Mitt livs första klimatstrejk
Förra fredagen skedde något minnesvärt för mig. Dels var det första gången som jag var med i en demonstration. Dels var det mitt livs första klimatstrejk. Och i morgon är det dags igen! Jag fick frågan om det verkligen räknas som strejk om jag som egenföretagare lämnar jobbet när det ändå bara påverkar mig men ja, klart det gör. Det får förstås inte lika stor impact jämfört med om ett stort företag hade gjort det men hey, vi behövs alla i den här kampen. Dessutom kändes det grymt bra att nyttja strejkrätten som vi trots allt har av en anledning.
Från förra fredagen när jag var i Stockholm och kunde gå med i demonstrationen. En mäktig upplevelse!
Mitt livs första klimatstrejk
Jag är ingen miljö- eller klimathjälte. Jag ser stora hål i klimatdebatten. Inte minst när det gäller frånvaron av en vision om vad vi vill ha för samhälle. Ock, hur vi ska ta hand om dem vars arbeten går förlorade när vi ställer om vårt leverne. Eftersom hållbarhet handlar om mer än konsumtion. Likväl känns det som en skyldighet att strejka. För vi har bara en planet och vi är många som ska bo här. Då är alla sätt som kan bidra till förändring bra.
Samt, om vi ska vi vara krassa så är ju strejken det mest plågsamma verktyg vi som arbetskraft har. Gentemot våra arbetsgivare och gentemot det kapitalistiska systemet som har skapat vår välfärd på andras bekostnad. Utan arbetare, ingen tillväxt. Självklart sitter vi alla fast i och bidrar till kapitalismens ekorrhjul men är vi tillräckligt många kan kanske bryta sönder det och bygga något annat i stället. Ett system där välmående och lönsamhet kan få samexistera utan att döda vår planet på köpet.
Kommer du också att strejka i morgon?
