Utbildningsdag i svåra samtal

Reklam för egen verksamhet

Vädret var strålande när jag anlände till Stiftsgården solgula lokaler den tjugonionde april och fick hämta ut nyckeln i receptionen. Och vet du vad? Det var så pirrigt att se Bossverkets namn stå med på deras anslag över vilka organisationer som hängde hos dem den här dagen, jag erkänner det. Det är en pytteliten detalj som blev symboliskt stor för det är superkul att utbilda i andra organisationer och detta var första gången som jag själv hade en utbildningsdag analogt på plats.

En behind the scenes innan dagen drog igång!

Utbildningsdag i svåra samtal

“Tror du utbildningen kommer underlätta för dig att hålla svåra samtal? Ja! I hur man påbörjar ett svårt samtal och att man har en struktur för hur samtalet ska utföras.”

— Utbildningsdeltagare

Och hur gick det? Strålande! Jag hade inte trott något annat men det är alltid lika roligt att se utbildningsdeltagarna ta de olika verktygen och framförallt modellen som jag skapat för svåra samtal och använda dem med sådan bravur. Än mer just för att svåra samtal ofta är ångestframkallande och obekväma. Skiftet som händer under dagen där det går från nervöst till lugnare och tryggare är fantastiskt.

Sedan blev det såklart ännu bättre av alla intressanta situationer som lyftes och diskuterades. Erfarenhetsutbyte är alltid en viktig parameter av lärandet precis som de praktiska övningarna.

Så, eftersom detta blev så lyckat kommer jag att göra om det och, inte nog med det, jag kommer också att ha en utbildningsdag inom Konflikthantering så att du kan välja om du vill gå en eller två kursdagar och få med dig några av de viktigaste ledarskapsverktygen there is i en chefsvardag. Här kan du läsa mer om utbildningsdagen i Svåra samtal och såklart också anmäla dig!

---

Bossbloggen ingår i Bossverket där morgondagens ledare utbildas och tränas!

April månad 2025

Haha, april blev verkligen något alldeles, alldeles extra i alla kategorier och det har varit infernaliskt roligt. Som jag har njutit!

Det är ingen idé att ens försöka förneka det: jag gillar när det händer grejer och är lite ösigt. Trivs som bäst då!

Månadens teveserie:

Kollade knappt på några serier för det blev läsning och tv-spel för nästan hela slanten.

Månadens musik:

Fortsätter lyssna mest på Pretty Reckless, Offspring och Bad religion. Det passar mitt glada och bestämda humör!

Månadens spel:

Hogwarts Legacy! Och jag har definitivt gått vilse i main storien och glömt av alla side quests, kan liksom inte låta bli att bara kvasta runt, leta efter månapor och skattkistor. Varje gång jag startar spelet tänker jag att “nu, nu ska jag ta tag i mina quests” och sedan när jag stänger av spelet har jag ändå inte gjort något annat än att skrota omkring, haha.

Månadens godaste dryck:

Det har bubblats en del! Mest för att fira olika framgångar som vi haft jobbmässigt och det är ju himla trevligt.

Jag fick, tack vare Helen, också testa mitt livs första bulle med bulle, bulle-med-bulle-dagen till ära. Otippat gott!

Månadens godaste mat:

Grillpremiären vad god! Framförallt den grillade majsen, mmhmm… Tänkte på det häromdagen senast att jag är bra på att äta god mat till vardags, livet är för kort att inte njutas av. Sedan åt vi megagoda våfflor här på byns våffelcafé på Västernäs också.

Månadens sysselsättning:

Massor av allt men mest kuligt jobb som varit intressant och lärorikt som tusan. Det är en ynnest att få jobba med det man gillar allra, allra mest och jag är så tacksam för det! Det har också varit kul att testa mina vingar och förmågor utanför det jag gör i vanliga fall.

Månadens höjdpunkter:

Största höjdpunkten var utbildningsdagen i svåra samtal! Och på ett sätt är den gammal skåpmat för jag har ju gjort det X antal gånger förut vid det här laget men det var extremt pirrigt att få göra den första analoga utbildningsdagen inunder Bossverkets fana. Det blev en fantastisk dag där deltagarna gjorde ett grymt bra jobb och det var läckert att få se sitt utbildningsmaterial i tryck.

Men jag har också utbildat i annat roligt, fått gästa fantastiska Laurens podd Ingen Plan B, Det har också varit en hel del jobb med programledningen av Landsbygdsinnovatören som varit fantastiskt roligt och vi är blown away av den fina responsen som vi har fått med podden. Redan efter fyra avsnitt seglade den upp och blev topp femton bland entreprenörspoddarna, kul!

Månadens bottennapp:

Har jag haft något sådant? Ja, säkerligen. Det är bara att jag inte kan komma på det? Till och med att bli sjuk och vabba lyckades bli väl tajmat så att vi hade inspelningsvecka - ledigt (då blev vi sjuka) - och så inspelningsvecka igen. Går knappast att klaga då!

Men okej, om jag ska välja en blir det att fortfarande ha problem med min fot. Måste säga det att hade jag på förhand vetat hur lång rehabilitering en stukad fot kunde innebär då hade jag haft med mig ficklampan ut när jag springer - eller rent utav inte sprungit trail i mörker.

En behind the scenes från poddstudion där Helena och Melissa går igenom något praktiskt.

Månadens oväntade:

Att inte kunna träna men det har inte funkat med tanke på hur arg min fot varit av all bilkörning och allt rännande. Men nu har jag i alla fall fått diagnosen att det är bristningar i två av dess ligament.

Månadens bästa beslut:

Ta till vara på reflektionstiden som bilkörandet inneburit för det har jag gjort i otroliga mängder nu jämfört med vad jag brukar. Superhärligt att susa fram över Österlen när rapsen är på G och lyssna på musik och poddar. Jag vet att jag inför det här året tänkte att jag vill resa med i jobbet och ja, jag fick onekligen vad jag bad om!

Månadens bästa inköp:

Hjälp med att deklarera, värt varenda spänn att slippa göra det själv.

Månadens påminnelse:

Jag som en otålig och rastlös person i grunden har börjat hitta ett lugn i att vänta in att saker händer när de ska. Väldigt ovant men de senaste veckorna har jag blivit påmind om hur mycket bättre det blir att låta processer mogna fram och i gengäld vara beredd och ta till vara på dem snabbt när de väl gör det.

En grymt nöjd utbildare efter Svåra samtal-utbildningen, hurra vad kul det var!

Månadens anteckning:

Har hundratals anteckningar på olika ställen och tänker att i augusti, när jag har börjat jobba igen och alla andra är lediga, då kanske jag ska ta och städa upp det här? Det är idéer, bra länkar och textutkast om vartannat. Men ja, det är future-Claras problem.

Månadens klädesplagg:

Har haft en smashing klädmånad! Bär detsamma som jag alltid gör och känner mig supersnygg i det.

Månadens bok:

Jag läste bland annat de tre första och de två senaste böckerna i Kristin Cashores serie De Utvalda och insåg under läsningens gång att fyran, Det främmande landet, var en som jag redan hade läst och sedan glömt bort. Blev positivt överraskad av den femte, Drottningens spion, men det kan absolut ha med mina lägre förväntningar att göra. Läste i ett svagt ögonblick också om Kerstins Giers Ädelstenstriologi och det lär väl dröja massa år innan det händer igen.

Den artikel jag är mest nöjd med den här månaden:

Skrev färre grejen men blev nöjd med dem alla! Mest gillade jag dock vaticket och tips till unga medarbetare.

Är det fartvinden eller kastvindarna på Brösarps backar? Nästan hugget som stugget.

Månaden i en mening:

Från prunkande till full blom!

Känslan nu när den är över?

Nyp mig i armen så kul det än att testa sina vingar, känna på nya höjder och kittelingen i hela kroppen.

Vad händer framåt?

Maj, maj, maj. Det ser ut att bli en lite lugnare månad och planen in att använda mig av det för att fylla på batterierna, rekalibrera och tänka framåt!

Hemska arbetsintervjuer: När HR “testade trycket”

Jag har varit på ett gäng olika arbetsintervjuer i mina dagar och nu skulle jag ändå säga att de hände så länge sedan att de är preskriberade. Därför tänkte jag göra en inläggserie där jag delar med mig av topp tre värsta arbetsintervjuerna jag varit med om under min karriär och vad jag har lärt mig från dem. Först ut är denna anekdot om en HR-ansvarig som skulle “testa trycket” på mig som kandidat.

En ganska bra illustration av hur jag kände mig efter den här intervjun, sorgligt nog. Bild: Jackson Simmer on Unsplash

När HR “testade trycket"

Jag var så nervös inför den här arbetsintervjun som var på en av de stora jättarna här nere i Skåne att jag sov dåligt i en vecka innan det var dags att kliva innanför dörrarna. Det kändes som en omöjlighet att jag som tjugo-nånting skulle kunna få jobba där men jag såg sådana möjligheter med att få chansen att utvecklas inom, inte bara ett storbolag, utan det storbolaget så detta var verkligen ett jobb jag ville ha. Väl på plats fick jag lämna över min mapp med alla dokument till en person som skulle kopiera upp dem (snacka om strömlinjeformad HR-rutin alltså) och så fick jag träffa en HR-ansvarig och den rekryterande chefen. Jag försökte att göra ett gott intryck, var väl förberedd på de olika frågorna och var entusiastisk i min närvaro. Men, jag var supernervös och det är klart att det lyste igenom att jag kände mig ung och grön när nerverna inte var på min sida. Vi satt alla tre vid ett högt barbord med den rekryterande chefen på min högersida och HR-personen framför mig. Som rekryterande part kan man använda olika strategier i det läget och chefen var både trevlig och tillmötesgående. Valet som den HR-ansvariga personen var ett annat. Han började i stället “utmana” mig.

Först i en raljerande ton: varför var det si? Varför gjorde jag så? Sedan genom ifrågasätta projekten jag hade lyft fram som exempel: var de verkligen lönsamma? Hur då? Vad jag än svarade gjordes det tydligt att det inte var bra nog. Och allt eftersom lutar sig personen mer och mer över den här smala barbordet så att han till tornar upp sig över mig och liksom fyrar av de “kritiska frågorna” snabbare och snabbare, i högre och skarpare tonfall. Sedan konstaterar han att man “måste palla trycket” (det var väldigt tydligt om än outtalat att jag hade failat på den punkten), vi pratar lite till och de ska återkomma med sitt besked. Jag storgrät när jag kom ut i bilen av nerver, besvikelse och att jag kände mig nedgjord och nej, jag fick inte jobbet.

Min reflektion idag:

Well, även om jag förstår viljan att testa hur intervjukandidater reagerar under press och förespråkar att man både kan och bör ställa kritiska frågor i en intervju så var detta ett fruktansvärt dåligt sätt att göra det på. Som tur var blev det så extremt i slutet på intervjun att jag ganska relativt snart därefter insåg att det här inte var okej agerat från hans sida, även om jag var nervös var det inte berättigat att han skulle använda sådana härskartekniker för det. Och att jag inte “höll för trycket” sa inget om mig som person och min tålighet.

Min lärdom från detta:

Som rekryterande har du ansvaret för ditt bemötande gentemot kandidaterna du möter och om någon är nervös är det ditt jobb att skapa en trygg stämning så att kandidaten kan slappna av och känna sig säkrare. Hur du genomför rekryteringsprocessen lämnar avtryck hos de som söker jobb hos er och jag kan säga att jag hitintills 1. aldrig har rekommenderat någon att söka jobb där jag gjorde det 2. inte har sökt jobb där igen och 3. fortfarande inte är imponerad av att denna ledarskapsstil då fanns så högt upp i organisationen och än mindre att det var personen som ansvarade för HR som betedde sig såhär. Sedan kanske detta avtryck kan ändras i framtiden någon gång? Det återstår att se! Det var ju sjukt länge sedan så förhoppningsvis ser det ju helt annorlunda ut där numera.

Summa summarum blir ändå att bemötandet som jag fick finns kvar i mitt minne snart femton år senare? Och då är jag inte ens en långsint person som lägger särskilt många oförätter på minnet, haha. Och detta var den första av de tre situationer som jag tänkte dela med mig här framöver. Vad säger du som läser? Har du någon egen intervjusituation som varit extra hemsk och som bidragit till att du har lärt dig något från den?

Bosskänslan är något alla borde få känna på jobbet

Någon gång då och då möter jag någon som tycker att ordet “boss” har en negativ klang. “Jag vill inte vara bossig” eller att “en boss bara bestämmer och kör över”. Och givetvis tolkar vi och lägger olika tolkningar i olika ord men jag vill ändå vidhålla att bosskänslan är en fantastisk sådan och inte nog med det, alla borde få känna den på jobbet!

Den där känslan av tillfredsställelse, triumf och glädje när du är kompetent, kunnig och har lyckats göra någonting som du är nöjd med?

När du är duglig och gör ett sjyst jobb som chef som gör att andra mår bättre utan att köra över dig själv?

När du känner dig trygg, har en genomtänkt plan och stegar fram för att göra något som känns skakigt och svårt och är lättnad efteråt för att du tog tag i det?

När du vet att du inte är ensam med dina tankar utan tar hjälp med att vända dem till jäklar anamma, visshet och framtidstro?

Ibland är det ett rus. Ibland är det ett lugn. Ibland är det att handla och ta i. Ibland är det att lyssna in och förstå. Och du vet vad du behöver göra när och varför.

Allt detta är bosskänslan i olika tappningar. Den gemensamma nämnaren? Du och att du är en bra ledare som mår bra samtidigt som du gör ett förtklassigt jobb! Visst förtjänar alla att få ha detta som standard i sitt arbetsliv? Kanske inte tjugofyrasju, men merparten av tiden! Frågor på det?

Podden Landsbygsinnovatören är här!

I reklamsamarbete med Innovationscenter för Landsbygden

Jag vet, jag vet! Det har varit ovanligt tyst här inne de senaste veckorna men det har sin förklaring likaså till varför jag flängt fram och tillbaka över undersköna Österlen under samma tidsperiod. Jag programleder en podd! Och inte vilken podd som helst - den heter Landsbygsinnovatören och har skapats av Innovationscenter för Landsbygden tillsammans med Leader Östra Skåne och syftet med den är att sätta strålkastarljuset på landets hjältar och prata om landsbygdsinnovation.

Podden Landsbygsinnovatören är här!

Processen i att ta fram denna har varit fantastisk, framförallt för att personerna som jag har jobbat med bakom kulisserna är briljanta. Det är en ynnest att få jobba snabbt, kreativt och okomplicerat på samma gång och på mindre än några veckor (eftersom alla har jobbat deltid med detta) har vi alltså planerat, förberett, spelat in, fått producerat och lanserar nu fem poddavsnitt som både innehåller studiebesök hos olika otroliga företagare och olika innovationsanalyser.

Under Landsbygdsveckan, som börjar idag, släpps dessa fem avsnitt vilka kommer följas upp av ett sjätte lite längre fram. Sedan får vi se vad som händer! Men det har varit kul att få använda mina skills i ett lite annat forum än vad jag brukar och framförallt vara en del av en innovationsprocess med fantastiska människor och att ha fått träffa dessa landsbygsinnovatörer. Wow, jag hade kunnat intervjua dem i timmar och vilka miljöer vi har fått se... Det har varit en grym upplevelse och jag hoppas du vill ta del av slutresultatet under dessa kommande dagar! Alla avsnitt kommer att finnas där poddar finns och det allra första hittar du här:

Missa inte heller de kommande avsnitten som kommer att kunna hittas här: Landsbygdsinnovatören! Där kommer vi nämligen att få träffa ännu fler otroliga landsbygdsinnovatörer och få ta del av ännu mer kunskaper, goda exempel och intressanta samtal om innovation här ute på landet. Lyssna gärna och glöm inte berätta vad du tycker sen!

---

Detta inlägg är skrivet i reklamsamarbete med Innovationscenter för landsbygden. För mer information om hur jag förhåller mig till samarbeten och PR – läs Bossbloggens PR Policy