Att vara perfektionist

Läsarfråga:

“Hej! Har ett problem som du kanske skulle kunna hjälpa mig med. Jag jobbar i ett arbetslag där vi delvis har gemensamma arbetsuppgifter och jag har extremt svårt att släppa saker innan de är klara. Känner att det måste vara så bra det bara kan bli innan jag vill att någon annan alls ska få titta på och ännu mindre att de ska pilla på det jag jobbar med. Vilket såklart skapar en del irritation både för mig och kollegorna. Men det stressar också mig att inte hinna med riktigt. Hur ska jag göra för att lätta på min perfektionism och prestationsångest?

Hälsningar,

Eline”

Svar:

Hej Eline och tack för ditt mejl. Jag kan känna själv igen mig som perfektionist och drabbas med jämna mellanrum också av prestationsångest. Först och främst måste jag säga att det är grymt bra att du har gjort dessa insikter redan. Att bli medveten om sin perfektionism kan vara svårt och utan den medvetenheten är det svårt att förändra något.

Katt

Samtidigt, om jag stundtals faller in i min gamla perfektionism så är det ingenting jämfört med min katt. Hon är den mest krävande varelse jag har mött när det gäller att allting runt omkring henne (inte hennes egna prestationer förstås) ska vara perfekta.

Att vara perfektionist och hur en kan hantera det

Den där viljan och drivet efter att allting ska vara i ordning, kontrollerat och väl levererat, är en lurig jäkel alltså. För det är en sån tillfredsställelse när man ser resultatet! Och när andra blir imponerade över hur bra ens jobb är. På ett sätt är det ju bra att leverera hög kvalitet men när det blir orealistiskt, opraktiskt eller skapar problem i din vardag: då har perfektionismen kanske gått lite långt. För att motverka det och försöka vara perfektionist på en mer realistisk nivå så har jag tagit till följande knep:

“Your good enough is some elses great”

Det citatet bär jag med mig som en påminnelse i vardagen om att jag, när jag presterar på 80 procent fortfarande gör mer än många andra och jag har, utifrån att ha följt din blogg, en känsla av att detsamma gäller för dig.

Bestämt mig för min lägsta-nivå gällande kvalité

Det är lätt att tänka att det första intrycket alltid måste vara WOW! på jobbet. Och absolut är det bra om vissa insatser är det, men varje rapport och varje arbetsuppgift måste inte vara det. Jag kan till exempel inte ha en superdupergrym artikel som inte har ett enda stavfel eller perfekta bilder varje dag, tiden räcker liksom inte till för det.

Därför har jag några kriterier som är min grundläggande checklista där ett gäng motsvarar min miniminivå och allt utöver det är bonus i mån av tid. Jag gör exempelvis alltid en snabb korrläsning när jag publicerar men på min mer vardagliga inlägg är den rätt så kvick och inte så nogsam. I artiklar med intervjuer lägger jag däremot mer tid på det och jag låter alltid intervjupersonerna läsa och godkänna artikeln före publicering. Tycker det är så mycket lättare att jobba när jag har den checklistan i bakhuvudet där jag vet vad som är good enough och vad som är great. Vilket leder mig in på den sista tanken:

Att inte ta jobbet på så stort allvar

Självklart ska en vara seriös i och med sitt arbete men att överarbeta saker blir som du redan märkt ofta kontra-produktivt. Då kan det vara guld värt att stoppa sig själv och ifrågasätta om det verkligen är rätt prioriterat. Att leda sig själv innebär också att ta ansvar för sitt arbete fullt ut och då gäller att ha lite självinsikt med sig på vägen. Ställ dig frågorna:

  • “När är det här bra nog?”
  • “Vilka krav måste detta uppfylla?” och ifrågasätt då också vem är det egentligen som ställer dessa krav. Är det chefen, en kund eller du själv?

De kan ge dig lite vägledning i vad det är som krävs. Kom också ihåg att “done is often better than perfect”.

Perfektionism kan ju både handla om dina egna prestationer likväl som andras prestationer och andras förväntningar på dig. Bäst är om så många som möjligt kan bli nöjda och glada. Bild: Pixabay

Allt kan (nästan alltid) förbättras

Det gäller också att inse att allting, nästan alltid, kan bli bättre. Det går alltid att optimera och förbättra saker i efterhand. Ibland så kan man justera saker vidare vid behov. Ibland kan man inte det och då måste det resultatet få vara bra nog. Minns också att det förmodligen är så att du hade gjort saker annorlunda idag för att du har fått erfarenheter och lärdomar på vägen. Utan dem hade du kanske inte ens kunnat vara så efterklok som man blir när man ser sina misstag i backspegeln.

Bubblare: Be om objektiv hjälp

Om du känner att du inte själv kan reglera din perfektionism kan du be din chef eller kollega som du litar på att granska dig ett par gånger. Så att du, när du märker att du har fastnat med något, kan dubbelkolla: “är jag på väg att överarbeta det här eller behövs det någon ändring eller komplettering?”. Feedback av det slaget kan vara jättevärdefullt och efter ett par gånger kommer du förmodligen kunna avgöra själv när det är bra nog och inte.

Så, jag hoppas att dessa tips kan göra någon nytta. Stort lycka till! Är det någon av er andra som läser som kan bidra med tips på hur ni hanterar er egen eller andras perfektionism? Dela gärna med dig av era erfarenheter!


I vinjetten Läsarfrågan så besvarar jag frågor som ni läsare har ställt. Har du en fråga som du undrar över eller vill bolla? Tveka inte att ställa dem här eller mejla mig på clara@bossbloggen.se så svarar jag så snart jag har möjlighet!

1 Kommentar  |  2 gillar

Ordningen är återställd

Hallihallå! Hur mås det? Med mig är det fint. Nu alltså. Har haft ett stressat och lätt maniskt sinnestillstånd de senaste dagarna eftersom det här med att rensa och röja upp sovrummet och min kontorsplats tog rätt mycket mer tid än vad jag tänkte mig. Nu, nu däremot är det nästan klart. Finns givetvis en hel del småsaker kvar att göra men det är inte längre en enda stor hög som utgör min arbetsplats och det mina vänner – det mår jag bra av. Fixar verkligen inte när det är stökigt i miljöer som jag har ansvar för. Blir knäpp av det. Så nu när ordningen är återställd är det en lättnad att få sätta sig vid det nya skrivbordet och börja jobba.

Home office

En snabb sneak peak på hur det blev! Blev så nöjd med min lilla hörna även om jag från början hade föreställt mig ett skrivbord av gammal modell.

Ordningen är återställd

Först när vi pratade om att möblera om i sovrummet var jag inne på att inte ha något skrivbord alls. Dels för att jag ändå har en kontorsplats men också för att jag ofta sitter i sängen, soffan eller vid matbordet och jobbar väl hemma. Men nä, nu är jag glad att jag inte fullföljde det. Det är skönt att ha en miljö gjord för att jobba i även hemma och nu när jungfruturen snart är överstökad (i och med detta blogginlägg) får den väl godkänt. Tulo ligger i katternas lilla säng här bredvid och snarkar gulligt och TicTac surar för att jag tog ett varv med dammsugaren tidigare. Allt är med andra ord helt som vanligt!

Home office

Älskar ju verkligen att sitta vid fönster och arbeta. Tycker det är så rofyllt att ha grönt omkring sig.

Men nu ringde det på dörrklockan och goda vänner trillade in innanför dörren. Så nu får jag överge jobbandet för idag. Men berätta gärna: är du som jag och blir knäpp om saker är i oordning eller är du en av de som lyckas fokusera oavsett hur det ser ut runtomkring? 

2 Kommentarer  |  1 gillar

Nycklar till ett framgångsrikt mentorskap

Vi har tidigare pratat om varför alla borde ha en mentor och hur man kan hitta en. Idag tänkte jag att vi skulle kika närmare på vad för faktorer det är som gör ett framgångsrikt mentorskap. Vilka pusselbitar behöver finnas på plats? Och vad behöver du tänka på när du väljer mentor?

Ska ni ha era mentorsträffar över en lunch eller en fika? Eller är det mer formellt än så? Det är ni själva som bestämmer vad som passar er bäst. Bild: Pixabay

Nycklar till ett framgångsrikt mentorskap

Vilken är din anledning?

Att ha en mentor kan vara otroligt givande och berikande av många anledningar men innan du ens börjar leta gäller det att du skaffar dig koll på vilken av dem som är din. Vill du ha tips, råd och stöd i en särskild karriärfråga? Vill du lära dig mer om hur det fungerar i en viss bransch? Vill du ha en mentor som är erfaren i egenföretagande, ledarskap eller inom ett visst expertområde?

Genom att veta vad det är du vill ha av ett mentorskap så kommer chanserna till att hitta rätt mentor och få ett givande mentorskap att öka rejält.

Välj din mentor nogsamt

Okej, när du har mer koll på vad det är för typ av råd, stöd och lärdomar som du behöver gäller det att hitta rätt mentor. Har du gjort ovan hemläxa ordentligt så så blir denna punkt betydligt enklare. Behöver du en person med en viss expertis eller branschkunskap som exempelvis e-handel, försäljning eller ledarskap? Fundera då över vilka personer som finns inom branschen och ställ frågan till dem om de själva kan eller känner någon som kan vara lämplig för uppdraget. Leta upp forum eller branschnätverk och ställ frågan där eller så kanske någon i ditt nätverk känner någon? Jobbar du i ett större företag finns kanske möjligheten att hitta en blivande mentor där.

Undvik sedan att bry dig om faktorer som ålder eller kändisskap utan fokusera på i stället på vad personen kan bidra med.

Jämför era förväntningar

Ett annat viktigt steg att ni pratar om och jämför era förväntningar, allra helst innan ni inleder er mentorskapsrelation. Hur ofta ska ni ses? Vad vill du att mentorn ska bidra med? Hur lång tidsperiod ska detta sträcka sig över?

Hur ser ett framgångsrikt mentorskap ut?

Bilden av ett mentorskap är ofta att en äldre person guidar någon som är yngre. Men måste det verkligen se ut så? Det tycker inte jag. Sedan blir det ofta den vanligaste formen (kanske) på grund av erfarenhet och kunskaper. Men det behöver inte vara så. Äldre kan lika väl lära och utmanas av yngre som tvärtom och de bästa mentorskapen innebär lärande för båda parter. Bild: Pixabay

Välj någon som utmanar dig

En sak som jag personligen uppskattar med mina mentorer är att de utmanar mig och det tycker jag är avgörande för om ett mentorskap är givande eller ej. Ställer din mentor frågor som känns lite jobbiga att svara på? Ifrågasätter hen dina resonemang och idéer på ett bra och konstruktivt sätt? Grattis, då är möjligheten att du lär dig massor stor. Sedan är det inte så att du ska göra prick som din mentor råder dig alltid. Utan ta emot varje råd, överväg dem och använd de som är relevanta och som gör nytta.

Respektera och var tacksam för varandras tid

Det känns kanske lite överflödigt att skriva: men att respektera och vara tacksamma för varandras tid är otroligt viktigt. Mentorskapet är trots allt inte bara till för dig som adept utan det är viktigt att mentorn också får känna att er tid är värdefull och så givande som möjligt.

Tacka nej om det inte känns bra

Sist men inte minst är det också jätteviktigt att du tackar nej eller avbryter om en mentor inte känns rätt. Oavsett om det visar sig att det inte var en bra matchning, att mentorn inte är tillräckligt kunnig, inte är närvarande eller har tid för ert mentorskap. Återigen, respektera både din egen och din mentors tid och avrunda den delen av er relation. Det är ju inte säkert att ni måste bryta kontakten helt utan det kan helt enkelt innebära att du upplever att du har fått den hjälp som du behöver.

OBS! En viktig parantes

Var inte heller rädd för att betala för att ett mentorskap. Ibland kan det rent utav vara bättre eftersom du då kan försäkra dig om att personen 1) är kompetent och erfaren vid att vara mentor. 2) tar ditt uppdrag på allvar och 3) har tid för dig. Har du inte ekonomisk möjlighet till detta själv kanske du kan be din arbetsgivare att stå för det. Jag har vissa adepter som betalar för ledarskapsutveckling och mentorskap privat medan andra har ordnat så att deras företag står för kostnaden. Våga fråga nästa gång du har utvecklingssamtal. Du kan inte få mer än ett nej!

Vad säger du som läser? Vad är dina erfarenheter av mentorskap? Eller är du jakt efter en mentor och vill att jag skriver mer om det?

4 Kommentarer  |  1 gillar

Hej från… sängen!

Yup, det är sant. Jag säger hej från sängen! Klockan är strax efter elva en måndagsmorgon och jag ligger fortfarande här med en liten katt som kråmar sig och gnäller om att bli klappad. Med det sagt så har jag dock varit vaken i ett par timmar redan och fått en hel del småpyssel gjort. Men ja, detta är nog en av de skönare starterna på veckan. Det är mulet och tråkigt ute och jag saknar sommaren redan. Hur mår du idag?

Hej från sängen

Ett suddigt hej från den här älskade och underbara sängen.

Måndag

Ja, idag blir det en mjukstart. Men den varar inte länge till. Så snart jag skrivit klart dessa rader så ska jag åka till återvinningen samt Ikea för att köpa ett nytt skrivbord till mitt hemmakontor. Mitt lilla gamla från 1800-talets England gick nämligen sönder när vi möblerade om här hemma och tyvärr är det nu slitet beyond repair. Ofantligt sorgligt och tyvärr hittar jag inget liknande begagnat som passar eller inte kostar skjortan online. Så då får det bli en snabbare och billigare lösning den här gången. Sedan väntar terminens första omgång av sjukgymnastik och efter det några rundor brädspel.

Tisdag

Förutom en lunch med vänner som är på besök i Skåneland så blir det mest en massa skrivande. Kommer bli fint!

Onsdag

Ser nog rätt mycket ut om tisdagen fast jag då ska käka lunch med Alex och skvallra ikapp sommaren.

Torsdag

Ska faktiskt ägna alla torsdagens arbetstimmar åt den nya Facebook-gruppen och förbereda inför den lanseringen. Är så pepp på att få berätta mer för er om den!

Fredag

Förutom att skicka ut nästa del av Ledarskapsbrevet så finns en risk att jag kommer att behöva flexa ut lite komptimmar från veckan. Det här med att jobba halvtid är inte helt enkelt. En faller lätt in i fällan att försöka jobba med lika många saker som om man jobbade heltid. Men det märker vi!

Lazy cat

Den här lilla katten ser så rolig ut när hon sover med alla tassar i vädret.

Sedan blir väl att möblera mitt nya hemmakontor ett litet projekt som lär sträcka sig över hela veckan. Precis som att jobba med bloggen. Jag har ingen aning om vad som ska hända här men det lär vi ju bli varse. Jag har ju som vanligt en mängd med artikelidéer på lager så tomt lär här inte bli.

Hur har din helg varit? Har den varit fin? Och händer det något spännande i veckan eller den blir lugn och skön?

Kommentera  |    Gilla!

Detox från sociala medier

Under mina två hellediga veckor passade jag på att göra något jag inte har gjort sedan jag började blogga: en detox från sociala medier. Förutom att jag inte uppdaterade bloggen så loggade jag ut från Facebook, Instagram, Twitter och alla mejlboxar. Jag fick dessutom bloggläsningsförbud. Så, hur gick det då? Kunde jag hålla mig borta? Och vad gav det för effekter?

Adventure

Det finns trots att de lägena när valet att låta bli mobilen är plättlätt. Sådana här blåa vidder är helt klart ett av dem!

Detox från sociala medier

Med facit i hand så gick det inte bara kanonbra. Det var precis vad jag behövde. Jag gillar sociala medier. Mycket! Men jag märker också hur lätt det dränerar mig om jag bara fastnar i dumscrollande och inte använder det till att vara just social.

Det var nog bra att jag loggade ut från allt och att vi rätt så direkt begav oss ut i naturen i fyra dagar. Väl i väg var det inte många gånger jag ens tittade på telefonen (annat än för att fota) och även om det kändes lockande att fylla Insta Stories med massa vackra vyer var det inte jättekonstigt att låta bli.

När vi kom hem däremot… Då märkte jag att jag kunde slentrianklicka på Instagramikonen utan att ens reflektera över det, förrän jag kom rakt in på “logga in”-vyn förstås. Det blev också tydligt hur ofta jag använder sociala medier, inte bara i jobbet, utan när jag börjar bli lite uttråkad och rastlös. Men utöver det var det inte så farligt att låta bli. Däremot saknade jag att läsa bloggar. Det är ändå något som jag har gjort snudd på varje dag i mer än tio års tid. Meeen, eftersom jag är en tjurig jäkel så gick det rätt bra att hålla sig borta från dem med.

Detox från sociala medier

Resultatet? Well, en väldigt avslappnad Clara måste jag ändå säga att allt det här ledde till. Det kan givetvis inte endast tillskrivas min lilla detox. Men jag upplever absolut att det hjälpte till!

Vad gör man i stället?

Ja, vad man gör i stället när man inte får ha mobilen i näven var något jag undrade en kort sekund. Svaret på det blev bland annat att sova middag, lösa korsord, en massa Sodoku och läsa tre till fyra böcker i veckan.

Något som gjorde mig riktigt glad var orken att pyssla hemmavid kom tillbaka. Den har jag saknar i princip sedan jag gick in i väggen med undantag för korta perioder. Ni vet… Fixa lite med blommorna. Plocka i ordning i skåpen som så gärna gror igen om man inte håller lite ordning och annat småplock. Sedan vet jag förstås inte om det var ledigheten i sig eller pausen från sociala medier som gjorde tricket. Förmodligen det förstnämnda. Men, det hade ändå gett mig lite tankeställare kring mitt surfande och jag ska absolut se till att fortsätta vara offline en del varje vecka. Inte minst på kvällar och morgnar. Är alltid i bättre balans under dagen om jag får stretcha och meditera lite och äta frukost innan jag väcker mobiltelefonen. Dessa dagar blev en finfin påminnelse om det.

Och jag kan inte låta bli att fundera på om det är en för- eller nackdel att vara född på åttiotalet och ha upplevt en tid utan internet och utan sociala medier? Typ att vi som är födda i den analoga tiden kanske är sämre på att hantera den digitala tidseran och därför mår bra att pausa ibland? Eller vad tror du? Och hur mycket är du ute på sociala medier? Hade du behövt en detox eller det känns helt överflödigt?

4 Kommentarer  |  1 gillar

Sida 1 av 119

© Bossbloggen.se