Första månaderna som enhetschef

I intervjuserien Ny som enhetschef så får vi följa den anonyma Enhetschefen. Senast vi sågs i våras tog hon klivet in i sin första chefsroll och nu har det hunnit gå ett par månader: Hur har det gått och hur har den första tiden som enhetschef varit? Hur har hon kommit in i rollen? Det och mer får vi reda på nu!

Läs mer: Möt Enhetschefen

Hej, hur har du haft det sen sist?

− Hej, bra tack! Det har varit spännande och roligt att få kliva in i rollen och börja jobba.

Vad har du gjort hitintills?

− Lära känna massa nya människor och möta många nya utmaningar, haha. Främst ett digitaliseringsprojekt som krävt mycket tid där ett av arbetslagen ska lära sig och börja använda ett nytt IT-system.

− Förutom att sätta mig in allt nytt har jag dessutom gått en universitetskurs på 7,5 poäng inom ledarskapsutveckling. Det har tagit en hel del Netflix-tid men samtidigt varit så lärorikt att göra det här tidigt i chefsuppdraget för jag har fått många nya perspektiv och ett annat djup i mitt tänk. Innan har jag nog trott att jag var mer relationsstyrd än uppgiftsstyrd men jag har nog insett nu att jag är ganska uppgiftsstyrd också vilket var en överraskning att inse.

Vill du berätta om din introduktion?

− Jag har fått en jättebra introduktion tack vare att vi har en rutin för nya chefer där man fått av alla delar, ekonomi, arbetsrätt, lagar och så vidare. Dessutom har jag haft turen att få jobba parallellt den tidigare chefen och ta över arbetsuppgifter successivt. Innan jag började visste jag att det skulle bli spännande men visste inte vad som väntade så att bli väl emottagen av både personal och kollegor har gjort mycket. De har stöttat upp och hjälpt till med småsaker som dykt upp på vägen trots, eller kanske tack vare, att det har funnits ett lågt chefsförtroende sedan tidigare och ändå har dem varit väldigt tillmötesgående.

Hur har det varit att ta över arbetsuppgifter stegvis?

− Bra men jag kände ganska fort att jag vill jobba självständigt med vissa saker så jag började ta över flera av dem tidigt. Är bara ett område som jag har kvar att lära mig nu!

Hur har ni lagt upp det?

− Från början tänkte vi att skulle göra olika ansvarsområden i en viss ordning men eftersom vi jobbar nära varandra och det varit så himla mycket jobb så det blev mer naturligt att bolla saker när de dyker upp och det har funkat fantastiskt bra. Både jag och min företrädare är rätt okomplicerade och det tror jag har underlättat att vi båda är mer problemlösare än problemsökare. Det har inte varit något drama.

Vad är annorlunda från innan du blev chef?

− En stor förändring för mig har varit arbetstiden. Innan hade jag längre och mer styrd arbetstid men nu har jag möjlighet att ta kortare lunch och gå hem tidigare. Det har inte blivit alls mycket jobb på kvällar och helger och jag känner inte att jag måste hålla koll på telefonen hela tiden till skillnad på mitt förra jobb där jag hade beredskap och kunde man behöva åka i väg och hjälpa till. Men man får ändå hålla i sig lite. Jag var ledig senast kände jag att jag blev stressad över att inte jobba. Så har börjat med att skicka det jag har glömt från min privata till min jobbmejl och så kan jag släppa det sen. Märker tydligt att jag skulle kunna jobba dygnet runt så det känns viktigt att sätta gränser redan nu. När utbildningen var slut så kände jag också att jag måste hitta de här pauserna och återta min fritid. Gå en promenad, titta på Netflix och så vidare för ju mer man gör desto mer hittar man på att göra.

Hur har klivet in i chefsrollen känts?

− Det har känts väldigt naturligt! Har redan behövt ta beslut som inte är bekväma för arbetsgruppen och jag hade väl egentligen gärna väntat med det tills jag hade mer förtroendekapital. Men det gick bra ändå eftersom jag förklarade varför vi behövde göra den här förändringen, då köpte de det även om de inte var nöjda.

Vad har den största utmaningen varit hitintills?

− Jag tror att det nog har varit att begränsa mig och att låta det ta tid. Ibland blir jag frustrerad och undrar ”varför har jag fattat det här än?” tills jag kommer på ”jo, för att jag bara har jobbat i tio veckor”. Då får jag vara lite snäll mot mig själv – jag måste inte lära mig allt på en gång.

Vad ser du fram emot framöver?

− Förutom digitaliseringsprojektet så har vi ett annat stort projekt som kommer bli fantastisk för brukarna. Annars känner jag mig hyfsat varmt i kläderna nu! Jag var inte orolig när min kollega var ledig nyligen och även om jag har mycket kvar att lära mig känner jag att jag kan jobba självständigt. Du vet när man är ny på ett jobb och inte vet vad man ska göra? Det är den värsta känslan och den har jag verkligen inte nu, troligtvis tack vare introduktionen. Den spelar är så viktig så man har något tryggt att luta sig på från början. Om jag bara hade blivit inkastad hade det nog blivit fullt kaos. 

Ser du några utmaningar framåt?

− Absolut, allt! Det finns anledningar till att det varit så många chefsbyten innan och det kommer bli en utmaning för mig att sätta gränser framåt för att orka och må bra.

Några projektledartalanger som inte ska underskattas

En missuppfattning jag möter ibland är att rollen som projektledare “inte är en riktig ledarroll” och ja, med åtta års erfarenhet av projektledning och att idag utbilda inom projektledarskap, blir jag lika frustrerad varje gång jag hör att någon fortfarande påstår detta. Nej, det är inte exakt samma sak av vara projektledare som det är att vara linjechef men jo, det är definitivt en ledarroll som ställer stora krav på dig som ledare. Inspirerad av det tänkte jag att det därför kan vara dags för en artikel om några projektledartalanger som inte ska underskattas utan tvärtom, erkännas och vara stolt över i ditt CV!

Tycker den här bilden beskriver projektprocessen så bra i sin enklaste, renaste form! Bild: Eden Constantino on Unsplash

Viktiga projektledartalanger som inte ska underskattas

Förmågan att zooma in och ut om vartannat

Som projektledare är det, precis som när en arbetar som chef, ett måste att kunna zooma in och zooma ut. Från att lägga upp strategier och riktningar till att prata om små, men viktiga, detaljer för i nästa samtal gå tillbaka till helikopterperspektivet för att säkerställa att ni är på väg åt rätt håll. Att kunna växla mellan de olika nivåerna är en talang att vårda ömt.

Synka generalister och specialister

En annan konst du måste behärska är den att synka, de ibland väldigt olika, aktiviteterna, intressena och göromålen för generalisterna och specialisterna som är delaktiga och inblandade i projektet. En inte alltid så enkel uppgift och det gäller alltså att inte bara kunna se allas olika perspektiv utan också att få alla olika kompetenta personer att jobba framåt tillsammans.

Leverera under press

Att kunna driva projekt hela vägen in i mål ställer också stora krav på att kunna leverera när det verkligen gäller. Inte sällan är det projektledaren som ytterst ansvarig som behöver hjälpa och stötta projektet när utmaningar och problem dyker upp (beroende på projektets storlek då förstås).

Sunt förnuft + ordning och reda = vinnande kombination

Om du som projektledare är utrustad med en stor portion av 1. sunt förnuft och 2. sinne för ordning och reda så har du mycket gratis att glädja dig åt och använda dig av. Projekt kräver sin beskärda del av dokumentation och att båda kunna dokumentera och ha koll på allt och alla utan att detaljstyra eller kontrollera varje detalj är avgörande för om projektet kommer att lyckas eller inte. Projektledarrollen är en otroligt bra roll att träna och lära sig detta i för det syns snabbt synas när du gör rätt respektive när det inte fungerar.

Kommunikationsskills

Som projektledare klarar du dig inte heller länge utan förmågan att kommunicera eller samla in information som behövs för att kunna planera och genomföra projektet. Att kunna möta människor där de är för att försöka förstå vad de kan och vet är en viktigt ledarskapsförmåga! Vi behöver lyssna aktivt, ställa mängder av frågor men också kunna förmedla den information vi har så att den blir begriplig. Det är inte alltid så lätt och att bemästra detta är en förmåga som inte ska undervärderas.

Hade nog kunnat skriva ännu fler talanger men nej, nu sätter jag punkt och lämnar i stället över frågan till dig som läser som kanske också har jobbat som projektledare, gör det eller vill göra det i framtiden: vad ser du för projektledarförmågor som inte ska underskattas?

Olika anledningar till att du inte fick jobbet efter intervjun

Du har varit på arbetsintervju och du levererade #likeaboss. Men några dagar senare så får du veta att de har gått vidare med en annan kandidat trots att du motsvarar alla krav. Men innan du börjar ifrågasätta allt du vet och kan i jakten på svaret på varför du inte gick vidare: läs vidare! Forbes har listat fem anledningar till att du inte fick jobbet efter intervjun och ja, jag kan ha lagt till några fler till den listan och utvecklat dem vidare en aning.

Ett nej är sällan roligt att få och det kan finnas många olika anledningar till varför du inte landar jobbet trots en fantastisk intervju. Bild: Kai Pilger on Unsplash

Olika anledningar till att du inte fick jobbet efter intervjun

De svider för de allra flesta av oss att inte gå vidare efter en intervju, framförallt när det handlar om ett jobb som en verkligen vill ha. Och det är okej att både bli ledsen, sur och frustrerad att få tråkiga besked i det läget. Men, innan du går vidare försök tänka igenom vad det kan bero på och se om det kan vara så att du omedvetet har hamnat i någon av följande kategorier.

Du upplevs som överkvalificerad

En anledning som är vanligare än en kan tro är att man nekas ett arbete för att den rekryterande chefen befarar att du är för överkvalificerad för jobbet som du har sökt. Det är inte heller ovanligt att en sorteras bort från intervjukallelser just för att ens CV bedöms vara “för tungt”. En situation som kan vara otroligt störig för du har troligen sökt jobbet för att du vill ha det och tror du skulle kunna trivas med det och kanske rent utav vill ha ett arbete som kräver mindre av dig eller kan leda dig in i nya branscher och organisationer. De vanligaste riskerna som arbetsgivare ofta föreställer sig är att du 1) kommer att bli understimulerad vilket kan att leda till att du 2) tröttnar på jobbet och vill avancera vidare från det inom kort. Men det kan också vara en lönefråga eftersom du som mer kvalificerad troligen och ska (och vill) ha högre lön än någon som inte är lika erfaren.

Sätt att hantera det på: Banta ner ditt CV, ha inte med alla tjänster och alla uppdrag som du har gjort. Förklara redan i din ansökan vad de får om de anställer dig snarare än att fokusera på varför du vill ha det här jobbet.

Du upplevs som desperat

När vi inte trivs på en arbetsplats eller innerligt gärna vill avancera vidare i organisationen så är det lätt hänt att vi börjar söka alla möjliga uppdrag som finns. Vilket å ena sidan kan vara bra men nackdelen med att söka alla lediga jobb hos en och samma arbetsgivare är att dina ansökningar ser mer och mer desperata ut och att du inte får gå vidare av den anledningen.

Sätt att hantera det på: Sök jobb strategiskt och med omsorg - inte alla bara för att. Söker du mer än en tjänst inom kort, var transparent med det och förekom genom att slå chefen en signal och fråga mer om uppdraget innan du söker det. Försök att sätta desperationen åt sidan och istället fokusera på dig, dina bra prestationer och att sälja in dem genom att vara dig själv - inte den du tror att du behöver vara.

Du upplevs som osammanhängande

En annan anledning enligt Forbes är att du uppfattas som osammanhängande för att du har svårt att svara direkt på frågorna, fastnar i detaljer, berättar onödiga historier eller inte helt besvarar deras frågor (både uttalade och outtalade) om varför du är den som passar bäst till den här rollen.

Sätt att hantera det på: Inför nästa intervju, förbered dig så att du kan visa att du förstår deras behov, att du kan lösa problemen som de har och att du passar in i deras arbetsplatskultur. Ha koll på dina styrkor, talanger, svagheter och praktiska erfarenheter och situationer som du kan använda som exempel och använd dem för att kunna ge svaren som rekryteraren vill ha.

Du är inte tillräckligt förberedd

Om den föregående punkten hanteras genom att förbereda dig på att svara på frågor på ett sätt som är tydligt och rakt så handlar denna snarare om att du inte har gjort tillräckligt med research om bolaget före intervjun - eller att du inte ställer tillräckligt med frågor väl där.

Sätt att hantera det på: Gör din research ordentligt och försök ta reda på vad för kultur som råder i organisationen. Både på intervjun och i sociala medier. Genom att göra det kan du också få en känsla för om detta är en organisation som verkligen vill jobba för eller inte.

Läs mer: Frågorna att ställa på arbetsintervjun

Om du känner dig tveksam till varför du inte fick uppdraget trots att du har alla kompetenser, kvalifikationer och egenskaper som eftersöks tycker jag alltid att du ska fråga om feedback. LinkedIn Sales Solutions on Unsplash

Du är “nästan perfekt”

Att komma tvåa i en rekryteringsprocess kan vara så irriterande och enligt Forbes kan det bero på att du “nästan är perfekt” som kandidat och ändå saknar något som du, eller arbetsgivaren för den delen, inte riktigt kan sätta fingret på.

Sätt att hantera det på: Fråga efter feedback, har du gått långt i rekryteringsprocessen och varit på en eller flera intervjuer så är det absolut en bra idé att göra det. Ibland får man svar, ibland inte men oavsett vilket är det viktigt att du försöker göra en egen analys av vad du hade kunnat göra annorlunda eller bättre. I det här läget kan det dock också vara så att…

Du har utsatts för någon form av diskriminering

Det kluriga med diskriminering är att det inte alltid sker öppet eller medvetet och därför kan bli svår att sätta fingret på. Vilket är anledningen till varför du ska be om feedback från arbetsgivaren till varför du inte fick uppdraget! I det svaret kan du förhoppningsvis få veta varför du inte landade jobbet och se vilken grund beslutet fattades på och förhoppningsvis ta med eventuella lärdomar in i nästa rekryteringsprocess. Men, ibland är inte det alltid fallet.

Sätt att hantera det på: Om det i svaret istället visar sig att du har blivit diskriminerad är det jätteviktigt att du lyfter ärendet vidare. Dels kan det spela roll för din egen skull men mest för att arbetsgivaren förhoppningsvis ska få sig en väckarklocka om att deras beteenden faktiskt får konsekvenser. Här har jag har skrivit mer om olika typer av diskriminering här innan och vad du kan göra om du blivit diskriminerad.

Arbetsgivaren har bestämt sig redan på förhand

Ytterligare en anledning som jag har sett flera gånger i arbetslivet handlar inte så mycket om dig som söker jobbet utan snarare att arbetsgivaren 1) inte vet vad de söker i sin rekrytering eller 2) redan har bestämt sig på förhand. Vi har sett det många gånga förr med arbetsannonser som är så specifika att bara en person i hela organisationen är lämplig att söka jobbet.

Sätt att hantera det på: Ja, har du haft oturen att hamna i en sådan process så finns det oftast inte jättemycket du som arbetssökande kan göra annorlunda.

Intervjun har gjorts utifrån rädslor och farhågor snarare än möjligheter

Sist men inte minst, en annan anledning som kan ligga till grund för att du inte fått uppdraget är att intervjun som hålls görs det utifrån rädslor och farhågor snarare än möjligheter. Det innebär också att arbetsgivaren har bestämt sig på förhand om än utifrån din ansökan hur du är och att frågorna som ställs snarare baseras på de orosmoln den rekryterande chefen har. Det här kan vara ett klurigt läge för frågorna som ställs kan ju vara både rimliga, relevanta och viktiga att ställa. Nackdelen är att det kan vara svårt för dig som arbetssökande att lugna de bakomliggande farhågorna hur du än svarar på frågorna.

Sätt att hantera det på: Jag har ännu inte funnit det absolut bästa sättet att hantera den här situationen på men det som har funkat bäst hitintills har varit att faktiskt adressera situationen och fråga vad för intryck som rekryteraren har av en som person. Det har ibland lett till en återvändsgränd, jag vill vara transparent med det, men det har också hänt att det istället har lett till fruktbara samtal. Jag får göra en uppdatering om jag hittar något annat eller bättre sätt framöver och har du som läser några tips: tveka inte att dela med dig av dem bland kommentarerna!

Men ja, känner du igen att du någon gång har befunnit dig i något av dessa lägen?

Dress like a boss

I väntan på nästa poddsäsong så tänker jag att vi fortsätter kika tillbaka på gamla avsnitt som jag inte hunnit visa för er i bloggen. I andra säsongens tolfte avsnitt avhandlar vi ett ämne som både jag och Alex är grymt svaga inför, nämligen kläder och hur en kan använda dem för att uttrycka sig och förstärka sitt budskap.

Läs mer: Klä dig till mer makt

Dress like a boss

Själv har jag ju en rätt så… varierande klädstil. Humöret bestämmer vad jag bär de flesta gångerna och byxor är snudd på bannlysta för tillfället eftersom jag inte har några som är riktigt bekväma. Nytt för höstgarderoben är dock att jag har hittat några riktigt fina klänningar på Tradera (för typ inga pengar alls) och att jag har köpt mina första jobbsneakers. Inte för att jag har klackar på jämt men i somras blev jag påmind om att det faktiskt är en bra idé att ha vettiga skor för de dagarna när det blir extra mycket stå, stå, stå och spring, spring, spring.

Förutom att träffa folk så är det annars en av sakerna som jag ser mest fram emot med att pandemin ska lätta och kunna jobba ute mer: att klä på sig. Jobbar jag hemma så blir det, om jag inte har något digitalt arbete som kräver att jag klär på mig, oavkortat mjukiskläder och hur najs det än är så ser jag fram emot att få dressa upp mig mer framöver. I alla fall någon gång då och då!

Men ja, det var några allmänna tankar det. Här hittar du poddavsnittet:

Men du kan såklart lyssna på det på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes också. Joina gärna vår LinkedIn-grupp också! Och berätta gärna: vad för plagg i din garderob får dig att känna dig som en boss?

Vad gör man som beteendevetare?

Vi fick önskemålet av en poddlyssnare att ägna ett avsnitt åt att prata om våra olika utbildningar inom beteendevetenskap. Vad gör man som beteendevetare? Och ja, det är såklart en fråga med massor och massor av svar. Förmodligen lika många som det finns beteendevetare och både jag, som är beteendevetare inom sociologi med specialisering ledarskap och organisation, och Alex, som är beteendevetare inom psykologi, har ju dessutom gått våra egna vägar med våra olika utbildningar.

Läs mer: JAG GJORDE DET!

Beteendevetenskap är brett och just därför gillar jag den, det kan leda till många spännande karriärvägar.

Vad min examen har betytt för mig

Eftersom min utbildning är rätt speciell, den jag har läst heter Ledarskap och organisation 180 hp och ges vid Linnéuniversitet i Växjö, så kan jag såklart bara svara för min utbildning och inte alla de andra som också ger en examen som beteendevetare. Men för min egen del så har den här utbildningen gjort all skillnad och jag hade inte kunnat jobba med det jag gör idag utan den. Anledningen till det? Det är dess speciella upplägg med att den går på halvfart, distans under sex års tid i stället för tre och att alla jobbar samtidigt som de pluggar. Jag hade ljugit om jag sa att det var enkelt, haha, men för mig har det verkligen varit värt det just för att det har gett mig en så otroligt stadig grund att stå på i min yrkesroll. Tyckte jag sociologin var kul? Njä. Mitt största intresse var ju ledarskapskurserna. Däremot var de intressanta, inte minst de delkurser som fokuserade på sociologins klassiker. Hur jag använt sedan dess pratar vi mer om i poddavsnittet som du hittar på Podbean, Spotify, Acast eller iTunes. Den som vill är så klart välkommen in i vår LinkedIn-grupp också.

Någon annan här som har läst just beteendevetenskap? Berätta gärna: hur var det? Och vad använder du den utbildningen till idag?