Åsa Uhlin: "Det kommer att dyka upp oväntade saker"

I detta avsnitt av Möt en boss så får vi en inblick i en ny bransch för intervjuserien när vi träffar Åsa Uhlin som är chefredaktör för Veckans Affärer. Vilka lärdomar och erfarenheter har hon fått genom åren? Hur har hennes ledarskapsresa sett ut? Och vad tycker hon är mest spännande med att leda? Det och mycket mer (som hennes tips till framtidens ledare) läser du här. Möt: Åsa Uhlin!

Åsa Uhlin Foto: Privat

Hej Åsa, kan du berätta lite om digsjälv för Bossbloggens läsare?

Hej! Jag bormed min familj i Nacka utanför Stockholm. När jag inte jobbar vill jag umgåsmed familjen, vara i trädgården och tycker om att vara på vårt lantställe iHalland. Men jag gillar också att läsa, gå på bio och sjunger i kör.

Berätta om din karriär!

− Jag varung när jag började som journalist, var tjugo när jag kom in på JMK och gick uti arbetslivet ett år senare och jobbade på olika lokaltidningar. Redan då vardet svårt att få fast jobb men jag upptäckte allt eftersom det jag gillade mestvar att göra själva tidningen. Vad behövs i flödet? Vad ska den innehålla? Tillslut fick jag fast tjänst på Länstidningen i Södertälje. Efter det var jag påen start up i tidningsbranschen, Dagens Politik, och fick lära mig ännu merinnan jag upptäckte hur roligt det är att skriva för riktigt nischade tidningaroch hamnade hos Dagens Medicin. Mitt första ledaruppdrag var som nattchef på Länstidningen.Ett uppdrag som innebär mycket tidspress för att man måste se till att alltmaterial kommer in i tid, att alla rubriker och första sidor blir rätt och manfår inte bli sen för då kostar det massa pengar. Och det var jättekul med en såintensiv produktion, där alla måste gör rätt saker vid rätt tid. Dessutom tycktejag att det var jättekul att det var chef.

− Sedan,runt 2011-2012, gick jag över på andra sidan och fick ansvaret för att utveckladigitala verktyg. Närmare bestämt ett som användes som stöd för läkare i Norgeför att hitta rätt diagnos och detta skulle tas till Sverige. Mitt uppdrag blevatt översätta 4,5 miljoner ord till svenska, kolla så att allt var korrekt ochse till att detta såldes. Vilket gjorde att jag gick från att vara printorienteradtill att vara en person som älskar digital utveckling. 2015 fick jag sedan fråganom att ta över chefredaktörsrollen på Veckans Affärer trots att jag inte harden klassiska bakgrunden från finansvärlden. Vilket ju lät jättekul – ochdessutom har rollen utvecklats under tiden, vilket stärker min övertygelse omatt välja uppdrag just för att de är, eller låter, roliga och intressanta.

Vad för ledarroll har du idag och hurser ditt dagliga arbete ut?

− Som chefredaktörär jag ytterst ansvarig för det vi publicerar. Jag skriver en blogg och ledarkrönikanmen annars är det inte jag som skriver utan mitt jobb är att utveckla tidningenoch vår sajt på olika sätt. Så en vanlig dag har jag många möten med folk,pratar med medarbetarna på redaktionen, medarbetarna på eventdelen och försäljning.Man behöver ha tentakler ute på alla håll. Sedan ingår också att vara ytterstansvarig för innehållet och hur hanterar vi olika publiceringsfrågor. Somansvarig utgivare är jag ansvarig 24/7 och behöver vara nära i processen. Så,det är dels en personalledande roll, dels bidrar jag till att utvecklaverksamheten samtidigt som funktionen som ansvarig utgivare är väldigt specielloch viktig.

Varför vill du vara den som är boss?

− För att detär så vansinnigt kul att få en idé och kunna förverkliga den! Och att få jobbamed människor. Det är inte alltid enkelt men alltid spännande att få andra attbli så bra som de kan bli. Att hjälpa dem hitta rätt i organisationen, hitta rätti uppdraget, få lyssna alla kloka som säger ”det här funkar inte så bra”. Menockså att få vara med i vardagen och få möjligheten att jobba med sinamedarbetare är så roligt. Det är häftigt att vara beredd att ompröva sina egna idéeroch anpassa sig efter människorna man har omkring sig.

Folk vill bara bli ledda av någon som de har förtroende för. Så hur får jag nya medarbetare att förstå hur jag funkar? Hur förstår jag hur de funkar? Hur ska vi organisera vår verksamhet? Hur ska det se ut här? Vad är det bästa sättet för oss att nå våra mål?

Åsa Uhlin

Åsa Uhlin Foto: Privat

Vad har du för mål med dittledarskap?

− Attutveckla både verksamheten och medarbetarna. Det är speciellt att vara specialistoch sedan bli chef. Behövs det säger jag vad jag tycker, men oftast försökerjag låta bli eftersom det finns inget värre än en chef som kommer och säger”såhär skulle det sett ut”. Min taktik då är att sätta upp regler för mig. Intestenhårda men i vilka lägen ska jag tycka saker och vem ska jag prata med omdet för att det verkligen ska bli en förändring? Det gäller att komma ihåg hurdet var när man själv inte var chef och hur hårt det kan kännas att bliöverprövad av någon som är ens högre chef. Att fundera kring det låter kanskeenkelt men det är en utmaning och något att jobba med löpande.

Vad är det viktigaste en ledare skagöra?

− Skapa enbra arbetsplats och inse att du aldrig kan detaljstyra allt. Det är viktigt attdet är tydligt vart vi ska någonstans och vad tanken är med de vi gör så attmedarbetarna kan få arbeta självständigt inom de ramar som finns.

Om du har fått erbjudande att bli chef, då är du förmodligen jätteduktig på det du gör och löst många problem genom att vara duktig och effektiv. Som ledare kommer du inte hinna med allt du vill göra, det gäller att prioritera och inte göra allt själv. Jag jobbar med det hela tiden. Det och att ha utrymme för det oväntade som dyker upp, för en sak är säker: det kommer att dyka upp oväntade saker.

Åsa Uhlin

− En annan viktig sak är att hitta en vän på jobbet som inte ingår i din arbetsgrupp. Alla som får ledaruppdrag känner sig ofta ensamma och det behöver man inte alltid komma högt upp för att upptäcka. Därför är det viktigt att hitta en kompis på jobbet som förstår vad du gör eller någon utanför som du kan hitta stöd och råd hos för att man ska orka och hålla som chef.

Prick just nu

God afton! Hur står det till? Med mig är det finemang. Förstår ju att du kanske undrar, vad händer egentligen prick just nu hos Clara? Inte? Jo, det hoppas jag eftersom du ska få veta det nu tack vara Sandras blogglista.

Fyndade två ögonskuggor (under nedan nämnda shoppingrunda) så för två timmar sedan bestämde jag mig för att smacka på dem för att kolla färgerna. Sjukt slött att göra en på vardera öga men också asnöjd med mitt fynd!

Prick just nu

Jag längtar efter:

Mat! Men har en veggie panpizza som väntar på att få snurra i micron så snart jag har skrivit klart detta så om texten verkar korthuggen vet ni varför, haha! Men också morgondagen som kommer att innebära ett nytt avsnitt i Möt en boss.

Jag är ledsen över:

Ingenting, jag har noll och inget att vara ledsen över just här och nu och det är en väldigt befriande känsla.

Jag äter helst:

Well, just nu skulle jag nog kunna äta en skokartong men det jag längtar efter att äta mest nu är kräftor. Har inte ätit det än i år och är så, så, så sugen. Inte minst eftersom jag har ett paket i kylen som väntar på mig...

Jag ser fram emot:

Bröllopet i helgen! Är M's lillebror och hans fina fästmö som gifter sig och det ska bli galet kul. Köpte en massa vattenfast smink idag pga kommer att böla som en tok hela eftermiddagen.

Som sällskap här i matsalen har jag den här lilla väskkatten som parkerat sig på brädspelsväskan. Ser allt annat än bekvämt ut måste jag säga.

Jag läser:

Just nu andra boken i Mortal Engines-serien. Har dock bara läst de tre första sidorna så har inget att säga om den än. Den första var helt okej, blev imponerad över hur pass trogen filmatiseringen var gentemot sitt original ändå.

Jag lyssnar helst på:

Nu hör jag bara Mackans röst som pratar ömsom med mig och ömsom med katterna. Himla fint! Pratar vi mer generellt så blir det den musik som jag känner för just där och då. Eller tystnaden, älskar tystnad.

Jag drömmer om:

Hmm, att vi får leva lyckliga, friska i alla våra dagar? Att alla jag känner och bryr mig om ska må awesome? Att ha en ekonomisk buffert? Världsfred! Lite allt möjligt alltså.

Jag blir nostalgisk av:

Det mesta. Är en lättrörd och lättberörd själ. Tacksamt ibland och skitjobbigt andra gånger.

Och det var hur jag har det prick just nu! Hur har du det? Har du något som du helst äter eller läser?

Våga anställa förstagångsledare!

En av de vanligaste utmaningarna jag möter hos mina klienter som vill bli chefer är att det finns en tystlåten norm i affärslivet som i praktiken innebär att du, för att bli chef, måste ha chefserfarenhet sedan tidigare. Ja, du läste rätt. För att få ett chefsjobb måste en ofta ha chefserfarenhet. Hur det ska gå till är en relevant fråga men den sparar vi till en annan gång. Likaså diskussionen om varifrån detta omöjliga krav kommer ifrån. Och nej, det här gäller förstås inte alla överallt. Det finns arbetsgivare och ledare som är modiga nog att satsa på en förstagångsledare som inte har hunnit jobba i tjugo år. Men vi behöver fler av er! För genom att våga anställa förstagångsledare så kommer du att göra en investering som kan vara lönsam både för dig och din organisation under lång tid framöver.

Läs mer: Vanliga myter om jämställdhet

Det blir bara ännu sorgligare att höra om företag som inte vågar satsa på de personer som är intresserade och vill kliva in i ledande roller när en vet hur för långsamt jämställdhetsutvecklingen går. Bild: Patrick Tomasso on Unsplash

Några anledningar till att våga anställa förstagångsledare

Det är en framtidsinvestering

Den största anledningen är att det är en framtidsinvestering att anställa en förstagångsledare. Ja, det kan ta lite tid innan personen blir varm i kläderna. Ja, det finns en risk att hen slutar någon gång i framtiden och därför känns det extra riskabelt att lägga så mycket energi på en person. Men att hålla tillbaka människor som vill få mer ansvar brukar inte få dem att trivas och vilja stanna kvar. Så gör tvärtom! Ge dem mer ansvar och ge dem chansen att få chefserfarenheten.

De flesta av oss minns personerna som öppnade dörrar åt oss med extra värme och vill återgälda det. Så bara där har du en framtidsinvestering att personen stannar och kan växa med ert bolag. Skulle hen sedan sluta har du i stället en god ambassadör som berättar för andra hur "den här chefen på det här bolaget gav mig chansen att utvecklas" för andra, vilket stärker ert rykte som arbetsgivare.

Du kommer att få en ny chef som är både hungrig och engagerad

Om personen i fråga vill ha mer ansvar och du låter hen kliva in i en chefsroll så kommer du att få en ny chef som är både hungrig och engagerad. Som vill lära, som vill bidra och ge tillbaka till organisationen. Hur tacksamt utgångsläge är inte det?

Du kommer att utveckla er alla

Är du en chef som brinner för att utveckla andra? Bra. En av de mest effektiva sätten att utveckla andra på är att ge dem ansvar att växa med och utvecklas utav. Och du kommer inte bara att utveckla den nya ledaren - du kommer också att behöva utveckla dig själv och ditt ledarskap för att ge den nya chefen det stöd hen behöver. Du kommer dessutom att utveckla organisationen som behöver nya tankar och idéer för sin totala framtidssäkring. Alltså blir det en win-win-win.

Organisationer med jämställdhet och mångfald är mer lönsamma

Idag är inte jämställdhet och mångfald en hygienfaktor som är "bra att ha" utan gör organisationer mer lönsamma. Hittade förresten en gammal, men likväl intressant läsning om det här. Och då är ålder också en mångfaldsfaktor att räkna med. Visst, det kan vara bra att ha lite livserfarenhet innan man kliver in i en chefsroll men nej, du måste inte har levt i mer än 30-40 år för att du ska ha det. Så våga satsa på förstagångsledare som är både yngre och äldre - det kommer att gynna er. Inte minst för att ni är med och skapar framtiden!

Vad säger du som är eller vill bli chef och läser detta? Vilka utmaningar har du stött på för att få din första chefsroll? Och för dig som arbetsgivare, vilka möjligheter respektive risker ser du med att anställa förstagångsledare? Dela gärna med er av era tankar och erfarenheter i kommentarsfältet!

Tumme upp: De arbetsgivare som har fattat galoppen som inte bara vågar satsa på förstagångsledare utan tar sitt ansvar hela vägen genom introduktion och upplärning för alla chefer som rekryteras.

Tumme ner: De arbetsgivare som har fastnat i att en chef måste se ut på ett visst sätt, vara i en viss ålder eller ha en vis typ av bakgrund för att passa som ledare.

En riktigt seg dag

Hej! Hur är läget? Med mig är det okej. Har haft en riktigt seg dag eftersom jag haft en lätt migrän hela dagen. Den är inte så farlig (peppa, peppa) men har, i linje med gårdagens inlägg, tagit det lite lugnt för att försöka råda bot på den. Nackdelen med att vara egen i sin business är helt klart att man är så oumbärlig och att man ibland faktiskt inte alltid kan checka ut helt.

Kolla vad jag har gjort de senaste dagarna - plockat hasselnötter från de hasslar som vi har på tomten! Vilket lätt faller in i kategorin av saker jag aldrig trodde jag skulle göra, haha.

Måndag

Ja, idag blir det alltså till att göra det nödvändigaste. Har haft ett möte med en affärsjurist och gått igenom ett avtal. Sjukgymnastiken blev inställd och eftermiddagen ägnades åt en hemlig grej som kommer bli kul.

Tisdag

Obokad dag och förhoppningsvis mår jag på topp så jag kan jobba järnet! Hoppas det för jag har så många saker som jag vill få gjorda.

Onsdag

Ska på konferens på förmiddagen för Jämställt Skåne, nätverkslunch med ett coachnätverk och sedan beta av lite kunduppdrag.

Torsdag

Hänger i Sjöbo hela dagen för Innovationcenters räkning.

Fredag

Obokad dag och det ska bli så fint! Sedan på eftermiddagen ska vi nog bort till bröllopslokalen och reka det sista för lördagens festligheter.

Har, trots en riktigt seg dag, i alla fall varit glad och det är ju alltid skönt!

Bloggmässigt sett ska detta bli en rolig vecka. Dels är det dags för Möt en boss igen, dels har jag också skrivit en krönika om ett ämne jag tycker är viktigt. Bland annat! Så kika in i morgon igen.

Hur ser planerna ut för din vecka?

About this fall

Vet du vad? Jag insåg en sak igår. Nämligen att det är höst i mitt huvud nu. Sjukt jäkla störigt. Vill ju inte att sommaren ska vara slut. Med undantag för dagar som idag var den för kort och regnade bort. Som tur var så gillar jag alla våra årstider (även om jag inte jublar särskilt mycket över den skånska ”vintern”) så det känns okej ändå. Så about this fall. Efter semestern så har jag funderat mycket på hur jag vill ha det och jobba i höst. Vilket tempo ska råda? Vad tycker jag är viktigt? Vad har jag för ledord? Ett av de starkaste behoven som jag känner just nu är nämligen att jag bara vill ha kul. Min inre tonåring har mått så bra av att hänga med vänner, drälla runt och uppleva saker i det lilla de senaste veckorna. Så det har jag tänkt försöka ta tillvara på i höst.

Är ju en riktig sommar- och solnjutare och hade inte haft något alls emot att leva i tjugofem plusgrader jämt. Foton: Olivia Stymne

About this fall

Det främsta ledordet för hösten är: avslappnat. Vilket kan låta alldeles bakvänt för en upcoming entreprenör – nu borde jag väl jobba ännu hårdare för att säkerställa att företaget lyfter? Men nä, att ha det avslappnat innebär ju inte att jag ska sluta jobba helt utan att jag vill göra det så smart som möjligt. Och hitta på kuligheter! Göra lite mer av allt det där som jag gillar så mycket.

Nästa helg är det exempelvis bröllop och det lär bli ett himla grymt party. Sedan håller vi även på att försöka planera in en weekend. Jag går och dagdrömmer om att få gå på nöjesfält och åka massa roliga saker. Jag ska bli lite bättre på att boka in kompisdejter. Plus att vi är ett gäng som ska boka in Sherlocked i höst med eftersom vi alla gett det i present till varandra men inte tagit tag i att faktiskt genomföra det.

Men det är ju inte höst än som tur var så förhoppningsvis blir det några soliga dagar till. Inte minst nästa helg när det vankas bröllop!

Jobba smartare - inte hårdare

Det var så dränerande i våras när det var mycket både med jobb och i privatlivet samtidigt att det är dags att ta det lite chill. Jag vill jobba målfokuserat men lugnt. Ha sjysta marginaler och obokade dagar i kalendern. Bara som i tisdags när jag var trött efter träningen och då kunde vila en förmiddag. Sen jobbade jag mycket bättre på eftermiddagen och fick mer gjort just för att jag vilade.

Visst, jag min A3-plansch med saker som ska göras men jag betar av punkterna där en efter en och har ändå lyckats skriva det där lilla extra som gör att jag har lite bloggmaterial klart i förväg. Få saker är så skönt som att ha ett litet skafferi med artiklar som är klara så inte allt behöver fixas i nuet. Älskar att realtidsblogga som nu men artiklar med intervjuer behöver ju alltid korras innan de publiceras så därför är det skönt att ha några på lager. Bloggen kommer alltså att rulla på som vanligt. Och så kommer jag förstås att fortsätta föreläsa och ta emot klienter! Både inom ledarskapscoachning och som mentor. Så tveka inte att mejla mig om du känner att du behöver en energi- och kunskapsboost i ditt ledarskap och din karriär. Plus att vi kommer att börja ha Bossbrudsträffarna i Skåne - så det finns mycket kul att se fram emot jobbmässigt även om jag sänker tempot lite.

Hur ser dina tankar ut för hösten? Har du något särskilt som du ser fram emot eller kommer det att tuffa på som vanligt?