Konsten att ta kritik

Att ta kritik är inte alltid så lätt: vem gillar att höra att det man gjort eller gör inte är bra? Men det behöver inte heller vara svårare eller jobbigare än vad vi gör det till. Konsten att ta kritik kan nämligen också vara ett verktyg som kan få dig att bli en bättre ledare och människa om du använder det.

Don’t! Räds kritik som ledare. Ja, det kan vara obekvämt som tusan men det kommer att göra dig till en bättre ledare. Bild: Pixabay

Don’t

Gå i försvar

Den absolut vanligaste fällan att hamna i när man får kritik är att gå i försvar – direkt. En del gör det oavsett vad kritiken gäller. Andra när kritiken berör en öm punkt eller något som är viktigt för oss. Oavsett anledning så innebär försvaret ofta att man slutar lyssna, tolkar allting som sägs för snabbt och baserat på sina tidigare erfarenheter. Många gånger försöker man även hitta andra saker att prata om i stället eller att man bara slår kritiken ifrån sig. Beteenden som både kan förminska och förringa den som försöker ge kritiken.

Ta det personligt

Den näst mest vanliga fällan är att ta det som sägs personligt. Det är skillnad på sak och person vilket den som ger kritik bör ha i åtanke. Men oavsett om avsändaren gör det eller inte bär du som mottagare också ett ansvar för hur du tar emot det som sägs. Att ta kritiken personligt gör att risken för att gå i försvarsställning ökar och du kommer få svårare att hantera den.

Ta det på mejlen

Även om vi lever i en digital tidsålder så finns det några saker som vi inte bör ta på mejlen och hit hör bemötande av kritik. Handlar det om någon kort kommentar på företagets Facebooksida är det en sak. Men om du som chef får kritik på mejlen, framförallt internt, är det sällan bra att bemöta den med vändande post. Prata med medarbetaren eller kollegan direkt i stället, allra minst per telefon. Desto allvarligare eller känsligare som kritiken är desto viktigare blir det att prata om det så snart som möjligt. Genom att slå en signal eller träffa personen som har gett kritiken visar du också på att du tar hen på allvar och att du är intresserad av vad hen har att säga.

Läs mer: Konsten att ge kritik

Do! När du får kritik, fundera över den och stäm av vad som kan stämma och inte. Bild: Pixabay

Do

Ställ frågor

Att inte hamna i försvarsställning innebär dock inte att du som chef ska låta dig översköljas av kritiken likt en flodvåg. Försök ta reda på vad kritiken handlar om egentligen. Vilken eller vilka är de springande punkterna i vad som sägs? Det får du reda på genom att ställa frågor. Försök göra det med ett öppet sinne och intresse för svaren. Fråga också efter hur den som ger kritiken ser på potentiella lösningar. Kanske ser de möjligheter eller andra alternativ på vad ni kan göra annorlunda. Skulle ni inte komma på det direkt så är det inte fel att ta en liten time out och fortsätta samtalet en eller ett par dagar senare.

Rannsaka dig

När du väl vet vad kritiken handlar om så gäller det att du som ledare kör en omgång självrannsakan. Stämmer kritiken helt, delvis eller inte alls? Försök vara objektiv, ha de kritiska glasögon på dig och framförallt, motivera för dig själv varför den stämmer/inte stämmer. Spara det som är konstruktivt och relevant. Bemöt det som behöver bemötas. Sortera bort det som inte är irrelevant.

Agera och följ upp

Den största delen av kritiken går förmodligen att möta direkt i samtalet när du väl vet vad det verkliga problemet är. Men oavsett om problemet löstes på stående fot eller om det är saker ni har åtgärdat efter samtalet är det viktigt att du följer upp det efteråt. Stäm av: hur fungerar det nu? Har jag förbättrat mig på det som vi talade om? Och så vidare. Det behöver inte vara svårare än så men det kan både ge dig en bra koll på statusen samtidigt som det visar att du är intresserad och tar ditt ansvar som ledare.

Vad säger du? Tycker du det är svårt att ta kritik eller det är odelat positivt? Själv kvalar jag väl in i kategorin som inte är överförtjust i att bli kritiserad men jag tar välkomnar det varmt ändå för att jag vet att det är så nyttigt och jag vill bli bättre.

När en medarbetare är kär i chefen

Läsarfrågan:

"Hej! Min man är chef och en anställd visar tydliga tecken på att hon har känslor för honom. Hur hanterar han / vi detta på nästa sätt? Han är egenföretagare."

Lena

Svar: 

Hej! Detta låter inte som en helt enkel situation. Eftersom jag inte vet något om organisationen eller hur medarbetarens känsloyttringar ser ut så blir mitt svar generellt hållet. Förhoppningsvis kommer det ändå att ge din man verktyg till att hantera situationen. Utifrån din fråga utgår jag från att det är bortom tvivel att medarbetaren hyser känslor för sin chef. Men jag vill ändå lyfta fram att känslor på jobbet sällan är svart-vita. De kan uttryckas på många sätt och det gäller att skilja på varma känslor som tillit, trivsel och personkemi (som att man trivs med att jobba med varandra) från de direkt passionerade känslorna som man hyser i en kärleksrelation.

Eftersom vi dessutom är olika som individer så har vi även olika syn på var gränserna går. Den ena kan uppleva ett beteende som ”att vara glad och trevlig” medan någon annan kan uppleva samma beteende som flörtigt eller rent utav stötande. Därför gäller det att i varje situation försöka se var på skalan dessa känsloyttringar ligger innan man agerar som ledare. Som jag ser det är kärleksrelationer mellan en chef och en medarbetare inte att rekommendera och därför är det direkt olämpligt att någon av parterna gör närmanden mot den andra.

Läs mer: Kärlek på jobbet

På jobbet har man som chef inte bara mer makt utan också större påverkansmakt, därför är det viktigt att ta sitt ansvar för relationerna en har på jobbet som ledare. Bild: Pixabay

När en medarbetare är kär i chefen

Analysera läget

Som chef bör  du börja med att kartlägga situationen genom att ställa dig frågor som: hur ser medarbetarens insats på jobbet ut? Påverkar situationen arbetet som hen gör eller den övriga arbetsgruppen? Hur ter sig känsloyttringarna och hur påverkar de relationen mellan chefen och med arbetaren? Att resonera kring detta kommer att ge dig en bild av problemets omfattning. Andra faktorer som kan spela in är också hur organisationen och arbetet ser ut. Det är stor skillnad på om företag består av tretusen anställda eller tre och hur nära varandra man jobbar. Samtidigt kan en situation som denna påverka väldigt många: dels medarbetaren och chefen i fråga, men även de övriga medarbetarna och deras eventuella respektive.

Kväv det i sin linda eller lyft frågan

Om medarbetarens svärmande inte har pågått länge, om arbetet inte påverkas eller någon far illa av det kan det eventuellt kvävas i sin linda genom att inte uppmuntra eller förstärka beteendet som medarbetaren uppvisar. Markera om någon kommentar går för långt, ignorera det i övrigt och se om det förbättras med tiden. Om det däremot finns ett starkt beteendemönster som inte upphör eller om någon part känner sig obekväm så är det viktigt att agera. Allra minst bör ledaren prata med den som upplever situationen som obekväm.

Känner sig ledaren själv utsatt så bör hen reflektera över vilket eller vilka av medarbetarens beteenden som går för långt och skapar obehaget. Finns specifika situationer eller händelser som ledaren upplever som olämpliga och vilka är det i så fall? Vet man det så blir det betydligt lättare att agera och lyfta frågan med medarbetaren. Nästa steg är nämligen att prata om det. Vi kommer att prata mer om svåra samtal längre fram, men här är några grundläggande principer som man bör ha i åtanke om man som ledare hamnar i en situation likt denna:

Använd jag-budskap

Att använda ett jag-budskap är en bra tumregel för de flesta svåra samtal oavsett ämne. Det innebär att du i stället för att säga ”du gör si” eller ”såhär är det” formulerar dig som ”jag upplever att…” eller ”jag har noterat att…”. Det är trots allt din upplevelse som du beskriver. Det är inte säkert att mottagaren upplever situationen på samma vis. Därför är det bra att fråga hur den andra personen ser på saken eller om du har tolkat situationen på rätt sätt. Ett exempel:

I den här situationen [ge exempel] så upplevde jag att du [beskriv situationen så neutralt som möjligt]. Uppfattade jag det rätt eller har jag missförstått något?

Då öppnar du upp för en diskussion och ger också medarbetaren möjligheten att förklara sitt beteende. Det finns givetvis massor med potentiella svar och scenarion men jag tänker att det i det här fallet trtta ner dem till tre olika scenarier:

1. Medarbetaren är kär i chefen och erkänner detta

2. Medarbetaren har känslor för sin chef men erkänner det inte

3. Medarbetaren har inte alls några känslor för chefen utan det rör sig om missförstånd och misstolkningar

Sett ur organisationens och ledarens perspektiv så spelar det inte så stor roll om det alternativ 1, 2 eller 3 som stämmer. Det kan givetvis upplevas som viktigt på ett personligt plan men som chef är det medarbetarens beteende som är det verkliga problemet. Därför gäller det att vara så respektfull som möjligt och fokusera på vad för konsekvenser som beteendet får – inte anledningen bakom beteendet.

Läs mer: Favoriserande chefer - när relationen blir för bra

Att en medarbetare gör närmanden mot chefen är en svår situation som tveklöst behöver redas ut på ett eller annat sätt. Bild: Pixabay

Fokusera framåt

Tala därför om, med ett jag-budskap, hur du som chef upplever medarbetarens beteenden och hur du ser att det påverkar omgivningen. Fokusera framåt och prata med medarbetaren om vart era respektive gränser går och hur ni ska förhålla er till varandra. Förhoppningsvis kan ni ha en lugn och saklig pratstund där ni kan vara både ärliga. Var noga med att inte stressa igenom samtalet och att ni sammanfattar det ni kommer fram till tillsammans. Då blir det också lättare att följa upp samtalet framöver oavsett om läget blir bättre eller sämre.

Förhoppningsvis kan detta leda till att relationen mellan chefen och medarbetaren blir tydligare och bättre. Om det inte blir bättre gäller det att följa upp samtalet med ett nytt sådant. Fungerar inte heller det så finns det fler alternativ att överväga men de får dessvärre inte plats i detta inlägg.

Jag hoppas att det ordnar sig för er och att detta kan ge lite uppslag och perspektiv på hur din man kan hantera detta. Jag anser nämligen att detta ligger på hans ansvarsområde även ni också behöver prata om detta för att stärka er relation vidare framåt. Om det skulle vara så att du som respektive har en egen relation till medarbetaren, till exempel att ni känner varandra eller att du också arbetar med personen i fråga, då kanske du också hade behövt prata med denne. Men är du inte delaktig i företaget är det upp till din man att göra detta. Vad säger ni läsare: har någon av er upplevt någon liknande situation och hur löste ni i så fall det?

Vad utmattningssyndrom kan lära dig som ledare

Enligt Försäkringskassan så har antalet sjukskrivningar för reaktioner på svår stress ökat med 59 procent mellan 2010-2015. Det motsvarar enligt deras analys 59 000 personer. Hur många av dem som är chefer eller har ledande positioner är inte fastställt men att det finns några av dem i denna grupp är troligt. Med det som bakgrund är det idag dags att tala om chefer som har varit drabbade av utmattningssyndrom. Går det att komma tillbaka som chef efter att ha gått in i väggen? Finns det några erfarenheter som en före detta utmattad ledare kan ha nytta av i sitt framtida arbetsliv? Vad kan utmattningssyndrom lära dig som ledare? 

Läs mer: När chefen mår dåligt på jobbet

Att komma tillbaka från utmattningssyndrom är för många en livsförändrande resa som också kan bidra till en annan syn på arbetslivet och ditt ledarskap. Bild: Pixabay

Vad utmattningssyndrom kan lära dig som ledare

Terron Musgrove Bild: Privat

Det korta svaret är ja, det kan gå att komma tillbaka. Det är tyvärr inte alla som blir helt återställda från en utmattning men det kan gå att bli frisk och att fortsätta arbeta som chef. Det kommer dock krävas att du går till botten med varför du blev sjuk, lär känna dig själv på djupet och jobbar med dig själv för att kunna bli friskare. Det är en process som sällan är enkel, den tar lång tid och kräver många gånger professionell hjälp på vägen. I gengäld kan den ge dig möjligheten att bli en mer hälsosam och bättre version av ditt tidigare jag.

− Det finns inga genvägar för att komma tillbaka till ett friskare liv. Men, jag anser att det kan gå att komma tillbaka och vara starkare, bättre och mer grundad i sig själv. Gör du det som chef kommer organisationen att få ett bättre ledarskap som resultat, säger Terron Musgrove.

Han är idag ICF-certifierad coach, som själv arbetade som chef när han drabbades av utmattningssyndrom:

− Ju bättre du känner dig själv desto lättare blir det att vara medveten om dig själv och hur du mår. Du blir också tryggare i dig själv vilket kommer märkas ditt ledarskap, säger Terron Musgrove.

Du kan bli en bättre beslutsförfattare

Att arbeta med sig själv innebär bland annat att ta reda på vilka värderingar som är viktiga för dig. En vetskap som kommer göra att du stå stadigare. Den kan också hjälpa att prioritera bättre eftersom du har erfarenhet av att resurser som tid och energi inte är obegränsade.

− Att bli bättre på att sätta gränser, förstå vilka signaler och behov som finns och bemöta andras osäkerhet är saker som du ofta utvecklar i ditt arbete med dig själv. Det blir lättare att få koll på vad som är viktigt och att stå tryggare i både dina och företagets värderingar. Vilket gör att du kan fatta snabbare och klokare beslut, säger Terron Musgrave.

Du kan bli mer närvarande som ledare

Personer som har varit utmattade och blivit friska blir ofta mer närvarande i sin vardag och tar en sak i taget. Detta är något som kan vara mycket användbart för en ledare.

− Ledare som har varit utmattade utvecklar ofta en förmåga att kunna se fler detaljer och nyanser. De blir ofta mer närvarande och känner in saker som andra kanske missar. En viktig förmåga när du arbetar med andra människor, säger Terron Musgrove.

Genom att vara uppmärksam och närvarande som ledare kan du också bli snabbare på att fånga upp varningssignalerna om din egen och medarbetarnas hälsa. Bild: Pixabay

Du kan bli mer tydlig

Att rehabiliteras från en utmattning ställer ofta stora krav på att du har koll på vad som ska göras när och att du ta en sak i taget. Men också att du håller balansen mellan nytta och nöje och detta är beteenden som kan främja dig som ledare. Det går inte att bara köra på och jobba 24/7 som du gjorde tidigare. Använd dig av den strukturen som krävs av dig på vägen tillbaka även när du är frisk.

− Om tanken är att du ska komma tillbaka på 25 procent men gör jobbet för en halv- eller deltidstjänst så tar du en genväg. Om du har jobbat med dig själv ordentligt så har du verktyg för att kunna kommunicera med dina medarbetare och din chef om vad som är viktigt för att du ska komma tillbaka hela vägen, säger Terron Musgrove.

Det finns ofta mycket skam och skuldkänslor kring utmattning och utmattningsdepression. Därför är det viktigt att skapa ett arbetsklimat som aktivt jobbar med att ha en hållbar och tillåtande arbetsmiljö.

− Om man inte har en arbetsplats som kan stötta, acceptera eller förstå fördelarna med att du har varit sjuk men också blivit frisk: då är du på fel plats, säger Terron Musgrove.

Läs mer: Våga prata om psykisk ohälsa på jobbet

Introvert, extrovert eller ambivert

Huruvida en är introvert eller extrovert är något som har diskuterats alltmer de senaste åren. Så jag tänkte att vi ska kika närmare på vad det kan innebära att vara introvert, extrovert eller ambivert. Men också kort om vilka effekter detta kan få på jobbet och varför det är viktigt att du som chef bör ha ett hum om vem som är vad bland dina medarbetare.

Introvert, extrovert eller ambivert

Den som är introvert beskrivs ofta som analyserande personer som inte kastar sig in i saker utan i stället är mer inkännande, genomtänkta och strukturerade. Den introverta personen tänker ofta innan de talar, trivs i sitt egna sällskap, har kanske färre men djupare relationer och behöver vara i fred för att ladda med energi.Den extroverta personen är utåtriktad, social och får i gengäld energi utav att umgås med andra människor. De som är extrovert trivs i större grupper och miljöer där det händer mycket. En extrovert person beskrivs ofta som att hen talar innan de tänker.Introvert och extrovert ses ofta som två ytterligheter men det finns många olika nyanser däremellan och de flesta av oss har drag från dem båda. Första gången som jag stötte på uttrycket ambivert var jag när jag skrev denna artikel för Chef. Den baserades på en forskningsstudie som kommit fram till resultatet att de bästa säljarna ofta var ambiverta. Det var i artikelskrivandet som polletten trillade ner för min egen del. Jag är ambivert (med ett stort socialt behov). Så även om jag de flesta gånger får energi av att umgås med andra behöver jag också prioritera min introverta behov ibland.

På jobbet

Precis som med kön, etnicitet och ålder är mångfald något att eftersträva även när det gäller personligheter i arbetsgrupper. En grupp med olika personligheter får bättre resultat. Huruvida vi är extro-, intro- eller ambiverta är något som präglar våra beteenden och påverkar hur vi är och agerar på jobbet.Det finns flera anledningar till varför kan det vara bra för dig som ledare att känna till vilken personlighetstyp dina medarbetare är. Först och främst så kan det underlätta ditt ledarskap. Genom att känna dina medarbetare och hur de är så kan du lättare anpassa din ledarstil efter deras behov. Det kan hjälpa dig att säkerställa att alla medarbetare blir sedda (och inte bara den som talar högst eller tar mest plats). Men det kan också vara viktigt för att hitta en så bra arbetsmiljö som möjligt för alla medarbetare.Så hur vet man vem som är vilken personlighetstyp? Enklaste sättet att ta reda på det är att fråga. Många, om än inte alla, har kanske redan en insikt om de är intro- eller extroverta. Annars, testa er tillsammans i arbetsgruppen och prata om era olikheter med syftet att lära känna varandra närmare. Googla "introvert, extrovert test" och ni kommer hitta en uppsjö mer icke-vetenskapliga tester som kan ge dig ett hum om vilken grupp du hör till. Kom bara ihåg att tester av denna variant inte är kvalitativa eller något form av facit hur människor är eller fungerar även om de kan vara ett intressant verktyg på vägen.I vilka personlighetsdrag känner du igen dig mest. Introvert, extrovert eller ambivert?

Vem leder vem?

Hejsan! Hoppas allt är bra - är det så? Den här veckan har mina tankar bland annat kretsat kring det här med självledarskap. Har nämligen blivit påmind om hur enkelt det kan vara att trilla ner i det där gamla ekorrhjulet igen. När man bara jobbar, jobbar och jobbar och ändå inte får tillräckligt mycket gjort. Frustrerande!

Vem leder vem?

För det är det som är resultatet när ditt jobb leder dig. Man blir reaktiv i stället för proaktiv, tvingas släcka bränder och halkar än mer efter vilket, om man har otur, kan skapa än fler eldar. Någon annan som känner igen detta? Pratar mer om i videon om hur en kan komma bort från detta:Själv har jag lyckats bli bättre nu på att behålla kontrollen och påminna mig själv om att det är jag som sitter i förarsätet. Det är jag som bestämmer hur snabbt det här ska gå och vad jag ska göra och inte göra. Gäller att komma ihåg det så man inte bara springer med vattenhinkar hela dagarna. Det finns tid och det är jag som bestämmer över den. Känns fint!Tycker du att du har en bra balans mellan strategi respektive arbetsbörda? Hinner du med att leda eller du blir snarare ledd av ditt jobb?