Att leva utanför sin komfortzon

Hej mina vänner! Hur är läget? Med mig är det finemang. Är på väg till ett födelsedagskalas men ville kika in här först för att prata om en sak som jag, som ni vet, tänkt på i veckan: nämligen det här med komfortzoner. Närmare bestämt att leva utanför sin komfortzon.Som barn och ung var jag ofta orolig, bekymrad och väldigt osäker men med åren och fler erfarenheter i bagaget har jag blivit orädd. Det finns inte så mycket Jante i mitt blodomlopp och jag är övertygad om att jag kan och klarar av det mesta som jag tar mig för med bravur om jag gör det ordentligt.Läs mer: Brinn Jante, brinn

Att leva utanför sin komfortzon

Dessutom tillhör jag den där skaran som är smått beroende av den kittlande känslan av adrenalin och tycker det är så roligt att utmana mig själv med jämna mellanrum. Men fy fan vad jobbigt det är ibland att göra det. Att hela tiden undra om det kommer bära eller brista även om man innerst inne vet att man är på alldeles rätt väg. Bara för att jag är orädd innebär det inte att jag är befriad från att drabbas av både bluffsyndrom och prestationsångest med jämna mellanrum. Vilket på sätt och vis är bra! För det innebär ändå att det här är på riktigt. Det är inte bara som jag tror att jag pressar mig själv utan det händer verkligen. Det ska inte heller underskattas.Samtidigt är det också jätteroligt att se sin egen utvecklingskurva. Det första halvåret av mitt företagande känns som en barnlek nu när jag tänker tillbaka. Kan knappt förstå hur jag kunde vara stressad då. Det senaste halvåret har känts otroligt pressande och stressande men nu börjar jag känna att jag är på väg att bli lite varm i kläderna. Vem vet: om ett halvår till kanske jag undrar hur i hela friden jag kunde tycka det här var jobbigt, haha.Så, det jag vill skicka med er idag är att våga leva utanför din komfortzon om du inte redan gör det. Det är tryggt och trevligt att få pausa inne i den med jämna mellanrum och den återhämtningen behöver vi! Men en måste också kliva utanför zonen om en ska upptäcka och skapa nya upplevelser och det är verkligen, verkligen värt det. Och det är där som stordåd föds.

Vart går gränsen?

Mitt sätt att känna in om jag befinner mig på komfortzonens gräns eller inte är att lyssna in känslan som en arbetsuppgift, ett möte eller mejl ger mig. Pirrar det till i magen av rädsla, oro eller skräckblandad förtjusning? Då är jag rätt på det. Och framförallt så gäller det att våga göra det ändå. När jag får en föreläsningsförfrågan som får det att hisna i magen är det bara att säga ja. För jag tror på mig själv nästan jämt. De gånger jag tvivlar, då vänder jag mig till mitt sociala skyddsnät och ber dem påminna mig om det. Vilket är en lyx en bör vara medveten om!Jag har som vit medelklasskvinna (med utländskt påbrå som inte syns) det betydligt lättare än många andra. Därför känns det extra viktigt att inte bara ta till vara på de möjligheter jag får utan också försöka skapa så många möjligheter för andra som möjligt. Att  fortsätta utmana mig själv nu när jag har möjligheten, förmågan och medlen att tänja på komfortzonen. Det känns viktigt att ta till vara på det och njuta av den här resan så gott det går även om det är tufft ibland.Så, frågan till dig är nu om du känner till vart din komfortzons gränser går och om vågar du utmana dem?

---

Tyckte du om detta inlägg? Klicka i hjärtat och dela det gärna vidare!Du följer väl Bossbloggen på Facebook, Instagram, Bloglovin’ och Youtube?

Nästan slut på ord

God morgon, god morgon. Hur är läget? Med mig är det bra. Jag ligger nedbäddad med katten under en filt i vårt sedvanliga soffhörn och känner mig lagom yrvaken. Sådär att jag typ har slut på ord. Men nä, bara nästan. Ska vi kika tillbaka på veckan? Behöver nog det för att komma ihåg den, haha.

Tillbakablick

Den här veckan har varit rätt så stökig mentalt. Det har varit mycket att göra, jag har varit trött på att leva utanför min komfortzon och mängder med saker har dykt upp från sidorna. Men! Till syvende och sist har det gått jättebra och lämnar ändå arbetsveckan med en känsla av lättnad.

Veckans bästa

Har känt mig lite vilse i vad mitt kortsiktiga fokus ska vara nu i mitt företagande men ett samtal med en fantastisk vän gjorde att alla frågetecken föll på plats. Jag har pratat mycket om prissättning i veckan med några andra grymma bossbrudar vilket har varit galet givande. Jag har också skrivit klart mitt livs första synopsis, gjort min research om vilken kamerautrustning jag skulle behöva investera i och dessutom fått städat undan en massa små surdegar som har legat och gnagt i bakhuvudet en tid. Så. sjukt. jäkla. skönt!

Veckans sämsta

Att mitt huvud ersattes av en bikupa där en stund och alla borden och måsten bara surrade runt hysteriskt utan att jag fick rätsida på något av de små bina. Därför det var extra skönt att få lite hjälp utifrån att städa upp i mitt egna huvud när jag inte kunde se vart jag skulle börja.

Veckans utmaning

Det här med att leva utanför min komfortzon är i vanliga fall något jag verkligen gillar men den här veckan har det varit tungt att själv behöva pusha mig dit ut när det är lite läskigt. Därav extra bra att jag den här veckan har pratat med några av de personerna som utmanar mig som mest: otroligt värdefullt.

Framåtblick

Nu väntar faktiskt några timmars jobb för min räkning. Ska dels gå igenom det sista pappersarbetet inför morgondagens bokföringsmöte med mamma och skriva ikapp lite. Ska nämligen vara ledig på torsdag och fredag nästa vecka så vill känna att jag ligger i fas till dess.

Veckans ledarskapstanke

Har i vanlig ordning varit rätt så många, haha! Men en sak som slog mig lite extra är hur mycket lättare ledaruppdraget blir om man inte tar saker som händer personligt. Tänk vad många kommunikationsmissar, trasiga relationer och konflikter i världen som hade kan undvikas då. Och vilken balansgång det är mellan att vara inkännande och distanserad. För det funkar knappast med ledare som bara vandrar runt som robotar. Men det kanske blir ett eget inlägg om den balansen framöver? Dela gärna med dig om du har några tankar kring det redan nu!Hmm... Nästan slut på ord skrev jag inledningsvis. Jo, tjena. Hade ju tydligen hur många som helt kvar. Men nu, nu är de slut för detta inlägg i alla fall. Nu är det din tur! Berätta: hur har din vecka varit? Har du haft det bra?

En äventyrlig arbetsdag

Hejsan, hur är läget? Med mig är det fint förutom att jag för sekunden undrar varför i hela friden en (jag) tvingar sig själv att leva snäppet utanför sin komfortzon mest hela tiden?! Ah well, skriver mer  om det senare. För nu är det dags att blicka tillbaka till arbetsdagen den  29:e januari. Den var ju lite mer spännande än vanligt eftersom befann jag mig i Åre tillsammans med ett gäng andra bloggkollegor på workation. Låt oss kika på vad som hände genom mobilkameran!

En äventyrlig arbetsdag i januari

Vaknade och skrev morgonens blogginlägg i mörkret.Efter en grym frukost (älskar hotellfrukostar) var det dags för dagens första föreläsning: värdebaserat ledarskap. Så roligt att få se Sanna in action, hon är så grymt duktig på det hon gör.Efter Sannas dragning så var det dags för grupparbete om värderingar. Jag satt med härliga Hanna (Hanna Wendelbo) och Linnea (Lanclin) och fick ta del av deras tankar och klokskaper. Insåg dock nu att jag glömde fota det så här kommer en bild från Åre Holiday Club med en tavla som sammanfattade väldigt många av de känslorna som hela resan rymde.Efter det var vi ett peppat gäng som hoppade in en bil som...... tog oss ut i snön och fram till det här! En skotertur!!! Alltså jag kan inte beskriva hur exalterad jag var över detta.Och jag blev inte besviken. Det var så himla vackert med all snö!Naturen liksom. Ser nu att mobilbilderna inte gör dessa vyer rättvisa. Men de var ruggigt mäktiga!So much snow... Och ja, jag lyckades givetvis gå ner mig i en snödriva. Inte bara en utan två gånger. Det sista av dem kommer jag, med rätta, att få höra om i all framtid. Jisses, börjar fnissa för mig själv bara jag tänker på det. Saken var den att jag under min första ramling tappade en av mina ringar. När jag inte hittade den så tänkte jag att den var left for dead men Mona (Mona Doust) lyckas alltså mirakulöst hitta den i snöhögen. Efter detta så ska vi gå tillbaka och jag lyckas trilla igen och dessutom faceplanta snödrivan eftersom jag ska rädda min kamera och inte tappa några fler ringar. Jag råkar veta att Therese (Therese Wiksten) lyckades fånga detta på film och vi får väl se om denna episod någonsin når dagens ljus.Fick åka med Nathalie (Att leva sin dröm) som körde skoter #likeaboss och det bästa var tveklöst när vi körde så snabbt det bara gick över en sjö. Två speedjunkies och en skoter var en fin kombination, hehe.Efter det vankades det en vansinnesstor galette till lunch.Eftermiddagen ägnades sedan åt väldigt intressanta föreläsningar, Johanna (Slow Fashion) pratade bland annat om vikten av att nischa sig.

Sist men inte minst...

Var det smyglansering av Lindas (LaLinda) bok Yrke: Influencer. Denna bild är lånad av Caroline (Caroline Frankesjö) eftersom mina egna var alldeles för dåliga men det var en supertrevlig kväll med god mat och fint sällskap. Kommer faktiskt att komma en recension av ovan nämnda verk på bloggen inom kort eftersom jag fick ett exemplar som jag läste ut redan på vägen till Sälen några dagar senare.Så var den dagen slut! Ett härligt minne som jag kommer att bära med mig länge. Stort tack till Sara (Träningsglädje) och Åre Holiday Club, Åre SkiStar samt Åreguiderna som styrt upp en så finfin resa!Nu är dock min fråga till dig som läser: gillar du den här typen av inlägg där ni får hänga med under en arbetsdag i bilder? Har tänkt att jag ska skärpa mig med att ta med min riktiga kameran så inte kvaliteten på bilderna blir så anskrämlig men vad tycker du om konceptet: hiss eller diss? Låt mig veta och ha en superfin dag!

Det finns många fler influencers än de som är kändisar

Emanuel Karlsten lyfte (något raljerande) i lördagens GP upp en viktig och intressant debatt om influencers makt och hur internetkändisar kan påverka sin omvärld. Det ligger i definitionen av vara en influencer att man har en påverkansgrad i sina sociala kanaler och valutan som det pratas om i media idag är ofta pengar. Men det finns fler valutor och värden än så och trovärdighet, värderingar och livsval är några som kommer att bli ännu viktigare framöver.Läs mer: Olika typer av makt

Influencers makt ligger i relationerna

Mänskligheten vill gärna lyfta fram vår rationella förmåga som en framgångsrik egenskap. Samtidigt så påvisar forskningen om att våra beslut väldigt sällan är rationella. Vi fattar beslut utifrån magkänslan och hur det känns vilket har varit reklamvärldens utmaning och levebröd i alla år. Vi ska beröras. Vilket är det som influencers gör. De berör och de bygger relationer med sina följare.Samtidigt är det är långtifrån alla influencers som är det för att de är kändisar. Bara inom Influencers of Sweden medlemmar finns det en rad med mikroinfluencers som följs eftersom de är experter inom sina olika nischer. De har kanske inte har hundratusen följare på Instagram. Men i stället har de en närmare relation med sina följare som i sin tur har ett intresse för de olika värderingarna och frågorna som de driver. Det innebär i sin tur att deras makt och påverkansgrad blir kan bli mer relevant än populär beroende på vilken fråga som lyfts.Exemplen är för många att nämna alla vid namn men några är: BakingBabies som skriver om kvinnohälsa och förlossningsskador. Resa medvetet, Slow Fashion och Jämställd vardag vars namn beskriver deras olika inriktningar. Men det finns som sagt betydligt fler, inklusive mig själv, inom ämnen som också hänger ihop med våra livsval där våra värderingar är grunden till vårt influencerskap.Det finns givetvis också kända influencers som också pratar om viktiga samhällsfrågor. Exempelvis lyfter Therese Lindgren frågor som grooming och djurrätt medan Josefin Dahlberg som pratar om alkoholism bland unga tjejer.

Det finns alltså influencers som är relevanta att lyssna på eftersom de driver och är verksamma inom viktiga samhällsfrågor.

Det finns många fler influencers än de som är kändisar

Poängen kvarstår: det finns betydligt fler influencers än de som är kända för att de är kändisar. Det finns rent utav som är otroligt relevanta att lyssna på eftersom de driver frågor som är viktiga i vårt samhälle. Men det som gäller oss alla som arbetar som influencers, oavsett hur stora vi är, är att vi behöver vara medvetna om vilken påverkansgrad och makt vi har i olika frågor och använda den på ett sjyst och ansvarsfullt sätt. Inte bara för att det är valår utan för att värderingar, trovärdighet och samhällsansvar kommer att bli några av framtidens valutor och det finns en stor möjlighet att mänskligheten kommer att bli lika beroende av dem som utav pengar.Tumme upp: Alla mina influencerkollegor som gör ett fantastiskt bra jobb med och i era sociala kanaler varje dag. Ni är grymma!Tumme ned: Alla former av maktmissbruk oavsett var, när och hur som det sker i världen.

---

Tyckte du om detta inlägg? Klicka i hjärtat och dela det gärna vidare!Du följer väl Bossbloggen på Facebook, Instagram, Bloglovin’ och Youtube?

När chefen har favoriter

Läsarfråga:

Hej! Jag har tittat lite på din blogg och tycker den är intressant. Du verkar vara en vettig och klok människa. Jag är ingen chef men har ju så klart en egen. Och har en situation jag skulle vilja ha hjälp med om du har tid och lust att svara.Jag har märkt en tydlig favorisering hos min chef. Det handlar mycket om att det bara är en person som blir ombedd om åsikter, eller hjälp. Men jag tycker inte det är den som har störst kunskap. Och så är det ett slags "gullande". För den här anställda har ett ganska omoget beteende och om hon inte får sin vilja igenom blir det ofta sura miner eller liknande.T.ex var det lottning om en resa gällande jobbet och då fick inte "favoriten" åka. Då säger vår chef att den som fick åka inte ska prata så mycket om resan eller verka för glad för "favoriten" blev besviken. Väl på resan får jag höra hur hon lovar "favoriten" på telefon att det är minsann hon som ska få åka nästa gång. Men är man måste väl kunna vara glad åt andra på en arbetsplats, åtminstone sköta det snyggt? Jag fick inte heller åka men var glad ändå för min kollegas skull.Vi är en ganska liten arbetsgrupp på 7 personer och brukar alltid lägga ihop till något litet när någon fyller år. Nu när "favoriten" fyllde år fick hon ett eget paket av chefen. Får man göra så? De umgås lite grann på fritiden men inte överdrivet, det är ganska stor ålderskillnad. Jag tycker det är väldigt oproffsigt och skulle vilja veta vad du tycker man ska göra. Jag känner att om man skulle ta upp det kommer man verka avundsjuk och missunnsam men jag bryr mig ju inte om paketet i sig utan det är ju situationen som känns så fel. Tack för svar!Mvh A.

Svar:

Hej A,Tack så jättemycket för ditt mejl. Klart jag har tid och lust att svara och tack för att jag fick lyfta upp din fråga även här i bloggen!Utifrån det du berättar så håller jag med om att din chefs beteende kan tolkas som favoriserande. Vilket är himla tråkigt! Vi måste givetvis alla förhålla och anpassa oss efter varandra men det blir tyvärr sällan bra när någon får specialbehandling utan uttalad anledning.

När chefen har favoriter och hur man kan bemöta det

Hade jag befunnit mig i din situation så hade jag börjat med att prata med chefen. Detta eftersom hen kanske/förmodligen/förhoppningsvis inte är medveten om sitt beteende och hur det kan uppfattas. Inled gärna med att du vill ge chefen feedback och var så konkret som möjligt. I vanliga fall så förespråkar jag att en ska använda jag-budskap vid svåra samtal. Det vill säga att du beskriver hur du har uppfattat de specifika situationerna. Men i det här fallet så finns ju risken att du uppfattas som missunnsam då och därför är nog bättre att vara lite mer neutral i din feedback.Till exempel: I stället för att säga "det var fel att du gav 'favoriten' ett paket". Testa att säga: "När du gav 'favoriten' ett eget paket utöver insamlingen men inte gör det för alla i gruppen så kan det upplevas som att 'favoriten' är lite mer värdefull än oss andra vilket kan skapa en tråkig stämning". Betona gärna att du är övertygad om att chefen inte menar något illa med sitt beteende. Men även att du lyfter den här frågan av omtanke för chefen så att hen ska bli medveten om hur beteendet kan upplevas och uppfattas av de andra medarbetarna.Då blandar du inte in dig själv alls eller säger att någon annan uppfattar det si eller så. I stället blir du tydlig med hur det kan uppfattas och att du försöker vara sjyst gentemot chefen.

Gullande beteende stjälper mer än hjälper

När det gäller att gruppen ska anpassa sig för att "favoriten" ska hållas på gott humör låter det som att chefen försöker mildra eventuella konflikter. Vilket inte behöver vara fel. Men genom att lova att personen ska få resa i väg nästa gång pga att hen har varit tjurig sänder ju tyvärr signalerna till er andra att detta är ett beteende som belönas. Även det kan du lyfta.Det är förståeligt om det kortsiktigt sett är lättare för chefen att lova "favoriten" nästa resa för att hen blir glad igen. Men gullandet blir kontraproduktivt långsiktigt sett eftersom det innebär att man får som man vill om man beter sig som medarbetaren gör. Något som jag inte tror att chefen vill uppmuntra egentligen.Läs mer: Favoriserande chefer, när relationen blir lite för bra

Om det inte fungerar

Skulle det vara så att chefen inte alls vill kännas vid detta eller lyssna alls på vad du har att säga så kan du i alla fall känna dig nöjd med att du har försökt. Alternativt så lyfter du det vidare till chefens chef (om det går). Detta är en sådan sak som inte kommer att göra gott för er företagskultur och därför borde det ligga i deras intresse om inte läget förändras eller förbättras.Allt detta bygger dock på att chefens inte skulle vara medveten om vad hen gör och hur det uppfattas. Skulle det i stället i ert samtal framkomma att detta agerande är medvetet från chefens sida... Då hade nog en varningsklocka börja ringa i mitt ena öra. Kanske inte så starkt men tillräckligt för att börja fundera på om det är dags att uppdatera CV:t.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig något och jag håller tummarna för att det ordnar sig. Lycka till!Vad säger du som läsare? Har du varit i en sådan här situation tidigare och hur löste det sig då?

---

I vinjetten Läsarfrågan så besvarar jag frågor som ni läsare har ställt. Har du en fråga som du undrar över eller vill bolla? Tveka inte att ställa dem här eller mejla mig på clara@bossbloggen.se så svarar jag så snart jag har möjlighet!