Störande medarbetare

Läsarfrågan:

Hej! Jag har ett problem som du kanske kan lyfta i bloggen någon gång. Jag arbetar som ledare och har en medarbetare som stör i kontorslandskapet. Vi är på jobbet tre dagar i veckan och man hör på lång väg att han är inne, det skojas och bullras och nästan vrålas i telefonen när det ringer. Alla får höra hur vädret är, vad han gjorde i helgen eller hur det gick i den senaste matchen. Hade kanske varit en sak om han bara vara högljudd när han väl pratar men han är nästan aldrig tyst? Ingen annan får en syl i vädret, han kastar sig in i andras samtal och pådyvlar andra sin åsikt eller uppskattar skämten som ska dras om och om igen. Han pratar bara om sig själv och det har hänt flera gånger att han har på högtalartelefonen fast vi har som regel att inte använda den. Har pratat om vett och etikett när vi har personalmöten med samtalsvolym, att respektera varandras arbetsro etcetera men allt vi kommit överens om där verkar rinna av honom som vatten på en gås för det funkar inte länge. Vad ska jag göra åt detta? Vad kan jag göra? Det börjar kännas som ett arbetsmiljöproblem och jag har märkt att hans kollegor pratar om honom när han inte är där. Typ att “man får njuta av lugnet medan det varar” eller att “företaget borde bjuda på öronproppar” och det känns inte heller bra. Har du några tips??

/”Bekymrad chef”

Svar:

Hej du bekymrade chef! Jag förstår att detta är ett bekymmer och det på flera nivåer samtidigt, både med den enskilda medarbetaren och med arbetsgruppen.

Att vissa hörs och syns mer i kontorslandskapet än andra kanske inte kan hjälpas men det är såklart skillnad på det och att bete sig gränslöst eller att störa sina kollegor. Bild: Ilo från Pixabay

Störande medarbetare

Vi kan såklart bara spekulera varför medarbetaren beter sig på detta sätt. Handlar det om hans sätt att föra sig och kommunicera? Är det en grandios självbild och blindhet för privilegier där medarbetaren bara tänker på sig själv? Kan det röra sig om en osäkerhet och ett behov att hävda sig? Kanske kan det röra sig om en intränad jargong och tro på att det är såhär man ska bete sig på jobbet? Är beteendet en sätt att dämpa känslan av ensamhet? Eller något helt annat? Vi har ingen aning, kommer troligtvis aldrig att få reda på det och behöver det inte heller som ledare. Det vi däremot behöver göra är hantera situationen för jag håller med din iakttagelse om att situationen (inte medarbetaren personligen) kan klassas som ett arbetsmiljöproblem.

Börja med arbetsgruppen

Mitt förslag på första åtgärd verkar du redan ha gjort och det är att prata om teamets spelregler i kontorslandskapet. Hur ska ni bete er mot varandra? Vad är er uppförandekod? Och så vidare. När vi har detta blir det nämligen mycket lättare att prata med medarbetare när spelreglerna inte efterlevs. Hur du går vidare i nästa steg kan såklart variera lite men jag tror att du skulle tjäna på att börja med att granska arbetsgruppen närmare, deras beteende är nämligen inte heller okej.

Hur mår teamet?

En bra fråga att ta avstamp i är hur teamet mår generellt? Välmående arbetsgrupper brukar nämligen inte utse syndabockar i samma utsträckning som dysfunktionella arbetsgrupper gör. I de senare är det vanligt att man har syndabockar i form av “problempersoner” eller “problemprocesser” där all skuld för allt dåligt som händer läggs men nio gånger av tio är det hos gruppen felet ligger - inte på den utpekade syndabocken. Detta brukar synas extra tydligt om syndabocken försvinner för då ersätts den i princip alltid med en ny.

Är medarbetaren så jobbig som han upplevs eller är det något som tillskrivs honom? Eller är det lite av båda delar?

Denna fråga kanske kan hjälpa dig i att sortera vad som är medarbetarens negativa beteende respektive vad som upplevs av er i omgivningen. Tyvärr är det också en risk att omgivningens gensvar på medarbetarens beteende i sin tur kan förstärka det. Ett exempel är medarbetare som pratar mycket, märker att personerna omkring hen inte lyssnar och då börjar prata ännu mer och söka ännu mer kontakt och möts då bara av mer irritation och stängda öron och så är den tråkiga spiralen igång.

Hur pratar ni om varandra generellt?

Kommentarerna som du ger exempel på är inte de trevligaste. Brukar ni skoja om varandra på det här sättet generellt eller är det bara om denna kollega det sker? Detta kan påverkar hur du behöver lyfta frågan med arbetsgruppen framåt. Gäller det bara för denna medarbetare är det viktigt att du punktmarkerar direkt när du hör kommentarerna och säger något i stil med “jag förstår att det inte är illa ment, men såhär pratar vi inte om varandra i den här arbetsgruppen/på den här arbetsplatsen”. Om det däremot är en del av er jargong så behöver du ta ett större grepp och jobba med er internkommunikation.

Nio gånger av tio är det hos arbetsgruppen problemet ligger när enstaka medarbetare pekas ut som syndabockar och får skulden för lite allt möjligt - något vi behöver ha i åtanke och eventuellt hantera som chef. Bild: Pexels från Pixabay

Kartlägga och sedan prata med medarbetaren

Nästa steg i din kartläggning är att granska medarbetaren lite närmare. Vilka beteenden är det som stör? Vad får de för effekter? Händer detta hela tiden eller varierar det?

Vi behöver kunna förhålla oss till varandras olikheter i en arbetsgrupp och samtidigt är det viktigt att vi inte tillåter gränslöshet och vissa av de beteenden som du beskriver att medarbetaren gör kan absolut ses som gränslösa, exempelvis om han inte läser av situationen eller använder högtalartelefonen. Det är därför du behöver göra en kartläggning och sedan prata med medarbetaren om det du har sett.

Här är det viktigt att du förhåller dig lugn och neutral och att du, om listan med saker han behöver ändra på känns lång, väljer ut två eller max tre saker som ni fokuserar på detta samtal. Ingen blir särskilt förändringsbenägen av att få en roman med fel man gör dumpad på bordet framför sig.

En inledningsfras jag rekommenderar i situationer som denna är:

Jag vet inte om du är medveten om detta men…

Sedan kan du kanske fylla på med något i sitl med:

“Jag vet inte om du är medveten om detta men… en sak jag har noterat är [XXX]. Jag förstår att det kanske inte är din avsikt men när du gör så får det [YYY] som resultat. Vad tänker du om detta?”

Då blir du tydlig och konkret men ger också möjligheten till medarbetaren att tala för sig. Baserat på hur medarbetaren reagerar kan du sedan leda samtalet vidare och tillsammans undersöka om det finns det något medarbetaren eller ni tillsammans kan förändra eller göra annorlunda. Se till att skriva ner de saker ni kommer överens om och att ni båda signerar det både för tydlighetens skull, att det blir lättare att följa upp eller om uti fall att medarbetarens beteende inte skulle förändras och andra åtgärder behöva aktiveras.

Förhoppningsvis kommer detta att hjälpa dig hantera situationen - vill du bolla än mer är det bara att du hör av dig på clara@bossbloggen.se! Och du som läser får gärna bidra med dina erfarenheter, har du upplevt något liknande någon gång i ert kontorslandskap?

Here we go again!

God morgon! Hur är läget? Själv hade jag en lång startsträcka hit idag. En tidig morgon med V, mer saker att packa med till kontoret och sedan lyckades jag ta M’s nycklar så har fått köra hit två gånger idag. Börjar dessutom redan bli hungrig fastän klockan bara är elva... Okej! Ska fixa en macka…

Done! 1. Jag fungerar verkligen inte när jag är hungrig och 2. Fröknäcke är något jag skulle kunna äta så det sprutar ut ur öronen - det är så gott.

Nåväl, tillbaka till vad vi håller på med. Blogg! Veckans planer! Vad händer?

Blir lika glad varje gång jag kommer hit men som jag börjar längta efter att få lite möbler på plats så att jag få lite ordning och reda här.

Det är i vanlig ordning en salig blandning som står på agendan. Har ett par olika chefsrådgivningar inbokade redan, ska skriva fler ledarskapsutbildningar och blogga. Bokföringen för det tredje kvartalet ska fixas och så ska jag vara jättesocial vilket min extroverta sida jublar över! En mindre rolig sak är att Totoro ska till veterinären och att det är lite ångestladdat för hur det ska gå.

Men nu är det snart dags för UF-rådgivning och sedan lunch. Ser fram emot båda delar, haha!

Och mer spännande än så blir det nog inte just nu. Denna vecka tänker jag är en sådan klassisk sak som det i-n-t-e pratas särskilt ofta om när det gäller entreprenörskap. Alla de där dagarna när man bara kavlar upp ärmarna och gör jobbet om och om och om igen. Here we go again liksom. Vad har du för planer i veckan?

Ruset

Så flög ännu en vecka förbi och jag känner mig helt rusig av både fartvinden och stormbyarna som dragit sönder vår vackra ek.

Jag var i Stockholm och utbildade och har fått hjälpa mentorsklienter som befinner sig i helt olika situationer.

Några tårar av bebislängt kompenserades upp av varma kramar och skratt när jag kom hem igen.

Min dator blev kvar hemma en dag så telefon fick jobba extra. Framtidsplaner bokades in och idéer bollades.

En tramsdans genom hela huset.

Nya utbildningsplaner har börjat smidas och jag sitter just nu med det roligaste i förarbetet: pusslandet. Vilka pusselbitar måste finnas med? Hur ska de se ut? Hur kan man lägga upp den på bästa möjliga sätt? Du hör, det är så roligt jobb.

Hur liten ständigt upptäcker nya kvadratcentimeter och färdigheter.

Världens djupa orättvisor och allt vidrigt lidande som både barn och vuxna utsätts för. Alla borde få vagga sin trygga, mätta och nöjda unge till sömns och veta att det är lika tryggt och säkert även i morgon. Eller bara mötas av en leksaksmus i sin toffla - inte träffas av bomber.

De sju goda vanorna

Det är dags för ett blogginslag som jag har saknat länge: ett dyk i ledarskapslitteraturens kaninhål och först ut för att återta denna roliga vana är boken De sju goda vanorna skriven av Stephen R. Covey. Originaltiteln är The 7 Habits of Highly Effective People som skrevs redan i slutet på 80-talet.

De sju goda vanorna är i korthet

Var proaktiv, att se sitt eget ansvar, ta initiativ och agera

Börja med slutet i sikte, jobba utifrån sina grundläggande värderingar men också vilket fokus du har i livet

Gör det viktigaste först, om att styra sin tid

Tänk vinna-vinna, synen på både relationer och förhandlingar

Försök först förstå, sedan bli förstådd, om empatisk kommunikation

Skapa synergi, både hos sig själv och med andra

Vässa sågen, om att förnya sig och vårda sin egen produktionsförmåga

Tre saker jag tar med mig från De sju goda vanorna

Perspektivet att gå från beroende till oberoende till ömsesidigt beroende

I boken så beskrivs en mognadsskala genom livet. När vi föds är vi fullständigt beroende och vårt enda fokus är “dig” - exempelvis att “du tar hand om mig”, “det är du som…”. Allt eftersom vi växer upp och mognar ändras fokuset till “mig”, vad jag kan och vill göra exempelvis. Det ömsesidiga beroendet är nästa mognadsfas och här hamnar fokuset på “oss” - vad behöver vi för att lyckas?

Här skriver Stephen R. Covey att: “Människor som är beroende behöver andra för att få som de vill. Oberoende människor kan få det de vill genom sina egna ansträngningar. Människor som är ömsesidigt beroende slår ihop sina egna ansträngningar med andras för att uppnå de största framgångarna”. Detta slog an hos mig just för att jag - som länge befann mig i oberoendet - har så mycket glädje och kärlek i att få vara ömsesidigt beroende idag. Livet blir bättre av att behöva varandra och göra saker tillsammans.

Produktion respektive produktionsförmåga

Generellt så talas det bara om produktion i arbetslivet. Hur mycket vi producerar. På vilket sätt. Hur vi kan optimera produktionen. Och det är ju både bra och behövs! Men jag saknar ofta pratet om produktionsförmågan och därför blev jag extra glad när jag läste om det här. Stephen R. Covey konstaterar att verklig effektivitet är “en funktion av två saker: det som produceras (guldägg) och den producerande tillgången eller förmågan att producera (hönan).”

Om vi bara har den förstnämnda för ögonen så kommer vår effektivitet - och produktion - att sjunka för att vi inte rår om och tar till vara på produktionsförmågan.

Det emotionella bankkontot

Jag har tidigare skrivit om min strategi att se energi som valuta och här i boken lyfts begreppet det emotionella bankkontot och hur viktigt det är att bygga som ledare. Inte minst genom att göra olika sorters insättningar som att förstå individen, klargöra förväntningar, hålla det man lovar eller att visa personlig integritet. I en tid där ett vanligt råd är att avsluta eller bryta relationer som “inte ger en något” tycker jag detta råd är desto vettigare. Inte för att man ska stanna i relationer som är destruktiva - utan för att relationer kostar lite ansträngning för att upprätthållas.

Rekommenderas till:

Dig som vill få andra perspektiv på livet och här finns viktiga principer som gör skillnad. Vissa kan låta självklara, andra har du redan hört flera gånger om men det finns också ett par guldkorn för tankeverksamheten här. Jag kan tänka mig att den passar bäst till dig som är relativt nystartad på resan av ditt självledarskap och inom din personliga utveckling. För mig som gjort det arbetet i många år redan innehöll den inte mycket nytt men i gengäld var det trevligt med bekräftelse.

Betyg:

Jag gillar modellen som ritas upp här i boken men dess stora svaghet är dock tyvärr hur det presenteras. Det är många anekdoter som tyvärr blir långrandiga och sega att ta sig igenom att de nästan förtar de intressanta poängerna som finns. Därför blir betyget enkom en stark tvåa.

---

Detta inlägg är en recension och därför ej sponsrat. Recensionen speglar mina personliga åsikter och tankar om den omskrivna produkten. För mer information om hur jag förhåller mig till samarbeten och PR återfinns i Bossbloggens PR Policy.

Maj 2023

Vi gör en snabb tillbakaspolning i tiden och låtsas att vi befinner oss i maj månad. Våren stod i full blom, det var lagom varmt och skönt och jag var fortfarande helt föräldraledig.

Mysiga morgonpromenader for the win

Månadens teveserie:

Det blev mer spelande än serietittande den här månaden men Vinlands saga fortsätter att imponera. Har till och med börjat titta om på säsong ett eftersom jag bara sett delar av den eftersom jag var alldeles gravidhormonig för att se en liten pojke se sin pappa mördas och växa upp som barnsoldat i höstas. Den är brutal nu med men jag är i bättre balans och jag tycker väldigt mycket om hur mångfacetterade flera av karaktärerna är, inte minst Askeladd. Finns också flera intressanta ledarskapsdetaljer som ryms här.

Månadens musik:

Har knappt lyssnat på något? Typ någon låt här och där och inget värt att notera för framtiden.

Månadens spel:

Zelda - Tears of the Kingdom! Kan inte förstå vilken tur jag har att detta släpptes under min föräldraledighet. Bebis sover fortfarande bara på någon av oss = galet mycket tid i soffan. Tack vare detta spel känns det som en rejäl vinstlott, hehe.

Och spelet sedan... Har för mycket kvar för att kunna ge ett slutgiltigt omdöme men so far är det helt otroligt. Det är som föregångaren fast mer och bättre och alldeles underbart! Ja, ska lägga band på mig nu för jag har insett att om jag börjar prata om det så kan jag inte riktigt sluta.

Månadens godaste dryck:

Kaffet min nya kaffemaskin brummar fram. Den gamla lade av och äntligen har jag en Nespresso-bryggare igen. Mycket gott och ja, väldigt välbehövligt. Min farmor skojade alltid om att kaffet var hennes bensin och även om jag varken behöver eller vill dricka det direkt på morgonen så förstår jag den liknelsen bättre nu.

Efter lite om och men blev det både ordnat och sått i odlingslådorna med. Slängde ut de ringblommor, vaxbönor och sockerärter som fanns i min lilla frökorg på vinst och förlust.

Månadens godaste mat:

Vi besökte Holy Smoke och det var fantastiskt gott. Ni som hängt med här länge minns kanske mina ambitioner om att lära mig grilla och de blir inte mindre när en får äta såhär goa grejer. Fascinerad av både pit barbecue och rökning och leker med tanken att försöka lära mig det någon dag om orken till det skulle infinna sig. Inte särskilt troligt att det kommer att ske i närtid men vem vet?

Månadens sysselsättning:

Maj bar med sig en hel del utflykter Skåne runt faktiskt, alltifrån Hässleholm, Höganäs till Malmö, Lund och Svalöv. Fördelen med att bo i mitten är att det är relativt nära överallt. Nu känner jag ändå att jag börjar bli riktigt varm i kläderna med att åka i väg med minimannen och att det börjar finnas en vana i det. Har ett hum om vad som behöver tas med och hur vi gör det på ett bra sätt. Har till och med lyckats lista ut hur barnvagnen kan få plats i min bil vilket är en bedrift med tanke på hur liten den är. Är inte optimalt men det gör oss onekligen mer flexibla.

Månadens höjdpunkter:

Kompishäng i olika former. Som jag har saknat det - har så kloka och roliga vänner. Andras glada besked och nyheter, de korta stunderna jag fått i solen och dagarna när M varit ledig och vi planlösa. 

Månadens bottennapp:

Bristen på sömn som börjar kännas rejält nu.

Är himla mysigt att få vara huvudkudde som tur var när man får vara det så många timmar om dygnet.

Månadens oväntade:

Bristen på barnvagnspromenader? Maestro vill inte ligga där själv längre och det är så synd. Det går bra en stund och har man tur somnar han ibland men oftast så tröttnar han och blir ledsen tills han får komma upp i famnen. Har redan tappat räkningen på antalet gånger jag bära barnet och köra vagnen hem. En annan överraskning var hur enkelt det gick att helt leva utan mjölkprodukter, det hade jag inte förväntat mig.

Månadens bästa beslut:

Att vara helt föräldraledig hela maj också, jag behövde det och skillnaden blev tydlig de sista dagarna på månaden då jobbrastlösheten började smyga sig på igen.

Månadens bästa inköp:

Kaffemaskinen! Min BFF. Men också vårt lilla UV-tält som jag och lillen hänger i ute i trädgården. Så skönt att kunna smälla upp och inte behöva bry sig om solen.

Månadens påminnelse:

Hur kompetent jag är. En närstående behövde lite rådgivning och det var så gött att få påminnelsen om att jag är grymt duktig på mitt jobb. Lätt att glömma bort det när man inte jobbar. Vilket i och för sig också är ett gott betyg till att jag stänger av jobbet när jag är ledig. 

En av de få stunderna när barnvagnen tolererades mer än lite grand!

Månadens anteckning:

Har fått ner lite artikelidéer på pränt men inget stort skrivet.

Månadens klädesplagg:

Har mest blivit långklänningar eftersom garderoben fortfarande är rätt begränsad.

Månadens bok:

Läste om Maggie Stiefwaters Dödsritten och mös. Hon har ett vackert språk som kommer till sin rätt här i den lite märkliga historien. Mycket mer än i hennes Frost-serie även om den har också har sin charm.

Den artikel jag är mest nöjd med den här månaden:

Blev typ inget skrivet alls utom den här listan… Igen!

Älskar allt grönt och alla blommor.

Månaden i en mening:

Sköna maj, du var fin!

Känslan nu när den är över?

Lite rastlös men mest tillfreds.

Månadens nyhet?

Den här med att bli nominerad till Sveriges mest populära föreläsare var ju ett himla roligt mejl att få i inkorgen.

Vad händer framåt?

Nu i juni börjar jag att jobba om än i mycket liten skala. Dels med att hålla enstaka utbildningar, dels träffa och prata med mentorsklienterna när M har semester. Men också frilansa lite. Blir bra att få börja sysselsätta huvudet lite igen!

Tillbakablick på tidigare månader: April, Mars, Februari, Januari