Liten på jorden men likväl här för att leva

Jag älskar landet och jag älskar storstan. Det har nästan alltid varit så. Den ena foten i skogen och den andra på pulserande asfalt. Det är därför livet jag lever idag gör mig lycklig. Att få bo på landet men besöka storstäder är så lyxigt, roligt och rofyllt. Som det bästa av två världar!

Ett dockhus bland många andra.

Något som fascinerar mig väl i Stockholm är hur liten en känner sig när man rör sig bland så många andra. Hur lägenheterna är staplade på varandra och varje hus rymmer hundratals liv som utspelas parallellt. All kärlek, alla bråk, alla skratt och alla tårar. Det vackra och det fula med mänskligheten. Genom fönstret kan jag se hur det tittas på sport och Selling Tampa, middagsstök och ommöbleringar. Livet i det allra vardagligaste och det ger mig samma känsla som att flyga. När planet lyfter och alla hus ser ut som miniatyrer med små plastträd och gräsmattor runt omkring sig. Det påminner mig om hur liten jag på jorden och att jag likväl är här för att leva. Att min plats också finns här i myllret av alla andra liv som levs samtidigt som mitt.

En svindlande tanke såhär en regnig torsdagseftermiddag.

Månadslista: Maj

Maj, maj, maj. Har en massa dåliga ordvitsar på lager nu men ska bespara er dem, lovar! Men maj har blåst oss förbi och då ska vi såklart kika tillbaka med hjälp av den här månadslistan som jag har modifierat lite från Floras version.

Har befunnit mig på den skånska hemmaplanen i två månader så känns fint att få lite Stockholmsluft i lungorna än en gång innan sommaren är här på riktigt.

Månadens teveserie:

Den här månaden får det faktiskt bli två olika serier som platsar på den här listan: The Nevers och Arcane. The Nevers är Joss Whedons senaste serie och även om han verkar ha fått mycket kritik som chef genom åren tyckte jag att serien var okej! Tänk dig X-men på 1800-talet som premiss och även om den inte var fantastiskt upplevde jag att man (som ofta med det han gör) ändå fäster sig vid de olika karaktärerna. Kommer på mig själv med att bry mig om deras levnadsöden både under tiden och efter jag sett serien. Sedan såg jag också om Arcane och den var fortfarande lika bra som när jag såg den första gången. Så välgjord, oväntad och snygg.

Månadens musik:

Har som vanligt mest harvat runt i mitt nostalgiträsk och under maj har det visat sig vara fransk pop som tilltalat mitt humör. Lite peppigt bakgrundsskval som gjort mig sällis när jag kör bil eller pysslar i trädgården.

Månadens poddar:

Fortsätter lyssna vidare på Krigshistoriepodden men har faktiskt pratat mer i telefon nu när jag kör bil så har inte blivit så många avsnitt. Har dessutom blivit tipsad om Militärhistoriepodden som jag vill spana in framöver just för att jag är så nyfiken på just militära strategier, organiseringar och såklart ledarskapet som en röd tråd.

Månadens godaste dryck:

Blev både ett och två glas cava nu i helgen som smakade förfest och sommar. Tänk att juni är här nu!

Månadens godaste mat:

Jag försöker minnas maten vi ätit i maj men kommer knappt på någonting? Ja, men låt detta bli en hyllning till kylskåpsrens-brushettan som fått agera både lunch och middag flera gånger om de senaste veckorna. Går i princip ut på att ta goda grönsaker, fräsa dem i pannan med en bit bröd och äta.

Favoritvarianten? Grönkål, tomat, fetaost, pinjenötter och balsamico med en sallad vid sidan om.

Månadens sysselsättning:

Jobb. Träning. Mer träning och mer jobb? Första veckan i maj var jag hängig men utöver det har jag mest jobbat och tränat järnet. Roligast var all ridning, Lundakarnevalen och alla kulturella upplevelser som månaden bjudit på.

Månadens sämsta:

Segheten som träningen inneburit? Vissa dagar har det känts som om jag rör mig i sirap. Har till 98 procent lyckats undvika att ta ut mig för mycket men det är också lite störigt att inte ha riktigt den orken som jobbschemat egentligen behöver. Men ja, så får det vara! Är nyttigt, viktigt och framför allt värdefullt eftersom jag samtidigt ser träningen göra skillnad. Så om priset för att bli friskare och starkare på lång sikt är att jag inte hinner göra riktigt lika mycket som jag brukar och vill får det vara så.

Månadens bästa beslut:

En helg när jag landade i att jag behövde stanna hemma och chilla i stället för att åka iväg och vara social. Det var ett beslut som går emot min sociala instinkt men åh, vad bra det blev. Det gäller att inte bara lyssna på kroppens signaler utan också att lyda även när det känns obekvämt och jobbigt.  

Månadens bästa inköp:

Okej, detta kommer att låta larvigt men månadens bästa köp är faktiskt ett par remmar till mina sporrar. Har retat mig i typ tio år på de jag hade (som varit av tyg, för långa och allmänt sjaviga) men de gånger jag varit i en hästbutik har det inte funnits och sedan har jag glömt av det. Men nu, när jag ändå behövde köpa nya ridhandskar, hände det äntligen och för typ sjuttio spänn löstes den surdegen upp. Vet inte varför det dröjde så länge men jag är väldigt glad för det, haha.

Hur idylliskt är inte detta liksom? Jag satte upp som mål för maj att jag skulle rida en till två gånger i veckan och det har jag både gjort och njutit av!

Månadens anteckning:

Har mest blivit anteckningar om olika artiklar som jag vill skriva i framtiden. De börjar bli många nu som är för stora för att hinna med på den dryga arbetsdag i veckan som jag har utrymme till för att blogga så jag håller på att filura på hur jag kan lägga upp mitt arbete så att jag frigör mer tid till bloggen framåt.

Månadens klädesplagg:

Bekvämt har varit ett ledord den här månaden vilket innebär lösa skjortor, långkjol och långklänningar. Är inne i en fas när allt tajt skaver och känns jobbigt att bära så det har fått vara en lösare och ledigare klädstil överlag.

Månadens film:

Håll i hatten men såg spelfilmen om Räddningspatrullen förra helgen och trots att min initiala reaktion var ”oh no” så var det en underhållande bakisrulle, haha. Mycket nostalgi och metahumor.

Månadens bok:

Håller på att läsa Neuromancer och det har nästan tagit hela månaden att komma halvvägs eftersom jag är för trött för att läsa om kvällarna. Men so far gillar jag den!

Den artikel jag är mest nöjd med den här månaden:

Jag tycker det har varit flera som är bra! Men störst och matnyttigast är nog ändå chefens årshjul - den artikeln blev jag riktigt nöjd med.

Min lilla tiger har såklart varit med och hjälpt till att ladda energi.

Månaden som gick med en mening:

Oh May, where did you go?

Känslan nu när den är över?

Bra men också lite snopet? Det har hänt så mycket och ändå känns det som att jag inte har hunnit med riktigt. Hade tänkt börja måla utemöbler, fixa med odlingarna och annat kul men nä, det händer kanske i juni istället?

Vad händer framåt?

Juni väntar med den spänning och det skimmer som bara försommaren kan bjuda på. Blomstertiden är här nu!

Berätta gärna! Hur skulle du sammanfatta din maj månad?

Träning efter utmattning

Läsarfrågan:

Hoppas att du tycker att det är ok att jag kontaktar dig! Har läst din blogg och tycker att det som givit mig mest kunskap och stöd under min utmattning är att få läsa om andras erfarenheter, så tack! Mycket bättre än vården, som inte alltid vet speciellt mycket om utmattning.

Eftersom du skrivit en del om träning och att inte all träning är bra så hoppas jag att du kan vägleda mig lite. Jag har varit utmattad i drygt 1 år och försöker komma igång med fysisk aktivitet. Har promenerat till och från under flera månader hemma i vardagsrummet (har ett löpband och orkar inte gå ut och promenera eftersom jag ibland måste avbryta och lägga mig omedelbart och det går inte om jag inte är hemma). Men nu har jag blivit lite bättre och då försökt öka träningen med lite zumba, ett par minuter springa och kanske lite hantlar. Till en början kändes det underbart och det var bara när jag tränade som jag kände mig som mitt gamla jag, men jag blev helt slut efteråt, fick lägga mig och sova i några timmar och kunde ha hjärtklappning och yrsel i flera timmar efteråt och dagen/dagarna efter. Men de första 2-3 veckorna kände jag mig ändå glad. Men nu på det senaste har jag tvingat mig själv igenom träningen utan att tycka att det är roligt. Tycker det är så svårt att veta om jag bara ska ta en paus och sedan öka intensitetet igen eller om det är bättre att hålla sig till promenader. Tror ju inte att det är rätt väg att tvinga sig igenom det, men samtidigt kan det ju vara så ibland med träning och det är ändå bättre att fortsätta för att ta sig över puckeln. Vad tror du? Hur ser din erfarenhet ut?

Har full förståelse för om du inte har möjlighet att svara. Det är säkert många som kontaktar dig och jag vet att orken inte räcker till allt. Så inga problem om du inte kan svara! Slänger ändå iväg frågan eftersom jag är förvirrad och funderar på detta oerhört mycket just nu. 

Önskar dig energi, styrka och glädje!

Vänliga hälsningar,

A.

Svar:

Hej A,

Klart det är okej att du skriver hit – tycker bara det är roligt och jag svarar alltid även om svarstiden kan variera ibland och den här gången dröjde det dessvärre jättelänge! Jag är ledsen för det och hoppas att det hunnit lätta: hur mår du i dagsläget?

Mina morgonpromenader är väldigt lustfyllda. Jag går ofta i den takt jag känner för, stannar eller pausar om jag vill det, stretchar kanske lite eller bara njuter lite av naturen. Kravlös motion är underskattat i en tid där träning ofta är ett sätt att prestera på men jag upplever att det sätter en väldigt stor guldkant på min vardag att göra det baserat på vad jag behöver just den dagen.

Är så tråkigt att du med har erfarenhet av utmattning, det är en jäkla skitsjukdom allvarligt talat. Nu är jag varken läkare eller utbildad inom träning så av den anledningen rekommenderar jag dig att söka hjälp hos en sjukgymnast. Jag har under åren på väg tillbaka från utmattningen i omgångar gått till en sjukgymnast som har erfarenhet om detta. Både privat (men som är ansluten till högkostnadsskydd) och på vårdcentral och det kan jag verkligen rekommendera. Där har jag fått hjälp med att lära känna kroppen igen och skilja stresspåslag från stresspåslag, att röra mig på rätt sätt och att inte spänna alla muskler i hela kroppen för att göra en liten rörelse med exempelvis med ena armen.

Bara en sådan sak som att andas med hela bröstkorgen har gjort stor skillnad för mig genom åren men det har tagit tid att vänja mig av mig och byta ut invanda rörelsemönster mot nya, mer avslappnade sådana.

Träning efter utmattning

I början fick jag ångest bara av att pulsen ökade för att kroppen inte kunde skilja på ”bra” pulsökning och ”dålig”. Det har med åren rättat till sig för att jag har utmanat mig stegvis i den fysiska träningen och nu har jag lärt mig att känna av när jag pushar mig för mycket och för hårt INNAN jag gör det. Har i perioder också upplevt att min kropps förmåga att hantera stress och belastning har varit väldigt ”okalibrerad”. Jag kunde ibland bli mer stressad eller påverkad av träningen än vad som egentligen behövdes (om du fattar vad jag menar med det) och det tycker jag också har läkt ut mer och bättre över tid.

Nu är den fysiska belastningen den sista pusselbiten som jag har kvar att läka ut efter utmattningen och det har tagit flera år att komma hit där jag är nu. Vet inte om jag någonsin kommer att komma upp i samma träningsnivå som jag hade innan och bryr mig faktiskt inte om de så länge jag kan leva ett någorlunda fysiskt aktivt liv. Det är säkert både ett eller två år kvar på den resan men bättre att det tar tid än och att det blir hållbart än att jag skadar mig för att jag ökar belastningen för mycket, fort eller fel. Den skillnaden som jag märker mest just nu är att jag känner mig grundstarkare i kroppen. Jag orkar mer, klarar mer och även om jag någon gång då och då råkar överanstränga mig så blir inte backlashen särskilt stor. Ofta blir jag tröttare under dagen och då räcker det med ett varmt bad, mycket mat, magnesiumtillskott och en natts sömn för att återställa mig. Någon gång då och då får jag migrän men då är det ofta något annat som också spelar in och påverkar situationen och skönt nog händer det mer och mer sällan.

Skillnaden mellan vad huvudet vill och vad kroppen behöver

Det har även varit en viktig läxa för mig att skilja på vad huvudet vill och kroppen behöver. Har så mycket vilja och envishet att det lätt tar överhanden oavsett hur mycket eller lite ork jag har. Och där har det varit tufft att lära om och börja bromsa innan jag blir för trött men jag mår mycket, mycket bättre när jag gör det även om det är jobbigt mentalt. Vilket också spelar in i din fråga om när man ska göra vad – som utmattade har vi ju blivit proffs på att köra över koppens behov länge och det är det beteendemönstret vi behöver förändra för att återhämta oss.

Samtidigt, eftersom rörelse och motion kan vara ett verktyg som får oss att må bättre långsiktigt men också vara ett verktyg som försämrar vårt mående är det en rejäl utmaning att hitta rätt. Det som funkat för mig är att 1. Ta hjälp av sjukgymnast 2. Motionera snarare än träna 3. Börja från noll och öka jättelångsamt och successivt och 4. Lyd kroppen och lyssna inte på huvudet.

Men också att anpassa mig efter vad som händer under dagen. Jag skrev för länge sedan om energi som valuta och fortsätter att praktisera det tänket. Mina träningsinsatser planerar jag in och jag anpassar träningen efter både dagsform och övriga aktiviteter även om den åtta gånger av tio prioriteras främst. Det är också därför jag tränar på morgonen alla dagar som schemat inte säger något annat. Dels passar det mig som person men det känns också bättre att ha det gjort så tidigt som möjligt på dagen.

Det är en ständig balansgång tycker jag med hur mycket en ska utmana sig träningsmässigt respektive vad som blir för mycket och samtidigt behöver man ju utmana sig för att bli starkare och göra framsteg.

Sakta och successivt

Ett konkret exempel på hur jag gjort nu under våren när jag ökat upp min träning:

• I februari började jag jogga femtio meter, sedan hundra till hundrafemtio.

• I mars kom jag upp i 250 meter och springer det ungefär två gånger i veckan utöver sjukgymnastikövningarna som jag gör.

• I april och maj har jag också gjort mer trädgårdsarbete och framförallt börjat rida igen, inte bara en gång utan ofta två gånger i veckan. Ett ridpass i veckan är ett (för mig) tufft dressyrpass med mammas lilla pärla och ett pass rider jag ut på svärmors fina unghäst.

Rider jag två gånger springer jag en dag i veckan i stället och har framförallt fortsatt att jogga de där ynka 250 metrarna och inte öka på sträckan, just för att andra träningspass har tillkommit. När de nya sakerna är mer vardag och jag blir mindre trött av dem – då ökar jag nog sträckan jag springer till 300 meter. När det känns bra, då ökar jag till 350 och så vidare. Så jag ökar inte allt samtidigt utan tar en aktivitet i taget vilket såklart gör att det tar längre tid att springa längre men i gengäld blir jag samtidigt också starkare för att min träning är så varierad.

När i tiden ökningarna kommer att ske framöver? Det har jag ingen aning om och det får ta den tid det tar. Något som jag inser nu när jag skriver det kanske ändå vittnar om ett utvecklingskliv som jag kan se hos mig själv – innan hade tanken på att inte veta (eller ha en plan för det) stressat mig men så är det inte idag och det är så skönt. Jag hoppas innerligt att du kan nå den punkten med om du inte redan är där. Allas våra utmattningsresor ser ju olika ut så utgå från vad som passar dig utifrån dina förutsättningar och möjligheter!

Vet inte om detta kan hjälpa dig där du är nu – återigen är jag ledsen att svaret har dröjt – men jag önskar dig innerligt lycka till och hoppas verkligen att du kommer att bli bättre. Tveka inte att skriva igen om något i mitt svar är otydligt!

Efterord

I en senare del av vår mejlväxling så delade A med sig av tips som hen hittat kring träning efter utmattning hos VG Region. Tyckte den var så pass intressant att jag nog kommer att skriva mer om det i framtiden men i länken ovan hittar du den om du inte vill vänta tills det blir av.

Har du som läsare egna erfarenheter, tips eller tankar att dela med dig av om hur du kommit igång med träningen igen efter en utmattning? Dela gärna med dig! Allas våra utmattningsresor ser såklart olika ut men det finns säkert lärdomar och tips som vi kan få av varandra på vägen.

Utbildningsleverans

Tjena! Hur är det? Här är det fint! Jag är mitt mest introverta och tystlåtna jag idag och det tajmas väl in med att ha en arbetsdag på hemmaplan. Sitter i soffan, äter maränger som bakades under en uttråkad stund under långhelgen. Ska vi kika lite på arbetsveckan som erbjuder ledarskapsutbildningar? Eller ja, hög och hög. Fyra blir dem allt som allt så det är såklart relativt. Men utbildningsleveranser blir det och låt oss kolla på vad, när och hur.

Himla lyxigt att få börja den här dagen med en promenad ner till sjön och bryggan för att plaska med fötterna i det väldigt kalla vattnet.

Måndag

Kör all in-produktionsbubbla här och satsar på att skriva, skriva, skriva idag. Till bloggen, på utbildningsmaterial men också en ny sak som jag har velat lansera hela våren men inte riktigt haft tid till att sätta på pränt förrän nu. Dessutom behöver lite företagsadmin fixas och donas med.

Tisdag

Jobbar för kund på förmiddagen och efter lunch bär det av till Stockholm. Tar ett möte i farten men annars ser jag mest fram emot mer skrivtid på tåget. Det kommer bli ont om det resten av veckan så är bra att passa på.

Onsdag

Utbildar inom hållbart ledarskap på förmiddagen och spelar in en utbildning om löneförhandling på eftermiddagen. Kommer bli en rolig och intensiv dag. Misstänker att det avrundas med något gött att äta.

Torsdag

Då vankas det utbildning för projektledargänget och sedan ska jag vila mig i form och troligtvis gå på bio med min moster på kvällen.

Fredag

Kör ytterligare en omgång av löneförhandlingsutbildning men den här gången på engelska för nordiska deltagare. Mer förhandling åt folket alltså! Åker inte hem förrän på lördagen så blir säkerligen någon middag på fredagen med.

Och det är den veckan det - ni hör, det mesta fokuset kommer att ligga på att leverera. Hur ser din vecka ut?

Jordad

God morgon! Hur mår du där du är? Själv mår jag fint tack. Jag känner mig jordad och grundad efter morgonens meditation och det är en go’ känsla att skvalpa runt i. Andetagen är djupa och jag kan fortfarande känna hur muskelspänningar gradvis släpper sitt krampande tag om sig själva. Lider fortfarande av att jag gjorde illa mina armar för mer än två år sedan och har alltid ont men jag lyckas i alla fall låta bli att öka på spänningarna i kroppen med mina avslappningsövningar och stretchande. Sedan hjälper massagen som jag går på varje vecka till med att lösa upp de gamla ondingarna.

Lite vardagsrealism från igår när jag jobbade hemifrån i mjukiskläder prick hela dagen.

Tillbakablick

Måste säga att detta har varit en lite besynnerlig vecka. Det har egentligen inte hänt så mycket men ändå har det hänt massor. Utbildningarna som jag leder rullar på som planerat och det är kul att se framstegen som deltagarna gör. Det har varit produktiva mentorssamtal och intressanta möten varav ett gav mig extra mycket att fundera på. Annars har jag mest försökt få saker gjorda och arbeta undan allt möjligt som behöver göras.

Veckans bästa

Framstegen som jag ser i min livsresa och läkning av kroppen. Upptrappningen av sjukgymnastiken. Färdigställandet av saker som jag velat få gjorda och framförallt städat ur gamla surdegar. Jag har ju visat det bra:iga formatet på att-göra-listor i min kalender? Nu har jag gått tillbaka och bockat av gamla grejer som legat och grott igen i bakhuvudet. Har rent utav kommit ner i färre än tjugo mejl i inkorgen vilket är en rejäl förbättring jämfört med hur den såg innan. Vem vet, kanske blir nästa vecka den där jag ser botten av den igen? Ska satsa på det!

Kommer absolut att hänga här i helgen igen, så välgörande.

Veckans sämsta

Var inte jättekul att åka på migrän där i onsdags men skönt att den släppte snabbt så att jag var helt återställd till torsdagen igen.

Veckans utmaning

Hade flera olika saker som prövade mitt tålamod i tisdags och när jag satte mig i bilen till stallet var jag så frustrerad att det osade ur öronen på mig. Ironiskt nog minns jag inte ens vad det var nu när jag tänker tillbaka på det? Haha, så betydelsefullt var det. Och som vanligt rann allting av en så fort jag kom till stallet. Det är så välgörande att umgås med djur!

Den här sötsmulan ska såklart ha sin beskärda del av soffläge också.

Framåtblick

Som jag skrev häromdagen blir det här (som vanligt) en helg som går i återhämtningens tecken. Mest ser jag fram emot att se Jesus Christ Superstar och hänga med min extrafamilj.

Veckans ledarskapstanke

Vilka konsekvenser vårt ledarskap kan få för så många - bra som dåligt. Jag har i veckans arbete fått se och höra om hur ledarskap kan se ut när det är som värst vilket alltid är sorgligt och ledsamt men också hur en ledare kan göra positiv skillnad med miljoner som resultat med sitt ledarskap. Mycket intressant! Kan såklart inte gå in på detaljer på grund av sekretessen jag har i mitt arbete men det som står klart är att alla ledare och chefer behöver ta sitt uppdrag på allvar just för att det har så stor påverkan för medarbetarna och organisationen. Eller hur?

Vi ses på måndag igen och until then får du gärna dela med dig om din vecka: har den varit bra?