Jobba med folk du inte gillar

Alla har vi troligtvis gjort det någon gång eller kommer att behöva göra det i framtiden – jobba med någon som vi inte gillar. Hur kan man hantera den situationen och försöka göra den så bra som möjligt? HBR listar några saker att utgå från och jag, som vanligt, utvecklat och vässat deras tips ytterligare.

På jobbet behöver vi kunna samarbeta med andra och varandra oavsett hur mycket eller hur lite vi gillar varandra som personer. Hur kan man hantera det? Bild: Andreea Avramescu on Unsplash

När man jobbar med folk du inte gillar

1. Acceptera läget

Vi kan, och behöver inte heller, klicka med alla alltid i alla lägen och ett viktigt första steg är faktiskt att acceptera det. Varför? Jo, för att det kommer att minska eventuell frustration och energidränage kring de kollegor som du inte gillar.

Det är okej och får vara det! Man kan ha bra arbetsrelation även med folk som man tycker är anskrämliga eller som har helt andra bakgrunder, sätt och värderingar än en själv. Lägg till att det alltid finns saker att lära av varandra oavsett om det är positivt eller negativt betonade saker.

2. Reflektera över skavet och hur det påverkar dig

En annan sak som är bra att göra är att närmare undersöka vad det där skavet du känner beror på. Vad är det personen gör som är så störigt? Det är nämligen inte ovanligt att vi kan lära oss saker om oss själva i det. Exempelvis kan det säga något om våra värderingar och vad vi tycker är viktigt på jobbet eller vilka förväntningar som du har på dig själv och andra.

Nästa steg i detta är att syna närmare hur den andra personen påverkar dig. Blir du lättirriterad? Obekväm? Nervös? Frustrerad? Eller något annat för den delen. Hur speglas det i ditt eget beteende? Ibland kan det rent utav vara så att det som retar dig faktiskt triggas av det du gör och din reaktion.

Exempel från verkligheten: En klient som störde sig på att en kollega var otroligt osäker och frågade alla om allt hela tiden vilket sinkade arbetet men också skapade frustration för att ”hen borde veta de sakerna vid det här laget”. Problemet var delvis att kollegan hade dålig självkänsla men också att klienten och de andra kollegorna blev synbart irriterade av frågorna och framför allt om något blev fel – vilket gjorde personen ännu mer osäker och till slut befann de sig i en ond spiral där mer osäkerhet och mer frustration föddes allteftersom.

3. Ansträng dig för att försöka se den andra personens perspektiv

Få kommer till jobbet med målet i sikte att göra livet surare eller svårare för andra. Därför behöver vi försöka sätta oss in i den andra personens situation och perspektiv: varför agerar hen på det här viset? Vad ligger bakom deras handlingar? Hur ser de dig men också på situationen i stort? Vad kan personen tänkas behöva och vilja ha från dig?

Det här är frågor som är bra att använda just för att försöka byta perspektiv från sitt eget och zooma ut från ditt känsloläge kring personen.

4. Sträva efter att bli en problemlösare snarare än en kritiker eller konkurrent

Den här strategin gillar jag lite extra eftersom det är ett väldigt praktiskt verktyg att använda. När man väl har börjat reta sig på någon är det lätt hänt att man fortsätter att göra det och bara ser fler och fler negativa tecken och signaler som bekräftar och förstärker det man tycker och tänker ytterligare.

Först och främst handlar det om ens mindset där man i stället för att samla på gruskorn i skorna börjar jobba för att hälla ut dem. Men det möjliggör också att börja tänka framåt på ett mer konstruktivt sätt: vad kan du göra för att förbättra situationen? Antingen genom att stötta din kollega eller ändra ditt tänk och ditt beteende i förhållande till hen. Alternativt kanske fråga personen: ” Jag upplever att vi inte arbetar tillsammans så effektivt som vi kanske skulle kunna, vad tror du om det? Finns det något i vårt samarbete vi kan förbättra?”.

5. Hitta strategier för att inte låta dig dräneras

Folk kan vara rejält jobbiga ibland, frustrerande och irriterande. Samtidigt har vi alla också ett ansvar för hur vi reagerar på vår omgivning och om vi tillåter andra att dränera oss eller inte. Detta kan uppfattas som provocerande ibland men det är viktigt eftersom den enda som aktivt och medvetet kan påverka situationen är - tada - du själv. Vad kan du göra för att din energi inte ska läcka som ett såll och hur kan du bevara ditt tålamod till saker där det verkligen behövs i stället?

Det finns såklart olika metoder till det men en sak jag brukar tipsa om i det här läget är att gå in i det proffsigaste läget du har i din yrkesroll. Bestäm vilket varmt, trevligt och förståeligt bemötande du ska ge alla dina kollegor och än mer för de som du egentligen inte gillar och skilj på sak och person. Det kommer att göra det enklare att känna och upprätthålla en emotionell distans till andra på jobbet oavsett vad du tycker om dem.

Har du som läser någon gång haft någon du inte gillar men behövt jobba med ändå? Hur var det och hur hanterade du den situationen? Berätta gärna!

Mat som verktyg till mer jämställdhet

Jämställdhet är inget nytt ämne här på Bossbloggen och tyvärr inte heller att män och kvinnor gör karriär på olika villkor. Men ytterligare en dimension av detta hänger samman med vad och hur vi äter och hur det kan bidra till att kvinnor får en ännu lite brantare uppförsbacke i sin karriär är våra matvanor.

Mat, sömn och motion är basbehov som vi alla har och mår bra av. Men hur kan mat utgöra ett verktyg till mer jämställdhet? Ewa Meurk, Hälsoingenjören från Elitista som är certifierad funktionsmedicinsk terapeut, delar med sig av tre olika perspektiv kring ämnet!

Att mat är viktigt har nog inte undgått någon men få tänker på att det också är en jämställdhetsfälla om kvinnor inte äter ordentligt med mat. Bild: Farhad Ibrahimzade on Unsplash

Mat som verktyg till mer jämställdhet

Undvik bantning

Bantning och dieter är en jämställdhetsfälla menar Ewa Meurk som under åren har mött många kvinnliga ledare som mår dåligt i sin vardag på grund av bantning och olika dieter.

− Många kvinnor är undernärda och får inte tillräckligt mycket järn och B-vitamin i sin kost.

Om man bara petar i sig en sallad eller inte äter en tillräckligt mängd protein är risken i stället stor att man börjar småäta godis, att man blir tröttare, får ont i huvudet eller blir okoncentrerad. Hur kan du begära att du ska prestera då? Säger Ewa Meurk och fortsätter:

− Få män har bantat sig genom decennier. De äter till de är mätta, är sällan hungriga och får i sig mer protein vilket gör att de fungerar bättre under hela arbetsdagen.

Fokusera på näringen som du får i dig

Ewa Meurk Foto: Privat

Näring och energi är inte samma sak men till vardags blandas dessa begrepp ofta ihop enligt Ewa Meurk.

− Energiinnehållet i ett livsmedel är den värmeutveckling som sker när man bränner maten i ett laboratorium. Det man vill veta är hur mycket energi maten ger om den används i kroppen som bränsle. Men när man bränner mat i ett laboratorium är det en fysikalisk process medan hur kroppen använder energin är en biokemisk process. Dessa processer går inte att jämföra. En biokemisk process styrs av hormoner säger Ewa och fortsätter:

− Du behöver äta protein och rätt mängd fetter, vitaminer, mineraler och få i dig de fibrer som finns i många grönsaker. Bra ledord kan vara att äta mer mat utan innehållsförteckning och som innehåller näring.

Kom ihåg: mat får våra kroppar att fungera bättre

När vi äter näringstät mat fungerar kroppen och våra hjärnor bättre vilket innebär att vi kan prestera och leverera på en betydligt bättre nivå jämfört med när matvanorna sviktar.

− Håll blodsockret lågt och jämnt. Då kommer du klara allt som händer omkring dig bättre. De flesta jobb kräver mycket av oss och vill du vara med i matchen då är det tyvärr så att du behöver vara i toppform och veta hur maten du äter påverkar dig, säger Ewa Meurk.

Vad säger du som läser? Ser du på mat som bränsle som hjälper dig framåt i karriären eller är det mer ett nödvändigt ont? Dela gärna med dig!

Gör det enklare att börja jobba efter semestern

Bara för att man gillar sitt jobb behöver det inte innebära att det är busenkelt att komma tillbaka efter semestern och in i vardagen. För många innebär återgången till jobbet ett annat tempo och att ställa om både dygnsrytm och vanor vilket såklart kan kännas behövligt och efterlängtat, asjobbigt och tungt eller en blandning däremellan. Oavsett känslan kan det vara värdefullt att försöka underlätta övergången och göra det enklare för sig själv att börja jobba efter semestern igen.

Det kan kännas som en utmaning att börja jobba igen efter semestern men som tur finns det också en hel del saker som du kan göra för att underlätta jobbstarten. Bild: Elisa Ventur on Unsplash

Saker som gör det enklare att börja jobba efter semestern

Planera inte in något sista dagen innan jobbet börjar

Låt denna dag bara handla om att landa och ladda inför återgången till vardagen igen. Här hemma innebär det att städa igenom huset, tvätta undan, frisera både människor och djur och försöka få koll på jobbdatorer och väskor. Avrundade det med en spakväll med en varm dusch, ansiktsmask och att gå och lägga mig tidigt för att verkligen bädda in mig själv i lite extra bomull.

Utvärdera semestern!

• Hur har du mått?

• Vad har du gjort?

• Vad kommer du att minnas?

• Vad uppskattade du lite extra?

• Och vad ska du inte göra om eller undvika nästa år?

• Har du kunnat koppla av och koppla bort jobbet?

• Hade du kunnat göra mer eller annorlunda kring din återhämtning?

Det är så himla lätt att bara bocka av ledigheten och rusa in i hösten men genom att faktiskt sitta ner och reflektera och utvärdera kommer du att få en bättre bild av din semester och kanske också någon lärdom att använda dig av framöver.

Se det som en uppvärmning

Ibland blir det såklart att man kastas in i hetluften i samma sekund som man kliver in på kontoret men om du kan, se de första två veckorna som en uppvärmning. Det är okej att saker tar längre tid och att man har mindre energi när man ställer om sig själv från semesterläge till jobbläge.

Gör annat än att jobba

Det här är såklart viktigt alltid men om det känns motigt att börja jobba igen kan påminnelsen om att man har en fritid och att den finns kvar även när hösten och plikterna kallar. Boka in något du gillar efter jobbet eller på helgen, luncha med någon du inte har kunnat träffa under sommaren eller använd sensommarkvällarna till det du känner för där och då.

Ett mentalt knep att använda sig av är att utnyttja jobbstarten som den “nystart” det kan vara. Vad vill du göra annorlunda eller mer av i höst? Bild: Brooke Cagle on Unsplash

Ta fart i nystartskänslan

Nu hör jag förvisso till den skaran av personer som älskar årstidsväxlingar men vare sig man gillar det eller ej finns det en nystartskänsla över hösten som en kan försöka använda till fördel även om inget direkt kommer att förändras. Själv har jag tagit fasta på några rutiner som jag vill ha med mig in i hösten som jag vet att jag kommer att må bra av. Exempelvis att se till att gå och lägga mig vid tio på kvällen för att ligga på spikmatten eller läsa lite innan jag somnar. En liten detalj i vardagen som jag misstänker kommer att kunna göra skillnad eftersom jag annars tenderar att somna på soffan vilket blir allt annat än bra sömn.

Hur vill du ha det i höst? Hur vill du må? Vad vill du göra?

Jag sätter alltid intentioner vid varje terminsstart för de kommande månaderna baserat på reflektionsfrågor som dessa. Det hjälper mig att att arbeta mer hållbart och checka av vart jag är på väg någonstans.

Några andra knep som jag hört andra göra

• Var ledig till och med onsdagar! Då får man börja jobbet med en kort arbetsvecka

• Göra matlådor eller i alla fall planera maten för veckan så man slipper tänka på det

• Lägga fram kläderna för veckan för att spara tid och energi

• Var på kontoret istället för att jobba hemifrån (om man kan välja) för att göra det tydligare att semestern är slut och jobbet har börjat

• Jobba lite kortare dagar, återigen om det finns chans till det, för att försöka mjuka upp jobbstarten lite extra

Har du några andra knep för att göra det lättare att börja jobba igen? Fyll gärna på listan med dina tips!

Jobba på en toxisk arbetsplats

Läsarfrågan:

“Hej! fick tips om din blogg och måste säga att den är jätteintressant, kanske kan du hjälpa mig med detta. Jag har arbetat som chef i 10+ år i en mindre organisation och har trivts bra där, både med chefsrollen och verksamheten. Men mycket har hänt och efter ett sjukhusbesök där vi trodde jag hade problem med hjärtat fick jag en tankeställare. Organisationen är inte som den var förut och idag skulle jag kalla arbetsplatsen för toxisk. Vi jobbar bara mer och mer, allt handlar om att spara pengar, internpolitik, vem som pratar med vem och stämningen är inte vad den var förr. Det har alltid funnits sjukskrivningar och pandemin har intensifierat arbetsbelastningen än mer. Vi är slutkörda och nu märker jag själv hur min egen hälsa sviktar med sömnen, hjärtat och annat. Vad kan jag göra? Har du några råd?

Tack på förhand,

P.”

Svar:

Hej! Så fint att du har hittat hit och tack för att du hör av dig. För det första så vill jag gratulera dig till att du har fått den här insikten för den kan vara det som hjälper dig att rädda dig själv undan från en utmattning. En av de vanligare problemen med stress och vägen till väggen är nämligen att en förlorar självinsikten någonstans på vägen och därmed inte ser sig själv eller sin omgivning klart och du har uppenbarligen fått ett uppvaknande.

Min fråga till dig är: vill du bli utmattad?

Om ja, då fortsätter du på det spår du är nu. Om svaret däremot är nej, då behöver du förändra något och det beror på dig, din livssituation, din relation till arbetsplatsen och arbetsgivaren vad det är som behöver förändras. Men du måste börja göra saker annorlunda för att bryta denna negativa spiral - det hoppas jag vi kan vara överens om.

En toxisk arbetsplats kan bero på många olika saker. Exempelvis ledningen, ledarskapet, organisationsstrukturen, arbetsplatskulturen, bristande arbetsmiljö för att nämna några potentiella orsaker. Bild: Dan Meyers on Unsplash

Jobba på en toxisk arbetsplats

Att en arbetsplats är toxiskt kan betyda många olika saker och hur det tar sig uttryck behöver nästan vara en egen bloggartikel. Men det du beskriver låter inte hälsosamt och frågan är hur troligt det är att detta kommer att kunna förändras. Det kan nämligen vara bra att försöka lyfta det du ser med din chef och/eller HR för att förhoppningsvis ge dem den väckarklockan som du har fått. Problemet med toxiska arbetsplatser är dock att alla som arbetar där (vissa mer än andra) också bidrar till att de fortsätter att vara toxiska om man inte börjar förändra saker och det är inte säkert att de kommer att förstå eller vilja lyssna på dig. Likväl, jag tycker att det är värt att göra ett försök om det går.

Om du däremot inte får gehör eller någon respons på detta har du två val: stanna kvar eller söka dig vidare.

Väljer du att stanna behöver du arbeta med dig själv och ha strategier för att du inte ska offra din hälsa för jobbet. Kom bara ihåg att strategierna inte kommer att förhindra en utmattning om din arbetsbelastning är för hög och stressen består utan snarare fördröja processen. Att sätta ett litet plåster på ett stort blödande sår kommer alltså inte att hjälpa långsiktigt utan du behöver stoppa blödningen, sy såret och sedan läka ut det.

Frågor som kanske kan bidra:

• Hur stor sannolikhet är det, tror du, att arbetsplatsen kommer att förändras?

• Vad av dina stressymptom kommer från jobbet VS övriga livet?

• Vad skulle du kunna förändra och hur om du stannar kvar i miljön som du befinner dig i?

• Är det värt att offra din hälsa för den här arbetsgivaren?

• Vilka argument talar för att du ska stanna kvar? Hur tunga är dem? Vad talar emot?

Var ärlig med dig själv i dessa reflektioner. Den enda som förlorar på att du inte är det är du själv. Och om du under dessa reflektioner i stället inser att svaret blir att du behöver lämna - då ska du göra det. Hellre förr snarare än senare. Sedan är det tyvärr så att alla inte kan söka sig vidare och få ett nytt jobb direkt men då är vad du behöver göra.

Jag kan såklart inte säga till dig vilket beslut du ska fatta men om du kan lämna den här toxiska arbetsplatsen bör du nog göra det. Jag läste en liknelse för ett gäng år sedan (minns dock inte var eller vem som sa det) som gick i stil med: “om din arbetsplats är en gifttunna som du sitter i hela dagarna så finns det bara ett sätt att undkomma giftet. Det är att lämna tunnan”. Den var rätt träffande.

Dåligt samvete som chef

Ett vanligt fenomen som kanske inte gäller dig men som jag vet drabbar många och därför nämner i förebyggande syfte att man som chef kan känna dåligt samvete för sina medarbetare och kollegor för att man lämnar dem i en arbetsmiljö som inte är hälsosam. Gör inte det. Dina medarbetare är vuxna människor som är kapabla att fatta egna beslut. Om de inte trivs i den här arbetsmiljön eller mår dåligt av den har de ett eget ansvar för sin hälsa och välmående.

Jag hoppas att detta svar kan hjälpa dig i din situation och mest av allt att du tar hand om dig och din hälsa. Vill du har ytterligare råd och stöd - tveka inte att boka in ett samtal via Bossakuten. All lycka till!

Har du som läser några liknande erfarenheter? Dela gärna med dig i kommentarsfältet!

Några myter om högkänsliga personer

Länge trodde jag att ensam var starkast och ansträngde mig till det yttersta för att vara just stark, bita ihop och sluta vara så känslig. Men ja, så hörde jag talas om högkänslighet och ett gäng pusselbitar om vem (och hur!) jag är som person föll på plats. För en tid sedan sprang jag på den här artikeln där Huffington Post har sammanställt några myter om högkänsliga personer. Ska vi kika på dem och resonera kring hur dessa kan bemötas i arbetslivet? Ja, klart vi ska!

Låt oss kika på och förhoppningsvis spräcka några mytbubblor om högkänslighet i arbetslivet! Bild: Vincent Simard from Pixabay

Myter om högkänsliga personer

Vi är svaga

Nopes, nej, icke. Att vara känslig är inte synonymt med att vara svag. Mental styrka respektive svaghet handlar om helt andra saker, exempelvis vår förmåga att hantera och bearbeta olika situationer eller vår resiliens och där kan högkänsligheten (rätt hanterad) vara en stor styrka.

Vi är introverta

Klart det finns många högkänsliga som är introverta men vi är också många som är både extroverta och högkänsliga. Det senare kan vara en spännande mix när man å ena sidan drivs av sociala sammanhang och tankar energi från det samtidigt som man blir trött av dem.

Vi blir enkelt oförrättade

Allvarligt talat, gäller inte detta sjukt många egentligen - högkänsliga eller ej? Inte minst i sociala medier där åsikter ska vädras och yppas hela tiden.

Vi är blyga

Samma här som ovan! Alla är vi olika och vissa är såklart blyga medan andra av oss är allt annat än blyga utan tvärtom.

Det är bara kvinnor som är högkänsliga

Tyvärr - och jag menar verkligen tyvärr - så tycks det vara mer naturligt att erkänna och prata om högkänslighet för, om och med kvinnor vilket jag misstänker har att göra med den där föråldrade mansynen som till stor del fortfarande råder. Såklart är män också högkänsliga men så länge män uppfostras i att inte känna efter, inte visa eller prata känslor kommer nog de högkänsliga kvinnorna fortsätta synas mer.

Vi är benägna att drabbas mer av psykisk eller fysisk ohälsa

Är inte läkare så jag kan inte uttala mig om detta - men jag skulle ändå säga att det låter högst osannolikt!

Att vara högkänslig påverkar arbetsplatsens resultat negativt

Jag tänker att det beror på vad man 1. definierar som arbetsplatsens resultat och 2. vad man vill ha för resultat? Ska det vara en organisationskultur som är homogen och bara präglas av snabba resultat och noll mänsklighet kanske högkänsliga medarbetare kan vara en nackdel men i gengäld tror jag inte att särskilt många trivs där då oavsett om de är högkänsliga eller inte.

Vi gillar inte folksamlingar eller större sammanhang

Mmm, återigen - varierar extremt mycket från person till person och säkerligen också både beroende på faktorer som kontexten, anledningen till närvaron i sammanhanget och dagens humör.

Vi tar inte risker

Hahaha! Det här tycker jag är en rolig myt. Jag skulle kunna köpa att högkänsliga kan (om än inte alla alltid) vara mer inkännande och reflekterande över sina beslut men det är ungefär lika ihåligt som att kvinnor tar mindre risker än män. Risktagande beror ju på många faktorer men inte minst vilka förutsättningar, vilka privilegier, vilket maktkapital och vad för social kapital och skyddsnät en har.

Det är enkelt att identifiera en person som är högkänslig

Tänker att det är bäst att låta bli att sätta etiketter på andra personer än en själv oavsett vad det gäller och det allra främst i arbetslivet. Högkänslighet syns lika lite eller lika mycket som andra karaktärsdrag och vi som ledare ska undvika att kategorisera andra personer så mycket vi bara kan.

Högkänslighet är onormalt

Tja, vad är normalt egentligen? En femtedel av befolkningen sägs vara högkänsliga vilket såklart är en minoritet men i min värld är inte saker normala bara för att de vanligare.

Vad säger du som läser, känner du igen i någon eller några av dessa myter om högkänslighet?