Odla sin trädgård

Äntligen mina vänner, äntligen! Idag kom dagen då jag satt de första chilifröna i jorden. Har längtat efter detta sedan julhelgen men eftersom jag varit ömsom sjuk och ömsom rest en massa har det inte känts lönt tidigare. Men nu så!

Den chili jag ser mest fram emot att driva upp är den här, Naga Black. Utöver den blir det samma sorter som förra året och jag hoppas verkligen att det här året blir tripsfritt så att jag kan få bättres resultat.

Tidigare år har jag sått allt samtidigt men eftersom allt kommer så sent i jorden den här gången tänkte jag testa att göra det i omgångar som får bo i tornrummet. Det som ska sås ute i odlingslådorna får dock vänta någon vecka eller två till och jag har fortfarande inte lurat ut hur jag ska få plats med allt, haha. I en av dem växer vitlöken redan i halva och resten… Ja, vi får se hur jag löser det!

Bjuder på den här risigare vyn från verkligheten och som ni nog kan ana är det stora kommande projektet att fortsätta kratta och rensa upp. Blir mycket pyssel här den kommande månaden alltså och jag ser så fram emot att få vara på hemmaplan för att kunna göra det.

Så fint hur mycket som börjat växa och gro bara den senaste veckan. Är en sådan vardagslyx att få kliva ut här efter en arbetsdag. Och därmed är den här odlingssäsongen inledd! Har du några odlingsplaner i år och vad består dem i så fall av?

Varningstecken på destruktivt ledarskap

Insåg efter att jag var med i podden Jämställt arbetsliv att jag inte har skrivit någon samlad lista över varningstecken på destruktivt ledarskap och så kan vi såklart inte ha det eftersom jag (tyvärr) rätt ofta får frågan om hur man kan identifiera just det.

Jag vill dock, innan vi börjar, vara tydlig med att det är inte är så enkelt att man kan säga att en ledare som har ett (eller ett par) av nedanstående beteenden eller problem automatiskt har ett destruktivt ledarskap. Ingen ledare är perfekt eller felfri och de allra flesta av oss kan troligen skriva under på att ha gjort en eller flera av dessa saker som finns i listan någon gång förut. Det behöver inte innebära att vårt ledarskap är för evigt dömda som destruktivt eftersom även bra ledare kan göra dåliga saker ibland.

Min definition av destruktivt (eller dåligt) ledarskap är att det har en stark negativ påverkan på arbetsmiljön och organisationskulturen för en, flera eller alla medarbetare. Detta sker ofta över tid och graderna i hur aktivt respektive medvetet eller omedvetet som det destruktiva ledarskapet används kan såklart också spela in i hur snabbt vi upptäcker det.

Jag skulle även vilja påstå att det är få destruktiva ledare som är det av illvilja och elakhet eller genuint tycker att exempelvis Management by Fear är en bra ledarstil. I de flesta fall jag ser i min vardag som ledarskapsutvecklare är faktorer som stress, otrygghet, orimlig arbetsbelastning, bristande utbildning och stöd vanliga anledningar till att ledarskapet brister. Men såklart, ibland är det också fel person som är på fel plats. Dock är det få som vill kännas vid att man är dålig som chef och det kan därför vara svårt att inse och erkänna att man som ledare har ett destruktivt ledarskap. Vilket är logiskt för… Vem vill vara dålig på sitt jobb? En minoritet skulle jag ändå påstå.

Med det utrett: låt oss kika på olika varningstecken på ett destruktivt ledarskap!

Något jag ser som ett varningstecken är också om en ledare bara har plattan i mattan full fart framåt och förväntar sig detsamma av sina medarbetare. Det är inget fel i att jobba mycket och hårt men det är inte hållbart att göra det ständigt och jämt alternativt om framstegen görs på andras bekostnad. Bild: Fab Lentz on Unsplash

Varningstecken på ett destruktivt ledarskap

• Chefen är frånvarande även när hen är på plats

• Kontrollbehov som innebär att chefen är den som vet allt, gör allt eller berättar för medarbetarna hur allt ska göras

• Att chefen ger kritik inför andra, kollegor som kunder

• Kraftiga humörväxlingar som inte försöker tyglas eller som spills över på andra utan någon som helst eftertanke

• Oförståelse för att medarbetare kan göra fel eller att misstag händer

• Ledare som inte kan ta - eller ge – konstruktiv kritik

• Ovilja och rädsla att ta svåra samtal, ha obekväma (men viktiga) diskussioner eller hantera konflikter

• När ledaren aldrig ställer några frågor

• Oförmåga att skilja på sak och person

• Envåldshärskande

• Stor personalomsättning, hög sjukfrånvaro eller hög sjuknärvaro kan alla vara tecken på destruktivt ledarskap

• Att inte ha något intresse alls för andra människor och deras behov

• En människosyn som innebär att medarbetare = kuggar i det större maskineriet

• Detaljstyrande eller…

• Oförmåga eller ovilja att dela information eller…

• Att delegera

• När chefen är oumbärlig

• Okunskap om eller ignorans av de lagar och regler som behöver följas när en har personalansvar

• De ledare som tycker bättre om att höra sin egen röst än att lyssna på andras

• Ovilja eller oförmåga att reflektera över sitt ledarskap och dess effekter på omvärlden

• Bristande självinsikt och/eller självkännedom

• Bekvämlighetsrekrytering

• Om bara det dåliga, negativa och krångliga är det enda som lyfts och pratas om

• Ledarskap som är alltför känslostyrt

• Chefer som bara dyker upp om något är fel, eller rent utav drivs av att leta efter fel

• Favorisering av en eller några medarbetare

• Om ledaren befinner sig i en negativ stresspiral brukar det tyvärr också innebära att ledarskapet blir sämre och sämre även om det inte är avsiktligt

• Det finns inga tydliga mål i arbetet och du får inte hjälp eller stöd från chefen att formulera dem

• Arbetsmiljöfrågor negligeras eller försummas

• Bristande eller otydlig kommunikation

• Diskriminering

• När ingen får säga emot, säga ifrån eller tycka annorlunda utan att bli stämplad som ”jobbig”, ”bråkig” eller ”besvärlig”

• Obefogade maktdemonstrationer

• När det är viktigare att upprätthålla en snygg fasad av propra siffror än att arbetet görs ordentligt

• Ohållbara förväntningar på prestationer och tidsplaner

• Ett ledarskap som baseras i att skrämma folk till lydnad

• Eller om alla i arbetsgruppen är identiska med chefen

Och ja, det är vad jag kommer på såhär på stående fot. Är något du tycker att jag har missat? Fyll gärna på i kommentarsfältet! Den naturliga följdfrågan: vad gör man om man inser att ens chef har ett destruktivt ledarskap? Well, den frågan har nyligen landat i min inbox och dess svar kommer i en egen artikel som publiceras nu på torsdag så stay tuned!

En mastodontvecka

God morgon! Hur står det till med dig? Själv har jag fått inleda den här dagen med en trist huvudvärk - som tur var är den rätt mild så jag hoppas att den ska ge med sig med en kopp espresso och en Treo. Är som Jag vet inte hur du funkar men för mig brukar det vara viktigt att se saker för vad de är snarare än vad jag vill att de ska vara. Som den här veckan. De kommande fem dagarna kommer att bli m-a-s-s-i-v-a och då känner jag mig alltid lugnare och mer förberedd genom att erkänna det i stället för att glatt tänka att “det här minsann är en vanlig vecka”. Det erkännandet innebär också att jag sänker förväntningarna och kraven på mig själv och prioriterar bättre. Så ska vi kika på vad en mastodontvecka innebär?

Min vanligaste pose när solen skiner, haha. Tar till vara på varje solglimt som erbjuds!

Måndag

Idag blir det caféjobb på morgonen, eventuellt ett lunchmöte och sedan kommer resten av eftermiddagen spenderas framför kameran. Är en livesänd utbildning i konflikthantering som ska levereras och det ska bli roligt att se hur den tas emot. Efteråt ska det spelas in ytterligare lite saker så kommer bli en lång eftermiddag.

Tisdag

I morgon behöver jag befinna mig i Höör till lunch så det är bara att vackert hoppa på tåget som lämnar Stockholm strax efter sex på morgonen. Haha, ser verkligen inte fram emot det men förhoppningsvis kan jag få både jobbat och power nap:at på vägen ner. Sedan på eftermiddagen väntar ett event med Innovationscenter.

Onsdag

Utbildar på förmiddagen och det är det coachande ledarskapet som står på schemat. Sedan är eftermiddagen medvetet obokad för att kunna ta det lugnare och samla energi inför…

Torsdag

Börjar dagen med företagsfrukost som kommunen anordnar och går direkt därifrån in i det digitala klassrummet för att snacka om projektledarskap. Sedan bär det av mot Malmö för att träffa mentorsklienter och kvällen kommer att spenderas på Malmö Opera. Vi ska se barberaren av Sevilla och det har jag sett fram emot länge.

Fredag

En tom dag i kalendern men det kommer såklart att vara mycket att ta igen efter veckan. Så blir fullt fokus på det!

Och ja, såklart så ska bloggartiklar skrivas, utbildningsmaterial göras och framtida roliga ränker smidas. Blir en bra vecka med en välkommen helg.

Hur ser din veckoplanering ut?

En helg i storstan

Tjenare! Hur är läget? Med mig är det fint! Har (som vanlilgt numera) vaknat tidigt och därmed hunnit läsa en bok, slösurfa och spela en omgång Sçythe före klockan nio. Så nu gav jag upp och bestämde mig för att gå upp och skriva med er innan en helg i storstan börjar på riktigt.

Har njutit av solen varje möjligt ögonblick hela veckan som den solkatt jag är.

Tillbakablick

Den här veckan har mest känts som om jag ligger två steg bakom mig själv hela tiden. Inte den bästa känslan men som tur var har det varit jättebra dagar detta till trots. Har haft mycket intressant klientarbete, utbildningarna som jag gör tickar på superfint och bokningar för utbildningsuppdrag under sommaren och hösten börjar komma på tals. Jag har dessutom fått njuta en del av det fina vädret och äntligen hänga mer ute i trädgården och kratta löv. Inte för att kratta löv är kul alls men tillfredställelsen att få rensat undan i stökigheten, arbeta med kroppen och att göra det i vårsolen är femstjärnig. Har dessutom fått varit social både över telefon och IRL vilket alltid sätter guldkant på tillvaron.

Veckans bästa

Arbetsglädjen! Trädgårdsarbetet! Att få vara hemma igen och pyssla med vårt lilla hus! Och såklart att katterna kom hem. De har såklart haft det hur bra som helst men jag har saknat dem massor. Men också att jag så sakteliga har börjat

En som varit väldigt nöjd med att vara ute i sin bur och sedan komma in och sova framför kaminen den här veckan.

Veckans sämsta

Känslan av att inte räcka till och inte riktigt hinna med - men samtidigt hade jag inte hellre haft semesterveckan ogjord för att få mer arbetstid. Jag tar en sak i taget, påminner mig om att kvalitet trumfar kvantitet och att det är bättre att saker blir bra än hafsas igenom. Så har jag sakta men säkert matat mig igenom backlogen och bra har det jag hunnit göra blivit också.

Veckans utmaning

När nätverkskortet bara slutade samarbeta i onsdags eftermiddag och jag inte fick någon internetuppkoppling i ett par timmar. Som var lyckades M fixa det på ett par minuter när han väl kom hem så det fick sig ett lyckligt slut. Hurra!

Behövde jobba en timme till när jag hoppade av tåget på Centralen igår. Om jag mutade mig själv med kaffe och bubbel för att lyckas med det? Oh yes! Alla knep är tillåtna klockan tre en fredag tänker jag.

Framåtblick

Igår packade jag väskan igen och landade efter en produktiv tågresa i Stockholm. Ska utbilda här på måndag och i vanliga fall åker jag alltid upp dagen innan (för att slippa potentiell stress för förseningar etcetera) men den här helgen är tågen inställda på grund av banarbete och därmed blir det en vårhelg här. Hade ett par olika planer som alla blivit inställda på grund av sjukdomar och därmed har jag ingen aning om vad som händer. Kommer behöva jobba lite men annars spår jag uteserveringspremiär och att njuta av solen.

Veckans ledarskapstanke

Hur viktigt det är med ledare som öppnar upp dörrar för andra att kunna utvecklas i karriären även om det innebär att medarbetaren kanske går om ens egen position i framtiden. Blir lika irriterad och frustrerad varje gång jag hör om ledare som håller medarbetare tillbaka på grund av stolthet, prestige eller ego. Inte nog med att det är fegt och begränsande - det är dessutom dumsnålt. Mot den som drabbas men det kommer att slå tillbaka mot dig själv i slutändan så när det känns jobbigt eller obekvämt: bortse från dig själv och fokusera på det du gör för någon annan. Du kommer att få tillbaka det på något vis i framtiden.

Och ja, det var min vecka det! Intensiv men bra alltså. Hur har du haft det?

En vecka i Vemdalen

Jag vet inte om ni vet det men förutom någon enstaka skidsemester som barn har jag, innan jag träffade M, aldrig åkt skidor. Nu var vi i väg för tredje gången och för första gången i Vemdalen.

Kan avslöja att jag definitivt såg coolare ut än vad jag kände mig på skidorna men är fortfarande mallig över framstegen som jag gjorde!

När veckan började var jag jätterädd för sittliftar (pga en hemsk sittliftsdebut för ett gäng år sedan), kunde inte svänga med båda skidorna i marken och vågade inte åka fortare än promenadtakt. Spola framåt fem dagar, en skidlektion och en fantastiskt stöttande fästman senare så har jag åkt sittlift flera gånger om och blivit betydligt snabbare, stabilare och kan typ svänga ordentligt också. Ett mikroskopiskt kliv för mänskligheten men jätteskutt för mig.

Vemdalen var ett charmigt ställe men jag är glad att vi inte var där på en sportlovsvecka. Vågar knappt föreställa mig hur mycket folk det skulle vara där då.

Om man vill utvecklas på riktigt kostar det sin beskärda del av ansträngning. I mitt fall i form av svett, ett gäng krokodiltårar, skräck och värkande muskler. Om det varit värt det? Åh ja, och jag hade gärna gjort det igen. Kände mig inte alls klar nu när vi åkte hem. Tvärtom dagdrömmer jag om ännu fler skidupplevelser och hur nästa gång kommer att gå ännu bättre eftersom jag lär vara fysiskt starkare och därmed ännu bättre rustad att kunna åka än mer. Vem vet, en dag kanske jag kan lämna barnbackarna för ännu högre (och ännu mer läskiga) höjder?

Efter många dansande nerver, övning och ett par rädslotårar så lyckades jag till slut åka hela vägen nedför den här toppen.

Älskar verkligen den här typen av aktiv semester. Att vara ute mycket, röra på sig och att få bo och umgås med kompisar är en mysig kombination. Nu har jag dessutom hittat en skön rytm där jag har åkt ett par timmar på förmiddagen, sovit och vilat på eftermiddagen och sedan ätit och spelat spel på kvällen. Lägg till en eller två timmars arbetstid på eftermiddagen så är det pretty much en perfekt vardag va? Haha, drömma kan man ju. Men ska bli kul att se när och var nästa vinteräventyr blir av, jag längtar redan!

Någon annan här som lärt sig åka skidor i vuxen ålder? Vore kul att höra era tankar och reflektioner om era lärdomar på vägen!