Den utbrändes rehab-team

Det finns en del saker som jag hade önskat att jag hade vetat om innan jag blev sjuk i mitt utmattningssyndrom: till exempel hur jag hade kunnat ge mig själv de bästa förutsättningarna att bli frisk. En viktig faktor som jag har identifierat i efterhand var mitt rehab-team, det vill säga de professionella nyckelfunktioner som kan och bör hjälpa en i ens rehabilitering. Det är de du bör vända dig till både om du ligger i riskzonen för att bli utbränd – men även om du redan har hittat den där berömda väggen.

Rehab-teamet

Så dagens bloggartikel är ett slags facit. Full av bitterjuv efterklokhet. Det är inte det enda facit som finns och jag vill verkligen betona att denna version är baserad på mina erfarenheter och lärdomar. Jag känner flera personer som har lyckats bli friska från sin utmattning och utbrändhet helt på egen hand. Det är mina misstag som jag har lärt mig utav. Det är min förhoppning att denna artikel kan ses som en slags guide. Du kan använda dig av om du själv har blivit utmattad eller utbränd. Du kan använda den om du är chef och har en medarbetare som gått in i väggen. Du kan använda den om du har en anhörig som har drabbats och behöver hjälp och stöd.Om du blir sjuk i utmattning eller utbrändhet bör ditt rehab-team bestå utav:

En läkare

Om du är sjuk - sök hjälp. Det kan låta fånigt att jag skriver det. Men jag själv lät bli att göra det för att jag inte ville erkänna att jag var sjuk. Jag även sett flertalet vänner och bekanta låta bli att söka läkarhjälp av olika anledningar. Ju tidigare du söker läkarvård desto bättre är det. Inte bara för rehabiliteringens skull utan för att väntetiden hos vårdcentralen kan vara lång. Så skjut inte på det om du kan undvika det.När du sedan fått kontakt med en läkare, var ärlig med hur du mår och följ de råd som du får. Skulle din läkares råd vara dåliga eller inte fungera kan det vara en bra idé att testa dem i alla fall. Antingen så fungerar dem. Eller så kan du återkoppla att de inte fungerar och varför du upplever att du inte gör det. Det finns mycket att säga om dagens läkarvård, positivt som negativt. Men det är det första instansen du bör vända dig till.

En psykolog

Detta är en känslig men så viktig punkt! Om du har blivit utmattad eller utbränd behöver du inte bara hantera vardagen som du befinner dig i. Du behöver också lokalisera varför du blev sjuk. Dels för att kunna bli frisk men också för att se till att du förblir frisk och inte faller in i gamla ohälsosamma beteendemönster. Det mesta arbetet gör du naturligtvis själv men terapi kan ge dig verktyg och nya perspektiv. En psykolog behöver inte heller bara vara till hjälp för dig utan även din närmaste omgivning och de övriga funktionerna i rehab-teamet.

En sjukgymnast

Om du har gått in i väggen så har din kropp förmodligen tagit en del stryk på vägen. Det kan rentutav vara därför den har sagt upp sig. Om du har fysiska problem är det definitivt bra att få en sjukgymnasts perspektiv på saken. Beroende på dina problem kan du också få hjälp med behandling, övningar och hur du ska få din kropp att bli frisk igen.

Din chef

För att bli frisk gäller det att din chef och din arbetsplats är med på den här resan. Om du inte får det stöd som du behöver – vänd dig till din fackliga representant eller ditt arbetsmiljöombud.

Handläggaren från Försäkringskassan

Om du är sjukskriven på grund av utmattningssyndrom eller utmattningsdepression så kommer du att få kontakt med Försäkringskassan och din handläggare bör absolut ingå i teamet.

Bubblare: Företagshälsovården

Om företaget har någon företagshälsovård kanske du kan få hjälp via företagshälsovården? Det borde ligga i arbetsgivarens intresse att engagera företagshälsovården men om de inte gör det kan du lyfta frågan själv.

Optimalt!

Beroende på vilka kompetenser din sjukgymnast har kan det vara guld värt att leta upp en massör/naprapat som kan hjälpa dig med att råda bot din kropps anspänningar som komplement till eventuell sjukgymnastik.I mitt fall så blev mitt primära team min läkare, min handläggare från Försäkringskassan, min chef och min psykolog. De har träffats på gemensamma rehab-möten och jag har framförallt sett stort värde i att min psykolog och min läkare har kunnat prata med mig och varandra om min situation. Sedan har min vardag underlättats mest av kontakten med min psykolog samt sjukgymnasten som båda har kunnat ge mig verktyg och hjälpa mig att bygga upp min kropp och min vardag igen från mitt sämsta tillstånd när jag sov nitton timmar om dygnet i två månader.

Ett team - ett mål

Sist men inte minst så är det jätteviktigt att du och alla medlemmarna i ditt team har samma mål. Och det finns egentligen bara ett: att få dig frisk. Vad det sedan innebär är en fråga som är individuell och det är så viktigt att ni alla i rehab-teamet alla har samma bild utav vad detta är och hur ni ska uppnå detta. Jag upplevde själv att målbilden såg olika ut för några av funktionerna i mitt rehab-team och det ledde tyvärr till att min rehabilitering stördes rejält och tog mycket längre tid än vad som egentligen var nödvändigt.Så. Jag hoppas att detta kan vara till någon nytta och jag skulle bli oändligt glad om du vill dela med dig av vad du tycker och tänker kring den här artikeln. Är det här information som är bra att ha? Tror du att ha nytta av den nu eller framöver om du jobbar som chef eller upplever att någon i  din närhet drabbas av utbrändhet? Är det något annat inom ämnet som du vill läsa mer om? Ta hand om dig!Clara

Chef eller ledare?

Chef eller ledare? Ledare eller chef? Är det ena bättre eller sämre än det andra? Måste man vara antingen eller? Går det att vara både och? Sedan ett par år tillbaka har det blivit populärt att skilja de två orden mot varandra.

Chef eller ledare?

Chefen porträtteras som den hemska gubben som står bakom skrivbordet och skriker på de som arbetar medan ledaren illustreras som delaktig, engagerad och ledande av arbetet. Typ såhär:Den ena hyllas och den andra tar man avstånd ifrån. Känns det bekant?Grejen är den, det jag ser när jag tittar på bilden ovan, det är inte chefen vs ledaren. Jag ser det dåliga ledarskapet vs det goda.Begreppen chef och ledare inte är två motsatspoler. En chef har en formellt uttalad ledarroll. Det utesluter inte att personen också är en ledare. Bra eller dålig sådan – det hör inte hit. Ledaregenskaper kan däremot vem som helst ha, oavsett deras befattning. Så vad sägs om att formulera om och formulera rätt?Är det inte dags att låta uttryck som ”the boss say’s go – the leader says let’s go” eller ”don’t be a boss – be the leader” gå i graven och istället fokusera på det som är viktigt - dåligt respektive gott ledarskap? De två sakerna är ju om något motpoler till varandra och de flesta av oss befinner sig på den grånyanserade färgskalan emellan dem. #likeabossVad säger ni? Jag har fått feedback från vissa av er tidigare att ni har svårt för uttrycken boss och chef. Dela gärna med er av era tankar!

Tramsig eller superseriös: om att ha kul på jobbet

Vi spenderar de flesta av våra vakna timmar på jobbet där målet är att leverera bra resultat. Ska det då verkligen vara kul att jobba? Ja, det bör det vara. När du har kul på jobbet får du en arbetsglädje som både motiverar dig och får dig att trivas. Den som inte trivs på sin arbetsplats presterar mindre och gör ofta bara det den måste.

Den berömda balansen

Arbetsglädje och trivsel är en win-win för både företaget och individen. Samtidigt som stämningen inte får blir för skojig, de flesta vill prestera, utvecklas och se framsteg i arbetet - därför gäller det att ha en balans mellan nytta och nöje.─ Det måste inte vara en exakt balans mellan 50/50 eller 40/60. Det kan variera över tid beroende på företagets situation. Är det kristider så finns det inte lika mycket utrymme för fun and games, då måste fokuset ligga på verksamheten. Men om det är business as usual bör man ha en mer lättsam stämning på arbetsplatsen, säger Lars Olofsson, CEO för EIE.Pendelns balanspunkt måste anpassas efter hur avdelningen presterar och mår. Om företaget är i kris så anställs ofta en chef som är väldigt fokuserad på business, vilket kan vara det som behövs då.  Men när krisen är över så skapar det en obalans. När den chefen går vidare eller inte fungerar längre söker man istället en chef som är det motsatta.─ Har man denna obalans är risken är att man går från en ledare som pekat med hela handen till en som sitter och dricker kaffe med medarbetarna hela dagarna utan att få något gjort. Det funkar ett tag men blir så småningom oseriöst, medarbetarna blir uttråkade och det goda resultatet blir sämre. Och så svänger pendeln fram och tillbaka, säger Lars Olofsson.

Två ytterligheter

Den ena ytterligheten är nyttan.  Fokuserar man bara på resultat så blir tongången ofta blir jagad, stressad eller överdrivet prestationsinriktad och stämningen dålig. Till slut blir det inte roligt att gå till jobbet ens för den som presterar bra.  Det kommer också avspeglas i personalomsättningen och antalet sjukskrivningar. På kort sikt blir resultatet bra men lönsamheten kommer att sjunka allteftersom trivseln minskar.Den andra ytterligheten är nöjet. Man kan ha för roligt på jobbet vilket också ger minskad lönsamhet.  Att ha roligt behöver inte innebära välmående eftersom de flesta människor mår bra av få prestera och använda sin kompetens.─ De allra flesta går till arbetet för att prestera och när man går hem efter arbetsdagens slut så vill man kunna känna att man har gjort ett bra jobb och att man har fått gjort allt det man skulle göra. Det är en stor och viktig del av arbetsglädjen. Blir det för lössläppt missar man den biten och det påverkar välmåendet negativt, säger Lars Olofsson.Gör en stämningskartläggningHur vet man då om det är för hård eller för mjuk stämning på avdelningen eller i företaget? Hur gör man för att mjuka upp eller få lite mer fokus i arbetet?

En stämningskartläggning

Genom att göra en stämningskartläggning kan du som chef ta reda på om ni väger för mycket åt det ena eller det andra hållet. Här är några saker du kan kika på:

• Resultat, lönsamhet, måluppfyllelse är tre viktiga punkter att ta med när det gäller nyttan. Hur ser era resultat och er lönsamhet ut? Når ni de mål som är uppsatta för avdelningen eller organisationen? Ha i åtanke att det är inte så svartvitt att dålig lönsamhet innebär att ni har det för skojigt. Det kan säga något om ert välmående.

• Titta på siffrorna för sjukskrivningar och personalomsättningen men titta också på orsakerna bakom dem. Här kan finnas signaler om hur bra ni mår på jobbet.
• Vilka personer är det som jobbar i organisationen? Verkar de må bra? Vilken typ av människor är de? Det är också läge att fundera kring vilken typ av relation du har med dina medarbetare, den behöver också balans.

─ Det uppstår lätt problematik när du som chef blir för mycket kompis med dina medarbetare. Det får inte bli för mycket sammanblandning mellan privatliv och yrkesliv. I chefsrollen måste du ibland fatta tuffa beslut som då påverkar en nära vän. Men du riskerar inte bara er relation utan också stämningen i gruppen, säger Lars Olofsson.

Vad pratar ni om?

En annan bra riktlinje är att lyssna till vad du, kollegorna och medarbetarna pratar om med varandra på jobbet. Pratar ni bara om jobb? Eller pratar ni bara om annat än arbetet? Det kan vara en indikation på vilket håll pendeln står: det bästa är om det kan vara en mix av samtalsämnen.Ytterligare ett sätt att se er stämning är titta på hur ni driver utbildning eller förändringsprojekt i organisationen. Slås det på den största trumman när ni ska göra genomföra någon nytt?─ Kör man stora utvecklingsprojekt så riskerar man att det bara blir 20 procent som genomförs och då kan stämningen bli ännu sämre. Många små förändringar är att föredra framför en stor. Tycker inte medarbetarna att det är roligt så kommer du inte få med dem i processen, säger Lars Olofsson.

Använd informationen du får

När du har gjort din kartläggning så gäller det att du tar till vara på informationen du fått och att du försöker balansera pendeln så gott du kan. Det är dessvärre inte så enkelt att det finns en enda väg att gå för att lyckas med detta. Du måste anpassa er strategi efter vilka som jobbar i organisationen och respektera alla individer på vägen.─ Du behöver ha med dig balansen mellan business and fun även i ditt ledarskap. Du måste känna av situationen. Kan du vara mer lättsam? Kan du vara mer businessminded när det krävs? Även om företaget är i kris så behöver det inte alltid innebära att du måste peka med handen, säger Lars Olofsson.

Den manliga chefssjukan

Ja, vi har kommit en bit på vägen när det gäller jämställdhetsfrågor i Sverige. Men att påstå att vårt arbetsliv är jämlikt vore än så länge en lögn (skulle du mot förmodan inte känna dig övertygad kan du smita in här och dubbelkolla). Förutom att denna obalans skapar kunskapsluckor, ojämlikhet och i värsta fall diskriminering så uppstår det dessutom ett ypperligt klimat för den så kallade manliga chefssjukan.

Den härstammar från samma stam som den mansbacill som UnderbaraClara beskriver i sin krönika men har muterats och utgör numera ett eget sjukdomstillstånd. Flertalet chefer som jag har talat med bekräftar att de har sett sviterna av dess framfart och att den vanligaste gruppen som drabbas är nyblivna kvinnliga chefer. Symptomen är en ledare som saknar empati, lyhördhet och pekar med hela handen i alla situationer. Den smittade chefen varken lyssnar eller känner in sin omgivning och dundrar fram likt en bulldozer i sitt arbete.

− Jag har arbetat som managementkonsult i nära 35 års tid och sett många gånger hur kvinnor inte bara tar till sig an de sämsta sidorna av manligt ledarskap när de blir chefer, de drar dem till sin spets och förvärrar dem än mer, säger Lars Olofsson, CEO på EIE.

Det är när vi mår bra på jobbet som lönsamheten och är som bäst och i våra uppdrag som ledare har vi ett ansvar för att förverkliga detta. Bild: MAST Produktion

Den manliga chefssjukan

Gränslös sjukdom

Lars Olofsson Foto: Privat

Lars Olofsson berättar att fenomenet återfinns även på den internationella arbetsmarknaden. Orsaken är densamma vart den än slår till: de insjuknade har missförstått om vad ledarskap egentligen handlar om. Den smittade tror att hen måste vara hård, driva verksamheten med järnhand och köra sitt eget race för att vara bra som chef. Till en början kan det ge resultat som invaggar chefen i en falsk säkerhet att denna ledarskapsstil fungerar - men det är en illusion. Efter ett år eller två kommer bakslaget att smyga sig på och då är den minskade lönsamheten ett faktum.

Den manliga chefssjukan är gränslös och slår hårt mot organisationen med till exempel högre personalomsättning och högre sjukfrånvaro. Kopplingen mellan dåligt ledarskap och dålig lönsamhet är direkt.

− Jag har full förståelse att detta sker eftersom det kan vara ett sätt för en kvinna att ta sig fram i mansdominerade branscher. Men det är ingen bra strategi för den blir i längden kontraproduktiv, säger Lars Olofsson.

Hur fel är det inte då att kvinnliga chefer upplever att de måste en sämre version av manliga sådana för att få respekt och gehör som nyblivna ledare? Vi kan ju använda hur många arga ord och svordomar som helst för att beskriva det - så låt oss istället gå vidare och fokusera på hur du som ny chef undviker att smittas av den här bacillen.

Du som ny chef ska inte bry dig om att du är kvinna och chef. Du är chef. Och det oavsett ditt kön och oavsett din ålder. Gör ingen business av att du är trettio år yngre än den förra chefen. Eller att han var man, säger Lars Olofsson.

Lars Olofsson

Stå på dig

Så koncentrera dig på att skapa din ledarskapsfilosofi baserad på din personlighet. Om du tar dig an en roll som inte stämmer överens med dig som person kommer du att misslyckas eftersom resultatet inte blir trovärdigt. Ledarskap handlar i grund och botten om att skapa en lönsam och välmående verksamhet. Alla organisationers arbete handlar om teamwork och för att lyckas måste dess chefer vara empatiska, kunna förstå och sätta sig in i andra människors situation. Lars Olofsson anser att kvinnor ofta är mer socialt kompetenta, mer inkännande och bättre lyssnare än män. Till den chef som befinner sig i en kultur där ett inkluderande ledarskaps ifrågasätts har han ett enda råd – stå på dig.

− Var tydlig. Säg att du utgår från din ledarskapsstil och visa att det ger bra resultat. Mät avdelningens framsteg, då behöver du inte försvara dig. Behåll din integritet och ge inte vika för kulturen, säger Lars Olofsson.

Det går att bli frisk

Men om en har blivit smittad, går det att bli frisk? Ja, självklart. Men det kommer att krävas en del utav dig. Först och främst kommer du att behöva lägga ifrån dig din prestige. Du måste vara beredd att tänka om och vara självkritisk. Den som inte har distans till sig själv ligger definitivt i riskzonen för att bli sjuk om hen inte redan är smittad.

• Fundera hur du är och fungerar som person. Din ledarstil ska utgå från dig – ingen annan.

• Lyssna på vad medarbetarna faktiskt säger. Känn av stämningarna i organisationen. Vad pratar människorna om? Detta kommer ge dig signaler om hur verksamheten mår. Du kan även använda utvecklingssamtalet för att få reda på mer om det. Använd kunskaperna du får till att skapa förbättringar.

• Ta stöd av vänner eller bekanta ur ditt nätverk. Fråga efter feedback om dig och ditt ledarskap. Analysera feedbacken du får och använd dig av den.

• Ha ingen prestige!

− Som ledare kan du inte ta dig själv på hundraprocentigt allvar. Vi har alla svagheter och styrkor och om man inte är stark måste man vara smart. Använd den sociala kompetensen du har, säger Lars Olofsson. Alltså, receptet mot den manliga chefssjukan består av lika delar självinsikt, självdistans och social kompetens.

Fotnot: Som jag nämnde ovan är den manliga chefssjukan gränslös. Det innebär att det kan drabba alla oavsett kön eller ålder. Det vanligt att män också drabbas av denna sjukdom och ja, botemedlet är detsamma för dem. Vad säger ni läsare?  Har ni erfarenhet av denna farsot eller träffat någon som varit drabbad men blivit frisk?

Hälsningar på jobbet

Idag är det dags för ännu en premiär i bloggen och det är avsnittet Do’s and Dont’s.  Jag personligen avskyr pekpinnar och kommer hålla sådana så långt borta från den här bloggen som möjligt. Men det finns situationer som är mer svartvita än andra så därför kommer jag lyfta dem under denna vinjett. Du kommer inte bara få konkreta tips på hur du kan göra i de olika situationerna, vi kommer också att prata om varför vissa alternativ är bättre än andra.  Och vi kickstartar den med något som kan kännas banalt men är galet viktigt: hälsningar på jobbet.

Don't

Så situationen är när du som chef kommer till jobbet. Vad du inte ska göra är att gå raka vägen in på ditt kontor och endast ge en kort nick till de medarbetare och kollegor som du möter på vägen. Det kan låta självklart men det är så lätt hänt att stress och tidspress får en att springa in på kontoret för att sätta tänderna i att-göra-listan och hoppa över momentet att gå runt och hälsa på alla. Jag har själv erfarenhet av den känslan och vet hur övertygande den kan vara – men fastna inte i den fällan.

Det fundamentala attributionsfelet

En av anledningarna till varför den är dålig är teorin det fundamentala attributionsfelet. Den innebär att personer som träffar dig när du har en dålig dag kan tolka dina korta, snäsiga svar på frågor som att du är otrevlig som person. Detta gäller framförallt om de inte vet vad ditt dåliga humör beror på.─ Amygdalan har en central roll i hjärnans känslocentra. Från det att du ser något, till exempel ett ansiktsuttryck, så tar det 0,4 sekunder tills din hjärna har tolkat vad den här ansiktsuttrycket innebär. Du hinner alltså inte ens tänka på det själv, säger beteendevetaren Paulina Gunnardo.Det spelar alltså ingen roll om det är tidspress eller en dålig morgon som gör att du inte hinner säga hej. I samspelet med andra människor så ingår det att våra kroppar skickar ut tusentals signaler och att allas våra hjärnor tolkar intrycken som vi tar emot med alla våra sinnen.─ Allas hjärnor vill förstå varför och hitta förklaringar till det den ser och uppfattar. Så om du som chef går förbi utan att hälsa så kommer du inte bara att lämna fritt för medarbetarnas hjärnor att tolka och spekulera kring varför du gjorde så.  Risken är också stor att de drar slutsatser om hur du är som person och som chef, säger Paulina Gunnardo.Ytterligare en aspekt i detta är våra mänskliga och grundläggande sociala behov. Människor behöver sociala kontakter för att må bra och det räcker inte med att de behoven tillgodoses på hemmaplan. Hur du som chef kan hjälpa till med det finner du nedan.

Do

Vad du istället ska göra när du kommer till jobbet är alltså att hälsa på alla medarbetare och kollegor som du möter. Med ögonkontakt och allra helst ett leende. Medarbetarna i din arbetsgrupp bör du dessutom aktivt söka upp för att säga hej. Och när du gör det – ställ samtidigt en fråga i stil med ”hur är det?”.Anledningarna till varför du bör göra ovan scenario till din morgonrutin är flera. För det första så kickar positiva sociala kontakter igång vår hjärnas belöningssystem. En annan sak som händer när vi får ögonkontakt och frågan om hur det är - det är att vi får möjlighet att svara på frågan.─ Det ger känslan av att du får påverka din situation. Vilket är enormt hälsobefrämjande på en arbetsplats och grunden för att få till det är såna här enkla möten. Det finns ett klart samband mellan bra hälsa på jobbet och bra resultat i forskningen, säger Paulina Gunnardo.

Mer lyhördhet = bättre resultat

Som exempel nämner hon en studie gjord på 15 000 ledare i 300 företag i 18 länder visar att de ledare som hälsar på sina medarbetare, visar att de menar väl och lyssnar på deras svar i dessa samtal inte bara är mer omtyckta av personalen - deras verksamheter presterar 40% bättre.Så som chef ska du vara allt annat än sparsam med dina hälsningar på jobbet. Framförallt eftersom det är i enkla möten likt dessa som du bygger relationer och det är ingenting som du gör på personalfesten en gång om året.─ Om personalen ser att chefen tar sig tid till att möta deras blick och hälsa varje dag signalerar det att chefen tycker att personalen är viktig. Att hälsa det behöver inte ta så mycket tid om det är inte har hänt något. Men ibland händer det och då kommer personalen känna sig trygg nog att berätta det för dig, säger Paulina Gunnardo.Så. Jag hoppas du som läsare känner att du har fått lite mer kunskaper om varför det är bättre att ta sig tiden till den här enkla sociala kontakten varje dag. Men jag har också några frågor till dig. Har du någon gång upplevt att en chef inte hälsar? Eller har du som chef befunnit dig i sitsen att du känt att du inte hinner med att vara social med dina medarbetare?