Skrivkrampens vånda
Hej mina vänner, hur är läget? Med mig är det sådär faktiskt. Fick ont i halsen i förrgår (livet utan immunförsvar), är slut i kroppen och ovanligt nog på riktigt dåligt humör. Det sammantaget har lett till en vansinnig skrivkramp hela veckan. Har inte upplevt något liknande innan. Ofta brukar jag enkelt kunna byta text (fördelen med att skriva många olika saker samtidigt) men dessa dagar så är varje slag på tangentbordet en plåga. Ingen tanke blir rak nog för att fastna på papper.
Skrivkrampens vånda
Så vad gör man när inga av ens knep fungerar? Alltså inte ett endaste av dem. Jag har testat att skriva olika saker. Jag har låtit bli att jobba mer än absolut nödvändigt och sovit i stället. Jag har i de mörkaste stunderna undrat om jag verkligen ska ha en blogg överhuvudtaget och sedan insett att jo, det ska jag ju. Det är bara ett par dåliga dagar och inte mer än så. Men tyvärr är det en av skrivkrampens bieffekter, att den gärna släpper in prestationsångesten, tidspressen och pengapaniken (ni som driver eget vet vad jag pratar om!) och ut rymmer i stället vardagsglädjen. Som tur var har en ju varit dörrvakt här förut så jag är min ringa storlek till trots rätt bra på att se till så att icke-behöriga tankar inte släpps in i väntan på att skrivkrampen ska släppa.Gäller bara att ha is i magen och inte stressa upp sig över "måsten" och "borden" på vägen. Har du någon mirakelkur för skrivkramp? Please do share: it is very much needed!
Bli frisk från utmattningssyndrom
Tjenare allesammans, hur är läget? Förutom att jag mår skräp av antibiotikan som jag käkar pga bettet från den lilla kattungen så är det fint. Sitter på tåget på väg hem från Stockholm och funderar över det här med att bli frisk från utmattningssyndrom. Kan man bli frisk från utmattningssyndrom? Jag vill tro det. Jag lider givetvis innerligt med alla som vittnar om att de blir stresskänsligare eller att hjärnan aldrig återhämtar sig till fullo. Det är verkligen fruktansvärt. Tänk vad en så naturlig reaktion som stress ändå kan orsaka.
Frisk från utmattningssyndrom
Jag tackar min lyckliga stjärna varje dag att jag, vad jag känner till, inte har fått bestående men av min sjukdomstid. Sedan kommer jag ju aldrig bli densamma som jag var före jag blev sjuk. Som tur var. Fy sjutton vad dåligt jag mådde av att jobba jämt, piskas av min egen prestationsångest och tro att livet bara kretsade kring vad jag åstadkom. Att bli frisk för mig innebär inte att gå tillbaka till min gamla livsstil och göra likadant en gång till. Ett nytt liv kräver nya spelregler och även om jag har en bit kvar så är jag på väg dit. Sedan kommer väl tiden få utvisa om jag blir helt frisk i slutändan eller inte, men jag känner mig optimistisk.Jag vet ju att flera av er också brottas med att ni är eller har varit sjuka i detta. Kan ni dela med er av era tankar? Är jag naiv som tror att jag har tur eller vad är din erfarenhet?
Från utbränd till att ligga i framkant
Läsarfrågan: "Hej! Hur lyckades du gå från att “vara i väggen” till att ändå känna att du hinner med allt som “måste” göras och göra det riktigt bra som du faktiskt gör!?Jag har 100 saker på jobbet jag ligger efter med, barn som ska läggas/skjutsas/inte sover när de ska etc. Hur gjorde du för att lägga om? Ta din tid för återhämtning när jag bara blir stressad över att listan växer?Måste tillägga att jag älskar mitt jobb, att pusha barnen på läxor,aktiviteter, försöka träna etc etc. Jag är alltid glad….men ibland finns tecken på att jag inte bara tappar bort, kort nycklar, bilen, utan heeela parkeringsgaraget"Angela
Svar: Jag har givetvis svarat på kommentaren i kommentarsfältet men märkte rätt snart att hela svaret inte riktigt fick plats. Så här kommer det!
Från väggen till att vara i fas
Resan mot att bli frisk från utmattningssyndrom har, för mig, upplevts som megalång. Inte så konstigt eftersom jag fortsatte att jobba och plugga efter att ha gått in i väggen. Jag har kommit till insikt och rätta med mycket av det som gjorde att jag blev sjuk från första början men jag är fortfarande i träning när det gäller en del. Jag måste aktivt välja att inte fortsätta jobba när jag är trött, att inte kolla mejlen på kvällen, att stänga av notiser och så vidare.Sedan ligger jag förmodligen precis lika mycket back i mitt jobb som du och de flesta andra. Det finns ju alltid mer att göra och det finns alltid saker en "borde" göra eller "borde ha gjort". Jag har vissa projekt som jag ligger i framkant med - andra som ligger way back efter den initiala tidsplanen. Men så får det vara.Jag har tack vare utbrändheten lärt mig att livet är till för att levas och inte jobbas igenom. Därför försöker jag verkligen att prioritera kul lika mycket som jobb nu. Det är sjukt svårt nu när mitt företag är så nytt och kräver så mycket jobb och jag lyckas inte riktigt så väl som jag skulle vilja - men ja, det är okej.
Återhämtning, återhämtning, återhämtning
När det gäller återhämtningen så tvingar jag mig att ta den och tillåter mig inte då att tänka på att-göra-listan. Om huvudet snurrar av trötthet så kommer det jag skriver ändå inte bli bra - då är det bättre att stänga ner, vila och vara piggare nästa dag. Det är tufft men jag övar och blir bättre och bättre på det. Och att tänka på allt jag vill göra då kommer inte hjälpa mig ett endaste dugg, tvärtom blir det bara stressande. Så det skiter jag i. Märker jag att tankarna vandrar dithän så styr jag dem medvetet mot att tänka på något annat eller distraherar mig med en promenad, ett telefonsamtal, en bok, en tv-serie eller vad som helst annat. Ett annat knep är att be min sambo, och fackliga representant, att säga åt mig på skarpen.Jag hoppas det besvarade dina tankar och funderingar lite bättre Angela! Som jag skrev innan hoppas jag att du tar hand om dig och vilar även om det känns som att det inte går. Vi måste ta pauser för att hålla i längden och stress är bara hälsosamt när vi springer från sabeltandade tigrar och andra farligheter. Jag jobbar på att designa hela min vardag där det är möjligt att ta det lite lugnare och jobba långsiktigt. Är inte där än men på väg. Samtidigt tänker jag inte vänta till den dagen "X" händer för att börja leva som jag vill. Jag gör det redan nu så mycket jag bara kan.Ta hand om dig och lyssna på kroppen din! Den vet vad du behöver.Vad säger ni andra läsare? Upplever ni att ni ständigt ligger efter eller att ni känner er otillräckliga? Och om ni har gjort det men inte gör det längre: berätta gärna om ditt knep för att bryta den ovanan!
Tyckte du om detta inlägg? Klicka i hjärtat och dela det gärna vidare!Du följer väl Bossbloggen på Facebook, Instagram, Bloglovin’ och Youtube?
Svammel och vardagsfluff
Hej, hej! Hur är läget? Jag mår fint tack. Har spenderat denna dag i roliga möten och på tåg. Har tittat ut genom tågfönstret på vattensjuka fält, gårdar och skånska små byar som far förbi. Det är ett så himla fint sätt att färdas på. Telefonen har plingat hela dagen av varma, fina samtal med MasterMind-brudarna om allt från affärsutveckling till dagens att-göra-listor. Har överlag pratat så mycket där här veckan att det nästan känns som att mina ord tagit slut. Fast det är nog snudd på en omöjlighet egentligen.
Svammel och vardagsfluff
Risken för svammel är alltså ohyggligt stor men så kan det väl få vara ibland? Att det bättre att svamla än att inte säga något alls? Eller är det tvärtom? Hehe. Nä, jag är fokuserad på hårda ämnen som ledarskap, business de flesta timmarna av mitt dygn. Men jag har ju lärt mig den hårda vägen att svammel och vardagsfluff också behövs för att en ska må bra. Så idag får det synas även här i bloggen.
Tycker det är så roligt att tänka tillbaka på hur annorlunda jag lever nu jämfört med åren före jag gick in i väggen. Då fanns det aldrig en tanke om att lägga sig på sofflocket när man kom hem från jobbet. Det var rakt in i nästa aktivitet och middagen skulle ofta ordnas i farten.Men nu känns det så himla fint att få komma hem efter jobbet och känna mig så pass pigg att jag och M kan förbereda maten tillsammans samtidigt som vi pratar om alltifrån hur dagen har varit till politik och filosofi. Där kan vi snacka personlig utveckling och vardagsfluff när det är som bäst.Nu har jag dock landat i soffan för att prata med er samtidigt som jag inväntar att rotfrukterna ska grillas klart i ugnen. Mysigt det med! Har saknat er i kommentarsfältet i veckan - hur mår du? Är allt bra?Jag hoppas det i alla fall - och jag hoppas du får en riktigt mysig torsdag kväll!Stor kram
Den elfte september
I morgon är en speciell dag på flera vis. Dels är det måndag vilket jag verkligen gillar. Dels ska jag sköta spakarna för Influencers of Sweden Insta Stories - vilket känns väldigt pirrigt med tanke på att jag aldrig har postat något i det forumet innan. Men det är också den elfte september och i morgon betyder det att det är fem år sedan som jag gick in i väggen. Så konstigt. Fem år sedan låter som evigheter sedan, men jag påverkas ju fortfarande av sviterna från den tiden av mitt liv.
Den elfte september fem år senare
Okej. Nu var det knappat så enkelt att jag just idag för fem år sedan var olyckligast i hela världen (för det blev rejält mycket värre). Men gud vad skönt det är att kunna kika i backspegeln och inse hur mycket bättre det är idag. Det är inte en perfekt, rosa, fluffig dans på rosor men det är bra. Jäkligt bra. Livet är fint även i gråskalorna.Läs mer: Varför jag blev utbrändJag är glad. Jag orkar leva och jag orkar (nästan) med en helt vanlig vardag. Jag lever med de människor jag gillar mest i hela världen. Jag älskar mitt jobb och har underbara kollegor och vänner. Jag har till och med så smått, så smått kunnat börja dansa lite igen. Lyssna på musik och sjunga. Det finns många saker jag längtar efter. Att orka vara mer social, rida och träna - men det är okej. Det får komma i den takt som det går. Just nu är det himla, himla fint och det känns bra att kunna vara nöjd och glad i det.Så jag välkomnar dig elfte september. Med alla dina utmaningar, skratt och nerver inför att testa en ny social kanal in public. See yah on the flipside! Och först ska jag ju givetvis ta och njuta av den tionde september först. Har ingen aning om vad idag kommer att innebära för något men det fint blir det nog!Är det förresten något som du vill att jag pratar om på Influencers of Swedens Insta Stories i morgon? För du hänger väl med? Så jag slipper sitta där och babbla för mig själv, hehe.
Mer att läsa
Bossbloggen genom tiderna
- October 2025
- September 2025
- August 2025
- June 2025
- May 2025
- April 2025
- March 2025
- February 2025
- January 2025
- December 2024
- November 2024
- October 2024
- September 2024
- August 2024
- June 2024
- May 2024
- April 2024
- March 2024
- February 2024
- January 2024
- December 2023
- November 2023
- October 2023
- September 2023
- July 2023
- May 2023
- March 2023
- February 2023
- January 2023
- December 2022
- November 2022
- October 2022
- September 2022
- August 2022
- July 2022
- June 2022
- May 2022
- April 2022
- March 2022
- February 2022
- January 2022
- December 2021
- November 2021
- October 2021
- September 2021
- August 2021
- July 2021
- June 2021
- March 2021
- February 2021
- January 2021
- December 2020
- November 2020
- October 2020
- September 2020
- August 2020
- July 2020
- June 2020
- May 2020
- April 2020
- March 2020
- February 2020
- January 2020
- December 2019
- November 2019
- October 2019
- September 2019
- August 2019
- July 2019
- June 2019
- May 2019
- April 2019
- March 2019
- February 2019
- January 2019
- December 2018
- November 2018
- October 2018
- September 2018
- August 2018
- July 2018
- June 2018
- May 2018
- April 2018
- March 2018
- February 2018
- January 2018
- December 2017
- November 2017
- October 2017
- September 2017
- August 2017
- July 2017
- June 2017
- May 2017
- April 2017
- March 2017
- February 2017
- January 2017
- December 2016
- November 2016
- October 2016
- September 2016
- August 2016
- July 2016
- June 2016
- April 2016