Så vinner du slaget om de bästa - en handbok i ledarskap

Vet inte om ni minns det men förra veckan så var jag på en releasefest för en bok. Närmare bestämt Så vinner du slaget om de bästa - en handbok i ledarskap som forskaren Ingrid Tollgerdt-Andersson har skrivit och nu släppt. Och jag är som vanligt exalterad över nya ledarskapsböcker men den här var extra spännande eftersom jag själv är med i den!

Jag och Ingrid Tollgerdt-Andersson, en av mina förebilder karriärmässigt med sin forskning och sina år som managementkonsult.

Så vinner du slaget om de bästa - en handbok i ledarskap

Jag har ännu inte hunnit läsa hela boken men den innehåller flera olika vinklar om ledarskap. Dels ur ett historiskt perspektiv, där några manliga ledares ledarstilar granskas. Men också om ledarskap ur ett internationellt perspektiv och hur olika syn, olika länder har på chefens roll och arbete. Dessutom lyfts jämställdhetsutvecklingen, nätverkandets viktiga funktion och Ingrid Tollgerdt-Andersson har också gjort en studie kring framtidens ledare. Kanske inte så förvånande, men likväl viktigt, är en av slutsatserna att framtidens ledare behöver vara kommunikativa och lyhörda för att skapa goda relationer och tillit.

Ett kapitel handlar om Lunicore, som du kanske minns från Möt en boss-intervjun med deras nu, tidigare, VD Sofie Bergdahl? Riktigt intressant hur deras organisation, som är platt med flera olika lager av strukturer, arbetar.

En inledande sneak peak på kapitlet där jag intervjuas. Så häftigt ändå att jag från att ha startat bloggen nu verkligen får jobba med att utveckla morgondagens ledare.

Och, under rubriken "Bloggar - nya vägar till utveckling" hittar vi en intervju med mig! Dels om den funktion som Bossbloggen har som en utvecklande plattform. Men också några av mina tankar kring umbärlighet och varför det är så viktigt att göra sig umbärlig som chef. Och, förstås, framtidens ledarskap och hur viktiga värderingar är.

Inte minst för oss millennials. Kan ju inte låta bli att prata om de sakerna när jag ändå gör det dagarna i ända. Riktigt mäktigt att se sitt eget namn i tryck och kul att jag får bidra med perspektiven som jag ser från mitt hörn av affärslivet.

Så är du ute efter en ledarskapsbok som innehåller lite av mycket och som sammanfattar många olika intressanta områden av det stora, vida ämnet ledarskap kan detta vara en bok att mysa ner sig i soffan med i höst.

Blir förstås också väldigt peppad efter att börja skriva min egen första bok. När vill ni att den kommer?

Så kan det vara!

Hejsan! Hur är läget? Med mig är det bra men jag är trött eftersom vårt hushåll vaknade alldeles, alldeles för tidigt idag. Men så kan det vara! Som tur var har vi en lugn dag framför oss innan vi ska åka iväg på festligheter. Och som vanligt börjar jag min helg med att tänka tillbaka på veckan som gick.

Det har blivit mycket häng med min dator och telefon den här veckan. Men det är ju fint för det betyder att jag har fått prata med er!

Tillbakablick

Jag tycker att jag haft en bra vecka. Trött, präglad av lite utmaningar men på det stora hela mycket bra. Mycket har blivit gjort och det verkar som att pusselbitarna har fallit på plats. Eller i alla fall kommer att göra det!

Veckans bästa

Veckans bästa var lätt att jag, när jag inte kom på någon lösning på ett bekymmer, faktiskt lyfte luren till en av mina fantastiska nätverkskontakter och bad om råd och hjälp. Tycker det kan vara svårt att göra det men wow, vilken underbar respons jag fick och jag är så tacksam över hur fina människor jag känner. Extra guldkantat blev det när jag fick fikat med en vän igår och bara ventilerat en massa saker som legat och grott i bakhuvudet. Det var så befriande att få vädra ur och damma av och bara det lilla gav betydligt mer ordning och reda på hjärnkontoret.

Veckans sämsta

Det skulle vara att jag varit så trött vissa dagar eftersom jag vaknat så sablarns tidigt vissa morgnar. Men så kan det ju vara ibland!

Dock så längtar jag efter att få göra som vår katt nu, att bara sitta ute och titta på världen. Så det ska jag nog göra!

Veckans utmaning

Att balansera mina kortsiktiga och långsiktiga mål. Som företagare kan du liksom inte göra bara det ena eller det andra särskilt länge utan du måste jobba för att förverkliga dem båda parallellt. Vilket kan vara ansträngande och göra det lite svårare att njuta av nuet. Men, tack vare reflektionen igår känns det bra igen och jag har gett mig själv två tankenötter som jag ska fundera på i eftermiddag medan jag skrotar runt här hemma.

Framåtblick

Förutom att skriva dessa rader ska jag ringa ett telefonsamtal eller två. Sedan ska jag mest larva runt här hemma i pyjamas och inte göra något särskilt alls. Ikväll väntar en inflyttningsfest med vänner som vi inte har sett på ett tag och i morgon får vi fint besök hela eftermiddagen. Kommer bli gött!

Veckans ledarskapstanke

Gårdagens ventilationsstund påminde mig om hur sablarns viktigt det är att regelbundet göra det. Ventilera och vädra ur. Oavsett hur stora eller små saker en går och tänker på där i bakhuvudet är det så viktigt att bara få säga dem högt och ibland. Det lilla kan hjälpa gott. När jag blir anlitad som mentor är det en av funktionerna som jag har. Men det är lätt att glömma att det gäller mig själv lika mycket i min egen roll som entreprenör, ska komma ihåg att göra det oftare!

Hur har din vecka varit?

Solen i ögonen och spilld mjölk överallt

Det är fredag! Jag har behövt v-e-n-t-i-l-e-r-a större delen av dagen idag men kompenserar ett rörigt huvud med ett prydligt yttre. I alla fall klädmässigt (ni som sett mina Insta Stories fattar, haha). Roliga, spännande och jobbiga saker händer på samma gång just nu. Jag kämpar med att balansera kort- och långsiktiga planer samtidigt och när jag vaknade hade jag Winnerbäcks "vi har solen i ögonen och spilld mjölk överallt" på hjärnan. Väldigt passande. Det är som tur var är det i alla fall inte så stora mängder mjölk det rör sig om.

Solen i ögonen och spilld mjölk överallt

Fick bli en klassisk office wear idag. Är inte många ören den här blusen är värd i Price Per Wear men den är bekväm och snygg och funkar till det mest.

Pennkjol till det och bekvämligheten är maxad.

Och som tur var är humöret väldigt gott! Har dessutom fått fika med en vän idag och bara prata om en massa små saker som legat i mörka hörn och grott igen. Men så fort man drar fram dem i solljuset, dammar av dem och granskar dem i sömmarna så krymper dem.

Så trots allt känner jag mig beslutsam, i boss mode och njuter av att känna solens värme i ansiktet. Allting blir helt klart lättare då!

Hur har du det denna fredag? Skiner solen eller är det regnigt och grått?

Min vanligaste-lista

Alltså, nu var det en stund sedan vi körde en klassisk blogglista och så kan vi ju inte ha det! Här kommer därför denna min vanligaste-lista som jag såg inne hos Isa för ett tag sedan. Är himla tacksamt ibland att bara få svara på frågor i stället för att skapa saker från grunden, hehe. Let's go!

Det här är dock en outfit jag gillar skarpt med. ÄLSKAR mina friluftskläder och och vandringskängor lika mycket som mina klackar och kontorskläder.

Min vanligaste...

Outfit: Klänning eller kjol. Lätt! Och ja, det visst ni nog med redan.

Frukost: Detta varierar dock rejält. Är en riktig periodare med frullen och äter typ en sak i X antal dagar eller veckor. Dessutom är det humörberoende, om jag vaknar trött blir det ofta havrefras eftersom det går kvickt att äta. Eller knäckemackor med hummus. Just nu äter jag kokt ägg och knäckemackor med hummus.

Ångest: Att känna mig otillräcklig jobbmässigt. Det finns alltid mycket mer att göra. Samtal att ringa, kontakter att träffa, texter att skriva. Men så är det och det är därför det är så himla viktigt att veta vad en ska göra och varför.

Svordom: Heh, tyvärr så använder jag rätt många av dem oftare än vad jag skulle önska.

Dryck: Måste vara vatten som jag dricker mest till vardags.

Craving: Oj, det kan verkligen variera. Timme för timme, haha. Just nu är det fisk-isch pinnar med potatismos och rödbetor som jag inte kan sluta tänka på. Trots att jag ätit rödbetor hela helgen + lunch idag och fisk-ish pinnar till middag i måndags.

Sak jag gråter över: Det mesta som berör? Alltså, jag gråter nog varje vecka. Mest över små saker som är fina, vackra, att jag är glad, frustrerad, trött eller om något är sorgligt. Blir liksom tårögd vid blotta tanken på att en av mina nära vänner är gravid och att jag är så lycklig för deras skull. Tror att gråtandet är en viktig ventil för mig som extremt kännande människa även om det känns fånigt att böla

Sminkprodukt: Den vanligaste sminkningen jag kör är bryn, ögonskugga, eyeliner, rouge och något på läpparna. Tycker det är så roligt med smink även om jag inte kan särskilt mycket om det!

Sak jag skrattar åt: Min fästman, haha. Han är den roligaste personen jag vet.

Irritation: Brukar inte bli irriterad särskilt ofta men jo, jag blir vansinnigt irriterad över tekniska problem. Jag avskyr dem, framförallt om jag inte förstår dem och kan lösa dem själv på direkten. Irritation är tveklöst en stressgrej för mig. Är jag stressad så märks det direkt på min stubin.

Känsla: Hmm... Det är här var en intressant fråga eftersom jag inte har funderat så mycket över detta eller gjort några mätningar. Men jag hoppas på livsnjut! Är väldigt bra på att njuta av små och vardagliga ting.

Dröm: Jag har stora drömmar om mycket. Om att se ett jämställt och sundare näringsliv. Och för mitt företag, hur jag vill bygga min ledarskapsakademi. Men också vara en go-to-person när det gäller ledarskapsfrågor och kunna arbeta globalt med att utveckla morgondagens ledare. Resan har ju bara börjat!

Längtan: Just nu längtar jag mest efter mat. Satan i gatan vad jag är hungrig. Men det finns mycket att längta efter också. En större ekonomisk frihet, att få se mer av världen och en liten hund för att nämna några.

Har du något särskilt som du längtar efter? Och vilken är din vanligaste känsla? Dela gärna med dig!

Nästan frisk från min utmattning

Det känns avlägset, men för sju år sedan idag gick jag in i väggen. Har skrivit om det förut så tänkte inte uppehålla mig vid det. För nu känner jag verkligen att det var länge sedan det hände. Och ja, mycket har hänt sedan dess. Det brukar sägas att man aldrig blir densamma efter en utmattning och det stämmer absolut, jag har noll intresse av att leva såsom jag gjorde en gång till. Men, sedan en liten tid tillbaka så känner jag mig mer som mig själv, som jag en gång var, än vad jag har gjort på väldigt länge och det... Det är verkligt befriande och för mig betyder det att jag är nästan frisk från min utmattning. Hah, förstår om det kan låta banalt men för mig så känns det så himla stort. Äntligen!

Läs mer: Den utbrändes rehab-team

Det är och har varit en lång väg mot att bli frisk från utmattningen men det händer och ingen är gladare för den än jag.

Nästan frisk från min utmattning

Jag minns inte i skrivande stund om vi har pratat om det förut men på många sätt har jag känt att livet före trettio var rätt... Ansträngande. Grymt bra på många sätt men också prövande med olika former livskriser som påverkat och präglat mig. Efter trettio har det däremot varit rätt så odramatiskt (och som jag njuter av det!) så nu, när utmattningen har börjat lätta ordentligt, jag har hittat hem i karriären och i vårt underbara lilla hus, så känns det som att ett nytt kapitel i livet inleds. Och jag känner igen mig själv mer.

Jag känner igen min spralligare syn på livet. Jag dansar och sjunger mer. Är spontan. Har roligare. Orkar mer. Kanske inte mycket men mer. Bakslagen är få och om de kommer så har ansträngningen dit varit betydligt större än tidigare. Jag känner mig inte heller så sorgsen. För det har varit en sorg dessa år att vara sjuk. Att inte få leva fullt ut. Inte orka med.

Innan har jag alltid varit fysisk aktiv, tränat och använt min kropp. Inte för att jag någonsin har varit särskilt stark men alla år i stallet gjorde mig ändå seg. Och visst, den staminan är inte på långa vägar återställd (om den någonsin blir det) men jag märkte en tydlig skillnad nu efter sommaren. Jag är lite mer uthållig fysiskt nu och ord kan inte beskriva glädjen över att kunna känna lite styrka i musklerna igen. För den finns där även om den inte varar så länge.

Läs mer: Skillnaden mellan att vara överarbetad och utbränd

Ska bli så spännande att se hur jag kommer att må om ett år eller två och vad för framsteg som har skett då.

Tiden det tar

Det är 3,5 år sedan jag började jobba heltid igen och nu... Nu är jag inne på upploppet på min rehabilitering. Under hösten kommer jag att trappa ner min sjukgymnastik och börja gymma i stället. Om, och när, M's arbetstider kanske ändras så kan jag börja rida igen. Nu är det dessutom bara två terminer kvar av skolan, fatta hur mycket mental frihet jag kommer få efter det? Gaaah, så skönt det ska bli. Men ja, att bli frisk från en utmattning tar tid. Framförallt om man gör som jag och tar yttervarvet eftersom man är för envis för sitt eget bästa.

Vad säger du som läser? Har du varit utmattad och tagit dig ur det? Är du inne i det eller är du en av de lyckliga som undkommit fällan?