig företeelse när vi hör om andras svårigheter, sorg eller ledsamheter är att vi berättar om det vi själva eller någon vi känner har upplevt. Och visst, det finns enstaka tillfällen när det kan vara lämpligt - men som chef är det viktigare och mer empatiskt att du istället lyssnar aktivt istället för att börja prata själv. Då är chansen nämligen stor att fokuset landar på dig snarare än personen som delar något med dig.

Om det är ett av de lägena när du delar erfarenheten som personen berättar för dig om eller om du har upplevt något liknande som känns rimligt eller relevant att dela med dig av, säg i stället…

“Jag vet inte hur det är för dig, men när jag upplevde [XXX] så var det [YYY]”

Genom att uttrycka dig så visar du både respekt till att era olika upplevelser högst troligen inte är likadana även om du delar med dig. Dessutom kan du, när du uttrycker dig så, också öppna upp antingen för följdfrågor från din sida: hur upplever du det? Är det liknande för dig? Alternativt så erbjuder det den andra personen att kanske ställa frågor som hen är nyfiken på. Att dela med sig behöver alltså inte vara dåligt utan kan ibland vara bra för att visa förståelse och öppna upp för att fördjupa samtalet.

“Du kommer att bli bra/Du kommer att klara detta/Allt ordnar eller löser sig”

Är det något som alltid retar mig i filmer så är det när personer lovar att allting kommer att ordna sig eller bli bra till en annan i kris. Okej, jag fattar varför en gör det. Exempelvis om känslan av ansvar är tung eller en försöker att återta känslan av makt men vem är dem att avgöra eller veta det? Det kan absolut vara viktigt att ha ett positivt mindset när svåra saker händer eller försöka behålla hoppet men nej, undvik att säga detta i allra största möjliga mån. Dels för att du förmodligen inte kan ge den typen av löften, inte vet om det faktiskt kommer att bli bra eller bara stjälper istället för hjälper. De flesta vet ofta på ett rationellt plan att det kommer att ordna sig men det hjälper sällan om en mår dåligt här och nu.

Säg i stället…

Ja, vad säger man istället? Det beror på. Personen, situationen och vad det svåra består av och så vidare. Det finns inget enkelt svar på den frågan- Om det gäller sorg kan ett “jag är så ledsen för din skull” eller “det som hänt dig är fruktansvärt” vara det som passar. Eller att du bekräftar “jag har ingen erfarenhet av det du går igenom nu men jag förstår att det gör/känns/är [XXX]” eller “jag har ingen aning om hur detta kommer att gå, men det jag vet är att [du är en kämpe/du har mitt fulla stöd/jag hoppas att allt går bra/XXX]”. Alltså, erkänn det du inte vet eller kan och känns det som ett bra läge att försöka uppmuntra personen - gör det i så fall från hjärtat.

Avslutningsvis vill jag också säga det att ingen ledare är perfekt. Så har du, liksom jag, troligen råkat säga en eller flera av de här sakerna tidigare? Ja, då är det så. Har du möjligheten att be om ursäkt för det kan det vara en bra idé men annars, se det som en lärdom och ett misstag som du ska försöka undvika framöver. Har du några tankar eller erfarenheter av detta som du vill och kan dela med dig av? Gör det gärna så vi kan lära oss av det tillsammans!