Så hanterar du en dålig lyssnare

Alla har vi varit det någon gång och alla har vi råkat ut för det: en dålig lyssnare. Är det inte en dimmig, dagdrömmande blick så är det mobilskärmen eller småprat som som distraherar personen från dig och ditt budskap. Harvard Business Review har sammanfattat några do's and dont's: så hanterar du en dålig lyssnare.

Dont

Utgå från dig själv

Den vanligaste missen som vi gör när vi presenterar information är att vi utgår från oss själva och inte från de som ska lyssna. Sätt dig in i mottagarnas situation. Vilka förkunskaper har de? Hur kan du bäst fånga deras uppmärksamhet? Och, inte minst, vad är det som är intressant och aktuellt för dem att veta?

Glöm bort framförandet

Vissa av oss tar bäst emot information genom att lyssna, andra genom att se bilder. En behöver sitta och kladda i sitt anteckningsblock för att kunna fokusera och en annan behöver göra momentet för att förstå hur det fungerar. Gör informationen så tillgänglig och intressant som möjligt och tänk igenom när, var och hur du bäst ska hålla det här samtalet. Det är kanske inte det bästa läget att börja gå igenom budgeten fem minuter innan en stressad medarbetare måste rusa från jobbet för att hinna hämta sina barn från förskolan.

Fortsätt tala inför döva öron

Om du märker att personen som du pratar med inte lyssnar: var inte rädd för att påkalla deras uppmärksamhet. Men, gör det i en trevlig ton. Till exempel genom att fråga något i stil med "Jag upplever att du är distraherad. Är det något som jag kan hjälpa dig med?"

Do

Se över ditt eget lyssnande

Hur bra är du på att lyssna? Är du närvarande i samtalen med andra? Kollar du mobilen eller mejlen på mötena? Funderar på middagen under morgonmötet? Det är inte ovanligt att de personer som upplever att de inte blir lyssnade på ej heller är bra på att lyssna. Detta eftersom vi, mer eller mindre medvetet, ofta bemöter andra såsom de bemöter oss. Rannsaka dig själv och ansträng dig för att dina kollegor och medarbetare ska känna sig lyssnade på: det smittar av sig.

Förvarna

Om du märker att stämningen på mötet har blivit lite disträ och om du har något viktigt där du behöver ha alla fokusera kan du också ge dem en förvarning: "Nu har jag en viktig sak som vi måste diskutera eftersom jag behöver er hjälp...". Det är ett effektivt sätt som till och med kan användas mot dagdrömmeri.

Prata om era sociala koder

Ett lite mer långtgående alternativ kan också gemensamt prata om era sociala koder och vad som är okej på möten och inte. Till exempel när det gäller att ha med mobiltelefonen eller så att alla får komma till tals.Berätta! Har du någon gång råkat ut för en dålig lyssnare och hur hanterade du i så fall det?

---

Tyckte du om detta inlägg? Klicka i hjärtat och dela det gärna vidare!Du följer väl Bossbloggen på Facebook, Instagram, Bloglovin’ och Youtube?

Olika ledarskapsstilar i Game of Thrones

HBO's serie Game of Thrones fångar ungefär miljontals människors uppmärksamhet varje måndag och jag och min sambo är inget undantag. Min ovana trogen kan jag inte låta bli att analysera seriens karaktärer ur ett ledarskapsperspektiv. Vad sägs, ska vi fylla en del av utrymmet i denna ledarskapsblogg med kika närmare på vem som leder hur egentligen?

Notera att texten kan innehålla spoilers om du inte har sett säsong 7.

Olika ledarstilar i Game of Thrones

Daenerys Targeryen: Det auktoritära ledarskapet

Inte nog med att hon har tre drakar som flankerar hennes strävan mot makten, hennes ledarstil är allt annat än gullig. Hon prioriterar sina värderingar och hon lyssnar till goda råd. Men i slutändan är hon stenhård och auktoritär som ledare och kuvar de flesta i sin väg mot tronen i Westeros. 

Jeor Mormont: Det framtidsinriktade ledarskapet

Jeor är måhända inte med längre (och är därför inte med på bilden ovan) men frukten av hans arbete syns fortfarande i ledarskapet hos Jon Snow. Ingen, utom Sam Tarwell, fattade ett smack när han valde ut Jon till att bli tjänare i stället för ranger men ett av de bästa sätten att fostra en påläggskalv på är trots allt allt ta in dem bakom kulisserna och lära dem verksamheten inifrån och ut.

Petyr Bealish: Det manipulativa ledarskapet

Ledaren som dväljs i skuggorna och leder med hjälp av viskningar, hemligheter och väl valda ord? Det är Petyr "Little-Finger" Bealish. Hans strid för makt sker verkligen i det dolda och är ett ypperligt exempel på riktigt manipulerande ledarskap.

Cersei Lannister: Det tyranniska ledarskapet

Drottningen av King's Landing skulle även kunna tillskrivas titeln Drottningen af Management by Fear. En grymmare tyrann till ledare är svårare att hitta även om hon också är oerhört listig, strategisk och målinriktad.

Tyrion Lannister: Det diplomatiska ledarskapet

Hans femton minuter i rampljuset för att styra King's Landing varade förvisso inte länge men jag tycker ändå att Tyrion är ett gott exempel på det diplomatiska ledarskapet. Han är beläst och politisk kalkylerande omvärldsbevakare (de stunder han inte kikar för djupt i vinglaset) som alltid föredrar och föreslår förhandlingar och diplomatiska lösningar framför väpnad konflikt.

Jon Snow: Det situationsanpassade ledarskapet

Jon, den potentiellt hyggligaste ledarfiguren av dem alla, förkroppsligar verkligen det situationsanpassade ledarskapet. Han är den ofrivilliga ledaren som fattar beslut, delegerar, ber om råd och styrs av sina värderingar. De skillnad från övriga makttörstande ledarna är hans visions att överleva kriget. Han tycks dessutom bry sig om personerna som han leder, ett ovanligt drag i denna serie.

The High Sparrow: Det genomtänkta ledarskapet

Den ledare som sticker ut från mängden med att målmedvetet, långsiktigt och strategiskt tillskansa sig makt på alla olika samhällsnivåer, från fattigkvarteren till den manipulerade, numera avlidne, konungens öra är The High Sparrow. Om religionen är ett tacksamt verktyg eller medel lämnar jag osagt men hans strategiska förmågor är vida. Han tycks alltid ha ett svar på tal om det så handlar om mjuka ord och vänlighet eller hårda ord och hot.

Sansa Stark: Det oväntade ledarskapet

Under i princip hela serien så har Sansa varit en av de minst populära karaktärerna som också blivit mest sparkad på. Men under säsong sju måste jag säga att hon har vuxit enormt i mina ögon och visat grymma ledarskapsskills. Blev så lycklig att hon trots allt inte föll för Little-Fingers manipulerande och att hon än så länge inte har drabbats av den manliga chefssjukan. En trevlig ledarskapsöverraskning som är ett ypperligt bevis för hur många mognar som ledare när de får chefsansvar!Tittar du på Game of Thrones? Och om ja, vilken karaktär är din favorit?

---

Tyckte du om detta inlägg? Klicka i hjärtat och dela det gärna vidare!Du följer väl Bossbloggen på Facebook, Instagram, Bloglovin’ och Youtube?

Så blir du mer omtyckt som chef

För vissa känns det som en livsnödvändighet att bli gillad av alla medan andra gör vad som helst, hur som helst utan att bry sig ett dyft om vad andra tycker. Två motpoler där de flesta av oss ligger på gråskalan däremellan. Som ledare kan du inte bli omtyckt och älskad av alla hela tiden. Men ju mer omtyckt du är och ju mer förtroende som dina medarbetare har för dig, desto lättare kommer ditt arbete att bli och desto bättre arbetsmiljö kommer ni att få.Inc.com har sammanställt karaktärsdrag som är gemensamma för gillade chefer: här är dem, försvenskade i både språk och anda, och klockrena tips för dig som vill bli mer omtyckt som chef.

Så blir du mer omtyckt som chef

Var trevlig

Känns det inledande tipset som att slå upp en öppen dörr? Kanske det men det är så himla lätt (och mänskligt) att glömma bort att vara vänliga och trevlig när det är galet stressigt och mycket som händer. Hälsa alltid med ett leende och ögonkontakt - det är viktigare än du tror!Läs mer: Hälsningar på jobbet

Skapa tid för dina medarbetare

En förlängning av ovanstående punkt är att du som ledare behöver ha tid för att skapa, behålla och fördjupa relationen med dina medarbetare. Något som är svårt om du alltid sitter i möten. Ta dig tiden att prata med så många av dina medarbetare som möjligt på vardaglig basis och visa att du har intresse av vad som händer och hur de mår om det så bara är ett "Hej, hur är läget? Hur går det för dig?". Att du visar att du som chef har tid för att lyssna på dina medarbetare kommer att göra det möjligt att få deras förtroende.Läs mer: "Tillsammans är en styrka"

Var flexibel

Om det är något vi alltid kan räkna med så är det att saker kommer att gå fel förr eller senare. Att vara flexibel som chef är därför en stor fördel så att du inte tar det så hårt om planer och förutsättningar ändras - ditt beteende kommer nämligen att lägga ribban för hur gruppen hanterar framtida problem.Läs mer: Hur är en perfekt chef?

Sträva efter att vara positiv

Det är inte alltid lätt att vara chef och det finns ju ingen som är pigg, glad och kvittrandes alla dagar i veckan oavsett vad som händer runt omkring en. Man får vara mänsklig, även som chef, men kom ihåg att ditt uppförande på jobbet ändå sätter ribban för dina kollegor och medarbetare. Därför är det bra om du strävar efter att vara så positiv som möjligt även i de stunder då  de blåser hårdare vindar.Läs mer: När chefen mår dåligt på jobbet

Lead by example

Det här med att vara en förebild är inte heller alltid så enkelt. Eller kul för den delen. Framförallt när ens egna god råd sätter käppar i hjulet för en själv. Men ledarskapsstilen "lead by example" är populär av en anledning. Gemene man uppskattar när ledare föregår med gott exempel och ogillar är ledare anser sig stå över regler.Läs mer: Myten om en oumbärlig chef

Ge feedback löpande

I stressade tider är det så lätt hänt att man som chef inte hinner hänga med i det dagliga och se vad medarbetarna gör om dagarna och än mindre kommentera det om allt bara flyter på som det borde. Men gör det! Alla behöver vi bli sedda, hörda och bekräftade och uppskattande ord betyder mer än vad du många gånger tror.Läs mer: Konsten att ge kritik

Visa medlidande

Sist men inte minst: bland de enklaste sakerna som du kan göra som chef och medmänniska? Visa medlidande. Var vänlig. Det är så mycket roligare att jobba med personer som är snälla, glada och visar förståelse även om de utmanar och ställer krav.Läs mer: Maktutövande i vardagen

Vad säger du som läsare? Vilken av dess egenskaper tycker du är viktigast och trevligast och en chef uppvisar? 

---

Tyckte du om detta inlägg? Klicka i hjärtat och dela det gärna vidare!Du följer väl Bossbloggen på Facebook, Instagram, Bloglovin’ och Youtube?

Om SMART-modellen och mål

Att sätta mål är ett populärt och ofta mycket bra sätt att för att motivera sig till att åstadkomma saker. De kan också ge huvudvärk om man har ett mål som man vill nå men inte vet hur man ska göra det. Vad är egentligen skillnaden mellan bra och dåliga mål? Vad är den gamla klassiska SMART-modellen för verktyg och hur kan du använda den för att vässa dina mål?

Hur kan SMART-modellen hjälpa oss att formulera mål som vi vill nå och inte bara låta dem sättas och sedan glömmas bort? Bild: Pixabay

SMART-modellen

SMART-regeln som modell myntades från början som en projektledningsterm och är en idag en klassiker i målformuleringsteorin eftersom du kan använda den för att säkerställa att ditt mål är konkret. SMART står för:

S = Specifikt

Jämför målet "jag ska ut och springa" med "jag ska ut och springa fem kilometer". Det senare är betydligt mer specifikt medan den första kan handla om en mil likväl som ett pass runt kvarteret. Ju mer specifika mål är desto lättare blir att uppnå dem.

M = Mätbart

Mätbara mål är ofta en stötesten i arbetslivet eftersom inte allt går att mäta. Men desto mer mätbara dina mål är desto lättare kommer det att bli att motivera dig till att nå dem.

A = Acceptans

Att få en order i knät om att ge sig ut och springa tilltalar sällan någon. De flesta av oss behöver förstå varför målet ser ut som det gör och acceptera det för att vi ska vilja jobba mot att uppfylla det. Då kan en order vara en sporre till att pallra sig ut och iväg.

R = Realistiskt

Är det realistiskt att kunna springa fem kilometer på tio minuter? Kanske inte. När man sätter upp visioner är det otroligt bra att drömma stort men för att mål ska bli konkreta krävs det att de är realistiska. Annars kommer vi inte orka jobba för att nå dem i längden.

T = Tidsbestämt

Att ge sig själv en deadline är en effektiv klassiker för att bli mer motiverad till att nå sitt mål och den sista delen i SMART-modellen. Notera skillnaden mellan: "jag ska springa" och "jag ska springa fem kilometer, två gånger i veckan i en månad". Om det senare målet dessutom är realistiskt och accepterat är chansen betydligt högre att du kommer att hålla motivationen uppe så att du når det.

Läs mer: Tankar om mål för 2017

Jag ser mål som ett verktyg och sätt att hjälpa mig hitta vägen framåt, inte tvärtom. Bild: Pixabay

Allmänt om mål

Att sätta mål är oftast ganska enkelt. Att förankra dem hos sig själv, hos andra och sedan jobba för att nå dem är inte alltid lika tacksamt. Dessutom kan mål, även de är SMART:a, behövas delas upp i mindre delmål för att bli mer hanterbara. Till exempel kan arbetet med en bok underlättas om du vet att du ska skriva 1000 ord om dagen i tjugo dagar för att hinna klart till din deadline.

En tendens som jag kan se, både hos mig själv och andra, är också hur mål snabbt kan börja användas som en piska i stället för morot. Visst, ibland kan det behövas lite disciplin mot sin väg mot målet men det är inte primärt så de ska användas. Det brukar snarare leda till stress och press än motivation och inspiration. Själv undviker jag för tillfället att sätta upp mål eftersom jag då lätt överbemannas av min inre tävlingsidiot. Med det sagt jobbar jag inte planlöst utan försöker bara ta ett steg i taget. Använder du dig mycket av mål och målsättning i din vardag och i ditt arbetsliv?

Högkänsligt ledarskap: att vara chef och HSP

Våra tidigare diskussioner om högkänslighet fick mig att börja tänka på det här med att vara högkänslig och ledare. Vilka effekter kan ens högkänslighet kan ha på ens ledarskap? Högkänsliga personer beskrivs som mer inkännande och känsliga för omvärlden eftersom våra nervsystem är mer utvecklat. Något som gör det lättare för att ta emot och tolka sinnesintryck men också medför att vi känner mer än de flesta. Det uppskattas att ungefär en femtedel av Sveriges invånare har detta karaktärsdrag. Vilket torde innebära att det finns en del HSP:are som är chefer idag eller vill arbeta inom ledande positioner i framtiden.

Går det att vara högkänslig och chef? Absolut! Bild: Pixabay

Högkänsligt ledarskap: att vara chef och HSP

Några av de förmågor som brukar tillskrivas högkänsliga personer är att kunna känna av sinnesstämningar och andra människors mående. Men också att vara mer närvarande, har starkare känsloupplevelser och vara mer analytiska.

− Det kan kanske ta längre tid att processa information och fatta beslut för en högkänslig person, men i gengäld blir besluten mer genomtänkta och genomarbetade, säger Ulrika Hederberg, kursledare och föreläsare i högkänslighet.

Hon ser högkänslighet som en stark styrka. Framförallt om man vill bygga organisationer som främjar öppenhet. Men också ha ledare som kan snappa upp saker på djupet i organisationens kulisser för att sedan zooma ut och se helheten innan andra gör det.

− Folk öppnar ofta upp sig för den som är högkänslig eftersom de ofta är empatiska, se detaljer och uppfattar mer än vad som sägs. Det i kombination med ett intresse och att man värnar om arbetsgruppen är otroligt bra egenskaper att ha som ledare, säger Ulrika Hederberg.

Vad kan vara viktigt för ledaren som är högkänslig att komma ihåg och jobba med i sitt ledarskap? Här är några konkreta råd:

Ta hand om dig

Ulrika Hederberg Foto: Privat

Att du lättare tar in din omgivning kan innebära att du behöver fler små pauser och mer återhämtning jämfört med den som inte är högkänslig. Hitta verktyg och lär känna dina gränser för vad du orkar och inte. Undvik energitjuvar. Ulrika Hederberg menar även att högkänsliga personer ofta också extra känsliga för ljud, ljus och kan få svårt att fokusera om det händer för många saker samtidigt runtomkring oss. Öppna kontorslandskap kan vara extra påfrestande för högkänsliga.

− Är du dessutom högpresterande och sensitiv på samma gång är risken större att drabbas av utmattningssyndrom. Som högkänslig har du större behov av återhämtning och det behöver du ta hänsyn till om du ska ta hand om dig själv, säger Ulrika Hederberg och fortsätter:

− Kom även ihåg att du som högkänslig ofta presterar mer än gemene man när du väl är på topp. Återhämtningstid betyder alltså inte att du presterar mindre eller sämre än andra, snarare tvärtom.

Kom ihåg att du inte är ensam

Eftersom det inte är en del av normen att vara högkänslig kan det ibland vara tufft att vara starkskör. Precis som det ibland kan vara tufft att vara chef. Kom ihåg att du inte är ensam om någon av de två delarna. Våga prata med din egen chef om hur du är och hur din personlighet påverkar och påverkas utav jobbet. Kom också ihåg att HR-avdelningens grundläggande funktion är att stötta organisationens chefer. Ta hjälp av dem om det är jobbfråga som du behöver extra stöttning och råd inom.

Akta dig för terapeutrollen

Att som chef vilja ta hand om andra och att vara sympatisk är bra egenskaper. Men var noga med att inte låta andras problem med dina. Ta inte över andras arbeten och gör det åt dem och undvik rollen som terapeut.− Det kan vara lätt att halka in i en terapeutroll när man vill väl så var noggrann med att inte passera den gränsen. Du är ledare och inte psykolog, säger Ulrika Hederberg.

Som högkänslig ledare har kan du ha möjlighet att möta och arbete med medarbetare på ett sätt som andra kanske behöver träna på. Bild: Pixabay

Fastna inte i detaljer

För den som är högkänslig och därmed ser betydligt fler detaljer än gemene man så kan det också vara enkelt att fastna eller lägga för stort vikt vid dem. Kan den detaljen du ser göra någon skillnad om du lyfter upp den som ledare? Om ja, gör det. Om inte, låt den bero. Till exempel om du lägger märke till att en medarbetare uttrycker sig på ett sätt i samtal med kollegor som kan tolkas som mästrande. Far medarbetaren, arbetsgruppen och organisationen illa av detta beteende? Då kan det vara bra att prata med medarbetaren om det. Om kollegorna däremot inte gör det och det inte finns något att vinna på att medarbetaren ändrar sitt beteende – låt det vara.

Använd ditt högkänsliga ledarskap till att göra gott

Om du har en förmåga att känna in hur andra människor mår, använd den som kompass för att de ska kunna prestera så bra som möjligt på jobbet. Uppmuntra medarbetarna till att göra en sak i taget, ta pauser och gå hem i tid. Vi är alla olika och det är okej.

− Redan i skolan uppmuntras extroverta att ta mer plats och synas. Där ledaren till exempel fylla en viktig funktion och ta in alla i samtalet, inte bara de som hörs och syns mest, säger Ulrika Hederberg. Om energin hos dig själv eller dina medarbetare inte räcker till rekommenderar hon att du, om det går, försöker boka om mötet med gott samvete eller gå dit med lägre förväntningar på dig själv.

− Lyssna på kroppen och acceptera att det är okej att inte vara på topp jämt. Lär känna dig själv och hur mycket du kan maxa ditt schema. Anpassa livet efter din personlighet om du inte, annars försök skala av så mycket som möjligt av det som tar energi så du kan göra fler saker som ger energi i stället, säger Ulrika Hederberg.

Vad säger ni läsare som har erfarenhet av ledande roller och är högkänsliga? Har din högkänslighet varit till din fördel som ledare?