Olika sorgereaktioner

Vi har pratat om ämnet med sorg på jobbet flera gånger förr här på bloggen men ett ämne vi inte har lyft är olika sorgereaktioner som kan vara viktiga för dig som ledare att känna till, både om du själv skulle drabbas men inte minst om en medarbetare skulle göra det.

Läs mer: När chefen mår dåligt på jobbet

Alla reagerar vi olika när det kommer till sorg och det är viktigt att minnas och respektera som chef.

Olika sorgereaktioner

Några vanliga sorgereaktioner är enligt 1177 exempelvis:

• Chock

• Känslan av overklighet

• Oförståelse inför vad som hänt

• Irritation

• Ilska

• Ångest

• Oro

• Förtvivlan

• Ledsamhet

• Tomhet

• Meningslöshet

Det är heller inte ovanligt att personen växlar mellan olika känslor snabbt, från chockad till ledsen, till arg eller har skuldkänslor till att vara ledsen igen. Hur vi sedan hanterar sorgen varierar från person till person och även från situation till situation och här gäller du att du som chef är lyhörd inför vad medarbetaren behöver. Ibland är sjukskrivning ett måste, ibland inte och fler saker du kan göra som chef går vi in på i poddavsnittet som du hittar nedan. Men några generella råd är att:

• Minns att allas sorg ser olika ut

• Men också att alla inte är bekväma med att ge uttryck för sin sorg på jobbet eller så att du ser den och det måste få vara okej.

• Minska arbetsbördan, även om personen vill fortsätta jobba som vanligt är det dumt att utgå från att hen ska kunna prestera och leverera som vanligt. Genom att justera arbetsmängden och deadlines kan du bidra till att personen får lite mer andrum i sitt sorgearbete.

Avsnittet finns såklart också ute på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes och du är såklart varmt välkommen att gå med i vår LinkedIn-grupp med!

När Mentalt Starkt Ledarskap fyllde ett år

Först tänkte jag faktiskt att jag skulle hoppa över att dela det här inlägget när podden fyllde ett år för att det kändes lite… Meningslöst. “Vad gör vi här?” funderade jag, “kan detta vara kul att lyssna på såhär i efterhand?”. Så lyssnade jag på avsnittet och ändrade mig. Klart vi ska minnas tillbaka till detta! Är ändå för roligt att det som började som en idé på grund av pandemin, fick sitt startskott i mitt förråd och nu har lyssnare exakt varje dag. Det första poddåret var väldigt utvecklande för oss båda på olika sätt och jag är oerhört stolt över både min och Alex förmåga att tänka om och tänka nytt.

Det är ändå stort att podden funnits i helt år redan!

Vilka lärdomar har fått av och tack vare podden? Ja, det berättar vi i själva avsnittet. Men några andra saker som jag också uppskattar med den är:

Alla kloka och intressanta chefer och framtida ledare som vi har lärt känna tack vara att vi drog igång den!

Leendet och värmen i magen jag alltid får av att tänka på oss i poddstudion.

Alla utvecklande stunder och reflektionerna som för- och efterarbetet kräver. Jag har lärt mig så mycket om mig själv under det första året som gått!

Missa inte poddens LinkedIn-grupp och vill du hellre lyssna på den på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes går det också jättebra!

Tips för att prata inför folk

Jag fick en fråga nyligen om jag har några proffstips gällande att prata inför folk när det gäller att hålla utbildningar och ja, klart att jag kan dela med mig av vad som hjälpt mig under de här åren som utbildare och föreläsare. Men notera att de här tipsen är baserade på mitt perspektiv, utifrån min yrkesroll med mina erfarenheter som ledarskapsutvecklare, använd dig av det du kan på det sätt som passar dig snarare än att se detta som en one-size-fits-all-lösning för det är det inte menat att vara.

Gammal bild från en av mina första större föreläsningar, var första gången jag pratade om Bosskartan inför publik! Riktigt roligt men ack så nervöst på samma gång. Minns att Emma Frans var key note speaker och jag var tvungen att låta bli att se hennes dragning för att inte ruckas ur balans inför att det var min egen tur. Foto: Framåt Västervik

Tips för att prata inför folk

Se det som ett lärande

Du har kanske hört talesättet om att en måste göra något i tiotusen timmar för att bli riktigt bra på det? Huruvida det stämmer hela vägen eller inte kan såklart diskuteras men något jag har haft stor nytta ända sedan min första föreläsning för drygt fyra år sedan är inställningen att jag samlar mina tiotusen timmar. Med det tänket så blir en föreläsning på en timme helt plötsligt inte så stort och så allvarligt utan snarare ett träningspass (vilket såklart vara jobbigt nog ändå) men det hjälper mig att behålla perspektivet om att detta är en förmåga som jag lär mig - inte bara kan. Sedan dess har jag föreläst och utbildat i mängder men jag är fortfarande inte fullärd och jag ser absolut att jag har kapacitet och potential att bli ännu bättre i framtiden.

Utvärdera dig själv sakligt

En annan sak som jag gör efter varje utbildningstillfälle/föreläsning är att utvärdera mig själv. Hur gick det? Vad kändes bra? Vad kan förbättras? Vilka lärdomar tar jag med mig härifrån? Och så sätter jag betyg på mig själv, 1-5 där:

• 5 är toppklass

• 4 är jättebra

• 3 är bra och helt okej

• 2 är sådär

• 1 är katastrof

Det här betyget är helt bortkopplat till utvärderingar och feedback som jag får från deltagare, publik eller arrangör utan det är min egen bedömning som gäller baserat på det jag vet och kan om mig själv och om retorik generellt. En femma är roligt och det jag helst vill leverera ständigt och jämt men det har genom åren blivit många fyror och två treor också och oavsett betyget synar jag varför det blev som det blev. Hitintills har jag inte levererat lägre än en trea (men jag räknar med att det kommer att hända någon gång) och det var från en av treorna jag lärde mig att jag behöver äta ungefär två timmar före en stor dragning oavsett hur bra eller dåligt det passar tidsmässigt.

Jag som är en ältande person tycker också att det här betygssystemet hjälper mig att ta lärpengarna från varje gig för att sedan arkivera det. Det är lätt hänt annars att en vänder och vrider på alla detaljer i evighet efteråt och det är en balansgång mellan att göra det på ett konstruktivt och ett destruktivt sätt. Det första är bra och är nyttigt men när du har har samlat på dig dina lärdomar, gå vidare och fokusera på nästa tillfälle i stället.

Sjysta förutsättningar

En viktigt grej som lätt glöms bort att prata om är också hur viktigt det är att ge sig själv sjysta förutsättningar för att leverera ett bra snack. Inte bara när det kommer till förberedelser, både materialmässigt och mentalt, utan också med praktiska saker som mat, sömn, att vila sig i form, ha gott om tid på sig inför och planera materialet så att det kan justeras efter omständigheterna. Själv anpassar jag, i den mån det går, hela arbetsveckan efter leveransen, ser till att det finns luft i kalendern och att jag äter ordentligt före, under och efter. Sömnen är viktigt men inte nödvändig på samma sätt som maten men här fungerar vi ju alla olika så utgå från dig själv: vad behöver du? Och testa dig fram tills du hittar det upplägg som passar dig bäst.

Lägg tid på utbildningsmaterialet

När det kommer till utbildningar så upplever jag att det är enkelt att bygga utbildningsmaterialet eftersom jag nio komma fem gånger av tio utbildar och föreläser inom ämnen som jag kan, vet och behärskar väldigt väl. Med det sagt så har jag ändå en struktur för hur jag skapar utbildningar.

• Målgruppsidentifiering: vilka går denna utbildning och varför?

• Behovsanalys: vad vill deltagarna ha och vad behöver de få? Vad vill uppdragsgivaren att utbildningen ska innehålla? Varför hålls den här insatsen överhuvudtaget?

• Materialinventering: vad av det jag har gjort tidigare kan användas här igen alternativt uppdateras och eller paketeras om?

• Research: dubbelkolla tidigare research och scouta senaste forskning och rön

• Modulskiss: baserat på start och sluttiden samt uppdragsgivarens önskemål planerar jag in pauser och utifrån det skissar jag upp ungefär i vilken ordning vi ska prata om vilket ämne. Är det en större utbildning (som jag misstänker att jag kommer att hålla fler gånger) gör jag rent utav ett körschema i Excel utöver min Powerpoint för att enkelt kunna följa min agenda.

• Powerpointen: jag är inget fan av powerpoints men som visuellt verktyg kan det såklart vara värdefullt både för mig och deltagarna. Här är jag rätt så kreativ och arbetar så mycket som möjligt med bara bilder och rubriker. Är det mycket matnyttigt listar jag stolpar medan textmassor är strängt förbjudna what so ever.

• Den röda tråden: jag tycker det är viktigt att utbildningsmaterial har en röd tråd för att det ska bli så lärorikt som möjligt. Det märks om materialet är genomtänkt eller inte och en tydlig början, en agenda och ett tydligt slut med en sammanfattning av vad som gjorts hjälper dessutom deltagarna att fokusera ännu mer på innehållet.

• Budskapet: om det skulle vara så att deltagarna bara får med sig en enda sak från allt du säger - vad ska det vara då? Att tänka på budskapet tycker jag också ofta hjälper att vässa materialet och också framträdandet.

Samtidigt är det lätt hänt att fastna i den här punkten och sitta och peta med sig material i evigheters evigheter, framförallt när man är ny och innan man har hittat sin stil. Gör du uppdraget på timpenning - håll timpengen i bakhuvudet för att inte riskera att lägga ner tid på detaljer som ingen annan än du bryr dig om.

Och för dig som inte ser kopplingen mellan att skapa utbildningsmaterialet och att framföra det så kommer svaret på det här…

Låt materialet hjälpa dig vid framförandet

Det händer oss alla då och då att man tappar bort sig om vad man ska säga när man gör. Det är varken konstigt eller något att oroa sig inför eller skämmas över när det händer. Men det är här materialet också kan hjälpa dig, dels för att det är en förberedelse i sig att göra det men också för att förstärka budskapet och hålla intresset uppe.

Variera innehållet så mycket som möjligt! Bryt av föreläsningarna med bikupor (att man sitter där man är och pratar två och två), brainstorming (att hela gruppen får komma med förslag), reflektionsövningar som man gör en och en eller workshops där deltagarna får göra en övning kopplat till materialet. Det gör mycket för både lärandet och erfarenhetsutbytet i gruppen och tänk på att variera tempot i dragningen då och då med. Tempoväxlingar hjälper också hjälpa deltagarna att hålla fokuset på det ni gör.

Och, och, och! Bygg också ditt material så att det kan anpassas i längd och både kortas ner eller förlängas. Som åhörare retar jag mig när föreläsare plötsligt flipprar förbi sidor för att tiden plötsligt inte räcker till. Då är det bättre att ha en kortare presentation och öppna upp för frågor eller diskussion efteråt.

Håll koll på tiden

Håll också noga koll på tiden medan du pratar så att du anpassar dragningen efter tiden som återstår. Har du tid över? Ha en plan B med potentiella diskussionsfrågor eller be någon i publiken dela ett exempel. Är tiden för knapp? Välj vad du kan korta ner och ta bort och då är det bra att skippa texter i sin Powerpoint. En gång när jag skulle föreläsa pressades min tid ihop av tidigare dragningar från fyrtio till tio minuter men i och med att jag bara har bilder med rubriker kunde jag ändå sammanfatta allt det viktigaste som deltagarna behövde få med sig utan att det blev en för stressad ton i presentationen på mindre än femton minuter. Men det var en utmaning, haha!

Formatet påverkar såklart också framträdandet! Att utbilda eller föreläsa digitalt kan exempelvis kräva en högre, mer intensiv energinivå än om man är i samma analoga miljö tillsammans. Ha generöst med pauser och bensträckare även när ni ses digitalt.

Din utstrålning väger tungt

Vid själva framförandet väger också din utstrålning tungt. Hur vill du uppfattas? Vilken energi och stämning bidrar du till med din närvaro? Hur ska deltagarna känna sig när de lämnar utbildningen? Här har det hjälpt mig att ha funderat på och arbetat med vad jag vill försöka utstråla när jag gör olika talaruppdrag och mina främsta ledord är: trygghet, tydlighet och lärande. Det är såklart inte alltid jag lyckas - alla har vi dåliga dagar - men eftersom jag har en målbild blir det lättare att leverera efter den.

Tryggheten försöker jag exempelvis spegla i mitt kroppsspråk, min röst och mitt tonfall. Tydligheten kan både handla om att vara så rak och enkel som möjlig i min kommunikation, inte göra saker mer avancerade än vad de behöver vara och vara så konkret som möjligt och använda mycket exempel från vardagen som kan vara relaterbara. Lärandet handlar om att inte bara dela kunskaperna som jag har som utbildare utan också sträva efter att deltagarna ska kunna använda sig av dem själva. Men också att nyansera och fördjupa resonemang där det behövs och att visa att jag som utbildare inte alltid har alla svar, kan allt och att allt inte alltid är så enkelt som det låter i teorin.

Utöver det varierar jag också min energinivå efter grupp och sammanhang och det är konst i sig att kunna läsa av stämningar och grupper som kräver övning, övning, övning. Jag börjar bli bättre på det men har absolut utvecklingspotential här, haha.

Det viktigaste, tänker jag, när det gäller att hitta din utstrålning är att utgå från hur du är som person och tweeka ditt framträdande efter det snarare än att inspireras för mycket av hur andra utbildare/föreläsare är och beter sig. Dels för att det syns om vi tvingar oss in i roller som vi behöver spela. Dels för att det är bra med olika utstrålningar och olika personligheter men också för att det kommer att göra processen mer bekväm för dig själv.

De allra flesta vill oss väl

Vi har tidigare pratat om Goffmans Jaget och maskerna och att se ditt framträdande utifrån teatermetaforen tycker jag funkar bra även i sådana här sammanhang. Själva presentationen äger rum på scenen och det är (i princip) det enda som deltagarna ser. Det kan vara sjyst, och rent utav effektfullt, ibland att låta dem få en inblick i vad som händer “bakom kulisserna” men kom ihåg att du är den som troligen har mest och bäst koll på vad som händer överallt och att det är så det generellt ska funka. Alltså, om du tappar bort dig, missar eller glömmer att säga något så får du avgöra där och då om det behöver läggas till: annars är det inte hela världen. Oftast så vill publiken hjälpa den som står på scenen när saker går fel enligt Goffman och det tycker jag är en fin och betryggande tanke att ha med sig som utbildare. Vi är mänskliga, saker händer och går fel men tillsammans med gruppen kommer du att lösa det.

Andra tips på vägen som kanske kan bidra:

Prioritera i innehållet

Vad måste deltagarna lära sig/få veta/ta med sig från dragningen? Fokusera på det i första hand och så tidigt som möjligt.

Andas ordentligt

Innan det är dags, dra några djupa andetag, framförallt om du är nervös. Det kommer att hjälpa dig att fokusera!

Är du nervös, erkänn det

Att vara nervös inför att snacka inför folk är naturligt. Märker du att din nervositet sätter sig på rösten, att du börjar darra eller tar över dig: erkänn att du är det för att få deltagarnas stöd och försök le eller skratta för att bryta av stresspåslaget i kroppen. De allra flesta vettiga människor har och visar förståelse för det i det läget.

Ge gärna praktisk information innan den behövs

Adressera gärna praktisk information i förväg. Typ om hur dagen kommer att se, hur du tänker kring pauser, när det är lunch etcetera. Genom att göra det med en avvägning om vad folk får veta när (man behöver kanske inte veta allt om eftermiddagsfikat när ni börjar på morgonen) så ökar du både trygghetskänslan för gruppen (för att man vet vad som komma skall) och stärker förtroendet för dig som ledare för situationen.

Ta hjälp om du behöver det!

En annan sak som inte ska underskattas är vikten att ta hjälp om man behöver det. Det finns gott om duktiga retorikkonsulter som kan hjälpa dig att vässa dig som föreläsare, talare och utbildare. Gå en kurs eller boka in coaching om du känner att du behöver det.

Kom ihåg: du fick det här uppdraget av en anledning

Sist men inte minst, om du någon gång under arbetets gång tvivlar på att du kommer att klara av det här - du fick uppdraget av en anledning och inte för att någon bara ville vara snäll. Det betyder att det finns ett förtroende till att du kommer att lösa detta och göra ett bra jobb.

Det blev en hel drös med tips detta. Jag hoppas de kan hjälpa och bidra på vägen! Du som läst ända hit får gärna fylla på listan med dina egna råd i kommentarfältet: har du något knep som är extra bra?

Tips till informella ledare

Den informella ledarrollen kan vara både nyttig och värdefull att befinna sig, i framförallt om man är intresserad av ledarskap. Men den kan samtidigt vara väldigt speciell och risken finns att man som informell ledare kan hamna i kläm mellan sin chef, kollegorna och allas olika förväntningar på dig. Framförallt i de lägena där du förväntas agera som ledare när du tekniskt sett inte har något chefsansvar. Så här kommer ett gäng tips, stora som små, till dig som är informell ledare! Vad kan vara bra att tänka på? Undvika? Och så vidare!

Läs mer: Informella ledare - vilka är det?

Som informell ledare har du påverkansmakt och ofta andras förtroende vilket varken ska underskattas eller förringas. Bild: Christina @ wocintechchat.com on Unsplash

Det formella ledarskapets påverkan

Allra först behöver vi dock kort uppehålla oss vid det formella ledarskapets betydelse och påverkan för dig som är informell ledare. Vid ett gott fungerande formellt ledarskap kan det vara rätt så okomplicerat att vara den som är informell ledare, framförallt om den formella chefen tar sina ledaruppgifter på allvar när det kommer till att bygga självständiga medarbetare, ett stabilt team, tar tag i chefsuppgifterna som ligger hen till hands och löser de eventuella konflikterna som dyker upp. När det formella ledarskapet är närvarande blir den informella ledarrollen ofta mer kompletterande och, ansvarsmässigt sett, lättare att axla och det är troligt att du har mer av en rådgivande funktion för både chefen och kollegorna.

Om det formella ledarskapet brister eller inte fungerar… Då kan ens situation som informell ledare se betydligt annorlunda ut. När chefen är helt frånvarande och/eller är en så kallad låt-gå-ledare som inte tar något som helst ansvar för någonting alls så blir behovet av informella ledare ofta stort. Här kan det både bli så att en person mer eller mindre aktivt och medvetet väljs av gruppen till att bli informell ledare men det kan också vara individen själv som själv axlar rollen av olika skäl. Exempel på det kan vara en stark ansvarskänsla, frustation över det bristande ledarskapet, viljan att prestera och leverera eller intresset för att leda. Ibland är det också makten som lockar men det kan också vara högst ofrivilligt att bli en informell ledare.

Upplevelsen av att vara informell ledare kan alltså vara rolig och givande men också väldigt frustrerande och bakbunden beroende på det formella ledarskapet. Det kan såklart också uppstå problem om den formella ledaren och den informella ledaren inte är eller kommer överens men det är faktiskt en helt egen artikel. Men med detta i bakhuvudet: låt oss kika närmare på vad som kan vara bra att tänka på som informell ledare.

Tips till informella ledare

Använd tillfället till att träna ditt eget ledarskap

Jag har sagt det många förr och lär göra det igen: den informella ledarrollen är ett jättebra tillfälle till att träna sitt eget ledarskap. Använd det till din fördel! Förslag på några av de saker du kan träna på är:

• Hur du bemöter andra omkring dig i olika situationer

• Hur du kommunicerar och delar information på ett bra sätt

• Konsten att ge råd

• Ge positiv som negativ feedback

• Hur du kan använda dig av coachande frågor

• Granska och arbeta med ditt kroppsspråk

• Formulera din ledarskapsfilosofi och värderingar som ledare men också börja leva och leda efter dem i praktiken

• Nätverka och stärka ditt personliga varumärke som framtida ledare

• Sätta och respektera gränser

• Bygga starka relationer

• Delegering

• Undersöka hur stress påverkar dig som person och ledare

• Träna din mentala styrka

• Lägga grunden för balansen mellan arbetsliv och privatliv (den kan vara utmanande att få till som chef)

• Hur du kan underlätta för andra att prata med varandra och samarbeta tillsammans

Du hör… Det finns massor av roliga saker att öva på och då har jag ändå inte lyft alla, haha.

Var glad för och rädd om förtroendet du får

Informella ledare har generellt ofta ett högt förtroende hos sina kollegor och den kringliggande organisationen. Ibland är det kopplat till att du som informell ledare har jobbat här länge och därmed anses vara kunnig och erfaren eller att du har lärt dig mycket på kort tid. Det kan bero att du är omtyckt och att andra känner sig trygga i närheten av dig och att du då också får veta mycket om andra. En informell ledare få ofta höra mycket från olika håll och även om det sociala kapitalet inte alltid är det största är det ofta av bra kvalitet. Var stolt och glad över det förtroende andra hyser för dig och försök vårda det med omsorg.

Checka dig själv: vad gör du med makten du har?

Som formell chef har man en stor påverkansmakt för och på arbetsgruppen och organisationen - detsamma gäller dig som informell ledare. Det du gör påverkar andra och kommer att bidra att sätta tonen för hur ni exempelvis pratar med varandra och till andra delar av organisationen eller externa aktörer, er arbetsplatskultur, hur ni löser problem och konflikter, arbetar tillsammans i stort. Du, ditt beteende och dina handlingar spelar alltså roll och därför är det nyttigt att träna på att checka dig själv: vad gör du med den makten du har? Blir det bra och bättre för alla eller några få?

Att granska sig själv utifrån är överlag alltid en nyttig övning att göra oavsett vilken ledande roll en befinner sig i.

Det händer oss alla att vi blir hemmablinda då och då och därför är det bra att redan som informell ledare börja syna sig själv i sömmarna. Photo by Elena Taranenko on Unsplash

Minns din plats

Jag vet, det låter ashårt att du ska minnas din plats som informell ledare och jag vill vara tydlig nu med att det inte handlar om att du ska tro att du är mindre värd eller har mindre att säga till om (för så är det verkligen inte). Däremot är det ett viktigt budskap att ha med dig om du känner dig sliten, frustrerad eller upplever att kraven och förväntningarna på dig är för stora. Jag har otaliga gånger sett informella ledare göra sin formella chefs egentligen arbete och det är ingenting som du ska behöva eller förväntas göra. Din chef får betalt för att göra sitt arbete - du får betalt att göra ditt. Var alltså varsam med vad för typ av extra, informella ansvarsområden som du gör å din chefs vägnar.

Var inte dum mot dig själv genom att vara för snäll för en chef eller arbetsgivare som inte förtjänar det, framförallt inte om du du vill kliva in i den formella chefsrollen och inte får chansen till det.

Bestäm vad du gör och inte gör och respektera dina gränser

Med det konstaterat är det bra om du som informell ledare bestämmer dig för vad du ska och vad du inte ska göra i din roll som informell ledare respektive som är din chefs ansvar. Och här skulle jag faktiskt rekommendera att du undviker att göra din chefs arbetsuppgifter av samma anledning som jag nämnde ovan - din chef får betalt för att göra sitt jobb. Troligen rätt så bra betalt. Så var aktsam med vad du tar på dig - risken är annars stor att det kommer att förväntas att du löser samma eller liknande situation igen, igen och igen tills det bara är självklart att det är just du som ska göra det. Därför är det också att du, när du har landat i vart dina gränser går också respekterar dem och är tydlig mot både dig själv och andra när du kan/inte kan hjälpa till. Exempelvis om en kollega kommer med ett ärende som egentligen faller in under din chefs ansvarsområde: be hen att gå till chefen. Alternativt om något händer som chefen borde ta tag i: berätta för chefen vad som hänt istället för att börja lösa det själv.

Vill du istället ha mer ansvar? Be chefen om att få prova leda en avgränsad arbetsuppgift/ansvarsområde/projekt. Då kan du både få träning, hjälpa chefen med avlastning samtidigt som du inte riskerar att göra chefens dagliga jobb åt hen.

Använd det informella ledarskapet för att få chefsjobbet

Det är långtifrån alla informella ledare som är intresserade av att ta klivet in i den formella chefsrollen men om du är det: försök att använda detta för att landa chefsjobbet. Hur kan såklart variera kraftigt men några förslag är exempel vis att be om ett eget ansvarsområde där du kan öva än mer. Du kan också använda den informella rollen till att samla på erfarenheter! Gärna konkreta situationer där ditt ledarskap har bidragit - då kan du använda dem som exempel i intervjuer, ditt personliga brev eller arbetsprover för att visa några av erfarenheterna som du har. Här kan du läsa mer om hur du kan ta klivet från informell till formell ledare.

Skulle kunna skriva än mer om detta men nu får vi nog hålla oss så inte artikeln inte alldeles för lång. Vad säger du som läser: är eller har du varit informell ledare och har du något tips eller någon erfarenhet att dela med dig av?

All about the tribe

Att arbeta som chef blir lätt ensamt: dels för att du har information som inte alla har och dels för att du inte kan prata med alla om allt som händer och sker i din yrkesroll. Därför bestämde vi oss för att ägna ett helt poddavsnitt till att snacka om tribe:ing. Vad det är, innebär och hur vi som ledare kan hitta eller bygga vårt sammanhang.

Vi blir starkare tillsammans

Så, för att komplettera poddavsnittet tänkte jag att jag skulle samla tre bra kännetecken för en verkligt bra tribe. Så du vet vad du ska leta efter alternativt hur du ska veta att du har hittat rätt.

Ni vill varandra väl men håller inte med varandra jämt (och är inte rädda för att säga det)

Personer som med värme och välvilja utmanar dig, som vågar säga att hen inte håller med dig eller som rättar dig om du gör eller har fel - det är personer som du ska hålla i din närhet. Varför? Det är de som kommer att hjälpa dig att utvecklas och växa som människa och ledare.

Tilliten finns där

En viktig del av det är så klart att ha tillit till varandra. Utan förtroende till att det som sägs i gruppen stannar i gruppen kan vi varken slappna av eller dela saker som är känsliga eller svåra och det behövs också för att vi ska få det stödet som vi behöver som ledare. Tyvärr är inte allt som vi upplever i den alltid enkelt.

Ni är bjussiga i både medgång och motgång

Sist men inte minst, sanna vänner, är generösa, stöttande och glada för varandras skull i både med- och motvind och kan ni göra det lika väl när det går dåligt som bra. Har ni den supporten i ert gäng? Då har du hittat rätt!

Vill får du såklart gärna gå med i vår LinkedIn-grupp och vill du hellre lyssna på den på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes kan du såklart göra det med. Jag vill såklart också slå ett slag för BossMasters som kan vara ett grymt ställe att hitta sin tribe när det gäller ledarskapsutveckling! Vad säger du? har du hittat din tribe än?