Jag skrev ju häromveckan superkort om mina stressventiler när jag insåg att det faktiskt förtjänar ett alldeles eget blogginlägg eftersom de har varit så viktiga för mig under våren. I mitt huvud så ser jag min egen stressnivå som en uppdämd damm och det är när den är full, på gränsen till överfull, som jag märker att jag inte mår bra. Jag får kort stubin, tappar humöret, får svårt att minnas saker, koncentrera mig och är allmänt ocharmig och har svårt att kommunicera på ett vettigt sätt. Alla bekymmer som dyker upp känns fruktansvärt tunga och minsta lilla motstånd kan få mig att vilja svärgråta på ett sätt jag vanligtvis inte brukar reagera på.

Och ja, detta är ju intet sätt unikt för mig utan tvärtom en högst mänsklig reaktion. Bland annat eftersom vår hjärna bland annat stänger ner vår förmåga att känna empati när vi har stresspåslag i kroppen. Med andra ord vill jag egentligen ha en så låg nivå i dammen som möjligt och i alla fall en marginal upp till kanten så att saker som händer kan få höja vattennivån med sina olika mängder utan att det blir världens översvämning.

KitKat
Den här lilla donnan är också ett chill pill för mig (trots att hon ser sjukt stissig ut i ögonen här, haha). Det går inte riktigt att känna sig stressad med ett luddigt och gulligt djur i famnen.

Mina stressventiler

Så för att justera vattennivån behöver jag mina stressventiler. De är flera och de är små men alla lika nödvändiga på sina olika sätt:

Prata av sig

Jag tror inte att det är någon större surprise att jag är en pratare. Skriva i all ära, att skriva här är en otroligt viktig ventil i min vardag, men till och med det ser jag som ett samtal. Jag mår bra av att blogga för att prata med er här hjälper mig att stanna upp och tänka efter. Men lika viktigt är det för mig att prata med M, prata med familjen, prata med kompisar och givetvis inte i monologform då men ja, ni fattar förhoppningsvis vad jag menar. Prata, prata, prata. Om det som känns eller bara att få fokusera på någon annan och hur de har det kan göra underverk för mina stressnivåer.

Rörelse

Även om jag inte kan träna-träna så tycker jag att rörelse i lagom dos hjälper. Mår mycket bättre när jag får lite av den i vardagen och det är därför jag är så pepp på cyklandet. Den lilla pulshöjningen blir så mycket lättare att få till nu i och med att jag inte kan springa precis som att stretxha igenom kroppen kan bli lugnande och ge mig en paus.

“Ät glass och böla en stund”

Det var en dag häromveckan när jag skrev till Alex och var helt gråtfärdig för att tekniken strulade för mig och jag fick det underbara svaret “ät glass och böla en stund”. Hahaha. Älskar detta även om jag inte är särskilt förtjust i glass och sällan äter och bölar samtidigt. Men att äta något gott och att böla var för sig – det gör jag däremot rätt så ofta. Att gråta är knappt ens något val eftersom mina tårkanaler tenderar att flöda över så snart det blir för mycket känslor för den här HSP:aren. Men det är också en grymt viktig pysventil för mig och nivån i dammen sjunker alltid efter att jag har bölat av mig.

Horsey
Stora fyrbenta djur är såklart också grymt stressreducerande, finns inget så rofyllt som att komma ut till stallet!

Meditationen

Även om jag inte hinner meditera en timme om dagen så kan bara några minuters meditation bidra med mycket. Under våren har jag testat på på mediyoga och chakrameditation och det har gjort så stor nytta. Både som stressventil men också för att hålla koll på hur jag mår nu när arbetsbelastningen varit så stor. Djupandning for the win!

Städa

Alltså, det känns ju som kvinnofällan 1950 att skriva detta. Men att städa och ha det städat hjälper mig mycket när jag känner mig stressad. Med ordning och reda omkring mig blir det dels lättare att fokusera och men det känns ofta väldigt terapeutiskt medan en gör det.

Hjärndöda eller hjärnstimulerande aktiviteter

Ibland så är tv-spel, serietittande, ogräsrensning eller att måla i målarbok en fantastisk pysventil eftersom man gör något som inte kräver någon som helst hjärnkapacitet. Andra dagar löser jag Soduko eller korsord just för att jag behöver stimulera hjärnan fast med något annat än jobb och kan då varva ner eftersom jag blir trött i skallen av sådan hjärngympa. Två sidor av samma mynt som passar olika bra olika dagar alltså!

Och ja, detta är väl mina främsta stressventiler som hjälper mig att hålla balansen och stressnivån i schack. Inte för att jag lyckas jämt (the downside of being human) men det hjälper mycket i vardagen! Har du några tips och trix att dela med dig av? Gör gärna det, vore kul att höra!