Coachande ledarskap

Det är dags att kika på ännu en ledarskapsstil som du som chef bör ha med dig i din verktygslåda och idag riktar vi strålkastarljuset mot en av mina favoriter - nämligen det coachande ledarskapet. Som faktiskt också är ett verktyg att använda sig av om du vill bli umbärlig som ledare eftersom det bidrar till att stärka dina medarbetares kompetenser, förmågor och färdigheter!

Det coachande ledarskapet är ett need to have-verktyg i alla ledares verktygslåda. Bild: Unsplash

Det coachande ledarskapet

Kännetecken:

En sak vi ska vara tydliga med här - det coachande ledarskapet är inte samma sak som att arbeta som coach. Däremot kan, och bör, du som ledare med stor fördel coacha och vara coachande i ditt uppdrag. Resultaten av det brukar bli toppen men ska inte förväxlas med en coachande ledarstil och kräver allvarligt talat också att du utbildar dig inom coaching.

Det coachande ledarskapets främsta kännetecken är att du som ledare:

Bara ställer frågor och därigenom låter medarbetaren själv besvara sina egna frågor

Något som såklart kan göras på olika sätt, både med hjälp av olika frågor och men också olika tekniker!

Situationer när det passar extra bra:

Såhär, desto mer du använder dig av det coachande ledarskapet - desto bättre. Samtidigt är det inte alla gånger där den är den rätta att använda, men om du har för vana att ha detta som utgångsläge kommer du att se resultat därefter. Den passar exempelvis bra när:

• Medarbetaren har kompetensen och kunskaperna för att kunna fatta beslut eller hitta lösningar själv (i stället för att du som chef ska tala om för hen vad hen ska göra och hur det ska göras)

• Du som ledare vill facilitera en beteendeförändring

• Du vill uppmuntra medarbetare att tänka själva, ta eget ansvar och ta egna beslut

• Du har svåra samtal eller hanterar konflikter

• Vid förändringsledning och framförallt när ni stöter på förändringsmotstånd eftersom du med hjälp av coahcande frågor kan få reda på vilka rotorsaker som finns

• Situationer som kräver extra problemlösning

• Du vill stärka organisationskulturen positivt. För när vi nyfiket ställer öppna, icke-dömande frågor till varandra ökar förståelsen för varandra och känslan av gemenskap fastän vi är och fungerar olika

• Beslut behöver förankras, exempelvis genom att ställa följdfrågor

Du hör! Den är extremt användbar och bidrar också till fördjupade relationer mellan dig, medarbetarna och arbetsgruppen.

Dess styrkor:

Om du som chef använder dig av det coachande ledarskapet på rätt sätt kommer utvecklingsinsatserna du gör som ledare bli mer förankrade och grundande. Men det bygger också förtroende, tillit och starkare relationer eftersom ledarstilen innebär att du ser dina medarbetare för vilka de är, potentialen de har och stöttar dem i att nå dit.

Dess svagheter:

Inget verktyg är det enda rätta i alla lägen och detsamma gäller även denna ledarstil. Den ställer krav på en coachningsbarhet hos medarbetarna och vilja att tänka själva. Det är långtifrån alla som är vana eller bekväma vid det (är trots allt också ganska gött ibland att bara bli tillsagd vad mans ka göra i stället för att tänka själv) och då kan det behövas en tillvänjningsfas. Ledarstilen lämpar sig inte heller till alla situationer. Ett extremt exempel är om det brinner: då funkar det inte att fråga medarbetarna vilken nödutgång de känner för att ta. Eller om man som ledare är i en situation med en medarbetare där skarpa gränsdragningar behöver göras.

Det är också en ledarstil som kräver sin övning och ofta någon form av utbildning för att lära dig vilka olika sorters frågor du kan använda dig av, när och hur du använder dig av dem och sedan krävs sin beskärda del av träning.

En annan sak som krävs, som kan vara utmanande med det coachande ledarskapet (och därför hamnar under svagheter fast det egentligen är en styrka), är att det är en ledarstil som k-r-ä-v-e-r att du som chef lägger ditt ego åt sidan. Vilket är nyttigt men ibland också ansträngande om man tillhör skaran av personer som gillar att ge tips och råd.

Effekterna det kan få:

Vi har berört flera av dem redan men de viktigaste jag ser utifrån min roll som ledarskapsutvecklare är effekterna som det coachande ledarskapet ger medarbetarna, arbetsgruppen och i sin tur organisationen. Medarbetare som känner sig lyssnade på, bekräftade och sedda (vilket det coachande ledarskapet bidrar till) mår och presterar bättre, blir mer engagerade och lojala. I arbetsgruppen stärks ofta kulturen på ett bra sätt eftersom ditt beteende och hur du kommunicerar kommer att få ringar på vattnet och spilla över på teamet över tid. Och ja, allt detta brukar påverka organisationen i stort till det bättre.

Summa summarum:

Detta är en ledarstil alla chefer och ledare bör ha med sig i sin verktygslåda och använda till vardags. Inga undantag faktiskt! Var inte rädd för att utbilda dig inom det och - se till att träna och använda dig av det - det gör skillnad både på kort och lång sikt.

Vad säger du som läser? Hur använder du dig av det coachande ledarskapet?

Negativa informella ledare

Vi har pratat om informella ledare och deras betydelse för organisationen förut. Förhoppningsvis är den informella ledaren en positiv sådan i den bemärkelsen att hens ledarskap linjerar med chefens och organisationens planer, strategier och mål. Men ibland händer det tyvärr att den informella ledaren har en egen agenda och använder sin informella makt till att påverka kollegorna på ett sätt som går emot det du önskar se som ledare och det brukar i vardagligt tal omnämnas som negativa informell ledare. Hur gör man som chef om man har en sådan i sin arbetsgrupp?

En negativ informell ledare kan bidra med en hel del huvudvärk för dig som ledare om hen motarbetar eller underminerar dig och det kan absolut vara en situation som du behöver ta tag i snarast möjligt för att den inte ska bli värre. Bild: Thriday on Unsplash

Kännetecken på en negativ informell ledare

Vi börjar med några tecken som kan vara kännetecken på att du har att göra med en negativ informell ledare. Men! Ha i åtanke att det är skillnad på att den informella ledare inte håller med dig och om hen motarbetar eller underminerar dig som ledare.

Du kan känna igen en negativ informell ledare på att hen exempelvis:

• Ger sina kollegor egna instruktioner som går emot de rutiner ni har

• Har tråkig attityd mot dig inför de andra medarbetarna

• Sprider rykten eller spekulationer som inte är sanna

• Skvallrar illvilligt om eller inom verksamheten

• Använder sin informella makt på ett sätt som inte gynnar organisationen

• Försöker dupera sina kollegor

• Vill vara den som bestämmer egentligen och när du inte är på plats beter sig som om hen är den som gör det

• Vill vara den som har det sista ordet jämt

• Bara delar information till dig som chef som är av negativ karaktär

• Underminerar dig och dina beslut inför de andra medarbetarna

• Pratar illa om dig och ditt ledarskap inför kollegorna

• Visar eller kanske säger rakt ut att hen inte respekterar dig som chef

Notera alltså att det inte personen i sig som är negativ utan termen negativ informell ledare handlar om vad hen gör med sin påverkansmakt och effekterna som detta får.

Granska dig själv

Känner du igen att du har en negativt informell ledare i flera av punkterna ovan? Jag beklagar! Och är det så behöver du börja med att granska dig själv och ditt ledarskap lite extra i sömmarna eftersom informella ledare får större makt och inflytande om det ledarskap som finns inte riktigt motsvarar gruppens behov. Alltså är den här insikten och upptäckten bra för dig för detta kan leda till att du får möjligheten att ta reda på vad gruppen behöver mer från dig.

Steg ett är att du börjar undersöka och försöka kartlägga vilka behov det är denna informella ledare tillgodoser hos kollegorna och det kan handla om allt möjligt, exempelvis:

• Kollegorna är oerfarna och vänder sig till den informella ledaren för råd

• Om du sitter i mycket möten och därför inte är lika närvarande som du vill eller borde vara

• Det finns en konflikt i grunden mellan dig och den informella ledaren och hens beteende är ett politiskt maktspel

• Om det är otydligt vem som ansvarar för och ska göra vad inom arbetsgruppen

• Den informella ledaren har en egen agenda och använder sin makt för att uppfylla den

Beroende på vad du får reda på i din kartläggning kan du sedan lägga upp en plan där du dels behöver hantera den informella ledaren och dels öka ditt maktkapital inom arbetsgruppen. Hur man ökar sitt maktkapital varierar väldigt mycket beroende på vem du är och din kontext och kommer därför inte att lyftas närmare i den här artikeln (för då hade det blivit en bok). Utan jag tänker att vi främst kikar på hur du kan hantera den informella ledaren och om jag ska försöka generalisera det skulle jag utgå från följande två alternativ: antingen att personen gör det omedvetet eller att hen gör det medvetet.

Informella ledare kan göra otroligt mycket gott både för organisationen, arbetsgruppen och dig som chef! Bild: Adam Winger on Unsplash

Om hen gör det omedvetet

Vissa informella ledare har inte kunskapen eller insikten om att de är informella ledare eller vilka effekter deras beteenden faktiskt får. Och om så är fallet brukar ett svårt samtal vara ett bra sätt att börja på där du faktiskt adresserar detta direkt. Detta kan såklart göras på lite olika sätt beroende på personen du pratar med. Du kan göra det i form av du ber hen om hjälp, eller att du upplyser hen om vilken påverksanmakt som du ser att hen har. Exempelvis:

Jag vet inte om du har hört talas om informella ledare förut?

Om nej: De finns överallt i alla organisationer och utmärker sig genom att kollegorna har stort förtroende för dem, ser dem som som förebilder och lyssnar på vad de säger och ser vad de gör. Och utifrån det jag som chef ser i vår arbetsgrupp skulle jag säga att du är en informell ledare för resten av arbetsgruppen.

Om ja: Jag vet inte om du är medveten om det men utifrån mitt perspektiv som chef skulle jag säga att du definitivt är en sådan för oss vilket innebär att det du gör här på jobbet kommer att ha effekt på dina kollegor.

Ibland räcker det med att ha den här diskussionen för att medarbetaren ska förstå vilket ansvar hen har och därmed börja ta det. Men om du i samtalet märker att det inte landar riktigt och då kan du behöva ge ett exempel på något beteende som du skulle vilja att hen ändrade eller gjorde annorlunda och prata tillsammans kring det. Skriv gärna en handlingsplan utifrån detta som ni båda signerar och boka in ett uppföljningsmöte för att se hur det har gått efteråt.

Om hen gör det medvetet

Sker den informella ledarens negativa maktutövande medvetet är det troligtvis också ett svårt samtal som behövs men snarare i form av ett klargörande samtal om vilka förväntningar som finns och vad för saker som medarbetaren behöver korrigera framåt. Detta sammanfattas definitivt i ett mötesprotokoll som signeras av er båda för att ni ska kunna följa upp att medarbetaren förändrar sitt beteende. Sker inte detta över tid kan andra åtgärder behövas tas.

Är det så att du känner att detta är en konflikt mellan er? Ja, då är det ett konflikthanteringssamtal som du kan behöva ha och eftersom är inblandad i den själv skulle jag rekommendera dig att höra av dig på clara@bossbloggen.se så kan jag hjälpa dig!

Vad säger du som läsare? Har du några erfarenheter av negativa informella ledare att dela med dig av?

Störande medarbetare

Läsarfrågan:

Hej! Jag har ett problem som du kanske kan lyfta i bloggen någon gång. Jag arbetar som ledare och har en medarbetare som stör i kontorslandskapet. Vi är på jobbet tre dagar i veckan och man hör på lång väg att han är inne, det skojas och bullras och nästan vrålas i telefonen när det ringer. Alla får höra hur vädret är, vad han gjorde i helgen eller hur det gick i den senaste matchen. Hade kanske varit en sak om han bara vara högljudd när han väl pratar men han är nästan aldrig tyst? Ingen annan får en syl i vädret, han kastar sig in i andras samtal och pådyvlar andra sin åsikt eller uppskattar skämten som ska dras om och om igen. Han pratar bara om sig själv och det har hänt flera gånger att han har på högtalartelefonen fast vi har som regel att inte använda den. Har pratat om vett och etikett när vi har personalmöten med samtalsvolym, att respektera varandras arbetsro etcetera men allt vi kommit överens om där verkar rinna av honom som vatten på en gås för det funkar inte länge. Vad ska jag göra åt detta? Vad kan jag göra? Det börjar kännas som ett arbetsmiljöproblem och jag har märkt att hans kollegor pratar om honom när han inte är där. Typ att “man får njuta av lugnet medan det varar” eller att “företaget borde bjuda på öronproppar” och det känns inte heller bra. Har du några tips??

/”Bekymrad chef”

Svar:

Hej du bekymrade chef! Jag förstår att detta är ett bekymmer och det på flera nivåer samtidigt, både med den enskilda medarbetaren och med arbetsgruppen.

Att vissa hörs och syns mer i kontorslandskapet än andra kanske inte kan hjälpas men det är såklart skillnad på det och att bete sig gränslöst eller att störa sina kollegor. Bild: Ilo från Pixabay

Störande medarbetare

Vi kan såklart bara spekulera varför medarbetaren beter sig på detta sätt. Handlar det om hans sätt att föra sig och kommunicera? Är det en grandios självbild och blindhet för privilegier där medarbetaren bara tänker på sig själv? Kan det röra sig om en osäkerhet och ett behov att hävda sig? Kanske kan det röra sig om en intränad jargong och tro på att det är såhär man ska bete sig på jobbet? Är beteendet en sätt att dämpa känslan av ensamhet? Eller något helt annat? Vi har ingen aning, kommer troligtvis aldrig att få reda på det och behöver det inte heller som ledare. Det vi däremot behöver göra är hantera situationen för jag håller med din iakttagelse om att situationen (inte medarbetaren personligen) kan klassas som ett arbetsmiljöproblem.

Börja med arbetsgruppen

Mitt förslag på första åtgärd verkar du redan ha gjort och det är att prata om teamets spelregler i kontorslandskapet. Hur ska ni bete er mot varandra? Vad är er uppförandekod? Och så vidare. När vi har detta blir det nämligen mycket lättare att prata med medarbetare när spelreglerna inte efterlevs. Hur du går vidare i nästa steg kan såklart variera lite men jag tror att du skulle tjäna på att börja med att granska arbetsgruppen närmare, deras beteende är nämligen inte heller okej.

Hur mår teamet?

En bra fråga att ta avstamp i är hur teamet mår generellt? Välmående arbetsgrupper brukar nämligen inte utse syndabockar i samma utsträckning som dysfunktionella arbetsgrupper gör. I de senare är det vanligt att man har syndabockar i form av “problempersoner” eller “problemprocesser” där all skuld för allt dåligt som händer läggs men nio gånger av tio är det hos gruppen felet ligger - inte på den utpekade syndabocken. Detta brukar synas extra tydligt om syndabocken försvinner för då ersätts den i princip alltid med en ny.

Är medarbetaren så jobbig som han upplevs eller är det något som tillskrivs honom? Eller är det lite av båda delar?

Denna fråga kanske kan hjälpa dig i att sortera vad som är medarbetarens negativa beteende respektive vad som upplevs av er i omgivningen. Tyvärr är det också en risk att omgivningens gensvar på medarbetarens beteende i sin tur kan förstärka det. Ett exempel är medarbetare som pratar mycket, märker att personerna omkring hen inte lyssnar och då börjar prata ännu mer och söka ännu mer kontakt och möts då bara av mer irritation och stängda öron och så är den tråkiga spiralen igång.

Hur pratar ni om varandra generellt?

Kommentarerna som du ger exempel på är inte de trevligaste. Brukar ni skoja om varandra på det här sättet generellt eller är det bara om denna kollega det sker? Detta kan påverkar hur du behöver lyfta frågan med arbetsgruppen framåt. Gäller det bara för denna medarbetare är det viktigt att du punktmarkerar direkt när du hör kommentarerna och säger något i stil med “jag förstår att det inte är illa ment, men såhär pratar vi inte om varandra i den här arbetsgruppen/på den här arbetsplatsen”. Om det däremot är en del av er jargong så behöver du ta ett större grepp och jobba med er internkommunikation.

Nio gånger av tio är det hos arbetsgruppen problemet ligger när enstaka medarbetare pekas ut som syndabockar och får skulden för lite allt möjligt - något vi behöver ha i åtanke och eventuellt hantera som chef. Bild: Pexels från Pixabay

Kartlägga och sedan prata med medarbetaren

Nästa steg i din kartläggning är att granska medarbetaren lite närmare. Vilka beteenden är det som stör? Vad får de för effekter? Händer detta hela tiden eller varierar det?

Vi behöver kunna förhålla oss till varandras olikheter i en arbetsgrupp och samtidigt är det viktigt att vi inte tillåter gränslöshet och vissa av de beteenden som du beskriver att medarbetaren gör kan absolut ses som gränslösa, exempelvis om han inte läser av situationen eller använder högtalartelefonen. Det är därför du behöver göra en kartläggning och sedan prata med medarbetaren om det du har sett.

Här är det viktigt att du förhåller dig lugn och neutral och att du, om listan med saker han behöver ändra på känns lång, väljer ut två eller max tre saker som ni fokuserar på detta samtal. Ingen blir särskilt förändringsbenägen av att få en roman med fel man gör dumpad på bordet framför sig.

En inledningsfras jag rekommenderar i situationer som denna är:

Jag vet inte om du är medveten om detta men…

Sedan kan du kanske fylla på med något i sitl med:

“Jag vet inte om du är medveten om detta men… en sak jag har noterat är [XXX]. Jag förstår att det kanske inte är din avsikt men när du gör så får det [YYY] som resultat. Vad tänker du om detta?”

Då blir du tydlig och konkret men ger också möjligheten till medarbetaren att tala för sig. Baserat på hur medarbetaren reagerar kan du sedan leda samtalet vidare och tillsammans undersöka om det finns det något medarbetaren eller ni tillsammans kan förändra eller göra annorlunda. Se till att skriva ner de saker ni kommer överens om och att ni båda signerar det både för tydlighetens skull, att det blir lättare att följa upp eller om uti fall att medarbetarens beteende inte skulle förändras och andra åtgärder behöva aktiveras.

Förhoppningsvis kommer detta att hjälpa dig hantera situationen - vill du bolla än mer är det bara att du hör av dig på clara@bossbloggen.se! Och du som läser får gärna bidra med dina erfarenheter, har du upplevt något liknande någon gång i ert kontorslandskap?

Hantera en gnällig medarbetare

Läsarfrågan:

Hej! Jag arbetar som chef för en arbetsgrupp på sju personer sedan ett par år tillbaka. Det fungerar överlag bra men jag börjar tröttna på en medarbetare som varit anställd länge. Det går i perioder men personen är ofta väldigt gnällig. Inget är bra. Alla förändringar är dåliga. Även när förbättringar i verksamheten hittas det alltid något att klaga på. Lönen är för dålig, kunderna är hemska. Häromdagen ville jag nästan skrika på ett av våra personalmöten: VARFÖR STANNAR DU HÄR OM DET ÄR SÅ HEMSKT?! Gjorde det inte men är fortf frustrerad för det drar ner stämningen varje gång hen drar igång sin klagosång.

Har försökt prata med medarbetaren om detta. Frågat hur hen trivs på jobbet och så men då är det inget särskilt. Men en dålig dag är hen som ett svart hål energimässigt och ingenting jag, eller kollegorna, säger hjälper. Det känns som om jag har provat allt men inget funkar. Min chef är inte mycket till hjälp så hoppas du kan bidra med dina erfarenheter. Vad ska jag göra?

Mvh Frustrerad chef

Negativa och gnälliga medarbetare Hello I'm Nik on Unsplash

Svar:

Hej du frustrerade chef! Du är inte ensam om att ha upplevt denna irritation och frågan du var på väg att ställa om varför en medarbetare stannar kvar hos en arbetsgivare när ingenting duger är du nog tyvärr varken den första eller sista att undra. Så hur kan man göra som chef för att hantera en gnällig medarbetare? Låt oss undersöka det tillsammans.

Hantera en gnällig medarbetare

Gnäll är ofta frustrerande men kan gömma symptom för annat

På kort sikt kan gnäll vara positivt för att den skapar en känsla av samhörighet plus att det kan vara nyttigt att få ventilera saker som strular eller inte fungerar - då kan gnället verka som en pysventil där ens känslor bearbetas. Men tyvärr kan gnäll snabbt också bli en väldigt destruktiv kraft inom grupper och organisationer och det blir lätt hänt en negativ spiral som smittar av sig, där gnäll föder än mer gnäll och till slut blir det svårt att se något positivt alls i sin omgivning.

Men gnäll kan också innehålla symptom för helt andra saker än vad personen faktiskt gnäller om. Alltifrån gamla oförrätter, olösta konflikter och vantrivsel på jobbet till att medarbetaren har problem i privatlivet och därför tar ut sitt missnöje i den kontext hen kan göra det i, det vill säga på jobbet.

Min första fråga till din situation är: Om du anstränger dig för att lyssna på gnället, vad verkar det handla om? Kan du se något mönster i form av några särskilda situationer eller omständigheter som triggar det? Vad verkar spela in och påverka situationen? Och, vad i gnället stämmer och är berättigat? Vad är det inte enligt din uppfattning?

Ibland är det tydligt, ibland inte. Men det är viktigt att du undersöker detta för att hantera gnället endast kanske inte hjälper mot den grundläggande orsaken till gnället.

Medarbetare VS motarbetare

Ett annat perspektiv är detta om motarbetande medarbetare. En mogen arbetsgrupp tillåter att medlemmarna i den har olika åsikter och kan lösa eventuella konflikter - det innebär också att medarbetarna kan säga emot eller låta bli att hålla med oss som ledare. Det är normalt och sunt eftersom vi som ledare inte kan eller vet allt och en grupp fylld av ja-sägare som bara håller med dig som chef inte hälsosam om än kanske bekväm att leda. Det är dessutom vanligt att de flesta grupper har en eller ett par personer (beroende på dess storlek och grupperingar) som fungerar som så kallade motarbetare.

Dessa motarbetare tenderar att ogilla förändring, komma med motargument, sätta sig på tvären eller vara svårövertalade och funktionen av motarbetandet är att, medvetet eller omedvetet, verka som en slags bromskloss för gruppen. I bland varierar det från situation till situation vem av medarbetarna som tar sig an eller får rollen som motarbetare, ibland är det samma person som gör det. Anledningarna till bromsandet kan variera enormt mycket och likaså sätten de uttrycks på men dessa personer upplevs ofta som ansträngande - vilket de mycket kan vara. Dock är den jobbiga sanningen att de behövs och även om en så kallad motarbetare skulle sluta eller lämna gruppen så är det troligt att en annan person börjar fylla den rollen i stället.

Jag hörde en gång det skämtas om att “det inte spelar någon roll hur många motarbetare som slutar, det kommer alltid in någon ny” - och ja, det finns en sanning i det.

Den andra frågan jag har är alltså: utifrån det du vet och ser av din arbetsgrupp, är den här medarbetaren en så kallad motarbetare eller skulle du säga att det handlar om något annat?

Alla är vi olika

Ytterligare en dimension till detta dilemma är såklart också medarbetaren som person. Alla är vi olika och någon av oss lär tyvärr vara Ior, den lilla åsnan från Nalle Puh som förkroppsligar en väldigt pessimistisk och sorgsen syn på världen. Vilket kan vara charmigt som tecknad figur men inte lika kul om man behöver arbeta med personen åtta timmar om dagen.

Vissa av oss har en väldigt tydlig yrkesroll som vi går in i på jobbet där en har tänkt igenom hur man är och agerar på jobbet medan andra inte har det. Finns inget rätt eller fel i hur en gör med det men när man arbetar tillsammans behöver det såklart ändå finnas grundregler för hur vi beter oss på jobbet, i jobbet och mot varandra på arbetsplatsen.

Min tredje fråga är därför: Om du tar ett djupt andetag och bortser från din egen frustration över medarbetarens beteende, hur är medarbetaren på jobbet? Hur verkar vara hen som person men också må? Och, hur trivs hen på jobbet med sina arbetsuppgifter?

Få av oss blir charmigare är vi mår dåligt generellt och du skriver att du har pratat med medarbetaren om det sistnämnda och att det inte gav något särskilt. Men både under- och överbelastning på jobbet kan skapa frustrationer och det förstnämnda ska inte underskattas som problematik. Att ha för lite att göra eller att göra uppgifter som upplevs som understimulerade kan också ge mer tid över till att tänka, se och känna in saker som inte fungerar. Om det sedan gäller för just din situation eller ej är dock oklart men kan likväl vara bra att undersöka.

Att ha ett samtal med den gnälliga medarbetaren är troligen en åtgärd du måste vidta om inte problemet löser sig och genom att prata om det visar du att du bryr dig som chef, både om medarbetaren och situationen ifråga. Bild: Daniel K Cheung on Unsplash

Ditt förhållningssätt gentemot medarbetaren

Utöver detta behöver du som chef dessutom analysera och arbeta med ditt förhållningssätt gentemot medarbetaren. Vi kan inte klicka med alla vi jobbar med och vissa personer kommer att kräva mer av oss som ledare än andra just för att de är olika oss - det är bra och så som det borde vara.

I och med detta är min fjärde fråga till dig: Vad hos dig är det som medarbetaren triggar? När är det du blir frustrerad och hur påverkar det dig och ditt beteende gentemot medarbetaren och gruppen? Hur påverkar du och ditt ledarskap generellt situationen?

Prata med medarbetaren om hens påverkansmakt

Sist men inte minst, så måste du - även om du har pratat med medarbetaren tidigare - ha ett nytt samtal där du adresserar problemet med medarbetarens attityd, hens beteende och hur det påverkar omgivningen. Var tydlig i detta samtal och resonera tillsammans med medarbetaren om vad hen kan göra annorlunda framåt. Prata om era olika behov och förväntningar och skriv en handlingsplan för detta. Du som chef kan inte begära att medarbetaren ska dansa in på kontoret varje dag men alla behöver vi vara måna om den påverkansmakt vi har och det kan mycket väl vara så att medarbetaren inte är medveten om hur hens maktutövande tar sig uttryck och får för konsekvenser.

Förhoppningsvis kan detta fungera som väckarklockan för medarbetaren som därmed kan börja arbeta för en beteendeförändring - kom bara ihåg att detta kan ta tid och hen lär behöva ditt stöd på vägen.

Skulle medarbetaren däremot uppvisa noll självinsikt i detta eller inte vilja göra denna förändring, då behöver ni än mer komma överens om grundläggande spelregler för beteendet på arbetsplatsen som hen måste förhålla sig till för att värna om sin och sina kollegors arbetsmiljö. Viktigt då att detta inte handlar om att förbjuda gnäll eller förhindra oliktyckande utan snarare prata om hur man kommunicerar med varandra på ett sätt som är konstruktivt snarare än destruktivt. Detta kan också vara bra att prata om i hela arbetsgruppen för att säkerställa att ni alla har gemensamma spelregler att utgå ifrån.

Andra lästips som kanske också kan vara till nytta för dig i detta:

Före ett svårt samtal

Före, under och efter ett svårt samtal

Hantera starka känslor i ett svårt samtal

Medarbetare utan driv

Medarbetare som tar mycket plats

I sämsta fall: hjälp medarbetaren söka sig vidare

Om det skulle vara så att medarbetarens gnäll grundar sig i att hen inte trivs hos er som arbetsgivare - ja, då är det kanske tid att hen söker sig vidare om medarbetaren vill det. Ingen av er kommer att vinna i längden på att medarbetaren stannar längre än nödvändigt och här kan du som chef kanske bidra. Exempelvis med att medarbetaren får söka nytt jobb när arbetstiden tillåter det eller där du kanske kan bidra med referenser, kontakter eller något annat hen behöver.

Jag hoppas att detta, väldigt långa svar, kan bringa lite mer klarhet i din fråga. Avslutningsvis vill jag också bekräfta igen att jag förstår din frustration, det är jobbigt att vara chef ibland. Dock kommer du att behöva ta tag i den här situationen för den lär inte lösa sig av sig självt. Jag önskar dig varmt lycka till och tveka inte att höra av dig igen om du önskar vidare rådgivning i den här frågan.

Och om du som läser vill dela med dig av dina erfarenheter av en liknande situation är det såklart varmt välkommet, bara lämna en kommentar!

Viktiga saker att göra före ett svårt samtal

Svåra samtal är ett ständigt återkommande tema både här och i ledarskapsutbildningarna som jag gör just för att de ofta är vad de heter: svåra. Av olika anledningar såklart! Men det finns några viktiga saker som du behöver göra före ett svårt samtal oavsett varför du behöver ha det och med avstamp i denna artikel från HBR plus egna tillägg tänkte jag att vi skulle kika på några dem!

Läs mer: Före, under och efter svåra samtal

Det må vara ett citat av det klyschigare slaget men när det gäller svåra samtal är förberedelserna viktiga och det finns flera saker som du bör göra före ett svårt samtal. Bild: Brett Jordan on Unsplash

Viktiga saker att göra före ett svårt samtal

Vad är felet egentligen?

Misstag, konflikter, missförstånd och fel kan vara prick så enkla som de ser ut att vara vid första anblicken. Men de kan också vara symptom för något annat och det behöver vi som ledare vara lyhörda inför. Var alltså inte för snabb med att döma ut någon handlingar eller agerande innan du vet vad som har hänt och försök dessutom undersöka vad rotorsaken till medarbetarens beteende kan vara. Exempelvis är otydliga spelregler på jobbet eller otrygghet i arbetsgruppen sådana saker som kan ställa till det för medarbetarna utan att hen är medveten om det.

Tips! Försök att kartlägga situationen så sakligt och objektivt som möjligt. Undvik förhastade slutsatser utan se det som att du söker efter en möjlig förklaring snarare än att det finns en enda sanning. Det gör det troligen inte!

Ha rätt motiv

När vi står i en svår situation som behöver lösas med hjälp av ett samtal är det viktigt att dubbelkolla sina motiv för samtalet. Varför behöver ni ha detta? Och, vad hoppas du att ni ska uppnå? Det är nämligen lätt hänt att fastna i kortsiktiga mål när man har ett problem. Exempelvis: “om medarbetaren bara börjar komma i tid löser sig allt annat” eller “om medarbetaren gör si istället för så”.

Tips! Checka dina egna motiv, varför är detta samtal viktigt att ha? För vem? Är det motiv som gör skillnad på lång eller kort sikt?

Syna ditt känsloläge

När ett svårt samtal behövs är det ovanligt att man som chef känner sig stressad, frustrerad och ibland rent utav irriterad eller arg. Problemet om du går in i samtalet med de känslorna är dock att de kommer att färga av sig och försvåra samtalet för er båda. Undvik att stämpla en situation, eller medarbetare, med olika epitet och försök skilja på sak och person.

Tips! Prata om situationen med någon annan som du litar på, din chef, en mentor eller extern person, som du vet inte sprider det du säger vidare. Då kan du få chansen att ventilera ur dig de största känslorna innan du går in i själva samtalet.

Samla ihop den fakta som finns

Att förbereda sig inför det svåra samtalet är A och O och genom att samla ihop den fakta som finns kommer samtalet att bli enklare att genomföra, tydligare och troligtvis också ge bättre resultat. Vad är det som har hänt? Vem har gjort eller sagt vad och när? Vilka effekter har det fått?

Tips! Genom att göra kartläggningen och försöka sätta samman en tidslinje så kan du hjälpa dig själv av skapa en bild av situationen. Kom bara ihåg att du inte har all fakta förrän du också har pratat med medarbetaren.

Plocka fram nyfikenheten

Sist men inte minst, plocka fram nyfikenheten inför samtalet och gå in i det med ett öppet sinne. Genom att ställa frågor och lyssna in vad medarbetaren säger kommer du att få mer information och kunna leda samtalet på ett bättre sätt.

Tips! Jag brukar tänka att det svåra samtalet är det sista steget i kartläggningen för att säkerställa att jag inte på förhand bestämmer mig för vad som har hänt och sedan låta den största delen av samtalet fokusera på det framåtblickande. Vad ska vi göra/förändra/tänka på framåt? Annars är risken stor att man fastnar i skuldbeläggande eller detaljer kring vad som har trots att samtalet, för att bli riktigt konkret, bör fokusera på vad som sker framåt.

Och ja, det var några av de viktiga saker att göra före ett svårt samtal. Dela gärna med dig av dina egna tankar och erfarenheter kring svåra samtal!