Att sänka tempot och jobba långsammare

Läsarfrågan:

Hej! Mitt största mål just nu är att lära mig, eller acceptera, att allt inte blir klart så snabbt som jag vill. Har du några tips om det?

Svar:

Hej! Din fråga kom efter att jag berört ämnet om att sänka tempot och jobba långsammare på Stories. Skrev nämligen där att mitt gamla jag hade nästan hade som sport att göra så många saker som möjligt och dessutom så snabbt som möjligt. Men idag så lever och arbetar jag väldigt annorlunda, till och med i den superintensiva perioden som jag befinner mig i nu. Det innebär inte att jag alltid är en lugn och harmonisk liten filbunke, hähä. Men jag mår överlag bättre även om det ibland är grymt jobbigt att sänka tempot och jobba långsammare.

Läs mer: Så blir du mer umbärlig som chef

För min del har det inte bara varit nödvändigt att sänka tempot och jobba långsammare, det har också gett mig mer livskvalitet. Bild: Free-Photos från Pixabay 

Varför känns det bråttom?

Ett första steg som jag tror är viktigt är att granska sig lite i sömmarna. Varför känns det som att du har så bråttom? Vad är det som ligger bakom? Är det prestationsångest? Viljan att åstadkomma saker? En mer allmän känsla av att inte räcka till eller duga? Bluffsyndrom? Normer eller krav inifrån eller utifrån? Eller något annat?

För min del är det definitivt prestationsångest, min rastlöshet och en känsla av alltid behöva prestera mer som är mina främsta hjärnspöken. Men det varierar såklart för alla och jag tänker att alla olika anledningar och personer har sina olika angreppssätt. Men genom att veta vilka dina olika anledningar är desto lättare kan det bli att ifrågasätta sig själv när du märker att tankarna börjar rusa i väg med en.

Utgå från dig själv

Jag har alltid blivit idiotförklarad för att jag har jobbat, pluggat och arbetat ideellt samtidigt. Och ja, jag har varit rejält utmattad men i mitt fall berodde det inte på att jag gjorde olika saker. Jag blev sjuk i och av en period när jag inte gjorde något annat än att jobba dagarna och veckorna i ända. Ett steg i min rehabilitering blev att inse att jag inte trivs med att "bara" jobba heltid, jag är för rastlös för det och det är så jag är funtad. För en annan är heltidsarbete lagom - för en tredje är det för mycket och jag tycker det är viktigt att betona att det inte finns några rätt eller fel med detta.

Det viktigaste är att du utgår från dig själv och vad du mår bra av och trivs med i den mån du kan. Sedan är det långtifrån alla som har möjlighet att välja hur mycket eller hur lite en kan arbeta, men har du det- använd dig av det.

Vad för liv vill och orkar du leva?

Och det leder oss in på nästa frågeställning: vad för liv vill och orkar du leva? Vad är rimligt att du förväntar av dig själv? Inte nog med att vi alla har olika förutsättningar generellt - vi har dessutom olika förutsättningar olika tider i livet. I tiden jag befinner mig nu med väldigt höga krav på leverans på flera olika fronter samtidigt kan jag inte prestera max överallt. Då blir det sociala umgänget minimalt. Det är inte superstädat hemma och ogräset har definitivt övertaget på sina ställen i trädgården. Och det får vara okej så. Det måste vara det

Att sänka tempot och jobba långsammare

Jag tänker att den här texten i sig inte är något facit på hur du kan sänka tempot och jobba långsammare. Men det jag har märkt hjälper mig att sänka tempot och jobba långsammare är bland annat att:

Välj ut vad det är du ska göra bäst respektive bra

Ingen kan göra allt i toppklass alltid. That's a fact och viktigt att komma ihåg. Därför brukar jag tänka att kvalitet trumfar kvantitet samtidigt som "your good enough is somelese great". Jag väljer ut vilka aktiviteter och arbetsuppgifter som är viktiga att jag försöker leverera mitt yttersta på - exempelvis kunduppdrag. Där anstränger jag mig alltid för att försöka leverera extra bra. Inte för att jag alltid lyckas för det pga är mänsklig men ambitionen är där. Med bloggen är det good enough som gäller. Jag försöker att ha en hög lägsta kvalitet och försöker skriva artiklar och inlägg som är relevanta. Men jag lägger inte tre-fyra timmar på alla blogginlägg och trippelkollar dem inte heller för eventuella stavfel eftersom det inte hade varit rimligt tidsmässigt.

I mitt skolarbete är det istället survival mode som gäller. Eftersom det jag läser nu inte är kopplat till vad jag jobbar med så lägger jag ner så lite ansträngning som möjligt i detta och har bara som ambition att klara av mina studier. Och så vidare. Välj ut vad du tycker är viktigt och fokusera på dem i första hand.

Läs mer: Hjälp mot prestationsångest

En annan viktig sak att komma ihåg är att förändringar inte heller sker över en natt. Det krävs ofta aktivt arbete och en del tragglande för att ändra sitt sätt att vara och bete sig. Men det går om du gör det på ett rimligt sätt. Bild: Karolina Grabowska från Pixabay 

Ta inte på dig för mycket göra

Den här punkten är en potentiellt stor stenbumling i mitt egna glashus eftersom jag under de senaste två terminerna tveklöst har gjort tvärtom mitt egna råd och haft alldeles för mycket på mitt bord. Samtidigt är det därför jag också helhjärtat säger det: ta inte på dig för mycket om du kan undvika det. Livet är till för att levas, upplevas och njutas av. Självklart behöver vi alla jobba och det kan vara superkul men se då till att du gör det för att du tycker det är kul och kom håg att...

Pauser är livsviktiga

Ingen mår bra av att jobba jämt. Ingen. Och, alla behöver återhämtning. Hur den sedan ser ut är olika men se till att du får det löpande i din vardag.

Fokusera mer på det du har gjort än det du inte har hunnit med

Ett annat knep jag försöker använda mig av i vardagen är att fokusera mer på det jag har gjort under en dag än det jag inte har hunnit med. Är så himla lätt annars att fastna på alla punkter på att-göra-listan som fortfarande står kvar. Men om man i stället skriver en "har-gjort-lista" så känns det ofta bättre.

Acceptera att (nästan) allt tar längre tid än vad vi önskar, vill och tror

Sist men inte minst, så tänkte jag lyfta en lärdom som jag lärde mig under de år som jag jobbade som projektledare. I princip allt tar längre tid än vad vi önskar, vill och tror att det ska göra. Givetvis finns det undantag - inget snack om det. Men allt som oftast har vi en tendens att tänka att vi ska hinna med si och så här mycket på en viss tid eller att saker ska gå mycket snabbare än vad de egentligen gör. Det är därför det är så viktigt att ge sig själv sjysta marginaler när man sätter deadlines eller styr upp tidsplaner.

Med marginaler har du också tid för att saker kör ihop sig, går fel eller hopar sig. Jag fick för många år sedan nu ett råd att aldrig boka in eller planera upp mer än 80 procent av min kapacitet och arbetstid. Då förstod jag det inte men nu instämmer jag verkligen i det. Livet blir trevligare med marginaler och det är viktigt att ha tid för att bli sjuk och saker att strula.

Pjuh, det blev ett långt svar detta. Men jag hoppas innerligt att det kan hjälpa dig på vägen! Tveka inte att höra av dig om du vill att jag utvecklar något vidare. Har du som läser några andra tankar, tips och erfarenheter i ämnet? Dela gärna med dig!

Tusen blogginlägg...!

Tjenare, hur är det idag? Själv sitter jag här alldeles rörd. Insåg för ett jag sedan att det snart har skrivits tusen blogginlägg här och idag är dagen kommen. Detta är det tusende Bossbloggsinlägget! På mindre än fyra år tog vi oss hit. Känns stort för mig som närt en dröm om att blogga sedan tidigt tvåtusental och så är vi här nu.

Det jag gillar med bloggandet (och det övriga företagandet) är att det ger mig möjligheten att få vara både kreativ och business minded på samma gång. Innan har jag aldrig riktigt känt att mina kreativa sidor får ta plats och jag mår så mycket bättre nu när jag får vara hela mig på jobbet. Bilden är från fyra år sedan, strax innan jag började blogga.

Tusen blogginlägg

Och ja, vilken resa det har varit. Att starta Bossbloggen har förändrat hela min karriär och genom att skriva här så har jag blivit både en bättre ledare och person eftersom jag reflekterar så mycket mer kring mitt arbete och det jag gör. Inte för att jag är perfekt på något vis för det, baha. Men den har spelat en roll i min personliga utveckling de senaste åren och tack vare den och er får jag jobba med frågorna som jag drömde om i många år. Jag har gjort mängder med saker som aldrig hade hänt om jag inte började göra detta. Och till och med nu, när jag har den mest ospännande perioden någonsin i min uppsatsbubbla, så blir jag alltid på gott humör av att logga in här. Är inte det fint så säg?

Tycker också att det är så härligt att detta är de första tusen inläggen. Vem vet som kan ha hänt om tusen till? När blir ens det? Var kommer vi alla att befinna oss då? Jag kommer ihåg när jag publicerade det första riktiga inlägget. Officiellt så lanserades bloggen den 4 juli 2016 men det blev tre inlägg före dess för att värma upp stämningen lite och det allra första skrev jag på i favorithörnet på ett av min äldsta stammisfik i Stockholm med M vid min sida och var omåttlig pirrig över att trycka på publicera-knappen. Haha, those were the days. Nu sitter jag i vårt lilla tornrum i slutspurten på min andra kandidat och ser med skräckblandad förtjusning fram emot att skriva de sista raderna i detta livskapitel och börja på ett nytt.

Hej från en peppad ledarskapsbloggare! Ska bli så roligt att få upptäcka de kommande tusen blogginläggen med er.

Vad är dina tankar och önskemål för nästa tusental?

Är det någon eller några som har läst alla tusen inlägg tro? Kliv fram i så fall så att jag kan få skicka ett lass digitala kramar! Eller nä, alla ni som hänger här förtjänar digitala kramar i mängder. Jag är så innerligt tacksam över att få hänga och umgås med er kloka personer dagarna i ända. Men berätta gärna om du har något eller några favoritinlägg! Vore roligt att höra eftersom jag håller på att bygga en ny hemsida åt oss. Därför vore det såklart toppen att få höra om du har några tankar och önskemål kring bloggen inför nästa tusental med inlägg. Vad vill du se mer eller mindre av? All input uppskattas och jag ser så fram emot att få fräscha upp kulissen som vi rör oss i här lite. Det börjar liksom bli dags.

Så skapar du en bra feedback-kultur

Hur närvarande du än är som ledare så är det så att du aldrig kommer att höra, se eller få veta allt som sker i ert dagliga arbete. Det är inget konstigt med det - tvärtom är det sunt. Men, då blir det extra viktigt att du lägger grunden för en bra feedback-kultur för arbetsgruppen och organisationen. Den kommer nämligen att bidra till att ni både presterar bättre och mår bättre på jobbet!

En av de mest grundläggande sakerna i en sund feedback-kultur är att både bra och utvecklande feedback är välkommen. Få organisationer utvecklas om alla är ja-sägare och allt är guld och gröna skogar jämt. Bild: RAEng_Publications från Pixabay

Så skapar du en bra feedback-kultur

Be bara om feedback om du vill ha den

Hur många har vi inte hört det sägas av ledare, ledningsgrupper och av organisationer att idéer och feedback alltid är välkomna men när de väl kommer så stängs dörren illa kvickt? Eller viftas bort i största allmänhet? Alternativt ignoreras om det inte passar in med vad de vill höra? Så, regel nummer ett är att bara be om feedback om du verkligen vill ha den! Vill du inte ha den? Be inte heller om den.

För om du säger att feedback är välkommet utan att sedan ta emot den urholkar du förtroendet hos medarbetaren eller kollegan som gav dig den. Du sänder också signalen till alla andra att du inte lever upp till det du säger och att det inte är lönt att lyfta fram nya idéer (för de kommer ändå inte hörsammas).

Visa att allas åsikter räknas

En annan viktig sak är att vara noga med att vara rättvis när du ber om tankar och åsikter. Risken med att bara uppmuntra folk att komma till dig med dem är att det inte alla som är bekväma med att göra det och risken med att bara fråga efter några fås åsikter är att det kan skapa obalans i teamet. Fråga efter allas tankar och åsikter både i grupp och personligen när det är relevant. Och nej, det innebär inte att du behöver fråga alla om allting alltid. Men gör det så ofta som möjligt och var visa inte bara i ord att du värderar allas input lika mycket utan också i handling.

Feedbacka det ni gör i vardagen

Ett annat viktigt verktyg är att feedback och utvärdera er själva så mycket som möjligt i vardagen. Avsluta med mötena med att fråga: hur var detta möte? Vad gjorde vi bra? Vad kan vi tänka på/göra annorlunda nästa gång?

Eller så kanske slutet på arbetsdagen eller arbetsveckan kan innebära att ni går laget runt och frågar varandra "Hur var dagen? Vad har jag/vi gjort bra? Finns det något vi kan göra annorlunda i morgon?". Följt av att alla ger någon annan feedback på något som hen har gjort bra. Att göra så kommer också att bidra till en starkare KASAM för gruppen.

Men också att ge feedback löpande, ser du medarbetare göra något bra i det vardagliga jobbet - säg det! Allra helst med en...

Det är inte ovanligt att skapa långa och ibland omständiga processer för att få feedback. Försök istället att hålla det så enkelt som möjligt! Bild: athree23 från Pixabay

Motivering till varför det var bra

Det är nämligen lätt hänt att feedback blir ytligt och då kommer den inte att bli lika effektiv. Låt oss hitta på ett exempel. Jämför formuleringarna:

"Ja, det var ett bra beslut!" med...

"Ja, det var ett bra beslut eftersom vi då får med X och Y också". Eller...

"Jättebra att du tänkte på X och Y också och tog med det i beslutet. Snyggt jobbat!"

De två senare blir inte bara mer matiga utan de blir också mer beteendeförstärkande. De berömmer inte bara handlingen i sig utan kommer förhoppningsvis också att uppmuntra personen att tänka och göra på liknande sätt även nästa gång. Sedan det aldrig fel med att säga ett kort "bra jobbat", "grymt kämpat" eller "tack för din insats/input". Tvärtom, det kan i sig också vara jättebra feedback att få och jag har nog aldrig hitintills upplevt någon som mått dåligt av för mycket positiv feedback.

Fråga efter feedback

Ett sätt att avdramatisera feedback på samtidigt som du utvecklar ditt egna ledarskap är också att fråga efter feedback. Jag har nämnt förut att det kan vara jättebra att göra det vid medarbetarsamtal men kan varmt rekommendera att du ber om feedback även i vardagen som ledare. Fråga: "Får jag be dig om feedback? Hur skötte jag detta? Hade jag kunnat göra något annorlunda här tycker du?". Det kan kännas läskigt att göra det men du kommer inte bara få lära dig nya saker utan kommer också visa att du bryr dig om vad personerna runt omkring dig tycker och visa att du lever som du lär.

Gör inte så stor sak av det

En annan sak som jag tänker är viktig är att det inte behöver göras en så stor sak av att försöka skapa en feedback-kultur. Strunta i att skriva en policy eller riktlinjer om hur ni ska ge feedback och ha bara en feedback-utbildning om det verkligen är nödvändigt. Det behöver inte vara svårare än att ni är intresserade av varandras arbeten och utvärderar er själva och varandra löpande. Även om såklart medarbetarsamtal och liknande forum kan vara jättebra tillfällen att utbyta feedback på också.

Vad säger du som läser? Hur mycket arbetar du med feedback i din vardag och vad har ni för rutiner och sätt att ge varandra feedback på?

Sovmorgon deluxe

Hallå! Hur mår du? Med mig är det fint tack. Tog mig tydligen en sovmorgon deluxe här fastän jag hade tänkt att detta skulle bli en vanlig arbetsdag. Vaknade närmare halv elva vilket inte hör till vanligheterna. Men, behöver man sova är det lika så bäst att passa på. Har ju lärt mig det sedan länge att jag mår och presterar grymt mycket bättre om jag får sova klart på morgnarna. Dock börjar det bli dags nu att kicka igång veckan. Ska vi kika på vad som komma skall?

Här har vi en ögonblicksbild som heter duga. Har alltså sminkat mig men inte klivit ur morgonrocken än och tornrummet är fullt av lådor, sängkläder och renoveringspyssel. Men shit så fint det kommer att bli när det är klart!

Veckans planer

Inte för att de är så spännande. Tvärtom så ser de prick likadana ut som alla andra veckor numera.

Kommer att skriva mängder på min uppsats eftersom jag har handledning den här veckan och därmed vill ha gjort klart så mycket som möjligt till dess. Ska dessutom göra de sista uppsatsintervjuerna de kommande dagarna och fortsätta med den andra delkursen som jag läser parallellt med uppsatsen.

Jag kommer att ha några rådgivningar med Bossakuten. Tveka inte att höra av dig om du behöver hjälp med något!

Den digitala föreläsningen som en kund har beställt ska börja spelas in. Sedan blir det också lite konsultjobb med.

Har en känsla av att den här arbetsveckan också kommer att flyga förbi...

...

Haha, bara för det så såg jag nu att jag har sett fel i kalendern. Trodde alltså att det är vecka 17 nu men det är ju bra vecka 16? WOHO! Så glad jag blir. Nu känns det som jag har vunnit på lotto - är nämligen i vecka 17 som jag har uppsatshandledningen. Kommer i och för sig att jobba på ändå men så fint att inte behöva ha lika bråttom. Woop, woop! Och här på bloggen kommer det att bli en rolig vecka med. Har bland annat en artikel om hur en skapar en bra feedback-kultur på G plus att vi kommer att nå en liten milstolpe tillsammans under veckan. Så vi ses snart igen! Until then, berätta gärna - hur ser dina planer ut för veckan?

Påsklediga dagar

Hejsan! Hur står det till? Med mig är det bra tack. Som jag behöver dessa påsklediga dagar. Är därför lördagslistan kommer idag istället för igår, hade tänkt att skriva den som vanligt men prioriterade sedan livet. En våffelfrukost med våra vänner som övernattade, att sova middag och sedan har vi pysslat om vårt hem rejält. Men nu så är jag hos er igen! Sitter i tornrummet som är överfullt av kartongerna som ska bli vår nya dagbädd här uppe och allehanda bråte. Firar ju inte påsk så i min värld är den här helgen som alla andra men bara längre och till bredden fylld med godis, hehe.

Detta är alltså allt påskpynt som detta hushåll bjuder på. En höna som, magiskt nog, värper påskägg. Fulla av favoritgodiset. Fantastiskt!

Tillbakablick

Den här veckan har varit bra men med facit i hand tyckte jag faktiskt att det var lite jobbigt att den bara var fyra dagar lång. Har mest suttit med näsan i min uppsats, bloggjobbat, kört Bossakuten och försökt chilla däremellan. Känns som att de kommande två månaderna kan bli riktigt ospännande när det gäller att följa min vardag eftersom den lär se ut såhär? Hoppas ni vill hänga med ändå!

Veckans bästa

Myskänslan av att fixa ordning i vårt lilla hem. Vi bestämde oss tidigt för att inreda och göra i ordning här i lugn och ro och inte stressa fram någonting alls. Sen hade vi tänkt att fixa hallen i julas innan jag skadade mina händer och armar. Men nu är det gjort och vi är så, så nöjda. Sedan var det ljuvligt att få lite failjehäng i fredags och kompishäng på det. Vi satt uppe halva natten och spelade brädspel och det var så najs. Bloggveckan har varit ett riktigt guldkorn och jag känner att jag är på väg framåt med min uppsats även om det är galet mycket jobb som återstår. Sedan var det också galet gött att få gjort bokslutet och deklarationen med! Avskyr att ha sådana saker hängandes över mig och vill bara ha dem överstökade, haha.

Veckans sämsta

Förutom det uppenbara i världen runt omkring så har det varit motgångar av personlig karaktär som stökat lite med mig. Men de är som tur var redan överspelade igen!

Våra påsklediga dagar inleddes med en grillkväll. Jag stod och grillade i det vackra kvällsljuset och M kommer ut med en perfekt blandad GT och chilinötter. Det är ofta i såna här ögonblick, när man äter och dricker gott med ens nära och kära som jag är som lyckligast.

Veckans utmaning

Definitivt att få tiden att räcka till. Plugget sväljer galet mycket av den just nu och det kommer bara bli mer av det har jag en känsla av.

Framåtblick

I eftermiddag ska vi faktiskt vara sociala igen och umgås med DnD-gänget. Plus att fortsätta med hemmaprojekten utöver att plugga!

Veckans ledarskapstanke

Jag vet inte om du känner till John Olivers program Last Week Tonight? Har börjat titta på den eftersom M gör det och i det senaste avsnittet, som handlar om Coronakrisen, var verkligen en studie i ledarskapet när det går som mest fel. Är så intressant att se hur stor påverkan ledarskapet har i kristider och det kryper i mig av frustration av att få se dåligt ledarskap utspelas i så stora och viktiga frågor IRL. Därför värmer det samtidigt extra mycket tycker jag också att få se alla goda och bra exempel på er ledare som verkligen gör skillnad!

Och ja, det var min vecka. Hur mår du och hur har du haft det under dessa påsklediga dagar?