Balansekonomi som inspirationsdos

Hej! Jag hoppas det är bra med er idag. Var ju på en gratisföreläsning från Balansekonomi igår. Träffade så trevliga människor på minglet efteråt att jag kom way past bed time. Så jag bestämde mig för att vänta med bloggandet till idag i stället, kors i taket på den!Hur som, får ni chansen att gå på en föreläsning med Charlie Söderberg kan jag varmt rekommendera det. Det var en härlig inspirationsdos. Han är en retoriker och performer af rang och det var fantastiskt intressant få ta del av hans tankar om ett rikare liv. Han menar att det är möjligt att skapa sig ett rikt liv när det gäller fysiska tillgångar, inre rikedom och ekonomisk rikedom samtidigt. Extra kul att höra eftersom det är tankar jag själv har haft under det senaste halvåret.Tyckte det fanns mycket matnyttigt att ta med sig från föreläsningen och det om balansekonomi kommer jag faktiskt att ha i ett separat inlägg om nästa vecka. Men jag har sammanfattat några andra poänger från föreläsningen som jag tyckte var intressanta:

Det är ens beteenden som skapar resultat

Bra resultat beror på bra beteenden, ergo dåliga beteenden skapar dåliga resultat. Kan upplevas som väldigt svartvitt (och det är det också, menat att provocera och riva upp känslor hos publiken). Men framförallt att dåliga beteenden inte försvinner bara för att vi känner till dem. Att olyckligt medvetande kan vara lika dåligt som att vara lyckligt omedvetande.

Vi har alltid fullt av problem

En annan visdom från föreläsningen var att livet består av problem och att vi alla alltid har fullt av dem. Om du inte har några problem så kommer du att få problem med vädret. Eller med att bestämma dig för vad du ska äta till lunch. Så oavsett hur rik du är (ekonomiskt, energimässigt) är antalet problem, oavsett hur stora eller dramatiska de är, detsamma. Därför pratade Charlie Söderberg om vikten av att skapa sig så roliga problem som möjligt i stället för färre: en intressant tanke!

Ha ett mål eller gå ändå

Texten ovanför kommer från Alice i Underlandet. Och just det: om du inte vet vart du ska då spelar det ingen roll vilken väg du tar. Du kommer att komma någonstans om du går långt nog finner jag väldigt tilltalande.För vi pratade också om efter föreläsningen om att det inte alltid är så enkelt att man bara vet vad man ska göra. Och att leta efter sin dröm kanske kan vara ett mål i sig. Att genom att testa på olika saker inse vad man inte vill göra – och på vägen kanske hitta vad man tycker är kul att göra.  Kan se tydligt nu att det är tack vare att jag har provat mig fram som jag är här idag: med intresset för ledarskap och att använda min blogg som forum att få arbeta med det.

Sagor finns än idag – och de är fulla av sensmoral

Det är inte bara bröderna Grimms sagornas  som innehåller goda råd om vad vi kan och inte kan göra här i livet. Det finns mängder med moderna sagor och myter som talar om det för oss.En modern saga enligt Charlie Söderberg är att man måste välja mellan att ha en familj eller vara rik. Antingen är du en Krösus Sork eller en Bamse. Du måste inte vara antingen eller – du kan vara både och. Här ger han sig som exempel på det som arbetar tre dagar i veckan för att spendera tid med familjen och ändå tjänar pengar. Är det förresten någon annan som blir nyfiken på hur hans ledarskap ser ut för att lyckas med det? Funderar på att fråga om han kan tänkas intervjuas i ämnet (om ni är intresserade av att läsa om det).Sist men inte minst bär jag med mig ett citat som jag läste och berördes av redan i våras när Charlie Söderberg i en intervju. Nämligen:

Priset du får betala för att inte göra som alla andra är att du ser ut som en idiot.

Charlie Söderberg

Inspirerad till tusen

Det har jag hämtat åtskilligt med styrka i medan jag har planerat, startat upp och nu driver en helt egen nisch inom bloggbranschen med denna ledarskapsblogg. Nu har det dock hamnat lite i skuggan av all den fantastiska energi och alla lärdomar som jag får från er. Det är så roligt att få lära känna er på vägen och är glad att fler och fler hittar hit (bara i augusti månad har antalet läsare ökat med 45 procent!) och att ni delar med er om era ledarskapshistorier och tankar kring ledarskap och hälsa.Så, sensmoralen för detta inlägg får väl helt enkelt anammas av den frågeställningen som Charlie Söderberg säger förändrade hans liv: är du beredd att i fem år göra det som 95 procent aldrig gör för att få det 95 procent aldrig får? Vad är ditt svar?Clara (som redan sagt ja och har påbörjat den resan utan att ha en aning om hur den kan sluta)

Marlen Sibbel-Becker: Med kraftfullt lugn i förändring

I dagens #MötEnBoss träffar vi en tidigare arbetskollega till mig. Hon har beskrivits som kraftfullt lugn och är en otroligt inspirerande ledare. Idag arbetar hon som HR-chef på Vinnova. Möt Marlen Sibbel-Becker!

Hej Marlen, kan du berätta lite om dig själv för Bossbloggens läsare?

─ Hej! Jag föddes 1962 i södra Tyskland och flyttade i tjugoårsåldern efter kärleken till Sverige, först till Umeå och sedan Piteå. Idag bor jag i Stockholm med min familj.

Berätta om din karriär!

─ Jag är utbildad tolk och utlandskorrespondent men började vikariera som lärare när jag flyttade till Sverige. Som utbildare insåg jag hur mycket jag trivs med att arbeta med människor och att få se dem utvecklas och växa som individer. Så det har varit en röd tråd genom hela mitt arbetsliv.─ Sedan började jag på Kappa Kraftliner, ett pappersbruk i Piteå. Där hade vi en VD som ville ge medarbetarna möjlighet till att vara mer medskapande och proaktiva i arbetet. Då, 1995, var det ganska nytt. Det var arbetsledarna som delade ut arbetsorder. Jag var en av åtta handledare som arbetade i projektet ”Utveckling pågår” och både medarbetarnas och chefernas roller förändrades och utvecklades. I takt med det inrättade man en tjänst som Personnel Development Manager som jag sökte och fick. På så sätt fortsatte jag att jobba med ledarskaps-, kompetensutveckling och förändringsarbete i företaget. Under tiden läste jag kurser inom HR-relaterade ämnen vid Luleå Universitet och jag har en master i Förändringskunskap och Utvecklingsarbete som jag läste för Bo Ahrenfelt. 2004 flyttade jag till Stockholm för att jobba vidare med HR-frågor och utbilda mig till coach.─ 2005 började jag vikariera på TNT Sverige AB och arbetade med kompetensfrågor. Sedan fortsatte resan till Ansaldo STS Sweden som gör signalsystem för tåg. Jag var HR-chef där i drygt två år. Mycket intressant eftersom det är en världsomspännande koncern som gjorde en stor förändringsresa när bolaget växte. Jag jobbade ett antal månader i Neapel.  I januari 2011 tillträdde jag tjänsten som HR-chef här på Vinnova och även här har fokus legat på utveckling och förändring. Vi har framför allt jobbat med medarbetarskap, ledarskap och kompetens och började med att gå från en traditionell personalenhet till en proaktiv HR-enhet som har en aktiv del i verksamhetens utveckling.

Varför vill du vara den som är boss?

─ Jag har inte strävat efter chefsrollen som sådan men jag vill vara med och påverka. Så det var ett aktivt val eftersom din position avgör din påverkanskraft i organisationen. Min erfarenhet är att HR-frågor får bäst genomslag i organisationen om HR-chefen är med i högsta ledningen. Har själv en jättebra chef och vi har hela tiden en pågående dialog.

Vad för ledarroll har du idag och hur ser ditt dagliga arbete ut?

─ Vår HR-enhet består utav mig och tre HR-partners som rapporterar till mig. Varje HR-partner har 6-9 dedikerade chefer som de stöttar i allmänna HR-frågor. Allt ifrån kompetensprofiler till medarbetares mående och juridiska frågor. Min roll är att coacha mina HR-partners och se till att vi håller samma riktning. De övergripande och strategiska frågorna, exempelvis policies och löner, landar på mitt bord.─ Vissa dagar är mötesdagar med till exempel ledningsgruppsmöten. På torsdagar har vi till exempel alltid MBL-möten med våra fackliga parter. Då har jag också enskilda möten med mina medarbetare. Vi tar 30 minuter där vi pratar om vad de har på sitt bord, om de behöver mitt stöd i något, hur nästa vecka ser ut och så vidare. Sedan dyker det alltid upp andra aktuella frågor i vardagen.

Vad har du för mål med ditt ledarskap?

─ Att hålla en viss riktning och vara autentisk. Att medarbetarna ska känna sig trygga, känna tillit och förtroende. Jag tror förutsägbarhet, ärlighet och tydlig närvaro är nycklar till att lyckas med det. Att mina medarbetare alltid vet vart jag finns och vart jag står i olika frågor. Jag är förutsägbar för dem eftersom jag är tydlig med vad jag tycker och tänker. Har jag inte svar så är jag ärlig och säger det. Samtidigt litar de på att vi löser situationer som uppstår och då kan de känna sig trygga. Sedan är jag genuint intresserad av vad mina medarbetare säger och är alltid närvarande i samtalet som sker just nu. Målet med HR-arbetet är bidra till ett ett gott ledarskap, ett aktivt medarbetarskap och att driva kompetensfrågor i enlighet med Vinnovas mål.

Det aktiva medarbetarskapet innebär att både medarbetarna och cheferna känner engagemang och tar ansvar för sina arbetsuppgifter men också är intresserade av att leda sig själva.

Marlen Sibbel-Becker

Vad är det viktigaste en ledare ska göra?

─ Det är viktigt att en chef vill väl och låter människor växa. Vi människor mår extremt bra av att ge och vara vänliga mot varandra. Men viktigast tror jag är att en ledare inte har någon egen agenda. Att man har företagets bästa för ögonen och att jag, oavsett mina egna preferenser, min karriär eller min lön, betraktar alla frågor som hamnar på mitt bord utifrån vad som är bäst för organisationen.─ Jag upplever också att en riktigt bra chef har jobbat med sin personliga utveckling och är medveten om hur du påverkar andra. Till exempel vilka effekter det får om du är på dåligt humör och klampar in på ett möte. Eller vilket sätt du säger saker på. Men också att arbeta med KASAM, känslan av sammanhang.─ KASAM innebär bland annat att man skapar begriplighet för de som berörs av förändringar, att de får möjlighet att förstå varför den behövs. När en förändring sker så har ledningsgruppen har ofta tänkt på den i sex månader och så tror de att de anställda ska vara med på banan direkt. Men så funkar inte vår hjärna. Först går en signal som triggar amgydalan och man blir rädd. Vad innebär de här förändringarna för mig? Kommer jag bli av med jobbet? Kommer mina arbetsuppgifter förändras? Rädslan blockerar det logiska tänkandet. Så vid förändringsarbete måste medarbetaren få så mycket information som möjligt. Annars kommer hjärnan att fylla luckorna med egen information eller spekulationer. Det är bland annat därför rykten uppstår. Så ju mer information cheferna ger till medarbetarna desto mer begriplig blir förändringen i organisationen.

Ledarskap i teorin respektive verkligheten

Detta ämne är ett önskemål från en av er läsare som, redan när Bossbloggen startade, ställde frågan om vilken som är den största skillnaden mellan ledarskap i teorin och verkligheten. Så det hoppas jag att ni vill läsa och prata mer om idag! Är det så enkelt att teori och vardag är detsamma? Självklart inte. Ledarskap är lätt i teorin och desto svårare att faktiskt utöva.

Ledarskap i teorin respektive verkligheten

Ledarskap i teorin respektive verkligheten

Malin Trossing. Foto: Privat

─ Det är skillnad på att veta något och göra det. De flesta chefer vet att man ska ha svåra samtal, de har gått kurser och de vet hur man gör. Men det krävs mod att genomföra det i verkligheten, säger Malin Trossing, ledarskapsexpert.

Varför krävs det mod för att utöva ledarskap i praktiken? Chefsrollen är krävande på många vis och alla har vi olika styrkor och svagheter. Oavsett hur du är som person kommer du utsättas för situationer som du är mer eller mindre bekväm i. Till exempel om det handlar om att fatta eller genomdriva obekväma beslut, prata inför folk eller hantera konflikter. Ingen är perfekt, inte ens som chef, och när du ställs i situationer som du känner dig otrygg i reagerar din hjärna som du blir rädd.

─ När vi är lugna fungerar våra förmågor som de ska. Vi har lätt för att fatta beslut, resonera och analysera. När farligheter uppstår varnar vår hjärna oss och amygdalan skriker ”akta, en tiger!”. Och när amygdalan drar igång slutar den logiska delen i hjärnan att fungera, säger Malin Trossing.

Så. Alla förmågor som inte hjälper oss att överleva de närmaste sekunderna stängs ner. Och det är samma signalsystem går igång idag även om vi inte har någon tiger i kontorslandskapet. Det kan däremot finnas andra situationer som triggar stress, obehag och rädslor hos den som är chef.

─ Ju mer stressade vi blir desto mindre modiga blir vi. Till exempel när jag är stressad. Då orkar jag inte bjuda hem nya vänner utan vi bjuder hem bästisarna. Eller går till samma restaurang som vi brukar. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd, säger Malin Trossing.

När vi blir rädda är det lätt hänt att drabbas av tunnelseende vilket sällan hjälper eller underlättar situationen. Bild: Pixabay

Det är jobbigt att vara rädd

Hjärnans funktion vid stress gör det än mer ansträngande att jobba med sina rädslor. Därför behöver du som ledare identifiera varför du tycker olika situationer är obehagliga. Men också se vad du kan göra för att minska din oro. Kan det hjälpa med extra kunskap? Att läsa en bok, gå en kurs eller träna på situationen? Du kan till exempel rollspela det svåra samtalet med en polare.

Tänk ut vilka olika scenarios som kan inträffa och öva på dem tillsammans. Behöver du träna på att sätta gränser? Börja säga nej till små saker där ditt nej inte får så stora effekter och öka det pö om pö. Genom att läsa på eller öva så kan du sänka oron som du känner.

─ Det första svåra samtalet är det jobbigaste, det andra är lite mindre jobbigt. När du ska ha samtal nummer tio så vet du att det inte är farligt. Det mesta är en tillvänjningsprocess och man måste komma över tröskeln första och andra gången. Och om du förstår varför du är nervös till en början är det lättare att hantera sin osäkerhet och rädsla, säger Malin Trossing.

Det är många olika situationer som du faktiskt kan öva på både före du blir chef och när du redan har chefsjobbet.

Träna innan du blir chef

Därför kan det vara bra att träna på att leda redan innan du blir befordrad. Be din chef om lite mer ansvar, sök en ledarroll inom föreningslivet, arrangera något event eller led en Facebookgrupp. Men även om du redan jobbar som chef. Var nyfiken och fråga efter feedback. Träna på svåra samtal och spela gärna in när du tränar. Då kan du tydligt se vad du använder för kroppsspråk (allra helst om du är nervös) eller hur du säger olika saker. Så om den stora skillnaden mellan ledarskap i teori och praktik är erfarenheten av att leda och att vara en ledare: börja göra det och gärna i små doser som du trappar upp. Vill man göra tricks i skateboardrampen gäller det att kunna åka inlines till att börja med. Så försök få så mycket övning och erfarenhet som möjligt till dina teoretiska kunskaper. Se hur de fungerar i vardagen och gör det så enkelt som möjligt för dig själv.

─ Experter som bara har en teoretisk bakgrund kan bli lite pretentiösa. Detsamma gäller för teoretiska ledarskapsmodeller. Blir teorin för komplicerad så använder man den inte och många gånger är inte ledarskap är inte svårare än vad man gör det, säger Malin Trossing.

Vad säger ni som arbetar som har en ledarroll idag: vad tycker ni den största skillnaden är mellan ledarskap i teorin respektive verkligheten? Håller ni med om att ledarskap inte är svårare än vad man gör det? Eller inte? Dela gärna med av era tankar och funderingar.

---

Är du en av dem som inte bara vill bli chef utan faktiskt göra dig redo för ditt framtida chefsuppdrag? Då ska du läsa mer och anmäla ditt intresse till ledarskapsprogrammet Become a Boss för dig som vill bli chef!

Back to the basics

Tjenare! Hur är det med er? Jag hoppas ni har haft en bra helg. Min har varit spännande och avslappnad på samma gång. Inledde den med att komma på att jag skulle sticka ut själv i skogen och campa för att kunna få lite fina bilder i morgonljuset. Blev inte riktigt som jag tänkt mig eftersom kameran inte samarbetade riktigt med mig men det var en häftig upplevelse att campa själv. För er som missat filmen jag lade upp på Facebook om platsen jag var på hittar den här.

Back to the basics

Väl hemma är det mest blogg, sömn och mer fotande som fyllt helgen. Skönt att få utlopp för sin kreativitet. Lyckliga mig som har vänner som också är fotonördar och tycker det är kul att lägga en söndag eftermiddag på att fota till bloggen. Här är resultatet av några av bilderna som tagits, närmare bestämt en back to the basics BisFit. Gött när enkelt både är bekvämt och snyggt.I övrigt väntar en riktigt intensiv vecka. Månadsbokslut och post-semestermejl att gå igenom på jobbet. På bloggen kommer vi till exempel att möta ännu en boss och skillnader mellan ledarskap i teorin respektive praktiken. På torsdag kommer jag även att gå på Charlie Söderbergs föreläsning i balansekonomi

Ledarskapsbloggens augusti månad

Hej alla fina, jag hoppas det är bra med er! Jag måste erkänna att jag känner mig lite nyförälskad. Sådär att månadsdagar får det att pirra i magen. Två månader med er känns fantastiskt. Tack för all fin energi ni sprider i kommentarsfältet och ja, i alla sociala kanaler.

Augusti

Hur skulle du sammanfatta din augustimånad? Jag vet att den ännu inte är helt slut än men snart så. Har insett såhär i efterhand att min månad har varit rätt så... ovan. Jag har varit ledig i tre veckor första gången någonsin utan att resa eller ha något inplanerat. Det var en nyttig utmaning för en rastlös planeringsperson framförallt när vädret har varit skräp den mesta tiden. Så jag har sovit, ätit och varit social i mängder. Lugnt och behagligt. Och även om större delen av månaden har bestått av semester så har bloggen tuffat på och har vuxit ännu mer jämfört med första månaden, fantastiskt kul och välkommen hit till er som är nya som läsare.Det har blivit en hel del prat om utbrändhet. Dels om energimissbruk men också vilka personer som bör ingå i den utbrändes rehabteam.Vi har dessutom snackat om varför det är så viktigt att ha roligt medan man jobbar och hur du som vill bli chef kan använda sociala medier för att landa ditt drömjobb.Sist, men inte minst, har vi blivit introducerade för Bossbloggens mest populära kategori hitintills, #MötEnBoss, där vi hunnit träffa två ledare från helt olika branscher: Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt och Sara Schelin, enhetschef för Sölvesborgs Kommun.Ser verkligen fram emot att få möta hösten med er. Känna hur luften blir kyligare och få njuta av alla färgerna i skogen. I bloggen blir det givetvis fler artiklar med spännande ämnen och möten med inspirerande bossar. Peppen!Ha en kick-ass helg allesammans!Clara