Dags för upptakten

Hejsan! Hur är det med dig? Med mig är det faktiskt lite småkrassligt. Känner mig inte alldeles hundra i kroppen och märker tydligt att något är på gång. Men som tur var är humöret trots det ändå på topp tack vare ett fantastiskt meddelande från en av er poddlyssnare. Då blir man glad! Och sedan så insåg jag att det bara är två veckor kvar till jullov - inte tre som jag hade fått för mig. Så nu är det verkligen dags för upptakten och fullt fokus på att knyta samman alla lösa trådar som ligger och skramlar.

Blir att jobba från kontorssoffan hela dagen idag. Lugnt och skönt!

Veckans planer

Ja, hela veckan kommer att spenderas på hemmaplan och tanken är att jag ska:

Hålla i julavslutningssamtal för alla höstens klienter utom en. Har varit så häftigt att få följa deras olika resor under de senaste månaderna och alla framsteg som har skett!

Hitta en mobilreparatör för min trasiga mobilkameralins. Saknar att inte kunna fota normalt...

Ringa Skatteverket (snark)

Fixa publiceringsplan för bloggen under de kommande två veckorna och få klart så mycket som möjligt av det materialet. Kul!

Jobba vidare på nya hemsidan. Det börjar likna något nu och planen är att få den up and running så att ni får se den efter årsskiftet. Kommer bli så skönt att få den här pucken avklarad och även om jag just nu känner att det nya bloggverktyget är hopplöst att använda så är det ett rejält lyft.

Årets sista Ledarskapsbrev ska skrivas och skickas ut denna eller nästa vecka.

Sedan ska det såklart mejlas, göras administrativa saker och jobbas för Innovationscenter för landsbygden också.

Ha konferens med mig själv för att utvärdera året som gått.

Och ja, det är min vecka det. Håll nu tummarna för att jag inte blir sjuk så att jag kan genomföra detta! Hur ser dina planer ut? Är de mycket, lite eller lagom avancerade?

Hur du kan skapa arbetsglädje för andra

Temat för veckans poddavsnitt är arbetsglädje, hur viktig den är och vad det här med flow betyder. Bland annat! Vi pratar såklart också om vilka beståndsdelar som är viktiga för att kunna känna arbetsglädje och något jag tänkte djupdyka ner i lite extra i detta blogginlägg är hur du som ledare kan skapa arbetsglädje för andra som ledare!

Arbetsglädje behöver inte innebära att vi ska glädjedansa på kontoret varje dag, men majoriteten av oss behöver känna sig trygg, bekräftad och uppskattad för det jobb vi gör!

Hur du kan skapa arbetsglädje för andra

Vi lyfter såklart upp rätt många olika aspekter av det här med arbetsglädje i poddavsnittet men några saker som jag vill lyfta fram lite extra inom det goda ledarskapet är, förutom att skapa en trygg och bra arbetsmiljö är också att bygga en organisationskultur där ni:

Bryr om varandra

Det kan låta banalt men det är verkligen asviktigt för arbetsglädjen att det också finns en stämning av att ni som jobbar ihop litar på och bryr er om varandra. Nej, man måste inte vara bästisar. Nej, man behöver inte umgås på fritiden eller tycka om allt med alla. Men ni behöver respektera och bry er om varandra på ett kollegialt och medmänskligt plan och du som ledare sätter definitivt ett exempel här med ditt beteende. Så syna gärna dig själv i sömmarna, bryr du sig om dina medarbetare (oftast är svaret ja) och hur visar du det i praktiken?

Har utrymme för att tänka och tycka olika

Det säga att lika barn leka bäst och så är det kanske - det är dock inte så att lika barn jobbar bäst. Tvärtom! Det behöver finnas plats för att tycka och tänka olika i organisationer för att vi ska utvecklas. Blir gruppen för homogen kommer ni att bli hemmablinda och stagnera hur kul ni än har.

Lever som ni lär

Ett klassiskt misstag som skapar osäkerhet, frustration och missnöje bland medarbetare är när det blir ett för stort glapp mellan den formella och den informella organisationen. Om ni säger en sak men i verkligheten gör något helt annat och det kommer definitivt ha en effekt på er arbetsglädje. Oftast negativt men ibland "positivt" kan tilläggas! Den typen av glappkontakt kan nämligen ena personalen i det faktumet att ni inte lever som ni lär vilket är stärkande för gemenskapen även om det bottnar i en sämre orsak. Men annars är känslan av att befinna sig i genuina sammanhang ofta en katalysator för glädje. Inte minst om det finns sunda värderingar i botten.

Bjuder på dig själv

Humor är ett bra redskap att använda sig som ledare och likaså självdistans. Genom att bjuda på dig själv, missar du gör, anekdoter och att bygga starka relationer med varandra kommer också att göra mycket för er arbetsglädje. Kom ihåg att du med ditt beteende ofta sätter tonen för stämningen i er arbetsgrupp!

Och ja, får nog bromsa mig där nu. Vill du lyssna på poddavsnittet? Då hittar du det som vanligt på både Spotify och Podbean!

Fint att vara tillbaka

Hej! Hur har du det? Med mig är det bra, är rätt trött och sliten efter veckan men shit så fint det är att vara tillbaka. Dessutom har det varit en väldigt rolig vecka!

Det var en ren fröjd att få leverera på Student Start Up Matching, riktigt rolig eftermiddag!

Tillbakablick

Dagarna har verkligen gått i ett med flera olika leveranser. I måndags och och onsdags poddade vi, i tisdags skrev jag en massa och sedan var jag moderator på onsdag eftermiddag och arbetade som teknisk moderator hela torsdagen. Så inte konstigt egentligen att jag sov till klockan vad elva igår. Vet inte riktigt när det hände senast men ja, kroppen behövde det uppenbarligen!

Veckans bästa

Alla fina samtal, all pepp, all omtanke och fantastisk feedback som jag har fått den här veckan från alla möjliga olika håll. Är så tacksam över att ha er underbara människor omkring mig! Sedan har det också varit skönt att få ett plåster på saknaden jag känner efter liveframträdanden som utbildningar och föreläsningar. Har inte riktigt insett hur mycket jag saknar den typen av arbetsuppgifter förrän nu när jag fick göra ett.

Och på torsdagen hade Innovationscenter för landsbygden en digital heldagskonferens om industrihampa där jag fick hoppa in som digital moderator. Återigen ett fantastiskt team som styrde detta och det blev så lyckat! Foto: Dexera

Veckans sämsta

En gränslös fråga som inte menar något illa men är allt annat än lämplig. Tänker inte gå in på detaljer kring det här och nu men det var ingen rolig upplevelse.

Veckans utmaning

Den extra tröttheten jag känner efter min sjukvecka. Det blir uppenbart att det kommer ta lite tid att återställas helt från detta. Så därav att det inte blev några blogginlägg torsdag och fredag - hann helt enkelt inte med det!

En riktigt fin överraskning kom i brevlådan med, nämligen Julias senaste bok Brynt smör. Så himla snygg och alla recept ser vansinnesgoda ut! Ledsen för kass bildkvalla dock, min kameralins har gått sönder så kan bara fota med frontkameran och porträttläge för tillfället.

Framåtblick

Förutom att blogga, ta ett svårt samtal och fixa lite med den nya hemsidan blir detta en ledig helg. Ska andas mycket frisk luft, sova middag och förhoppningsvis spela brädspel.

Veckans ledarskapstanke

Hur mycket svårare det blir för företag med dåliga arbetsvillkor, dålig arbetsmiljö och falska värderingar att fortsätta med sitt fuffens i skuggorna när sociala medier finns. De senaste dagarna har influencern Rodja Pazooki riktat strålkastarljuset mot NA-KD och vittnesmålen om hur arbetsvillkoren har sett ut för personer som arbetar för bolaget väller in. Och nej, det är inte vackra vittnesmål som delas. Även om jag har svårt för den shaming-kultur som så snabbt kan spridas oemotsagt på sociala medier utan faktagranskning tycker jag också att det är bra att arbetsgivare inte längre kan gömma sig bakom fina policies och välskötta hemsidor. Tar man inte bra hand om sina medarbetare - ja, då kommer er employer branding att skadas och på sikt urholkas helt.

Det var min vecka det och ja, nu är det dags för helg! Hur har din vecka varit?

Några av mina missar som ledare genom åren

Hallå! Hur är det? Med mig är det fint tack. Förra veckan när jag var sängliggande och hade tråkigt som fan låg jag och tänkte på det här med motgångar. Vilket i sin tur spann vidare i vilken utveckling jag har gjort som ledare under de senaste tio åren. För elva år sedan ville jag bli chef och trodde att det var det enda sättet att avancera i karriären. Kort in i mina studier så insåg jag att nä, det vill jag verkligen inte. I stället fann jag min roll vid sidlinjen där jag visade mig vara bäst på att hjälpa andra i sina ledarskapsroller. Men med åren har jag trots det ändå blivit bättre och idag vet jag att jag skulle klara av en chefsposition bra även om det förmodligen inte är där jag gör mig allra bäst. Det i sin tur fick mig att fundera på mina missar som ledare genom åren.

Och tro nu inte att det här är inte alla jag någonsin har gjort, haha. Om jag tillät det skulle jag nog kunna älta alla misstag och fel jag har gjort sedan 2005. Men eftersom jag vet att det inte tjänar något till försöker jag alltid att fokusera framåt och ta med mig lärdomarna jag fått på vägen i stället. Har gjort så många missar genom min karriär och lär väl göra tusen till framöver. Här är några av dem!

Känslan när man inser att man har gjort fel alltså. Den är ingen höjdare!

Några av mina missar som ledare genom åren

Alla gånger jag har varit för resultatorienterad

Det är en av mina styrkor att jag är leveransfokuserad, mån om att få saker att hända och skapa resultat. Absolut. Men ur ledarsynpunkt är det verkligen ingen höjdare alltid och jag har i mina tidigare yrkesverksamma år verkligen varit alldeles för snabb, för otålig och bara kört mitt egna race. Tydligast blev det när jag fick ansvaret för ett projekt där jag blev inkallad med informationen om att den ursprungliga projektgruppen hade kört fast. Och visst, chefens tanke var att jag skulle få saker att hända och det hände. Men det blev snudd på en one woman show av det till slut där jag gjorde allt själv och det är ju inte poängen med den ledande rollen och definitivt inte projektledarrollen.

Hur jag hade hanterat det idag: Detta var mitt första uppdrag som projektledare och efter det jobbade jag som det i åtta år. Rätt mycket blev annorlunda med tiden. Men i just den situationen hade jag nu, från början, säkerställt om det är rätt kompetenser och perspektiv som finns med i projektgruppen. Sedan hade jag också från början haft en helt annan ingångsvinkel, ett annat sätt att kommunicera och också delegerat och fördelat ansvaret på ett annat sätt jämfört med då. Fokuset hade definitivt varit på att teamet ska lösa situationen och inte ta över den helt själv.

Ta på mig för mycket jobb samtidigt

När jag arbetade mig in i utmattningen så var jag med och drev fyra stora förändringsprojekt samtidigt. De skulle ske på extremt kort tid och vi var flera projektledare men när de andra projekten, av olika anledningar, började halta klev jag in och lastade på mig själv för mycket ansvar och arbete samtidigt. Vilket med facit i hand var helt fel av mig eftersom jag blev utmattad på köpet. Där och då såg jag dock inte det utan jag vände ut och in på mig själv för att få allt att fungera. Ledarskapet i detta? Well, det var betydligt bättre jämfört med ovan exempel några år tidigare. Men den största missen här var att jag inte insåg kostnaden för att ta på mig för mycket jobb på en och samma gång.

Hur jag hade hanterat det idag: Idag hade jag haft en helt annan trygghet och ett helt annat mandat i att säga ifrån uppåt att förväntningarna som fanns på dessa projekt var orealistiska och orimliga. Jag hade inte heller tagit på mig andras arbetsuppgifter så lättvindigt som jag gjorde då. Såhär - jag tycker det är självklart att man ska hjälpa varandra som kollegor. Men det är skillnad på att hjälpa till och ta över och sedan också behålla ansvaret trots att det inte är ens eget. Jag kommer inte ta på mig så mycket jobb omedvetet eller utan någon som helst förståelse för pauser och återhämtning någonsin igen. Och min bedrift i våras med allt jag hade att göra då bevisade verkligen, för mig själv, att jag klarade av en period med extremt tung arbetsbörda utan att det för mycket.

Läs mer: Hur är en perfekt chef

En annan sak som hjälper mig igenom mina misstag är att vara noga med att be om ursäkt för fel som jag gör. Misstag och missförstånd är en del av vardagen. Det är därför vi inte kan ta dem (eller oss själva) på allt för stort allvar.

Anta att vi kommer att minnas saker

Jag har nog alltid gillar tydlighet och raka rör i min karriär. Men bara för att jag upplever att jag är tydlig behöver det inte betyda att andra förstår vad jag vill. Eller att vi pratar om samma sak. Well, det fattar jag ju nu men det var inte en självklarhet för mig när jag började arbeta som inköpare. Som tur var märktes det rätt snabbt när vi hade suttit i möten och diskuterat olika alternativ. Jag trodde en sak och som kom offerten eller underlaget och så visade det sig att leverantören trodde något helt annat. Tack vare dessa missar blev jag med tiden bättre på att ställa olika kontrollfrågor (så att jag fick förståelse för deras process) och sammanfatta våra möten så att alla hade samsyn på vad som skulle göras och sätta saker på pränt.

Så varför lyfter jag det här? Jo, det var nämligen så att jag inte tänkte på att använda den här kunskapen när leverantören bytte tak här förra året. Vilket ledde till att de kom med röda plåtdetaljer till taket som skulle vara svarta för att matcha med själva taket.

Hur jag hade hanterat det idag: 1. Dubbelkolla så att ni båda har förstått och skrivit ner vad som ska göras. När man gör många olika saker samtidigt är det så lätt hänt att prata om att "alla plåtdetaljer ska vara svarta" - men om det inte antecknas så är det lätt att glömma bort det. Och 2. var närvarande som ledare! Tack vare att jag var på plats så hade vi turen att upptäcka den stundande missen i tid. Dessutom var leverantören grymt service minded och löste det med bravur. Men det hade kunnat bli ett riktigt surt läge. Så bara för att du har lärt dig något en gång som ledare gäller inte den kunskapen om du inte fortsätter att använda dig av den!

Hade som sagt kunnat rada upp ett gäng saker till men jag tror ändå att vi nöjer oss med dessa tre saker. Har du någon miss som du vill och kan dela med dig av? Svara gärna anonymt om du vill det! Vore intressant att få höra fler anekdoter av det här slaget.

Vanliga anledningar till att inte delegera

Att delegera är viktigt som ledare men ibland är det faktiskt enklare sagt än gjort. Här är några vanliga anledningar till att inte delegera som ledare och min respons på några argument om att delegera kan vara svårt.

Vissa saker är enklare att säga än att göra och att det är viktigt att delegera som chef är helt klart en av dem! Bild: Pixabay

Vanliga anledningar till att inte delegera

Det känns otryggt

En vanlig känsla är att det känns otryggt att lämna i från sig arbetsuppgifter eller ansvarsområden. Ibland är det berättigat för att det är chansning om hur bra det kommer att bli eller hur det kommer att gå - men ofta ligger den känslan hos dig som är chef. Vad är det som känns otryggt? Och varför känns det otryggt? Det är viktigt att rannsaka dig här för det kommer att ge dig ett hum om huruvida din känsla av otrygghet är berättigad eller inte. Är den det - då finns det högst troligen saker som du behöver åtgärda. Om inte, då ligger det hos dig att arbeta med eventuella känslor av kontrollbehov och osäkerhet.

Medarbetarna tar inte egna initiativ

Det händer också att jag har fått höra att det inte går att delegera eftersom medarbetarna inte har något initiativförmåga eller kliver fram fastän det behövs. Och ja, det är en fråga om vad som är hönan och ägget. Vissa personer är mer initiativrika än andra men ibland så handlar det också om hur vana eller ovana medarbetarna är vid att få ta extra ansvar. Är de inte det är det kanske inte heller så konstigt om de inte gör det första, adnra eller tredje gången du hoppas på att det ska hända.

Andra aspekter som ofta spelar roll är: hur ser organisationskulturen ut? Hur självständigt är medarbetarna vana vid att arbeta? Och om du granskar dig själv lite extra i sömmarna: hur kommunicerar och agerar du som ledare? Ger du verkligen frihet under ansvar eller händer det att du snarare ger detaljerade orders på hur sakerna ska göras i detalj? Eller händer det att du rent utav gör medarbetarnas jobb åt dem? Om så är fallet är detta en process som kan ta lite tid att få bukt med.

Det tar tid

Ja, att delegera tar tid och det kan vara en rimlig anledning till att låta bli att göra det! Men här är det också viktigt att våga ifrågasätta sig själv. Kan det vara värt att det tar tid inledningsvis för att du sparar mer tid i slutändan? Oftast är svaret på den frågan ja. Dock förutsätter det att du kan ge medarbetaren tiden hen behöver för att sätta sig in i det som är nytt. Ett knep som kan hjälpa till här är att ifrågasätta: vad det är som är så himla bråttom? Är det bråttom egentligen eller känns det så alternativt är det av gammal (o)vana?

Att delegera handlar inte om att du som ledare bara ska ligga på Maldiverna och götta dig medan alla andra jobbar (om du inte är på semester vill säga). Däremot kommer du att frigöra din tid så att du kan fokusera ännu mer på att leda. Bild: romaneau från Pixabay

Det blir inte likadant eller lika bra som om du hade gjort det själv

Det är kanske också sant att det inte blir lika bra eller likadant gjort om någon annan gör det du brukar göra. Frågan är: är det hela världen? Kan det personen gör vara gott nog ändå? Kan det som är annorlunda kanske rent utav vara bättre? Som chef behöver du inte vara den som kan exakt allt och vet alla detaljer även om det ibland känns så och därför är det viktigt att kunna motivera varför ni gör vissa saker på vissa sätt. Fyller det en viktig funktion eller ett syfte? Ja, då behöver såklart medarbetaren följa de riktlinjerna. Men om det inte är så - då kanske det inte spelar så himla stor roll egentligen.

Svårt att delegera bara lite grand

Detta är en annan vanlig anledning till att det är svårt att delegera och den är fullt förståelig. Det är ofta svårt att stycka av enstaka arbetsuppgifter och delegera dem lite grand. Är det så även för dig rekommenderar jag att du istället delegerar hela ansvarsområdet som uppgiften ingår i. Ge medarbetaren så mycket mandat att fatta beslut och driva arbetsuppgiften som sin egen som möjligt. Låt medarbetaren vara med på mötena och breifa dig i efterhand om vad som har sagts och gjorts i stället. Ett viktigt verktyg för att underlätta detta på är att komma överens om era spelregler. Vilken typ av information behöver du ha? Vilka beslut behöver du ha information om? Har medarbetaren den kunskapen och de kontakterna som hen behöver för att kunna axla ansvaret? Om inte, ge personen det. Om ja, luta dig tillbaka och njut av spänningen som det innebär att se både människor och processer som du är ytterst ansvarig för växa vidare.

Viktigt kom ihåg!

Sist men inte minst, ett viktigt kom ihåg. Att delegera och göra sig mer umbärlig som chef innebär inte att du ska bli helt frånvarande: tvärtom kommer det krävas att du ändå är närvarande och visar att du finns i närheten om det skulle behövas. Var nyfiken, ställ frågor om hur det går och hur det känns och följ upp det du har delegerat både i informella och formella situationer. Visa med både ord och handling var du finns om det dyker upp frågor eller problem och när de gör det - försök att använda dig så långt som möjligt att svara på frågor med frågor. Det gör så stor skillnad för lärandet!

Vad säger du som läser om det här med att delegera? Är det lätt eller svårt? Finns det någon utmaning som jag inte har lyft upp här som du vill lägga till på listan?