På jobbet är du chef, inte förälder
Ibland får jag höra att en som chef känner sig som en förälder på jobbet och så kan det såklart vara. Men, och detta är ett stort men, det är en milsvid skillnad på att uppleva den känslan då och då och att se sig själv som förälder på jobbet eftersom det senare är aldrig bra. Så hör du en chef beskriva sig själv som pappa eller mamma på jobbet? Se upp, det kan vara en varningstecken!
Givetvis slutar vi inte vara föräldrar bara för att vi går till jobbet - men det är inte samma sak som att vara förälder på jobbet för sina medarbetare och kollegor. Bild: charlesdeluvio on Unsplash
Det kommer ofta ur välmening men blir aldrig bra
De flesta gånger jag möter chefsmammor och chefspappor kommer det ur goda intentioner, att man bryr sig om och vill ta hand om sin personal. Jättefint! Problemet är att det inte blir snällt att agera som förälder åt sina medarbetare av en enkel anledning:
Som förälder leder du ett minderårigt barn med en hjärna under utveckling
Som chef leder du vuxna människor
Två helt olika saker med olika uppdragsbeskrivningar. Syftet kan vara detsamma, exempelvis att bidra till att de du leder är och blir trygga, kunniga och självgående individer, men auktoriteten och ansvaret skiljer situationerna åt (hur medbestämmande barnen än får vara).
På jobbet är du chef, inte förälder
Föräldraskapet och ledarskap har absolut sina likheter och gemensamma nämnare. Men det innebär inte att vi är eller ska vara föräldrar på jobbet. Tvärtom så ser jag i min yrkesroll följande problem uppstå med chefspappor och chefsmammor på jobbet.
En omedveten infatilisering, fördumning, av sin personal eftersom "chefsföräldern" vet bäst vilket i sin tur ofta leder till...
Medarbetare som inte tar egna initiativ, ej fattar egna beslut och i sämsta fall börjar bete sig mer barnsligt på jobbet. Men också förväntar sig att "någon annan" ska lösa problemen åt dem.
Detta riskerar i sin tur att "chefsföräldern" ofta blir frustrerad över att ens medarbetare "beter sig som barn", känner ett ökat behov att styra upp personalen och då blir ännu mer föräldrig i sitt beteende och så är den negativa spiralen inledd.
Leder detta till en bra arbetsmiljö? Nej. Varken för chefen eller medarbetarna.
Det går att förändra
Så om du någon gång kommer på dig själv med att känna dig som förälder på jobbet: se det som en signal att granska dig själv som ledare:
Vad triggar den här känslan?
Hur reflekteras det i ditt beteende?
Vad ger ditt beteende för effekter för personerna runt omkring dig?
Vad kan du göra annorlunda för att undvika att falla in i föräldrarollen på jobbet?
Det kan också vara värdefullt att syna dina drivkrafter bakom ditt ledarskap:
Varför vill du vara chef?
Vad i uppdraget är det du trivs med?
Vad kickar igång dina belöningssystem?
Saker som gör det senare tenderar vi (rimligtvis) att göra mer av och tyvärr är inte alltid de beteenden som vår personal behöver även när det känns bra för oss själva.
En god nyhet är dock att detta går att förändra även om det pågått länge! Ja, det kan ta lite tid och ja, det kommer att kräva sin ansträngning och insats. Men det går och är värt det både för dig som chef, din personal och organisationen i stort. För hur kul är det egentligen att utöver chefsansvaret (som är stort nog) också känna föräldraansvaret på jobbet? Inte särskilt och än mindre nytta gör det.
Tumme upp: Alla ni föräldrar som strävar efter att, på lång sikt, bli umbärliga för sina barn. Ni bidrar till att skapa kapabla individer som kan stå på egna ben vilket gynnar arbetslivet.
Tumme ned: Att som chef göra medarbetarnas jobb åt dem, det blir aldrig bra!
J som i jobbig
Som ledare kan du ibland hamna i situationer där du måste vara jobbig. Kanske för att du fattar obekväma, tuffa beslut. Kanske för att du utmanar dina medarbetare eller din organisation. Men det kan också vara jobbigt att vara ledare. När allt rullar på och vardagen har sin gilla gång kan det förstås vara både behagligt och trevligt men i livets berg och dalbana är det långtifrån många saker som är det alltid. När vinden blåser kall, oförutsedda saker inträffar eller renodlade kriser hopas i kontorslandskapets varje hörn är det inte jättekul att vara den som är ansvarig chef. Här är några grundläggande perspektiv som kan vara bra att ha med sig oavsett om du som ledare ska vara den som är jobbig eller har det jobbigt.

J som i jobbig
Försök behålla huvudet kallt
Alla är vi inte känslomänniskor men de flesta av oss blir ofta mer emotionella ju högre vårt engagemang är. Men att reagera först och tänka sedan blir inte alltid så bra och därför kan du tjäna på att träna upp din självdistans och förmåga att tänka logiskt först och reagera sedan. Det mest klassiska knepet är väl ändå att blunda och dra in tio djupa andetag medan du räknar dem? Funkar dock bäst om ingen annan är närvarande och om du då råkar stå bland andra är ett annat tips att få lite mer betänketid att ställa följdfrågor. Då får du inte bara mer information som kan hjälpa dig hantera situationen utan du kan också lite andrum att göra en konsekvensanalys.
Acceptera jobbigheten
Det kanske låter motsägelsefullt att en ska acceptera att saker är jobbiga men jo, det kan gott behövas ibland. Att leva, vara mänsklig och att arbeta med andra människor kan vara galet ansträngande och frustrerande ibland. Det är en av spelreglerna som du som ledare har att förhålla dig till. I gengäld ska du inte acceptera hur mycket som helst. Blir det för jobbigt på grund av du saknar förutsättningar, något är fel eller om det går ut över din hälsa så ska du givetvis försöka ändra situationen. Men genom att acceptera att alla uppdrag har sina baksidor kan du förhoppningsvis ducka den värsta frustrationen och istället fokusera mer på lösningarna som råder bot på problemet.
Kom ihåg att olika saker är olika jobbiga för olika personer
Det du tycker är plågsamt kan vara drömuppgiften för någon annan som i sin tur riskerar magsår för ett dilemma som den tredje upplever som rena rama semestern. Så om någon medarbetare klagar över att något är jobbigt – diskutera varför det är så. Kan du hjälpa medarbetaren att utmana eller undvika den känslan? Och när du själv känner det där hugget i magen: rannsaka dig själv lite. Varför är det jobbigt? Fördelen med att göra saker som är jobbiga, obekväma eller utanför ens komfortzon är att de ofta blir lättare desto mer du övar på att göra dem.
Vad säger du som är chef eller vill bli det i framtiden? Tycker du något med ledarrollen är lite extra jobbig eller svår ibland?
Tips för bättre lära känna samtal som ny chef
Vi pratade för ett tag sedan om lära känna samtal och den modell jag brukar utgå ifrån vid den typen av samtal. Här kommer, utöver den, ett gäng tips för att ha bättre lära känna samtal som ny chef. Stora som små, ytliga som djupa.
Syftet med ett lära känna möte är att börja bygga er kommande arbetsrelation. Bild: Jason Goodman on Unsplash
Tips för bättre lära känna samtal som ny chef
Här kommer ett gäng blandade tips inför ett lära känna samtal, enjoy!
Planera in och ha gärna era lära känna möten så tidigt som möjligt när du tillträder din nya roll. Glöm ingen medarbetare.
När du bjuder in till mötet, var tydlig med syftet för mötet och om det är något som behöver förberedas.
Ställ öppna frågor för att försöka få personen att prata men kom ihåg att det här ska vara ett samtal - inte monologer eller regelrätta fråga-svar-intervjuer.
Är det en tystlåten person – låt mötet vara kortare och ha inte timmeslånga möten bara för att. Relationer tar tid att bygga och detta är startskottet för er så bli inte stressad om personen är sluten. Vissa av oss tar längre tid på sig att värma upp inför nya bekanta och andra vill inte att chefen ska veta allt om dem, det behöver vi som ledare acceptera.
Snacka mer professionellt än privat: vissa pratar jättemycket om sitt privatliv på jobbet och vill kunna göra det medan andra är betydligt mer restriktiva. Här gäller det att känna in var gränsen går för personen och läsa av både svar och kroppsspråk hos medarbetaren för att respektera hens integritet.
Låt medarbetarna lära känna dig med – relationer är ömsesidiga och goes both ways.
Tänk på miljön för samtalet, det finns en risk att det inte blir så avslappnat om du sitter vid ditt skrivbord med medarbetaren på andra sidan bordet. Välj ett konferensrum eller gör det i form av ett walk and talk för att neutralisera samtalets karaktär.
Hur samtalet upplevs är betydelsefullt och kommer att bidra till er framtida relation. Tänk därför igenom före samtalet om du skak ha något ledord att använda dig av (typ: trevligt, tryggt eller tydliggörande) eller en vision för hur du hoppas medarbetaren ska uppleva samtalet. Att göra den typen av mentalt förberedelsearbete ger inga garantier för att det blir så men chansen för det kommer att öka.
Finns det möjlighet till det: fråga om medarbetaren har några problem eller utmaningar i arbetet som ni kan behöva titta på framöver? Lova inget du inte kan hålla och var försiktig med att infria enstaka personers tjänster utan att ha kollat hur det påverkar resten av gruppen först bara.
Respektera den maktobalans som troligtvis råder mellan er
Skippa mobilen, skippa datorn med ha med ett anteckningsblock för att kunna notera om det är något som du ska kolla upp eller fixa från mötet. Men utöver det, undvik att ta anteckningar under sittande möte. Behöver du skriva ner vissa saker efteråt för att minnas dem senare? Gör det efter mötet i så fall.
Det finns alltså en hel del saker att tänka på när det kommer till lära känna samtal och ja, det finns definitivt fler do’s and dont’s. Har du som läsare något tips i ämnet? Please share!
I som i Informella ledare
Precis som att alla organisationer har en formell och en informell sida så är det en annan informell företeelse som i princip förekommer i alla företag: de informella ledarna. Den kan vara så enkelt att den närmaste chefen också har en stor informell makt men så är långt ifrån alltid. Eftersom de informella ledarna ofta har stor makt och påverkan över sina kollegor kan det därför vara väldigt viktigt att du som ledare har koll på vilka de informella ledarna är i din organisation.
Läs mer: Tips till informella ledare

I som i Informella ledare
Här är några kännetecken. Den informella ledaren är ofta en person som:
Utses av medarbetarna
Medan linjechefen ofta utses formellt genom en rekrytering eller befordran så sker den informella ledarens utnämning ofta omedvetet eller i det dolda. Ibland är det personen själv som tar sig rollen som informell ledare men oftast är det medarbetarna som utser personen själva.
Har koll på det mesta
Denna process baseras ofta på att den informella ofta har väldigt bra koll på arbetet och organisationen som ni jobbar i. Hen vet svaret på de flesta frågorna som kan komma och mycket erfarenhet. Det är därför inte ovanligt att personen har jobbat länge i företaget men det behöver absolut inte vara ett måste. Unga och relativt nyanställda kan snabbt avancera till informella ledare om det upplevs som att de är väldigt kunniga och…
Har mycket förtroende hos sina kollegor
Den informella ledaren har ofta ett mycket högt förtroende hos sina kollegor och får därmed ofta agera rådgivare, höra mycket av det informella prat som sägs i organisationen och ta del av andras förtroenden. Därför kan den informella ledarens ord kanske rent utav väga tyngre än många andras (inklusive chefens). Något som i sin tur är ett argument för att du som (blivande) ledare, om du inte redan har det, bör skaffa dig koll på vilka som är informella ledare i er organisation.
Vad säger du som läser? Har du koll på vilka informella ledare som finns i din organisation?
G som i Gemenskap
Känner du till begreppet KASAM? Det står för känslan av sammanhang på svenska och myntades utav sociologen Aaron Antonovsky i slutet på sjuttio-talet. I sina studier så undersökte han hur individer som, trots att de kanske var sjuka eller upplevde traumatiska livskriser, ändå upplevde god hälsa. Anledningen till detta beskrev han som KASAM: att vi människor måste uppleva att vår tillvaro och vårt liv är begripligt, hanterbart och meningsfullt för att vår hälsa ska vara god. Här kan vi också se varför gemenskap är viktigt. En av våra primära överlevnadsstrategier är ju att vi är flockdjur och därför blir också faktorer som gemenskap, delaktighet viktiga även i dagens arbetsmiljö.

G som i Gemenskap
Här är tre faktorer som stärker, eller kan splittra, en gemenskap:
Gemensamma spelregler
Hur många gånger har vi inte upplevt att projekt går fel eller blir kraftigt försenad för att vi inte har kommit överens om vilka spelregler vi ska ha innan vi sätter igång? Föreställ dig stämningen som skulle uppstå om vi spelade sällskapsspel utan att ha en regelbok till hands innan vi en börjar spela. Det finns givetvis alla möjligheter i världen att det kan bli en jätterolig spelomgång men om målet är att ni ska spela spelet som det är ämnat kommer ni spara mycket tid, energi och möda på att prata om vilka spelregler som gäller först. Detsamma gäller i arbetslivet och min erfarenhet är att det ofta är bättre att repetera spelreglerna en gång för mycket än en gång för lite.
Läs mer: Håll en workshop om teamets spelregler
Samtal
Att prata med varandra är väl ändå ett av de enklaste sätten att skapa gemenskap på? Ändå är det ofta det första vi slutar att göra när vi blir stressade. Intressant va? Om än inte så konstigt när hjärnan stänger av vår förmåga att känna empati vid stress. Men det är just därför som det är så viktigt att vi som ledare behöver undvika att ha konstant stresspåslag i kroppen och att prioritera tiden för både formella och informella samtal i vardagen.
Läs mer: Tips för att hantera stress
Tid
Sist men inte minst så är tid en faktor som är lätt att glömma bort när vi pratar om att skapa delaktighet i arbetsgrupper. Det innebär inte att vi behöver umgås (eller prata) med varandra 24/7 för att vi ska känna en gemenskap med varandra. Meningsfulla eller viktiga relationer kan givetvis skapas i både kortare och intensivare format än så men i regel blir gemenskaper starkare över tid allt eftersom relationerna i gruppen blir starkare. Genom att göra saker tillsammans och spendera tid ihop
Läs mer: Bygga starka relationer som chef
Berätta gärna, hur skulle du säga att er gemenskap är i teamet som du leder?
Mer att läsa
Bossbloggen genom tiderna
- October 2025
- September 2025
- August 2025
- June 2025
- May 2025
- April 2025
- March 2025
- February 2025
- January 2025
- December 2024
- November 2024
- October 2024
- September 2024
- August 2024
- June 2024
- May 2024
- April 2024
- March 2024
- February 2024
- January 2024
- December 2023
- November 2023
- October 2023
- September 2023
- July 2023
- May 2023
- March 2023
- February 2023
- January 2023
- December 2022
- November 2022
- October 2022
- September 2022
- August 2022
- July 2022
- June 2022
- May 2022
- April 2022
- March 2022
- February 2022
- January 2022
- December 2021
- November 2021
- October 2021
- September 2021
- August 2021
- July 2021
- June 2021
- March 2021
- February 2021
- January 2021
- December 2020
- November 2020
- October 2020
- September 2020
- August 2020
- July 2020
- June 2020
- May 2020
- April 2020
- March 2020
- February 2020
- January 2020
- December 2019
- November 2019
- October 2019
- September 2019
- August 2019
- July 2019
- June 2019
- May 2019
- April 2019
- March 2019
- February 2019
- January 2019
- December 2018
- November 2018
- October 2018
- September 2018
- August 2018
- July 2018
- June 2018
- May 2018
- April 2018
- March 2018
- February 2018
- January 2018
- December 2017
- November 2017
- October 2017
- September 2017
- August 2017
- July 2017
- June 2017
- May 2017
- April 2017
- March 2017
- February 2017
- January 2017
- December 2016
- November 2016
- October 2016
- September 2016
- August 2016
- July 2016
- June 2016
- April 2016